Policy för regional infrastruktur för vuxnas lärande i Göteborgsregionen 2007-2010

Dnr: 07-65.713 Styrelseärende 13 april 2007 Till Förbundsstyrelsen FÖRSLAG TILL

Policy för regional infrastruktur för vuxnas lärande i

Göteborgsregionen 2007-2010

Utbildningsgruppen uppdrog 060203 åt GRs Utbildningschef att ta fram ett förslag till policy för vuxnas lärande i Göteborgsregionen. Detta för att följa upp arbetet med de samverkansavtal inom vuxnas lärande som finns i Göteborgsregionen sedan 2004. Utbildningsgruppen har därefter för sin del godkänt förslaget till policy, daterat 061207.

Bärande idéer i de regionalpolitiska utbildningsmålen för Göteborgsregionen är livslångt lärande och en förändrad syn på lärandet. Dessa bärande idéer, tillsammans med visionen om regional samverkan för högre kvalitet till lägre kostnader, utgör grund till förslaget till Policy för regional infrastruktur för

vuxnas lärande i Göteborgsregionen 2007–2010.

Förbundsstyrelsen föreslås besluta

att för sin del godkänna förslaget till Policy för regional infrastruktur för vuxnas lärande i Göteborgsregionen 2007-2010 enligt dokument, daterat 2006-11-17,

att rekommendera kommunerna att godkänna förslaget till Policy för regional infrastruktur för vuxnas lärande i Göteborgsregionen 2007-2010,

att kommunerna själva avgör på vilken politisk nivå beslut fattas, samt

att kommunerna senast 2007-06-30 till GR meddelar beslut om godkännande.

Göteborg 7 december 2006 Börje Rådesjö

Policy för regional infrastruktur för vuxnas

lärande i Göteborgsregionen 2007-2010

1. Bakgrund

Bärande idéer i de regionalpolitiska utbildningsmålen för Göteborgsregionen är livslångt lärande och en förändrad syn på lärandet. Dessa bärande idéer, tillsammans med visionen om regional samverkan för högre kvalitet till lägre kostnader, utgör bakgrund till denna Policy för regional infrastruktur för

vuxnas lärande i Göteborgsregionen 2007–2010. 2. Inledning

Våren 2001 antog Riksdagen Regeringens proposition ”Vuxnas lärande och utvecklingen av vuxenutbildningen”. Policyn för att utveckla vuxnas lärande i Göteborgsregionen utgår ifrån det i propositionen uppsatta målet: ”Alla vuxna ska ges möjlighet att utvidga sina kunskaper och utveckla sin kompetens i syfte att främja personlig utveckling, demokrati, jämställdhet, ekonomisk tillväxt och sysselsättning samt en rättvis fördelning.”

Denna Policy för regional infrastruktur för vuxnas lärande i

Göteborgsregionen 2007–2010 anger hur det uppsatta målet ska nås och

preciseras i följande rubriker: gränsöverskridande, förändringar i arbetsliv och arbetsmarknad, mäklare, vägledning, former för lärande, validering, lärcentra, utbildning - bildning samt samverkansavtal.

Kvalitet och utveckling ska säkerställas i såväl utbildnings- som

bildningsaktiviteter genom utvärdering med uppställda kvalitetsindikatorer. Ledord i arbetet med regional infrastruktur är:

• mötesplats för lärande

• mäklare mellan behov och efterfrågan • motor för utveckling och tillväxt.

3. Gränsöverskridande

Vuxenutbildningens gränsöverskridande roll är viktig. Den utgör en del av utbildnings-, arbetsmarknads-, näringslivs-, social-, kultur- och

integrationspolitiken och ska spela en aktiv roll i samtalen kring regional utveckling. En grundläggande samsyn över politikområden och samverkan mellan myndigheter, förvaltningar, arbetsmarknadens parter, organisationer och folkrörelser eftersträvas för att förverkliga individens lärande och

jämställdhet och integration. Det regionala samarbetet kring vuxnas lärande ska präglas av ett aktivt och öppet förhållningssätt till en föränderlig omvärld.

4. Förändringar i arbetsliv och arbetsmarknad

Satsning på utbildning ska samordnas med satsning på tillväxtområden lokalt och regionalt. Innehållet i utbildningen ska svara mot förändrade behov i arbetsliv och arbetsmarknad i syfte att nya kompetenser får omsättning i yrkesverksamhet. Vuxenutbildning i Göteborgsregionen är en strategisk resurs och motor för arbetskraftsförsörjning och kompetensförsörjning i regionen. Arbetet tillsammans med ”GRs Virtuella kompetensråd för vuxnas lärande” fördjupas.

5. Mäklare

Vuxenutbildning i Göteborgsregionen har en mäklande roll i arbetet med att tillgodose olika gruppers behov av utbildning. Vuxenutbildningen mäklar, samordnar och koordinerar olika intressenter i vuxnas lärande i regionen och utgör en plattform där enskilda individer, arbetsliv, utbildningsanordnare, arbetsförmedling, försäkringskassa och andra aktörer samverkar.

6. Vägledning

Alla vuxna medborgare ska ges tillgång till fristående och individanpassad vägledning som leder till en individuell studieplan. Målet är att medborgarna med tillförsikt ska kunna hantera en föränderlig arbetsmarknad och kunna göra medvetna studie- och yrkesval. Ett viktigt utvecklingsområde inom

vägledningen är att koppla samman studie- och arbetsmarknadsinformation. Regionalt samarbete kring utveckling av vägledning och studieinformation för högre kvalitet och lägre kostnader eftersträvas.

7. Former för lärande

Vuxenutbildningen ska vara pedagogiskt innovativ, tillämpa studieformer som svarar mot alla studerandes olika behov och förutsättningar samt utnyttja nya verktyg för lärande. Den enskildes förmåga att hantera dessa ska tillvaratas och anpassas. Arbetsintegrerat lärande och blandade studieformer inklusive

validering ska utvecklas. Samarbetet kring utveckling av ett regionalt IT-system för lärande fortsätter.

8. Validering

För att möta olika behov hos medborgarna behöver studiegången anpassas efter individens bakgrund och erfarenhet. Detta kan ske i form av validering och dokumentation av de sökandes kunskaper och kompetens. Validering baserad på erkännande av faktiska, redan förvärvade kunskaper ska utvecklas och ytterligare anpassas efter individens behov och förutsättningar.

9. Lärcentra

Förutsättningarna för samarbete mellan Göteborgsregionens lärcentra

undersöks och utvecklas. Samarbetet innebär att kommunerna tillsammans kan erbjuda ett stort utbud av utbildningar och kurser för vuxna. Infrastrukturen omfattar alla utbildningsnivåer.

10. Utbildning – bildning

Verksamheten ska genomsyras av ett etiskt, ett historiskt, ett internationellt, ett naturvetenskapligt, ett miljö-, ett genus- och ett entreprenörsperspektiv.

Bildning är en förutsättning för en levande demokrati och fogar samman de byggstenar som består av mer specialiserad kunskap.

11. Samverkansavtal

Konkretisering i samverkansavtal ska göras för den kommande

mandatperioden (2007-2010). Fördelarna med att samarbeta kring och

organisera utbildningar i öppna lärmiljöer över kommungränser vägs in. Avtal bör behandla tillväxtskapande och efterfrågade yrkesutbildningar samt

utbildningar riktade till grupper med olika behov, finansiering,

antagningsorganisation, samråd med arbetslivets parter, m m och leda till ökad tillgänglighet till utbildningsutbudet för den enskilde i regionen.

Dnr: 06-64.713 Styrelseärende 13 april 2007 Till Förbundsstyrelsen FÖRSLAG TILL

Avtal för samverkan kring vuxnas lärande i

Göteborgsregionen Etapp 3+ (för utbildningar som

startar hösten 2007)

Förslaget till avtal, som har godkänts av Utbildningsgruppen 15 mars, avses efter förbundsstyrelsens förmodade godkännande 13 april utsändas till medlemskommunerna för godkännande.

Förslaget är innehållsmässigt en förlängning av Etapp 3 och innehåller 29 utbildningar. Av de 30 utbildningarna i Etapp 3 har nio utbildningar slopats och åtta nya utbildningar tillkommit.

Förbundsstyrelsen föreslås besluta

att för sin del godkänna förslaget till Avtal för samverkan kring vuxnas lärande i Göteborgsregionen Etapp 3+ i enlighet med dokument, daterat 2007-03-07, samt

att a) rekommendera kommunerna att godkänna förslaget till Avtal för samverkan kring vuxnas lärande i Göteborgsregionen Etapp 3+ i enlighet dokument, daterat 2007-03-07,

b) kommunerna själva avgör på vilken politisk nivå beslut fattas,

c) kommunerna senast 2007-06-30 till GR meddelar beslut om godkännande.

Göteborg 15 mars 2007 Börje Rådesjö

/Peter Holmström

Förslag till

Avtal för samverkan kring vuxnas lärande i Göteborgsregionen Etapp 3+ -

för utbildningar som startar hösten 2007

1. Avtalsparter

Avtalets parter utgörs av Göteborgsregionens kommunalförbunds (GR) och dess medlemskommuner; Ale, Alingsås, Göteborg, Härryda, Kungsbacka, Kungälv, Lerum,

2. Avtal i Etapp 3+

Föreliggande avtal utgör Etapp 3+ och omfattar andra halvåret 2007. Den första etappen utgjordes av andra halvåret 2004 och första halvåret 2005, den andra etappen utgjordes av andra halvåret 2005 och första halvåret 2006. Den tredje etappen utgjordes av andra halvåret 2006 och första halvåret 2007. Avsikten är att i en förlängning av genomförda fyra etapper skapa ett

långsiktigt avtal kring vuxnas lärande i Göteborgsregionen utifrån Policy för regional infrastruktur för vuxnas lärande i Göteborgsregionen 2007-2010.

3. Den kommunala vuxenutbildningens särdrag

Det utbildningspolitiska målet för verksamhetsområdet vuxnas lärande är att "Alla vuxna ska ges möjlighet att utvidga sina kunskaper och utveckla sin kompetens i syfte att främja personlig utveckling, demokrati, jämställdhet, ekonomisk tillväxt, sysselsättning och rättvis fördelning" (Riksdagens beslut 2001-05-18 om Regeringens proposition Vuxnas lärande och utvecklingen av vuxenutbildningen, Prop 2000/01:72).

Den kommunala vuxenutbildningen skiljer sig från statligt finansierad arbetsmarknadsutbildning och enskilt driven utbildning, inhandlad av företag eller enskild, och konkurrerar därför inte med dessa utbildningar. Det som utmärker den kommunala vuxenutbildningen och skiljer den från statlig arbetsmarknadsutbildning och enskilt finansierad utbildning är, att;

- utbildningen vänder sig till alla vuxna med speciella målgrupper definierade i Förordning om kommunal vuxenutbildning (2002:1012) och i Policy för vuxnas lärande

- vuxenutbildningen huvudsakligen består av s k nationella kurser och till sin form och omfattning är styrd av krav i lagstiftning och förordning, samt leder fram till betyg.

Den enskilde har i stort sett aldrig ett reellt val att göra mellan ”motsvarande” utbildning i kommunal, statlig eller enskild regi då;

- de studerande som prioriteras för exempelvis arbetsmarknadsutbildning följer andra än ovan nämnda urvalsregler och målet för dessa utbildningar är enbart arbete och anställning,

- kommunal vuxenutbildning är avgiftsfri och berättigar till studiestöd.

Det ligger i linje med den kommunala vuxenutbildningens uppdrag att samverka såväl med myndigheter som med andra aktörer som stödjer vuxnas lärande. Kommunal vuxenutbildning finansieras med statliga och kommunala medel avseende utbildning på grundläggande, gymnasial, påbyggnads- och särvuxnivå.

4. Avtalsområde

Den vuxenutbildning som bedrivs enligt föreliggande avtal är främst yrkesinriktad. Den ska främja tillväxten i Göteborgsregionen och bidra till behovet av utbildad arbetskraft samt gagna den enskilde medborgarens behov av kompetensutveckling.

Avtalet reglerar samverkan kring regionrekryterande yrkesutbildningar och kurser som kommunerna, enskilt eller i samverkan, är huvudman för och som GRs Utbildningsgrupp fastställer (bilaga 2). Av de 29 föreslagna

utbildningarna i Etapp 3+ kvarstår 21 av de 30 utbildningarna i Etapp 3. Åtta utbildningar är nya och nio utbildningar har försvunnit.

Kommunerna ska i samband med att man erbjuder en utbildning i avtalet, inom ramen för individuella studieplaner, erbjuda undervisning i kärnämnen för behörighetskomplettering till gymnasienivå. Denna kan genomföras, dels i hemkommunen, dels i kommun där man genomgår regionrekryterande

utbildning.

De faktorer som har påverkat valet av utbildningar i avtalet utgörs av tillväxtskapande och regionala aspekter samt möjlighet för individen att skaffa behörighet för vidare studier. Dessutom ska kontinuitet säkerställas gentemot utbildningarna i föregående etapper (bilaga 1).

Regionrekryterande utbildning förläggs till enskild kommun eller till flera kommuner separat eller i samverkan. Den kommun som har uppdraget att genomföra utbildningen ansvarar för planering, genomförande, uppföljning och ekonomi enligt självkostnad. Regionrekryterande utbildningar bygger på flexibla lärandeformer bl a med inslag av distansstudier.

5. Samråd med arbetslivets parter

De utbildningar som ingår i avtalet är framtagna i samråd med ett trettiotal personer, som representerar näringslivet och det offentliga arbetslivet och i detta sammanhang utgör GRs kompetensråd för vuxnas lärande (bilaga 3).

6. Genomförande

Erfarenheter från de tidigare tre etapperna ligger till grund för det avtal som reglerar Etapp 3+. Utbudet har tagits fram av kommunernas ansvariga för vuxenutbildningen samt GRs Utbildningsgrupp. Nya utbildningar certifieras enligt en checklista, som utgör underlag till samrådet inför anmälan av nya regionrekryterande utbildningar (bilaga 1).

7. Intagning

Intagningen delas mellan utbildningskommunen och hemkommunen. Hemkommunen prövar den sökandes behörighet enligt

vuxenutbildningsförordningen

Ansökningarna skickas, med bilagda yttranden, från hemkommunen till utbildningskommunen. Utbildningskommunen genomför därefter antagningen enligt för utbildningen fastställda intagningskrav. Utbildningskommunen ger den sökande besked samt meddelar

hemkommunen beslut om vilka studerande som antagits till utbildningen.

8. Ekonomi

Åtagande under Etapp 3+

Avtalet innebär ett åtagande för kommunerna att betala för de studerande, som antagits till utbildningarna och godkänts av hemkommunen.

Finansiering

Finansiering av utbildningarna sker så att den studerandes hemkommun av anordnande kommun faktureras hela kostnaden.

Avstämning och betalning

Avstämning görs tre veckor efter utbildnings start. Betalning utgår inte för dem som dessförinnan har avbrutit studierna. Betalning sker, efter fakturering mellan kommunerna,

15 mars och 15 oktober för respektive halvår. Folkbokföringskommun vid intagningstillfället står för kostnaden även om den studerande efter

intagningen flyttar från kommunenefter kursstart. Om utbildningen inte kommer till stånd anmäls detta till GR.

Avsättning av särskilda medel

Gemensamt avsätts medel för marknadsföring och utvärdering, uppgående till 300 tkr (hör efter med Marknadsföringsgruppen), vilka betalas av

kommunerna i proportion till deras folkmängd 2006-12-31.

Prislista

Överenskommelse om ekonomisk ersättning för de i samverkansavtalet ingående utbildningarna görs för respektive utbildning, vilken inkluderar alla

kostnader för utbildningen. Utbildningskostnaderna följer överenskommen prislista (bilaga 4).

9. Utbildningarnas kvalitet

Uppföljning och utvärdering

Varje huvudman för regionrekryterande vuxenutbildning genomför kvalitetsredovisning enligt ett helhetsperspektiv samt enligt en checklista (bilaga 5). Kommunerna förbinder sig att till GR årligen redovisa

sökandetryck och studerandeströmmar till de i avtalet reglerade

utbildningarna/kurserna. Detta görs i syfte att över tid och i samverkan/dialog mellan kommunerna skapa ett så relevant regionrekryterande

vuxenutbildningsutbud som möjligt.

GR följer upp och utvärderar, dels arbetet med att realisera de av Utbildningsgruppen fastslagna regionalpolitiska utbildningsmålen, dels arbetet med samverkansavtalet. Den bild av regionala utbildningsbehov som härigenom skapas kommer att tjäna som ett redskap i syfte att

kvalitetsutveckla den regionrekryterande utbildningen inom vuxenutbildningen.

Resultat av uppföljnings- och utvärderingsarbetet presenteras bland annat på GR Utbildnings hemsida, vilket ökar tillgängligheten för politiker, ledare och skolpersonal samt för vuxenstuderande.

Åtgärder vid kvalitetsbrist

Bedömer GRs Utbildningsgrupp att kvalitetsbrister föreligger i någon del av det utbildningsutbud som detta samverkansavtal omfattar, förbinder sig den kommun där dessa brister anses föreligga att bereda Utbildningsgruppen möjlighet att i den aktuella kommunen redovisa sin ståndpunkt. Vidimerar berörd kommun framförd kritik förbinder sig kommunen att i

Utbildningsgruppen redovisa de åtgärder som beslutas vidtas för att eliminera de kvalitetsbrister som påtalats av Utbildningsgruppen.

10. Idé- och erfarenhetsutbyte för personal inom vuxnas lärande

Göteborgsregionens samlade kompetens inom området vuxnas lärande tas tillvara genom ett idé- och erfarenhetsutbyte på olika nivåer. Inom

vuxenutbildningen främjas detta genom gemensam kompetensutveckling kring aktuella frågor i GR Utbildnings regi. Erfarenhetsutbytet sker i regional nätverksform kring t ex kvalitetsfrågor, ledarskap, utvecklingsarbete,

omvärldsbevakning och lobbyverksamhet. Sambruk i kompetenspooler bidrar till att personal i annan kommun kan anlitas för tidsbegränsade

11. Övriga villkor

Information

Varje kommun ska marknadsföra och informera om samtliga utbildningar som omfattas av avtalet. Utbildningskommunen har ansvar för att information tas fram. Marknadsföringen av utbildningarna sker i gemensam form.

Studerandeförsäkring

Kostnader för reguljär försäkring hanteras enligt gängse rutiner, dvs att utbildningskommun tecknar försäkring för studerande i regionrekryterande utbildning.

Tvister

Tvist i anledning av detta avtal löses i första hand genom lokala

förhandlingar. Om parterna inte kommer överens sker medling genom GR.

Godkännande

Föreliggande avtal ska efter godkännande i respektive kommun, undertecknat och tillsammans med kopia av beslut i nämnd/styrelse, senast 30 juni 2007 vara GR tillhanda. För Göteborgsregionens kommunalförbund Datum Namn Namnförtydligande För Ale kommun Datum Namn Namnförtydligande

För Alingsås kommun Datum Namn Namnförtydligande För Göteborgs kommun Datum Namn Namnförtydligande För Härryda kommun Datum Namn Namnförtydligande För Kungsbacka kommun Datum Namn Namnförtydligande För Kungälvs kommun Datum Namn Namnförtydligande För Lerums kommun Datum Namn Namnförtydligande

För Lilla Edets kommun Datum Namn Namnförtydligande För Mölndals kommun Datum Namn Namnförtydligande För Partille kommun Datum Namn Namnförtydligande För Stenungsunds kommun Datum Namn Namnförtydligande För Tjörns kommun Datum Namn Namnförtydligande För Öckerö kommun Datum Namn Namnförtydligande

Villkor och checklista vid val av utbildningar

1. Övergripande villkor vid val av utbildningar

Utbildningarna ska bidra till strategisk tillväxt i Göteborgsregionen genom att; - generera tillväxt i näringslivet samt personalförsörjning för den offentliga sektorn på kort och lång sikt,

- vara efterfrågade av arbetsmarknaden,

- kommunala och statliga resurser utnyttjas på bästa sätt genom samverkan. Regioninvånarna ska gynnas av samverkansavtalet genom att;

- det ger vidgad möjlighet för individen att skaffa behörighet för vidare studier,

- utbudet av yrkesutbildningar breddas,

- samverkan sker i olika former vid planering och genomförande av berörda utbildningar,

- samverkan kring parallella utbildningar i olika kommuner sker,

- samarbetet mellan kommunerna främjar utvecklingen av flexibla lärformer.

2. Checklista

Krav som i huvudsak ska vara uppfyllda för att utbildningen ska godkännas: 1. Behövs utbildningen?

2. Hur ser utbudet i Göteborgsregionen ut på liknande utbildningar? 3. Hur ser prognosen på arbetsmarkanden ut?

4. Finns möjlighet till yrkespraktik?

5. Kan utbildningsformerna utvecklas till att ligga i pedagogisk framkant med flexibla lärformer?

6. Riktas verksamheten mot de grupper som statligt finansierade utbildningsanordnare inte har som naturliga målgrupper?

7. Konkurrerar utbildningen med redan etablerade privata utbildningar? 8. Varför anses utbildningen vara tillväxtskapande?

GRs Kompetensråd för vuxnas lärande

Namn Representerar Presidierna i Valideringscentrums fyra yrkesberedningsgrupp er (YBG):

- Åke Carlsson (Bygg) - Thomas Emanuelsson (Bygg) - Bengt Forsling (Teknik) - Christer Skogberg (Teknik) - Eva Kärrman (Omsorg/Hälsovård) - Eva Lagerstedt (Omsorg/Hälsovård) - Thomas Gustafsson (Service/Hantverk) - Urban Nyberg (Service/Hantverk) Arbetsgivar- och arbetstagarrepresentan ter inom de fem yrkesområden som YBG täcker in, både från näringsliv och offentlig förvaltning: - Bygg - Teknik - Omsorg / Hälsovård - Service / Hantverk

(LAN)

- Bertil Lidfeldt (LAN Utvecklingsenheten) - Jan Sammels (Af Service Offentliga tjänster; vård,

undervisning, handel, restaurang, hotell, turism, lokalvård mm) - Anders Östling (Af Bygg Industri Transport;

byggbranschen, hela industrisektorn och transport)

- Eva Wettermark (Af Teknik Ekonomi (teknikområdet, tekniker och ingenjörer, ekonomer, it-personal, marknadsförare, säljare, administratörer, naturvetare, jurister o likn.) Göteborgsregionen Af Service Offentliga tjänster Af Bygg Industri Transport Af Teknik Ekonomi - Viktor Allerby (Företagarna) - Jan Schreil (Företagarna)

Större och mindre företag i en mångfald av branscher - Boye Johansson (BRG) Näringslivsutveckling med regionala förtecken

- Helen Torstensson (Göteborgs kommun, Personalavd) Representerar stor offentlig arbetsgivare - Kjell Svenson (Volvo, Personaldirektör) - Lars Härenstam (Coop, Personaldirektör) Representerar stora privata arbetsgivare

- Anders Nilsson (LO) - Olle Ludvigsson (Metall, Volvo) - Maria Bernspång (TCO) (Regionala fackliga representanter) - Marja-Leena Lampinen (SIF, Göteborg) Fackliga organisationer med regionala förtecken - Peter Gaestadius (Svenskt Näringsliv) Representerar bransch- och arbetsgivarförbund - Henny Lundberg (Näringslivssekreterar e, Kungälv) De mindre kommunernas speciella näringslivsförtecken - Margareta Wallin Peterson (Göteborgs universitet, prorektor) Representerar universitetet/högskola

- Henrik Erlandsson Privat

(Västsvenska industri- och

Handelskammaren, kompetensförsörjning)

n för regional tillväxt

Uppföljning och utvärdering

Helhetsperspektiv på utvärdering

I det följande redovisas GRs respektive anordnarkommunens ansvar för att uppföljning och utvärdering genomförs på ett konsekvent och

effektivt sätt.

Ansvar för uppföljning GR Anordnarkommun

Regionperspektiv - Förutsättningar - Kvalitetsredovisning

- Planering och samråd - Redovisning av studerandeformer - Rörlighet mellan kommuner för

ledare och övrig personal

Kommunperspektiv - Ansökan - Pedagogisk utveckling

- Antagning - Lokal uppföljning och utvärdering

- Information

- Finansieringsformer

- Samarbete

Studerandeperspektiv - Flexibilitet - Lokal uppföljning och utvärdering - Leder till arbete - Leder till arbete

Avnämarperspektiv - Arbetskraftsförsörjning - tillväxt

- Effekter.

Checklista med faktorer vid kvalitetsredovisning

Vid uppföljning och utvärdering av regionrekryterande utbildning/kurs ska följande beaktas:

1. Flexibilitet

- Undervisningsformer, pedagogiska metoder - För studerande i behov av särskilt stöd - I tid och rum

- Lokalt stöd i form av handledning

- Möjlighet till lärande i samhälle och arbetsliv - Teknik

- Teknikstöd till studerande 2. Målgrupp / rykrytering

- Effektiv rekryteringsorganisation

- Studerande som ska återgå till arbetsmarknaden - Studerande som söker spetskompetens

- Behörighet för vidare studier

3. Framtid för den enskilde - Arbete

- Vidare studier

- Enkät till studerande ett år efter avslutade studier - Avhoppsfrekvens - Betygsstatistik 4. Studerandeinflytande - Pedagogiska metoder - Fokusgrupper - Samråd 5. Personal - Relevant kompetens 6. Ekonomi – resursutnyttjande

- Pris per kursplats - Ersättningskriterier

- Finansieringsmodellerna

- Branschsamverkan

- Förväntade effekter på kort och lång sikt

Dnr: 07-63.12 Styrelseärende 13 april 2007 Till

Förbundsstyrelsen

Mark för näringslivets behov - begäran om

uppdrag

Syfte

Uppdraget syftar till att utveckla arbetsformer för att Göteborgsregionens kommuner tillsammans långsiktigt ska kunna erbjuda attraktiv mark och utvecklande företagsmiljöer för näringslivets behov. Arbetet utgår från det av förbundsstyrelsen antagna mål- och strategidokumentet ”Uthållig tillväxt – mål och strategier med fokus på hållbar regional struktur”. Uppdraget syftar även till att särskilt redovisa mark som är av regionalt strategisk betydelse.

Backgrund

En viktig komponent i regionens strategi för uthållig tillväxt är att säkerställa mark för regionens fortsatta expansion. I tillväxtstrategin anges att en

kontinuerlig genomsnittlig befolkningstillväxt om 8000 invånare per år kräver ett fortsatt arbete med att generera tillväxtmöjligheter för företag och nya arbetstillfällen i en mångfald av branscher. Sammantaget behöver

förutsättningar skapas för att tillgodose en nettotillväxt av 80 000 nya jobb, varav 40 000 i centrala lägen fram till 2020.

Lokaliseringsmönster är beroende av branschspecifika förutsättningar. Somliga branscher är i behov av stora markområden med god beskaffenhet, som

logistikverksamhet. Andra branscher har fördel av lokalisering med besläktade verksamheter i kluster. Besöksnäringen – turismen - är också en växande sektor. Dess behov av mark bör studeras både i centrala och perifera lägen i regionen.

Ytterligare en dimension är behovet av att stärka regionkärnan med attraktiva företagsmiljöer, samtidigt som alla regionens kommuner behöver en god balans mellan arbete, service och boende.

För att nå målet om en uthållig tillväxt krävs att näringslivets investeringar sker i lägen som bland annat skapar förutsättningar för effektiva godsflöden, attraktiva arbetsresor och en god miljö.

Metod

Arbetet genomförs i samarbete med Business Region Göteborg (BRG) och stäms av i en grupp som består av medlemskommunernas ansvariga för näringslivs- och markfrågor.

En dokumentation av kunskapsläget lägger grunden för fortsatta diskussioner om näringslivets behov, olika områdens långsiktiga utveckling och profilering, arbetsfomer mm. Underhand utvecklas kontakter med företrädare för

näringslivets och - om så erfordras – även markägarintressen. Förbundsstyrelsen föreslås besluta

att uppdra åt kansliet att, i samarbete med BRG och medlemskommunerna, utveckla arbetsformer för att långsiktigt säkerställa näringslivets behov av mark och företagsmiljöer,

att särskilt dokumentera mark som är av regionalt strategisk betydelse, samt att uppdra åt styrgruppen för miljö- och samhällsbyggnad att vara beredande i

detta uppdrag Göteborg 2007-03-15 Bo Aronsson Bengt Christensson Dnr: 07-19.022 Styrelseärende 2007-04-13 Till

Förbundsstyrelsen

Finansiell rapportering avseende 2006

Likviditet

GR:s likviditet (betalningsförmåga på kort sikt) är 2006 111,1% och var 2005 106,4%. Omsättningstillgångar och kortfristiga skulder ökar något under 2006.

Placeringar och räntor

GR:s placerade medel vid årsskiftet 2006 utgörs av 5 000 kkr. Den löpande överlikviditeten under pågående verksamhetsår har placerats via

Koncernbanken. Ränteintäkterna är totalt 796 tkr för GR 2006. Ränteintäkterna från placeringar är 251,6 kkr år 2006 . Räntevinsten jämfört med placering på bankkonto är 24 kkr.

Finansiellt resultat 2006

Finansnettot för GR (intäktsräntor minus räntekostnader och bankkostnader) 2006 är 817 kkr.

Förbundsstyrelsen föreslås besluta

att anteckna mottagandet av finansiell rapportering för GR år 2006.

Göteborg 15 mars 2007 Bibbi Carlsson Minja Bengtsson Styrelseärende 13 april 2007 Dnr: 07-69.012 Till Förbundsstyrelsen

Utseende av representanter till föreningen

Europakorridoren

GRs förbundsstyrelse har att utse representanter till föreningen Europakorridoren för mandatperioden 2007-2010.

Europakorridoren är en ideell förening som består av kommuner, städer, län och andra regionala företrädare i Sverige, Danmark och Tyskland. De svenska intressenterna äger solidariskt Europakorridoren AB. Föreningens och bolagets syfte är att verka för att Europakorridoren byggs ut, dvs. att Sverige får ett modernt, effektivt,

miljöanpassat och långsiktigt hållbart järnvägssystem för höghastighetståg.Målet är också att föra Sverige och Skandinavien närmare Europa genom att knyta samman vårt höghastighetsnät med Europas.

Europakorridoren baseras på utbyggnad av två banor. Den ena, Götalandsbanan, följer ett öst-västligt stråk utmed E4 och riksväg 40, från Stockholm över Jönköping till Göteborg. Den andra, Europabanan, knyter ihop Götalandsbanan från

Tranås/Jönköping söderut mot Köpenhamn och Hamburg via Fehmarn-Belt.

Presidiets förslag till GRs representanter i föreningen Europakorridoren kommer att presenteras för förbundsstyrelsen 2007-04-13.

Förbundsstyrelsen föreslås besluta

att till föreningen Europakorridoren för mandatperioden 2007-2010 utse representanter i enlighet med presidiets förslag 2007-04-13.

Göteborg 31 januari 2007 Bibbi Carlsson Gunnel Rydberg Styrelseärende 2007-04-13 Dnr: 07-49.22 Till Förbundsstyrelsen

Anmälningsärende från presidiet -

Kapacitetsförstärkning på Västra Stambanan,

delen Floda-Aspen

Förbundsstyrelsen uppdrog vid sitt sammanträde 2007-02-09 åt presidiet att i skrivelse till Banverket och Västra Götalandsregionen understryka

angelägenheten i en kapacitetsförstärkning och en tidig utbyggnad på Västra Stambanan, sträckan Floda-Aspen.

I linje med förbundsstyrelsens beslut och efter avstämning med presidiet skickades en skrivelse, daterad 2007-02-13, till Banverket och VGR. Skrivelsen har undertecknats av ordförandena i kommunalförbunden GR, Skaraborg, Fyrbodal och Sjuhärad samt av ordföranden i Västra

Stambanegruppen.

Förbundsstyrelsen föreslås besluta

att anteckna informationen till protokollet.

Göteborg 29 mars 2007 Gunnel Rydberg Styrelseärende 2007-04-13 Dnr: 06-148.60 Till Förbundsstyrelsen

Försäkringskassan förbereder återgång till tidigare

tolkning av LASS-assistansen – information från

sociala styrgruppen

Den sociala styrgruppen har tidigare skrivit till Socialdepartementet och påtalat de kraftiga effekterna för vissa kommuner som försäkringskassans nyligen införda restriktiva tolkning av LASS inneburit. Styrgruppen informerades vid sitt sammanträde den 2006-11-17 om att

försäkringskassan nu förbereder en återgång till tidigare tolkning av LASS-assistansen (se bilaga daterad 2006-11-07). Sociala styrgruppen beslöt att förbundsstyrelsen skulle informeras om förändringen.

Förbundsstyrelsen föreslås besluta

att anteckna informationen till protokollet

Göteborg 29 mars 2007 Gunnel Rydberg Dnr: 07-64.101 Styrelseärende 2007-04-13 Till Förbundsstyrelsen

Överlämnandehandling från styrgruppen för

regional planering

Styrgruppen för regional planering bad kansliet att göra en överlämnandehandling för den kommande styrgruppen.

Överlämnandehandlingen skulle innehålla de frågor som styrgruppen behandlat under mandatperioden 2003 – 2006 och som har bäring in i kommande mandatperiod.

På sammanträdet med styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad

2007-03-01 beslöt styrgruppen att överlämnandehandlingen avseende förra mandatperioden skulle delges förbundsstyrelsen för kännedom.

Förbundsstyrelsen föreslås besluta

att till protokollet anteckna lämnad information

Göteborg 2007-03-13 Bo Aronsson

/Cecilia Kvist

Styrgruppsärende 2007-02-21 Pia Arnesson Cecilia Kvist

Styrgruppen för regional planering

Verksamheten 2003-2006 – överlämnandehandling

Det regionala uppdraget

Styrgruppen för regional planering, fram till 2004 benämnd ledningsgruppen för regional planering, bildades 2003 med uppgift att behandla såväl plan- som miljö- och trafikfrågor. Denna nya grupp ersatte de tre tidigare

ledningsgrupperna för miljö, trafik och regional planering.

Styrgruppen har arbetat på uppdrag av förbundsstyrelsen och berett frågor som rör regional planering, främst inom sakområdena miljö och samhällsbyggnad, bevakat utvecklingen inom dessa områden samt tagit de initiativ som

utvecklingen föranlett. Styrgruppen har även haft ansvaret för att genom

samverkan få till stånd och kontinuerligt genomföra ett aktivt erfarenhetsutbyte och idéarbete inom dessa sakområden.

På delegation har styrgruppen övertagit följande uppgifter från tidigare ledningsgrupper; Göteborgsöverenskommelsen och samordningsansvaret för infrastrukturplaneringen i regionen från ledningsgruppen för trafik samt luftvårdsprogrammet från ledningsgruppen för miljö.

Styrgruppens ambition har varit att koncentrera sig på den långsiktiga planeringen och ha ett helhetstänkande. Principdiskussioner kring regionala frågeställningar har aktualiserats i samband med remissyttranden över bl a kommunala översiktsplaner, infrastrukturutredningar och naturvårdsplaner. Styrgruppen har inte behandlat detaljplaner om inte dessa bedömts ha regional betydelse.

De inledande diskussionerna i styrgruppen resulterade i att frågor som sågs som viktiga att arbeta med under mandatperioden var infrastruktur, boende, handel, näringsliv samt kollektivtrafik. Inledningsvis fokuserades arbetet främst på frågor rörande boende och kollektivtrafik och under senare delen även handelsfrågor. Infrastrukturfrågorna har haft stor aktualitet och kontinuerligt behandlats.

GR är regionplaneorgan

GR är av regeringen utsett till regionplaneorgan enligt plan- och bygglagen (PBL). På förbundsstyrelsens uppdrag har styrgruppen för regional planering lett detta arbete och berett sådana frågor som kräver förbundsstyrelsens ställningstagande. Kortfattat har huvuduppgifterna varit att:

• biträda kommuner och statliga myndigheter med regionala synpunkter, • följa regionala frågor inom ansvarsområdet,

• låta utreda förhållanden som har regional räckvidd, • fortlöpande följa statlig och kommunal planering,

• samråda vid upprättande av förändring av översiktsplaner och detaljplaner (när dessa får regionala konsekvenser),

• förse kommunerna med underlag ifråga om mellankommunala frågor, • underlätta information om regionala förhållanden mellan och inom

kommunerna.

Samordningsansvar för infrastrukturplaneringen i regionen

GR har genom ett särskilt beslut i förbundsstyrelsen – förankrat i varje medlemskommun – uppdraget att samordna planeringen av

transportinfrastrukturen i regionen. Detta uppdrag, där styrgruppen varit beredande, innebär att GR ska:

• ansvara för samordningen av all regional infrastrukturplanering, d v s sådan planering som berör hela regionen eller två eller flera

medlemskommuner.

• representera kommunerna i olika organisationers arbets- och ledningsgrupper som behandlar regional infrastrukturplanering. • ansvara för utformningen av remissvar över sådana utredningar som

berör regional infrastrukturplanering och som tillställs GR och/eller medlemskommunerna. Utformningen av svaren ska ske i samråd med berörda kommuner.

Götalandsregionen i frågor som berör regional infrastrukturplanering. • initiera utredningar om regional infrastrukturutbyggnad på eget initiativ

eller efter framställan från medlemskommunerna.

Göteborgsregionens luftvårdsprogram

GR företräder medlemskommunerna i luftvårdsprogrammet, som även

omfattar länsstyrelsen i Västra Götalands län och medlemmar från näringslivet. Det innebär att följa utvecklingen och ta initiativ till åtgärder så att gällande miljökvalitetsnormer kan klaras och att klimatmålen nås. Styrgruppen för regional planering utgör den politiskt tillsatta delen av styrgruppen för luftvårdsprogrammet.

Styrgruppens sammansättning

Alla GR:s medlemskommuner har varit representerade i styrgruppen för regional planering som haft 18 ledamöter (15 ordinarie och 3 adjungerade). Styrgruppen har under perioden 2003-2006 haft följande sammansättning: Leif Johansson (s) Kungälv, ordf

Roland Rydin (m) Göteborg, vice ordf Anneli Hulthén (s) Göteborg

Kjell Björkqvist (fp) Göteborg Kenneth Johansson (s) Lerum Hans Bergfelt (m) Mölndal Lasse Selander (v) Partille Hans-Olof Engvall (kd) Mölndal Elaine Björkman (s) Ale

Göran Hildén (fp) Härryda Bjarne Färjhage (c) Lilla Edet Rolf Edvardsson (s) Öckerö Kia Andréasson (mp) Göteborg Tore Hult (s) Alingsås

Hans Broberg (fp) Mölndal

Adjungerade

Per Ödman (m) Kungsbacka Bo Pettersson (s) Stenungsund Eva Bertilsson-Styvén (s) Tjörn

Vad har styrgruppen arbetat med?

Nedan följer huvuddragen inom de områden som styrgruppen behandlat under mandatperioden samt ett axplock ur ärendefloran.

• Kommunala översiktsplaner – styrgruppen har varit beredande instans och till förbundsstyrelsen lagt fram förslag till remissyttranden över översiktsplaner från följande kommuner: Kungsbacka, Mölndal, Partille, Öckerö, Stenungsund, Lerum och Ale.

Styrgruppen har även för egen del yttrat sig över fördjupade

översiktsplaner och detaljplaner som bedömts ha regional betydelse bl a FÖP för ytterhamnsområdet i Göteborg, FÖP för delar av

Gamlestaden – Bagargården, FÖP för staden Alingsås, Utveckling av Frölunda torg samt Strukturstudie för Västra Hisingen.

• Bostadsbyggande/boendeplanering – styrgruppen har initierat ett idé- och erfarenhetsutbyte för att bidra till ett balanserat bostadsbyggande av hög kvalitet och till acceptabla kostnadsnivåer. Behovet av en samlad bild av bostadssituationen i regionen, som kan stärka regionens attraktivitet, har lett fram till uppdraget att göra en kartläggning av kommunernas pågående samt framtida bostadsplaner.

• Infrastruktur – styrgruppen har på förbundsstyrelsens uppdrag varit beredande vad gäller GR:s samordningsansvar för

infrastrukturplaneringen (se ovan) samt följt utvecklingen inom

området. Under mandatperioden har styrgruppen yttrat sig rörande bl a Västlänken (tågtunnel under Göteborg), Väg 155 –Västra Hisingen-Öckerö, utbyggnad av två delsträckor av Götalandsbanan, utbyggnad av delar av Västra stambanan till fyrspår samt utbyggnad av delar av Norge/Vänernbanan och Rv 45 (numera E45).

Processen inför kommande investeringsplaner gällande 2010-2019 för nationell och regional infrastruktur har påbörjats under

mandatperioden. Styrgruppen har informerats av regionråd och tjänsteman från Västra Götalandsregionen.

• Kollektivtrafik – styrgruppen har bevakat att kommunala planer och större investeringar i infrastrukturen aktivt bidrar till att målen

avseende kollektivtrafiken kan nås, samt i övrigt tagit initiativ som kan bidra till att öka kollektivtrafikens andel av det totala resandet i

• Handel – utifrån tidigare framtaget kunskapsunderlag ”Handeln i Göteborgsregionen”, som redovisats och godkänts av styrgruppen, har styrgruppen uppdragit åt kansliet att formulera en regional strategi för handelns utveckling i Göteborgsregionen. Enligt beslutet är syftet att verka för att etableringar som kan få betydande påverkan på den regionala strukturen och trafiken kommer till stånd i lägen som bidrar till en hållbar utveckling.

• Miljö – styrgruppen har delgetts information om och en

sammanfattning av det förslag till Miljöpolitiska målsättningar för Göteborgsregionen som tidigare tagits fram. Styrgruppen gav därefter kansliet i uppdrag att omarbeta ”Förslag till miljömål” från mars 2000. Arbetet med miljömålen har varit vilande under 2005 och 2006. • Gruspolicy – med tidigare framtagen grusförsörjningsplan som grund

har ett åtgärdsprogram för regional grusförsörjning tagits fram och godkänts av förbundsstyrelsen. En av punkterna i åtgärdsprogrammet innebar att utarbeta en regional gruspolicy för att underlätta arbetet för medlemskommunerna vid upphandling och planering. Ett förslag till regional gruspolicy har behandlats i styrgruppen som beslutade att GR:s medlemskommuner och länsstyrelserna i Västra Götalands och Hallands län ska beredas tillfälle att yttra sig över policyn innan den förs fram till förbundsstyrelsen för godkännande och rekommendation att tillämpas i kommunerna.

• Grönstruktur (hav, skog och sjöar) – i styrgruppen har förts diskussioner kring vikten av att de grundläggande kvaliteter som regionens naturområden utgör bibehålles samt att dessa områden görs tillgängliga.

Styrgruppen har berett och godkänt ett förslag till yttrande över ”Länsstyrelsens förslag till program för skydd av tätortsnära grönområden i Göteborgsregionen” samt även föreslagit

förbundsstyrelsen att godkänna detta. Förbundsstyrelsen avstod dock från att avge yttrande.

• Vattenvård och vattenförsörjning – med utgångspunkt i tidigare

framtagen regional vattenförsörjningsplan och åtgärdsprogram har styrgruppen i sitt arbete verkat för att säkra och förbättra

vattenkvaliteten i Göta älv med flera vattendrag och samtidigt bevakat att behovet av att en alternativ regional vattentäkt kan tillgodoses för att minska känsligheten av störningar vid eventuella föroreningar i Göta älv.

Styrgruppen har beslutat att GR, kommunerna, vattenvårdsförbundet, större företag, kraftproducenter, jord- och skogsbruksorganisationer, fiskevattenägare m fl, ska bilda ett vattenråd för Göta älvs

avrinningsområde. Vattenrådets uppgift är att genomföra arbetet med EU:s vattendirektiv. Syftet med vattendirektivet är att allt vatten till 2015 skall ha uppnått god ekologisk och kemisk vattenstatus.

Regionala uppdrag med politisk representation

Styrgruppen har genom politisk representation deltagit i följande grupperingar: • Via Lappia – GR är medlem i intresseorganisationen, som arbetar för

att stärka stråket E45 (tidigare riksväg 45) i hela dess stäckning till Karesuando.

Representanter: Elaine Björkman, Ale och Bjarne Färjhage, Lilla Edet. • Götalandsbanan – GR har genom styrgruppen haft politisk

representation som följt arbetet med Götalandsbanan, delen Borås - Mantorp.

Representanter: Leif Johansson, Kungälv och Hans Bergfelt, Mölndal. • Förstudie Kust till kustbanan, delen Almedal – Mölnlycke –

styrgruppen har beretts möjlighet att yttra sig över de två olika utbyggnadsalternativ som har studerats.

Representanter: Leif Johansson, Kungälv och Kjell Björkqvist, Göteborg.

• Järnvägsutredning Västra stambanan, delen Aspen – Floda –

syftet med en utbyggnad till dubbelspår i Västra stambanan, på delen Floda – Aspen är främst att höja kapaciteten så att persontrafiken kan utökas och godstrafiken ges större tillgänglighet dagtid.

Representant: Tore Hult, Alingsås.

• DART (Driftsättning av regional transportinformatik) – ett projekt som

syftar till att underlätta för trafikanter och resenärer genom

informationsåtgärder. GR medverkar med bl a Vägverket, Banverket och Västtrafik i en tjänstemannagrupp. En översyn av DART har nyligen genomförts och resulterat i att frågor som behöver behandlas politiskt lyfts till styrgruppen för regional planering. Tidigare ingick Kenneth Johansson, Lerum och Hans Broberg, Mölndal med en rad tjänstemän i en särskild styrgrupp för projektet.

• Järnvägsutredning Västlänken – en tågtunnel under Göteborg för att

bygga bort säckstationen och sammanbinda de olika spårsystemen. Representanter: Roland Rydin, Göteborg och Anneli Hulthén, Göteborg under perioden 2003-2004 som ersattes av Kenneth Johansson, Lerum 2005-2006.

Särskilda uppdrag och projekt

GR har i sin löpande verksamhet deltagit i externa nätverk och projekt samt haft uppdrag som direkt eller indirekt fallit inom ramen för styrgruppens ansvarsområde.

• Göken/Gökungen – styrgruppen har, på delegation från

förbundsstyrelsen, fördelat investeringsmedel för förbättringar av infrastruktur och miljö. Sedan 1998 har totalt 910 miljoner kronor fördelats inom Göken och 160 miljoner kronor inom Gökungen. Bland de projekt som fullföljts är bl a busskörfält på infartsleder. Avsikten är att projekt som tilldelats medel ska vara avslutade senast under 2007. • Grön Kemi – GR har tillsammans med länsstyrelsen i Västra Götalands

län, Västra Götalandsregionen och BRG arbetat inom ramen för projektet Grön Kemi vars syfte är att påverka utvecklingen mot mer hälso- och miljöanpassade kemiska produkter som samtidigt har en god funktion. Inom projektet har man bl a arbetat med följande områden: renare kemikalier till sjöss, HA-oljor i bildäck, miljöanpassade smörjmedel, renare bensin för utombordare och test av målarfärger. Projektet Grön Kemi avslutades i september 2006. Orsaken är att viktiga mål inom ett antal produktområden nu uppnåtts. Inom varje produktområde finns dessutom andra aktörer som driver arbetet vidare i de fall det behövs. Inom ett område, sjöfarten, fortsätter dock arbetet efter beslut i styrgruppen i ett särskilt projekt – Clean Shipping – med liknande strategi som i Grön Kemi.

• Delregionala ägarrådet i Göteborgsregionen – styrgruppen har

tillsammans med politisk representation från kommunerna Vårgårda och Orust samt två representanter från Västra Götalandsregionen utgjort det delregionala ägarrådet. Leif Johansson, Kungälv och Göran Hildén, Härryda har varit det delregionala ägarrådets representanter i ägarrådet som utgör ett samordningsorgan för Västtrafiks ägare och fungerar som en gemensam mötesplats för information och diskussion om kollektivtrafikens roll i samhällsutvecklingen. Under

ägarna ifrågasatts och frågan har lyfts från GR till ägarna att utse nytt delregionalt ägarråd.

Övrigt

Styrgruppen har även fått information om bl a:

• ARC (Airport Regions Conference) som är ett europeiskt nätverk av regioner och kommuner med internationella flygplatser.

• GR:s medverkan och arbete i tjänstemannanätverken HUR 2050 (Framtidens utmaning – tillsammans utveckla en hållbar region) och K2020 (Framtidens kollektivtrafik i Göteborgsområdet). GR blev i maj 2006 projektägare för K2020.

• GR:s medverkan i Banverkets idéstudie Spår 2050 om

järnvägstrafikens långsiktiga utveckling i stråken in mot Göteborg. • Riskanalys med avseende på vattenkvalitet där GR har ansökt om och

beviljats forskningsmedel för att utveckla en metod för att göra en samlad riskvärdering för en vattentäkt.

• GR:s klimpansökan om medel för ett gemensamt klimatinvesteringsprogram 2007.

• Europakorridoren, i vilken Götalandsbanan utgör en del av bansträckningen.

• Miljösamverkan Västra Götaland som är en samverkan mellan Västra

Götalandsregionen, länsstyrelsen i Västra Götalands län,

kommunförbunden (inkl. GR) och kommunernas miljöförvaltningar, syftar till att effektivisera miljö- och hälsoskyddsarbetet.

• Gråbo-Mjörnprojektet som handlar om att säkerställa en eventuell framtida vattentäkt. GR har genom ett beslut i förbundsstyrelsen 2004 uppdraget att samordna arbetet som berör den framtida regionala vattenförsörjningen i Göteborgsregionen samt att verka för att marken i Gråbodeltat säkerställs för en möjlig framtida komplettering av

vattenförsörjningen i regionen.

Förbundsstyrelsen 8-9 februari 2007 Gunnel Rydberg

Minnesanteckningar från förbundsstyrelsens

överlämnandekonferens 8-9 februari 2007 på

Hjortviken, Hindås

Blickar tillbaka – och framåt

Jan Hallberg hälsar välkommen genom att konstatera att Göteborgsregionen nu går en ny era till mötes, väl förberedd genom den goda samverkan som byggts upp. Framöver väntar ansvarskommitténs förslag om framtidens regioner och kommuner. Vi har dessutom en ny planering för infrastrukturen där GR kommer att spela en aktiv roll. Rådslagsomgångarna i medlemskommunernas fullmäktigeförsamlingar har lett fram till beslutet om Uthållig tillväxt – mål och strategier med fokus på hållbar regional struktur. Nu ska detta beslut implementeras; en viktig del också i genomförandet av Vision Västra Götaland.

Jan Hallberg presenterar även kort GRs historia, organisation och uppgifter. Stefan Svensson fortsätter med att presentera VästKom (Västsvenska

Kommunförbundens samorganisation) samt GRs roll som kommunalförbund

och kommunförbund. Dessutom beskrivs några viktiga styrelseaktiviteter

under mandatperioden 2003-2006 kring t.ex. Hälso- och sjukvårdsavtalet, FoU i Väst och Nordisk seminarieserie.

Bo Pettersson beskriver verksamheten i den sociala styrgruppen under mandatperioden. Styrgruppens möten har turnerat runt i kommunerna vilket har gett ständigt nya intryck. En viktig satsning har varit VästBus – insatser kring barn- och ungdomspsykiatri. Här har de s.k. Miltonpengarna bidragit. Ett betydelsefullt nyckeltalsarbete har bedrivits kring bl.a. LSS, Äldreomsorg och IFO. Ett antal mötesplatser för olika verksamheter har ägt rum. Inför den nya mandatperioden riktas blickarna mot fortsatt regional samverkan och

utveckling samt uppföljning och utvärdering. Viktiga fokusområden är

personal inom äldreomsorgen men också den sociala dimensionen i processen Uthållig tillväxt.

Elver Jonsson rapporterar från styrgruppen för arbetsmarknad.

Kännetecknande för GRs arbete har varit samverkan i god harmoni. Här har GR kommit längre än andra delar av landet. Inför framtiden är det viktigt att

genom effektiv matchning anpassa både validering och utbildning efter

efterfrågan och behov på arbetsmarknaden. Det krävs tvärpolitiska insatser för att klara jobben. Den funktionella arbetsmarknaden blir förhoppningsvis central i kontakt med AMS och den lokala nivån. Satsningar på validering och unga arbetslösa blir väsentligt.

Frank Andersson presenterar Utbildningsgruppens arbete. Förutom

styrgruppens möten har utbildningspolitiska forum hållits två gånger per år. Utbildningsgruppens presidium har turnerat runt och träffat skolpolitiker i alla de 13 medlemskommunerna. Gymnasieöverenskommelsen innebär att ca 35 000 gymnasieungdomar i Göteborgsregionen kan söka till omkring 60 skolor och 300 utbildningar. Det är glädjande att konstatera att

Göteborgsregionen har den lägsta kostnaden för gymnasieskolorna i landet och samtidigt den högsta andelen behöriga elever samt flest som fullföljer. Inför mandatperioden 2007-2010 siktar GR mot att vårda och fördjupa samverkan samt utveckla den vad gäller kluster, vuxnas lärande och gymnasieintagningen. Leif Johansson informerar från styrgruppen för regional planering (numera miljö- och samhällsbyggnad). Styrgruppen har yttrat sig över kommunernas översiktsplaner i ett regionalt perspektiv. Processer kring kollektivtrafik och bostadsbyggande har varit andra viktiga diskussionsområden. Styrgruppen har fungerat som Västtrafiks delregionala ägarråd för Göteborgsregionen.

Luftvårdsprogrammet har varit delegerat till styrgruppen och diskussionerna kring hur man ska genomföra miljökvalitets- och partikelnormen har inletts. Grusförsörjningen har också varit en betydelsefull fråga. Många av

styrgruppens frågor har varit större frågor som beretts till förbundsstyrelsen. Ordföranden Jan Hallberg poängterar att miljön är en viktig utgångspunkt framöver samt att dialog mellan styrgrupper och styrelse blir fortsatt central i det gemensamma arbetet. Han fortsätter med att presentera processen kring kommunernas och VG-regionens gemensamma vision – Vision Västra Götaland – Det goda livet.

Uthållig tillväxt

Inga-Lill Andersson informerar om rådslagsprocessen som har lett fram till beslutet om Uthållig tillväxt. Det gemensamma arbetet har varit

grundläggande; hellre bör det stå GR än partibeteckningar bakom våra namn. Vi är en liten, men starkt växande region i Europa. Den gemensamma

arbetsmarknadsregionen är en styrka. Materialet om Uthållig tillväxt är sprunget ur Vision Västra Götaland, rådslagen i medlemskommunerna, tillväxtstudier, Hur 2050 och K2020.

Centralt i det arbetsmaterial som har diskuterats och antagits av

förbundsstyrelsen i maj 2006 är att vi ska sikta mot en stark och långsiktigt hållbar regional struktur med en stark kärna och en befolkningsmässig balans mellan nord och syd inom den funktionella arbetsmarknaden. Ett viktigt mål är att minst 40 procent av invånarna ska färdas kollektivt år 2025. Viktiga

satsningar för att uppnå detta är hamnbanan, järnväg till Landvetter,

Marieholmsförbindelsen, Västlänken och Götalandsbanan. Statlig finansiering är en förutsättning. En återkoppling av processen Uthållig tillväxt görs till fullmäktigeförsamlingarna via ett gemensamt seminarium på biograf Draken den 29 mars.

Stefan Svensson kompletterar med att betona kärnans betydelse för tillväxt. Att antalet branscher når över 700 i kärnan är av betydelse även för

kranskommunerna. I en glesbefolkad region behövs fler kostnadsbärare – därför krävs förtätning i hela regionen.

I den efterföljande diskussionen lyfts bl.a. följande aspekter fram:

- Kärnan är viktig, men även satsningar på ekrarna och delregionala centrum behövs.

- Före genomförandet av målen i materialet Uthållig tillväxt krävs konsekvensanalyser mot bakgrund av hållbar utveckling och dess tre dimensioner social, ekonomi och miljö.

- Göteborgs ÖP följer temat Uthållig tillväxt.

- Kärnans roll är att vara lokomotivet som drar utvecklingen framåt. - Tillväxt bygger på välfärd.

- Tillväxt är viktig mot bakgrund av att Göteborgsregionen slåss med övriga regioner i Europa om jobben.

- I diskussionerna om tillväxt bör vi samtidigt vara medvetna om de trender som råder samt kunna ifrågasätta dem.

- Återkoppling till fullmäktige är viktigt, men i slutändan är det kommunikationen med medborgarna som avgör.

- Infrastrukturen är avgörande.

- Det är inget märkvärdigt med att söka sig mot kärnan – centrumbildningar har alltid funnits.

Bostadsbyggandet i Göteborgsregionen

Bo Aronsson presenterar ett förslag till fortsatta uppdrag för att nå uppsatta mål kring Uthållig tillväxt. Nu är det viktigt med stärkt analys och

kunskapsuppbyggnad för att skapa åtgärder för att nå de uppsatta målen. Diskussion kring hur uppföljning och utvärdering av målen ska ske är också en central fråga. Hållbarhetsmodellen med dess tre dimensioner – social, ekonomi

och miljö som beskrivs i Vision Västra Götaland är grundläggande för hela arbetet. Strukturbilden kommer att hänga samman med såväl bostadsbyggande som mark- och infrastrukturfrågor. Skapandet av en uthållig tillväxt med stärkta regionala kvaliteter ger också en befolkningsökning, vilket leder till en effektivare mobilitet och en stärkt regional struktur.

Per Kristersson informerar om bostadsbyggandet i Göteborgsregionen som håller på att bli en alltmer integrerad bostads- och arbetsmarknadsregion. Regionförstoringen pågår. Den funktionella arbetsmarknaden består idag av 17 kommuner med 931 500 invånare. Ser vi på kommuninvånarna arbetar ungefär 50 procent i hemkommunen. Man jobbar allt mindre i den egna kommunen och allt mer i annan kommun. Detta mönster gäller även Göteborg.

Hur människor arbetar och bor kan avläsas i tydliga mönster – man reser till Volvo, Östra sjukhuset, centrala Göteborg osv. Mönstren är ganska lika; oavsett i vilken kommun man bor finns en gemensam bostads- och arbetsmarknad.

Göteborg har 550 branscher idag, vilket kan jämföras med Öckerös 94. Däremot har alla kommuner ungefär lika många branscher representerade bland invånarna i kommunen. Men många av dessa invånare pendlar till en annan kommun för att arbeta.

Ett av målen i Uthållig tillväxt är att kärnan ska stärkas med 30 000 boende och övriga Göteborgsregionen med 90 000 boende fram till år 2020. En

befolkningsmässig balans mellan nord-syd med älven och Säveån som mittaxel ska också skapas. Idag finns det bostadsplaner som omfattar byggandet av 95 000 lägenheter i Göteborgsregionen. Det finns dock fortfarande en tendens att bygga mer söder om älven. Obalansen förstärks därmed, enligt Per

Kristersson. (Se OH)

Spår 2050

Birgitta Hellgren, Banverket, informerar. Spår 2050 är ett samverkansprojekt mellan tjänstemän från olika organisationer som startade i ett antal workshops 2005. Rapporten Spår 2050 har producerats. När vi idag talar om det hållbara transportsystemet är järnvägen mycket viktig. Bostadsbyggande längs med järnvägsstråken blir då väsentligt. För att klara tillväxten krävs parallella system med pendeltåg på olika avstånd och olika täta avgångar samt

regionaltåg med få stopp. Idag klarar inga stråk i Göteborgsregionen sådana parallella system. Det måste skapas spårkapacitet.

Viktiga slutsatser blir därför att samordna planering av bebyggelse, trafiksystem och infrastruktur. Kommunerna har ett stort ansvar här. Kopplingen mellan järnvägen och Göteborgs lokaltrafik är också mycket viktig.

En ny inriktningsplan för 2010-2019 håller på att tas fram och ska ut på remiss i juni till augusti 2007. En översyn av rådande investeringsplan har visat att det återstår färre miljoner att bygga för än planerat. Det blir därför svårt att klara alla planerade projekt i länet. I mars fattas beslut om vilka projekt som ska prioriteras. Ett av dessa projekt är fyrspår förbi Lerum, där det bara är den längre sträckningen Aspen-Floda som är aktuell för Banverket. Den sträckning som föreslagits av en ideell förening betraktas som alldeles för dyr och är inte ett alternativ. GR har sagt ja till Banverkets förslag medan Lerums kommun har sagt nej. Med tanke på prioriteringsdiskussion i mars är det osäkert hur det blir med fyrspår genom Lerum, enligt Birgitta Hellgren.

K2020 – fortsatt process

Jan Gustafsson och Stenerik Ringqvist ger en lägesrapport från K2020 – fas 2. (Se OH) Undersökningar visar att 22 procent av medborgarna som tillfrågats väljer bort kollektivtrafiken av subjektiva skäl. Det är denna grupp som kan påverkas genom ett bättre, enklare, snabbare och tryggare trafikutbud. K2020 talar om funktionella ”Kom”. KomFort handlar om framkomlighet och samverkan mellan färdmedel. Tanken är att Göteborgsregionens regionala struktur bygger på järnväg i fem stråk som bildar s.k. komfortstråk med prioriterad framkomlighet. Det är viktigt att göra ständiga förbättringar för att motivera människor att åka kollektivt.

I diskussionen framkommer att det är angeläget att fortsätta satsa på

tillgänglighet och förbättringar, särskilt av kollektivtrafiken inne i Göteborg där resandet ofta bromsas upp. Kolla-projektet nämns som ett bra exempel på ökad tillgänglighet för äldre och funktionshindrade; kanske kan det komma fler till del.

K2020 – lokalt

I huvudprojektet K2020 hanteras de större regionala trafiklösningarna men i K2020 lokalt ute i kommunerna pågår mer konkreta diskussioner. Efter diskussioner med tio av de 12 kommuner som deltar står det klart att alla är med på principerna i K2020. Alla vill och kommer att lämna förslag på

KomNära- och KomTill-lösningar. Man ser också vikten av att arbetsresor från kärnan till lokala arbetsplatser kan integreras i de lokala lösningarna. De lokala

representanterna känner dock en oro för hur K2020 ska få en tillräcklig tyngd i konkreta planeringssituationer. (Se OH)

Förbundsstyrelsen betonar att ”K2020 lokalt” är en mycket viktig del av projektet K2020. För att uppnå målet med att 40 procent av resandet i Göteborgsregionen 2025 ska ske med kollektivtrafik är den lokala

hanteringen av K2020 betydelsefull, både vad gäller kollektivtrafiklösningar samt lokaliseringar av bostäder, verksamheter och service.

Förbundsstyrelsen ställer sig därför bakom det fortsatta arbetet i ”K2020 lokalt”.

Styrelseärende 2007-04-13

Förteckning (ärenderubrik och beslut) över beslut

fattade av GRs styrgrupper under tiden november

2006 – mars 2007

förteckningen)

SAMMANTRÄDE I UTBILDNINGSGRUPPEN 19 oktober 2006 §284 Förslag till pris för ISGR 2007

Utbildningsgruppen beslöt

att föreslå förbundsstyrelsen rekommendera medlemskommunerna, att för kalenderåret 2007, med avstämningstidpunkterna 15 mars och 15 oktober, fastställa en interkommunal ersättning i Göteborgsregionen för ISGR, enligt följande;

svensk-engelska sektionen årskurs 1-6 29 806 kr/termin och elev svensk-engelska sektionen årskurs 7-9 35 768 kr/termin och elev internationella sektionen årskurs 0-5 32 419 kr/termin och elev internationella sektionen årskurs 6-9 38 427 kr/termin och elev, samt att besked från kommunerna om godkännade ska vara GR tillhandla snarast möjligt.

§285 Regler för hantering av förstahandssökande till gymnasieskolan inom Göteborgsregionen boende i kommuner utanför regionen, vilka har rätt att söka utbildning var som helst i landet

att fastställa regler, att på försök gälla läsåret 2007/2008, för

förstahandssökande till gymnasieskolan inom Göteborgsregionen boende i kommuner utanför regionen, vilka har rätt att söka utbildning var som helst i landet, enligt förslag redovisat i handling, daterad 2006-10-09,

att utvärdering därefter ska ske, samt

att Utbildningsgruppens beslut förklaras vara omedelbart justerat.

§286 Regional överenskommelse kring Svenska balettskolan i Göteborg (med riksintag)

Utbildningsgruppen beslöt efter överläggning

att föreslå förbundsstyrelsen rekommendera kommunerna att godkänna förslag till överenskommelse kring hantering av skolkort för elever boende i

Göteborgsregionens kommuner som går i Svenska balettskolan, daterat 2006-09-21, efter komplettering av text om att skolan har riksintag, samt

att kommunerna själv bestämmer på vilken nivå överenskommelsen tas.

§287 Projekt i samarbete med CFL kring LU-projektet ”Livslångt lärande och regional utveckling” tillsammans med tio andra regioner i landet

Utbildningsgruppen beslöt

att uppdra åt Utbildningschefen att hantera och godkänna avtalet med CFL om LU-projektet ”Livslångt lärande och regional utveckling”.

§288 Policy för vuxnas lärande 2007-2010

Utbildningsgruppen beslöt efter överläggning

att uppdra åt Utbildningschefen att 26 oktober för Utbildningsgruppen

presentera ett bearbetat material (utkast till policy), varvid Utbildningsgruppen kan välja att fastställa policyn eller rekommendera den nya

Utbildningsgruppen att besluta om policyn.

§293 Infos datordonation

Utbildningsgruppen beslöt efter överläggning

SAMMANTRÄDE I UTBILDNINGSGRUPPEN 7 december 2006 §299 Förslag till policy för regional infrastruktur för vuxnas lärande 2007-2010

Utbildningsgruppen beslöt

att för sin del godkänna förslaget till policy för regional infrastruktur för vuxnas lärande i Göteborgsregionen 2007-2010 enligt dokument, daterat 2006-11-17,

att förslå förbundsstyrelsen rekommendera kommunerna att godkänna förslaget till policy för regional infrastruktur för vuxnas lärande i Göteborgsregionen 2007-2010 enligt dokument, daterat 2006-11-17,

att uppdra åt Utbildningschefen att ta fram förslag till samverkansavtal inom vuxnas lärande för hösten 2007 (halvår),

att kommunerna själva avgör på vilken politisk nivå beslut om policy och avtal fattas, samt

att kommunerna senast 2007-06-30 till GR meddelar beslut om godkännande av policy och avtal.

§300 Förslag till Utbildningsgruppens inriktning 2008

Utbildningsgruppen beslöt efter överläggning

att godkänna föreliggande förslag till inriktning för Utbildningsgruppens verksamhet 2008.

§301 Förslag till arbetsordning för intagningsarbetet på GRs gymnasieintagning och i medlemskommunerna 2007

Utbildningsgruppen beslöt efter överläggning

att fastställa förslag till arbetsordning för intagningsarbetet på GRs gymnasieintagning och i medlemskommunerna 2007, daterat 061110.

SAMMANTRÄDE I UTBILDNINGSGRUPPEN 22 februari 2007 §1 Utbildningsgruppens sammanträden 2007

att Utbildningsgruppen sammanträden och aktiviteter 2007 äger rum enligt följande: 22/2 kl. 09.00-12.00 15/3 kl. 09.00-12.00 12/4 kl. 09.00-12.00 10/5 kl. 09.00-12.00 28/6 kl. 09.00-12.00 13/9 kl. 09.00-12.00 22 alt 23-25/9 Studiebesök 25/10 kl. 13.00-17.00 25/10 kl. 17.00-20.00 Utbildningspolitiskt Forum 6/12 kl. 09.00-12.00 §6 Infos datordonation Utbildningsgruppen beslöt

att uppdra åt Utbildningschefen att återkomma med förslag till handlingsplan för vidare hantering av ärendet.

§7 GRs läromedelssamverkan, ev samverkan med Region Halland

Utbildningsgruppen beslöt

att uppdra åt Utbildningschefen att ta fram förslag till samverkan med Region Halland

§8 Utbildningsgruppens verksamhetsberättelse 2006

Utbildningsgruppen beslöt

att bemyndiga presidiet att vid sammanträde 1 mars godkänna det skriftliga förslaget till verksamhetsberättelse avseende Utbildningsgruppens

verksamhete 2006.

SAMMANTRÄDE I SOCIALA STYRGRUPPEN SAMT SN-PRESIDIER/MOTSVARANDE 17 november 2006

2. Hälso- och sjukvårdsavtalet

Styrgruppen beslutar

medlemskommunerna rekommenderas anta detsamma.

3. Försäkringskassan återgång till tidigare tolkning av LASS

Styrgruppen beslutar

-informera GR:s styrelse om förändringen.

4. Regionalt samarbete kring våldsutsatta kvinnor

Styrgruppen beslutar

-notera den nulägesbeskrivning som lämnats till protokollet.

5. Västra Götalandssamverkan mot droger och kartläggning av det drogförebyggande arbetet i Göteborgsregionen

Styrgruppen beslutar

-notera nulägesbeskrivningen till protokollet

-ge presidiet i uppdrag att stämma av att den länsövergripande myndighetssamverkan har följsamhet till de lokala kommunala handlingsplanerna inom det alkohol- och drogförebyggande området.

SAMMANTRÄDE I STYRGRUPPEN FÖR REGIONAL

PLANERING/REGIONALT LUFTVÅRDSPROGRAM 16 november 2006

§ 3. Förslag till verksamhetsplan och budget 2007 för Göteborgsregionens luftvårdsprogram

Styrgruppen beslöt

att godkänna förslag till verksamhetsplan 2007 och förslag till budget 2007

§ 4. Förslag till femårsstrategi ”Ren regionluft – mät- och beräkningsstrategi för Göteborgsregionens luftvårdsprogram 2007-11”

Styrgruppen beslöt

att godkänna förslag till ”Ren regionluft – mät- och beräkningsstrategi för Göteborgsregionens luftvårdsprogram 2007-11”

§ 6. Senaste nytt om pågående arbete med åtgärdsprogrammet för MKN