RAPPORT 2008-06-04
Det finmaskiga vägnätet
I det finmaskiga vägnätet finns behov att permanent höja bärigheten på broar och vägar, tjälsäkra vägar, rekonstruera vägar pga. eftersatt underhåll, belägga grusvägar mm. Vägverket har för resp region tagit fram bärighetsplaner för perioden 2004-2015, som förutom åtgärderna ovan även innehåller vissa bärighetsinsatser på det nationella vägnätet. I underlaget till Vägverket Region Västs (VVÄ) bärighetsplan konstateras att för nå
Vägverkets mål att åtgärda denna typ av brister behövs 10,3 miljarder kronor. Denna summa inkluderar även behoven i Halland och Värmland. Planeringsramen blev dock bara 2,8 miljarder kronor (knappt 30 % av behovet). Ca hälften av beloppet, 1,5 miljarder kronor, skall enligt planen gå till tjälsäkring av vägar, som därmed prioriteras.
Utrymmet i Vägverket Region Västs bärighetsplan blev för Västra Götalandsregionens del 1,5 miljarder mkr. Denna summa inkluderar inte bara tjälsäkring utan även permanenta bärighetshöjande åtgärder på vägar och broar mm.
Riktlinjer utgick att skogslänen skulle prioriteras, vilket för VVÄ:s del innebar en större satsning på Värmland. De delar av Västra Götaland som har också har stora tjälproblem fick ingen ”skogslänssatsning”. I Västra Götaland är problemet störst med nedsatt bärighet på grund av tjällossning i Dalsland men vissa kommuner i Sjuhärad och norra Skaraborg har vägar som har tjälrestriktioner.
Ett mått för att beskriva problemet tjälrestriktioner är antalet dygnskm/total väglängd (i km) med nedsatt bärighet (tjälrestriktioner). 2007 är denna siffra 2,59 för Västra Götaland i genomsnitt. I topp i Sverige ligger Värmlands län med 10,89. Medelvärdet för de 7
skogslänen var 4,43 dygnskm/total km väg. Fem av Dalslands sex kommuner har höga värden nämligen 7,28-13,11. Totalt har 13 kommuner i Västra Götaland sämre eller
mycket sämre standard vad gäller just tjälrestriktioner än genomsnittet för Västra Götaland. En kartläggning gjordes för Dalsland 1995 och en uppföljande jämförelse för 2007 ger en blid av att stora problem återstår. Detta är kartläggningar som visar två skilda år, men inget säger om perioden där emellan. Påverkan av tjällossningen varierar år från år och
problemet med att man har flera tjällossningar under året innebär större oförutsägbarhet. År 2007 hade 11 % dvs. drygt 1300 km av Västra Götalandsregionens vägar tjälrestriktion något dygn. De vägar som berördes hade i genomsnitt 24,4 dygns ”avstängning”. Skulle vi ”bygga bort” alla tjälrestriktioner i de kommuner som ligger över 2,59 dygnskm/total väglängd (genomsnitt för VGR) resp. 4,43 (genomsnitt i skogslänen) innebär det upprustning av 500 - 600 km väg. Kostnaden för att tjälsäkra och belägga en väg är ca 2500 kr/m eller ca 2000 kr/m för att tjälsäkra och behålla vägen som grusväg. Totalt krävs en dryg miljard kronor för att komma i nivå med skogslänen.
De faktiska budgetramarna till bärighetsplanen innebär att man inte når upp till planens nivå. För upprustning av vägar med dålig bärighet och vägar med tjälrestriktioner är prognosen för hela planperioden knappt 70 % genomförande av planen. Då har hänsyn tagits till att extraordinära händelser (stormen Gudrun) tränger undan resurser för planerade objekt i planen. Detta ”tog” 30 % av utrymmet i två årsramar.
2
Sammanfattningsvis har vi ett stort kvarstående behov av bärighets- och tjälsäkringsåtgärder i det finmaskiga vägnätet efter 2015.
Tjälrestriktioner
Jämförelse mellan kommuner i Västra Götalandsregionen och ett urval av län i övriga Sverige
HjoHerrljunga BoråsSkara TidaholmBollebygd Skövde Töreboda KarlsborgFalköping MarkLidköping MunkedalMariestad Strömstad Vara Tibro Vänersborg Svenljunga GullspångTanum Ulricehamn Tranemo Mellerud FärgelandaBengtsfors Dals-Ed Åmål NorrbottenslänJämtlands län Värmlands län Dalarnas län Västmanlands länVästernorrlands län Örebro län Västra Götalandsregionen Jönköpings län Sörmlands län Gävleborgs län Västerbottens län 0 2 4 6 8 10 12 14
