Delrapport När(sjuk)vårdcentrum
Mariestad-Töreboda- Gullspång
2016-12-01 tom 2017-08-28
Innehåll
Delrapport När(sjuk)vårdcentrum ... 1
1 Sammanfattning ... 3
2 Nulägesanalys ... 5
3 Övergripande mål, effektmål ... 7
4 Projektmål ... 7
5 Intressenter ... 9
6 Omvärldsbevakning ... 9
7 Konsekvensanalys ... 9
8 Riskanalys ...10
9 Utvärdering förväntad nytta ...10
10 Samband/beroende av andra projekt/arbeten ...10
11 Tidplan ...11
12 Projektorganisation...11
13 Intern mottagare ...12
Bilaga 1 Demografi ...13
Bilaga 2 Omvärldsbevakning ...15
Datum: 2017-08-28
 3 
1 Sammanfattning
Delrapporten summerar perioden dec 2017- aug 2018 med avseende på genomförd
vårdkonsumtionskartläggning, omvärldsbevakning, definitioner, mål, kommunikationsplan, tidsplan samt uppstart av delprojekt.
Vårdkonsumtionskartläggning: Psykiska sjukdomstillstånd, cirkulationsorganen- och andningsorganens- sjukdomstillstånd, ögon och öron samt tumörsjukdomar är de dominerade vårdkontakterna till sluten och öppenvården.
Omvärldsbevakning genomförd; Statlig utredning Effektiv vård, besök av Göran Stiernstedt, Litteraturöversikt (Tiohundra, Finspång samt Vårdanalys), Studiebesök
Närvård Sörmland samt Samverkans sjukvård i Uddevalla. Möte med projektledare för den Nära vården VG Daniel Karlsson
Ett förslag till definition av begreppet Närvård har tagits fram: Närvård innebär att vård och omsorg ska ges nära befolkningen genom att koppla ihop resurser från kommuner, vårdcentraler, rehabilitering, habilitering, tandvård och sjukhus
Målgrupp:
• Vanligt förekommande sjukdomar hos befolkningen och/eller ofta förekommande för individen
• Individer med risk för ohälsa Under förutsättning att det är:
• Samhällsekonomiskt gynnsamt och kompetensmässigt möjligt att driva lokalt Övergripande mål:
”En sammanhållen och tillgänglig nära vård och omsorg som skapar trygghet och delaktighet för invånarna i Norra Skaraborg”
-Vi samarbetar för en jämlik och säker vård och omsorg av hög kvalitet -Vi använder våra gemensamma resurser effektivt
Effektmål samt projektmål är framtagna. Övergripande mätningar och indikatorer identifierade.
Delprojekt under varje målområde är framtaget; totalt 17 delprojekt. En
prioriteringsordning är beslutad kring genomförandet och 6 delprojekt är prioriterade.
En kommunikationsplan är framtagen samt första delen är i stort sett genomförd enligt plan.
En grovplanering av tidsplan för projektet är framtagen.
Medlemmar i delprojekten är utvalda och uppstartsmöten för 4 av 6 delområden är uppstartade. Uppdrag framtagna för tre delprojekt.
Hösten 2017 Uppstart samt planering av delprojekt:
Delområde 1 Mobil Närvård
• Mobil Närvård barn och unga;
Uppstart augusti, projektgrupp identifierad,
Mål: Att starta upp tvärprofessionella mobila team för målgrupp barn och unga med omfattande vård och omsorgsbehov under 2018 samt förslag till ledning och styrning.
• Mobil Närvård psykiatri och missbruk; november Delområde 2 Nära vård och omsorg
• Samverkan och samarbete mellan sjukhus och primärvård ex hjärtsvikt;
Workshop genomförd i maj, uppföljningsmöte genomfört augusti, prioriterade områden identifierade.
• Utveckla dagsjukvården;
Uppdrag framtaget i maj.
I början på 2017 ersattes mellanvårdsavdelningen med utveckling av dagsjukvård för patienter i närområdet. Aktuella patienter för dagsjukvård är b.la. patienter i behov av blodtransfusioner, järninfusioner, hjärtsviktsbehandling och onkologisk behandling.
Utvecklingen av dagsjukvården sker succesivt och är en resurs för sjukhuset och PV i MTG området.
• Vård på rätt vårdnivå- samverkan med ambulans;
Workshop genomförd i maj, målgrupp identifierad samt prioritering genomförd Identifiera utvecklingsområden september
Mål: Att genom samarbete mellan ambulans, sjukhus, PV och kommun utveckla arbetssätt som skapar en trygg och en säker vårdkedja dygnets alla timmar när individen upplever behov av akut/oplanerad vård som inte kräver transport till akutmottagning.
Minska oplanerade transporter till sjukhus Delområde 3 Förebyggande vård
• Etablera multiprofessionella team – förebyggande vård, rehabilitering och omsorg;
Uppstartsmöte juni
Mål: Att skapa multiprofessionella team jan 2018 i Töreboda.
Att skapa en kontaktpunkt som innebär att målgruppen har en (1) väg in till det multiprofessionella teamet.
Delområde 5 organisation och finansiering
• Ta fram förslag till gemensam organisation.
• Ta fram förslag till gemensam finansiering.
2 Nulägesanalys
2:1 Vårdkonsumtionskartläggning:
• Större kontaktgrad och sjuklighet i Gullspång. Större andel PV och mindre sluten och öppenvård jämfört med Mariestad och Töreboda.
• Personer fr. 6-19 20-64 års ålder är psykiska sjukdomstillstånd dominerande.
• Personer > 65 år där står cirkulationsorganen för en stor andel av vårdkontakterna, både i öppen- och slutenvård. Andningsorganens sjukdomar (antalsmässigt mindre grupp) har en förhållandevis stor andel slutenvård jämfört med öppenvård.
• Tumörsjukdomar kräver relativt stor andel sluten och öppenvård i första hand för personer över 65 år.
• Ökad andel slutenvård vid yttre skador(fall?) för personer över 65 år.
• Öppenvård vid ögon/öron sjukdomar dominerar i åldrar över 65 år.
Att fokusera på utifrån vårdkonsumtionskartläggning:
Nya vårdformer behöver utvecklas för att patienter med sjukdomar i cirkulations och andningsorganen kan få sitt vårdbehov tillgodosett i huvudsak i öppenvård/nära vården.
Nya vårdformer för den nära vården för personer med psykiatriska sjukdomar behöver utvecklas.
Vårdkonsumtionen är framträdande i åldrarna 6-19 och 20-64 år.
Fokusera på förebyggande insatser för att förhindra skador (fall) hos äldre.
Demografi se bilaga 1
2:2 Utgångsläge indikatorer
Oplanerade återinläggningar inom 30 dagar Återkommer med värden
Undvikbar slutenvård Återkommer med värden
Andel akuta oplanerade transporter av antal inskrivna i kommunal hälso- och sjukvård 2016
Akuta oplanerade transporter är en mätning som genomförs av varje kommun i Skaraborg genom att sjuksköterskor registrerar händelser som lett till en akut transport till sjukhus. Mätperiod 25 januari – 20 mars 2016 Syftet med mätningen är att få ett underlag till analys av oplanerade transporter som sker från den kommunala verksamheten, dels per kommun och dels på
Skaraborgsnivå. Målet med mätningen är att varje individ ska få vård och omsorg på rätt vårdnivå.
Definition oplanerad transport: I anslutning till en akut händelse beslutas att patienten behöver åka akut till sjukhusets akutmottagning. Mätningen inkluderar inte händelse där läkare har bedömt och remitterat akut till sjukhuset eller där transporten beror på att patienten har ”öppen retur” eller har fått en kallelse till sjukhuset.
Utskrivningsklara dagar från Slutenvården
2:3 Definition av Närvårdsbegreppet:
Projektledare har efter omvärldsbevakning tagit fram följande definition:
Närvård är ett funktionellt begrepp med målet att vård och omsorg ges nära befolkningen genom att koppla ihop resurser från kommuner, vårdcentraler, rehabilitering, habilitering, tandvård och sjukhus
Målgrupp:
• Vanligt förekommande sjukdomar hos befolkningen och/eller ofta förekommande för individen
• Individer med risk för ohälsa Under förutsättning att det är:
• Samhällsekonomiskt gynnsamt och kompetensmässigt möjligt att driva lokalt.
3 Övergripande mål, effektmål 3.1
Övergripande mål”En sammanhållen och tillgänglig nära vård och omsorg som skapar trygghet och delaktighet för invånarna i Norra Skaraborg”
-Vi samarbetar för en jämlik och säker vård och omsorg av hög kvalitet -Vi använder våra gemensamma resurser effektivt
3.2 Effektmål:
Ökad trygghet och delaktighet för invånare Ökad tillgänglighet inom den nära vården Vård på rätt vårdnivå
Färre besök på akutmottagning Förbättrad hälsa för invånare
Rätt nyttjande av gemensamma resurser
4 Projektmål
Utifrån målbild, genom olika delprojekt, utveckla vårdformer som tillgodoser en nära vård och omsorg för invånarna i Norra Skaraborg
Identifiera vad Närvård Norra Skaraborg ska innehålla, hur det ska organiseras, finansieras, ledas och styras.
4.1 Identifierade utvecklingsområden:
Delområde 1 Mobil närvård
Delprojekt 1:1 Utveckla mobil närvård barn och unga -PRIORITERAT Uppstart augusti, projektgrupp identifierad,
Mål: Att starta upp tvärprofessionella mobila team för målgrupp barn och unga med omfattande vård och omsorgsbehov under 2018 samt förslag till ledning och styrning.
Delprojekt 1:2 Utveckla mobil närvård inom vuxenpsykiatrin – PRIORITERAT 1b Delprojekt 1:3 Utveckla mobil närvård inom äldreområdet
Delområde 2 Nära vård och omsorg
Delprojekt 2:1 Samverkan och samarbete mellan sjukhus och primärvård Hjärtsvikt – PRIORITERAT
Workshop genomförd i maj, uppföljningsmöte genomfört augusti, prioriterade områden identifierade.
Delprojekt 2:2 Utveckla dagsjukvården – PRIORITERAT
Aktuella patienter för dagsjukvård är b.la. patienter i behov av blodtransfusioner, järninfusioner, hjärtsviktsbehandling och onkologisk behandling.
Utvecklingen av dagsjukvården sker succesivt och är en resurs för sjukhuset och PV i MTG området.
Slutenvårdsplatser har ersatts med dagsjukvård för patienter i närområdet. Aktuella patienter för dagsjukvård är b.la. patienter i behov av blodtransfusioner, järninfusioner, hjärtsviktsbehandling och onkologisk behandling.
Utvecklingen av dagsjukvården sker succesivt och är en resurs för sjukhuset och PV i MTG området.
Delprojekt 2:3 Utveckla virtuella möten; Profession-patient, Medarbetare- medarbetare Delprojekt 2:4 Utveckla fast vårdkontakt i den nära vården för individer med kronisk sjukdom
Delprojekt 2:5 Identifiera, klargöra och utveckla strategier för stor-konsumenter i alla organisationer
Tillgodose akutuppdraget 24/7 i den nära vården
Delprojekt 2:6 Vård på rätt vårdnivå- samverkan med ambulans – PRIORITERAT
Workshop genomförd i maj, målgrupp identifierad samt prioritering genomförd Identifiera utvecklingsområden september
Mål: Att genom samarbete mellan ambulans, sjukhus, PV och kommun utveckla arbetssätt som skapar en trygg och en säker vårdkedja dygnets alla timmar när individen upplever behov av akut/oplanerad vård som inte kräver transport till akutmottagning.
Minska oplanerade transporter till sjukhus
Delprojekt 2:8 Utveckla akuta läkarbesök i hemmet jourtid
Trygg och säker vårdövergång
Delprojekt 2:9 Starta upp ”trygg hemgångsteam”
Delprojekt 2:10 Strukturerad bedömning vid akut försämring inom kommunal vård och omsorg
Delområde 3 Förebyggande vård och omsorg
Delprojekt 3:1 Tidig identifiering av individer med risk för sjukdom och ohälsa
Delprojekt 3:2 Etablera multiprofessionella team - förebyggande vård, rehabilitering och omsorg – PRIORITERAT
Uppstartsmöte juni
Mål: Att skapa multiprofessionella team jan 2018 i Töreboda.
Att skapa en kontaktpunkt som innebär att målgruppen har en (1) väg in till det multiprofessionella teamet.
Delprojekt 3:3 Utveckla en samverkans-plattform med Folkhälsan Delområde 4 Vårdplatser
Sommaren 2016 stängdes medicinavdelningen i Mariestad då samma medicinska vård som på övriga SkaS inte längre kunde ges på grund av b.la. lägre läkarbemanning och avsaknad av heltäckande läkarkompetens. Medicinavdelningen i Mariestad övergick efter sommaren till en
mellanvårdsavdelning. En extern utvärdering av mellanvården har genomförts som visar att det inte finns något behov av denna vårdform.
I början på 2017 ersattes mellanvårdsavdelningen med utveckling av dagsjukvård för patienter närområdet.
Delområde 5 Organisation och finansiering
Delprojekt 5:1 Ta fram förslag till gemensam organisation Delprojekt 5:2 Ta fram förslag för gemensam finansiering
5 Intressenter
Se kommunikationsplan
6 Omvärldsbevakning
Se bilaga 2.
7 Konsekvensanalys
Demografi: Fler äldre med fler kroniska sjukdomar som kommer att öka de närmaste åren.
Individernas behov av samordning, koordinering och kontinuitet i vård och omsorg behöver förbättras.
Sveriges sjukhustunga system behöver förändras för att bättre möta framtidens behov vilket innebär att framtiden innebär mer öppen vård, vård i hemmet och mer avancerad vård utanför sjukhusen
Vi måste utveckla nya arbetssätt och tekniska lösningar för att möta individens behov av nära vård och omsorg för att klara framtidens vård och omsorg.
8 Riskanalys
Det är ett mycket omfattande projekt och metoden som vi valt är att medarbetare och chefer deltar aktivt i utvecklingsarbetet. Tidskrävande.
Krav på snabba förändringar
Kulturarbete/förståelseresa för omställningsarbetet som kommer att ta tid Brist på personella resurser inom framförallt primärvård och BUP
9 Utvärdering förväntad nytta
Effektmålen kommer vi att utvärdera genom att följa indikatorer och genomföra:
• Återinskrivningar 1-30 dagar
• Undvikbar slutenvård?
• Antal utskrivningsklara dagar inom slutenvården
• Andel slutenvårdsdagar (totalt och/eller specifika diagnoser?)
• Andel akutbesök på akutmottagningen (totalt och/eller specifika diagnoser)
• Oplanerade transporter
• Intervjuer av patienter (Förslag Högskolan i Skövde, ej klart)
• Medborgardialoger
10 Samband/beroende av andra projekt/arbeten
Vårdsamverkan Skaraborg
Vi kommer att återkoppla utvecklingen inom När(sjuk)vårdcentrum till Vårdsamverkans styrgrupp samt PSS kontinuerligt.
Omställningsarbetet inom Nära vård
Kontakt med projektledare Daniel Karlsson Nära vård samt medverka i projektgrupp från tjänstemannasidan
11 Tidplan
Hösten 2017 Uppstart av delprojekt:
Delområde 1 Mobil Närvård
• Mobil Närvård barn och unga 30 augusti
• Mobil Närvård psykiatri och missbruk uppstart nov Delområde 2 Nära vård och omsorg
• Samverkan och samarbete mellan sjukhus och primärvård ex hjärtsvikt uppstart maj
• Utveckla dagsjukvården, uppstart maj
• Vård på rätt vårdnivå- samverkan med ambulans uppstart maj Delområde 3 Förebyggande vård
• Etablera multiprofessionella team – förebyggande vård, rehabilitering och omsorg uppstart juni
Delområde 5
• Ta fram förslag till gemensam organisation
• Ta fram förslag till gemensam finansiering
Våren 2018 Uppstart av delprojekt Delområde 2 Nära vård och omsorg
• Utveckla virtuella möten Profession-patient, Medarbetare- medarbetare
• Utveckla fast vårdkontakt i den nära vården för individer med kronisk sjukdom
• Identifiera, klargöra och utveckla strategier för stor- konsumenter i alla organisationer
• Utveckla akuta läkarbesök i hemmet jourtid
• Strukturerad bedömning vid akut försämring inom kommunal vård och omsorg Delområde 3 Förebyggande vård
• Tidig identifiering av individer med risk för sjukdom och ohälsa
• Utveckla en samverkans-plattform med Folkhälsan
12 Projektorganisation
Politisk Styrgruppen:
Gunilla Druve Jansson, ordförande, HSNÖ Eva-Lott Gram HSNÖ
Susanne Larsson HSNÖ Ulla-Britt Hagström Styrelsen för SkaS Johan Ask Styrelsen för SkaS Per-Arne Brandberg Gullspångs kommun
Björn Thodenius Gullspångs kommun Rune Skogsberg Mariestad kommun
Ida Ekerot Mariestad kommun Pernilla Johansson Töreboda kommun
Kenneth Carlsson Töreboda kommun
Jens Söder Tandvårdsstyrelsen
Linn Brandström Beställd primärvård Ann-Sofie Alm Primärvårdsstyrelsen Therese Klevvall Ingvarsson Primärvårdsstyrelsen Christin Slättmyr Habilitering och hälsa
Anders Olofsson Unicare Primärvård Skagens Vård och Hälsoenhet
Beredningsgrupp:
Agneta Nilsson Hörnlund Sammankallande Eva Sundström SkaS
Carina Karlsson SkaS Rita Ponerup Närhälsan
Maria Qvarnström Närhälsan Rehab Susanne Ljungberg Gullspångs kommun Lotta Hjoberg Mariestads kommun
Ann-Sofi Eklund Kalrsson Töreboda Kommun Per-Ola Hedberg Töreboda Kommun
Urban Johansson Habilitering och Hälsa Folktandvården
Projektledare:
Jeanette Andersson Kommunerna Nils-Gunnar Främberg Närhälsan Eva-Marie Gustafsson SkaS Kommunikatör:
Camilla Silverö.
Roller:
Styrgrupp När(sjuk)vårdcentrum är Projektägare.
Projektledningsgrupp/Beredningsgrupp har ett nära samarbete med styrgruppen genom att delta i styrgruppen. Sammankallande är Agneta Nilsson Hörnlund
Projektledarna kommer från de tre berörda verksamhetsområdena – kommun, sjukhus, primärvård (Närhälsan alt privat vårdcentral). Projektledarna får en nyckelroll för genomförandet.
Sammankallande till projektledningsgrupp/beredningsgrupp samt projektledare tar dram dagordning till beredningsmöte samt styrgruppsmöte.
13 Intern mottagare
Medlemmar i beredningsgrupp är huvudansvariga att förvalta och implementera de från projektets framtagna verksamhetsförändringar och utvecklingsområden.
Bilaga 1 Demografi
Befolkningsutveckling i Skaraborg och kommunerna Mariestad, Töreboda och Gullspång år 2016 tom 2025. I diagrammen redovisas befolkningsutvecklingen för åldrarna 50 - 95+ i 5-årsintervaller.
0 5000 10000 15000 20000
50-54 55-59 60-64 65-69 70-74 75-79 80-84 85-89 90-94 95+
Ålder båda könen 16742 17829 17510 16351 15459 14833
11296 6111
2558 695
Befolkningsprognos Skaraborg 2016 - 2025
2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 2025
0 500 1000 1500 2000
50-54 55-59 60-64 65-69 70-74 75-79 80-84 85-89 90-94 95+
Ålder båda könen 1475 1613 1675 1554 1469 1531
1229
687
268 73
Befolkningsprognos Mariestad 2016 - 2025
2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 2025
Källa: Prognosprogram för Västra Götaland, utarbetat av DEMOSTAT 0
200 400 600 800
50-54 55-59 60-64 65-69 70-74 75-79 80-84 85-89 90-94 95+
Ålder båda könen 590 650 719 708 631 584
392
191 84 29
Befolkningsprognos Töreboda 2016 - 2025
2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 2025
1000 200300 400500
50-54 55-59 60-64 65-69 70-74 75-79 80-84 85-89 90-94 95+
Ålder båda könen 330 353 421 446 427 401
275
137 56 13
Befolkningsprognos Gullspång 2016 - 2025
2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 2025
Bilaga 2 Omvärldsbevakning
Analys av Effektiv vård SOU 2016:2
Den enskildes delaktighet och medverkan i processen kring den egna vården måste öka i framtiden.
Allt mer av vården kommer i framtiden att utföras utanför sjukhusen, inte sällan i patientens hem och med patienten som medskapare. Men de strukturella problemen löser sig inte av sig själv, det behövs en lång rad strategiska åtgärder. Vården och omsorgen måste organisatoriskt,
kompetensmässigt och inte minst kulturellt ständigt anpassas, vilket är väl beskrivet i utredningen.
Vi vill särskilt peka på vikten av utformningen av styrningen av vården genom ett, som vi ser det, ett centralt citat (sid 24 andra stycket):
”Framgångsrika verksamheter har en stark och sund ”vi-anda” där olika professioner och patienter samarbetar på ett prestigelöst sätt. En sådan kultur bäddar för att aktörerna i vardagen identifierar möjliga förbättringar och att dessa innovationer kan genomföras. Första linjens chefer har en viktig uppgift som kulturbärare av dessa ”mjuka” värden. En effekt av en sund och icke-hierarkisk ”vi- anda” är att det påverkar synen på patientens roll i vården: patienten blir en del av teamet och inte ett objekt som ska ”sättas i centrum”.”
Det nuvarande sjukhustunga perspektivet inom hälso-och sjukvården måste ändras till att ge vården i första hand inom primärvården nära patienten. Omfördelning av resurser från slutenvården till primärvården måste genomföras. Gränserna mellan slutenvården och öppenvården bromsar idag starkt utvecklingen av ett gemensamt tjänsteutbud av Hälso- och sjukvården.
Primärvårdens uppdrag och organisation
En organisatorisk uppdelning av primärvården i en allmän primärvård och riktad primärvård Den riktade primärvården ska utföra primärvårdsuppdraget för äldre med omfattande behov gemensamt med kommunens hälso- och sjukvård och socialtjänst. Den nära vården förutsätter att
tjänsteutförandet kan vara mobilt. Ny juridisk ram för primärvården är nödvändig.
Kan vara slutenvård inom primärvård Andra kompetenser än allmänläkare behövs
Akutuppdrag 24/7 behöver utvecklas i den nära vården. Kopplat till 1177 -Närakutverksamhet. Ett svårt uppdrag pga. läkarbrist, kan samordnas med slutenvården.
Utveckla digital miljö/ teknik för att utveckla den nära vården Sammanhållen hälso- och sjukvård och socialtjänst
Riktad primärvård: Gemensamt utförd verksamhet mellan kommun och landsting. Som bör vara - Elektiv-Subakut samt Akut. För verksamhet som ska utföras gemensamt ska en gemensam plan med framtagna mål, riktlinjer och en gemensam resursplanering fastställas.
Det tvärprofessionella teamarbetet är plattformen för vård och omsorg på individnivå.
Det bör tas fram Strategi för att hitta storkonsumenter i tidigt skede och kontinuitetsvård för storkonsumenter
Utveckla samverkan civilsamhället
Förebyggande och rehabiliterande verksamhet måste utvecklas för äldre (ex fall) Särskilt om kontinuitet
Fast vårdkontakt är mycket viktigt att utveckla ur ett kontinuitetsbegrepp. Den Sammanhållna individuella vårdplanen (SIP) blir plattformen för koordineringsarbetet i teamet där patienten är en medaktör.
Fakta om TioHundra AB
Vårdbolaget TioHundra ägs till lika delar av Stockholms läns landsting och Norrtälje kommun via kommunalförbundet Sjukvård och omsorg i Norrtälje.
Hos oss finns verksamhet som tidigare drevs av kommunen (omsorg) och landstinget (sjukhus, Norrtälje kommun och Stockholms läns landsting äger vårdbolaget TioHundra AB genom kommunalförbundet Sjukvård och omsorg i Norrtälje.
TioHundraprojektet startade 2006, som ett unikt och gränsöverskridande samarbete mellan landsting och kommun. Projektet permanentades den 1 januari 2016.
Projektet omfattade såväl beställare (tidigare TioHundranämnden, nu kommunalförbundet Sjukvård och omsorg i Norrtälje) som vårdbolaget TioHundra AB.
Kommunalförbundet ansvarar för sjukvård, omsorg och hälsa i Norrtälje kommun och är ett samarbete mellan Norrtälje kommun och Stockholms läns landsting. Förbundsdirektionen tar ett samlat ansvar och är beställare av all sjukvård och hälsa till invånarna i kommunen och all omsorg för personer med funktionsnedsättning.
Driften utförs av vård- och omsorgsgivare som har avtal med förbundsdirektionen.
Förbundsdirektionen är också ansvarig myndighet för handläggning av biståndsbeslut gällande äldre och funktionsnedsatta.
Samverkande sjukvård
I Samverkande sjukvård ingår den kommunala hälso- och sjukvården, 1177 Vårdguiden, Närhälsans vårdcentraler och privata vårdcentraler, ambulansverksamhet samt MÄVA inom NU-sjukvården.
Samarbetet bedrivs nu i Strömstad, Tanum, Sotenäs, Munkedal, Åmål, Mellerud, Lilla Edet och Färgelanda. I Uddevalla bedrivs samverkan på ett annat sätt, genom det Mobila vårdteamet.
Samtal kring upplägg och former förs med flertalet kommuner i Bohuslän och Dalsland då inriktningen är att modeller för samverkan ska införas i hela FyrBoDal.
Singel responder
En singel responder omfattar en utryckningsenhet bestående av en utryckningsregistrerad personbil utrustad med siren, blåljus, RAKEL kommunikation, kartnavigator och fordonsdator för
statussignering. Den medicinska utrustningen är identisk med den utrustning som en akutambulans har med undantag för bår och viss fixationsutrustning. Sjuksköterskan förfogar över samma
akutläkemedel som finns disponibla i akutambulanserna och har samma befogenheter och generella direktiv som övrig ambulanspersonal.
Bilen är bemannad med en erfaren sjuksköterska som fungerar som både förare av bilen och
vårdgivare till patient. Till skillnad mot en ambulans fraktar aldrig singel respondern några patienter.
Detta gör att den alltid finns kvar i området. Vid akuta olyckor kan singel respondern vara den som anländer först till olycksplatsen och i de fallen vidtar de första åtgärderna i väntan på att en
traditionell ambulans anländer.
SOS Alarm larmar ut singel respondern samtidigt som en vanlig ambulans larmas ut, men singel respondern har i de flesta fall närmare till patienten och är den som kommer fram först.
Ambulant triagering
Ett stort antal äldre vårdas varje år på sjukhus för diagnoser som skulle kunna hanteras i
öppenvården. Multisjuklighet är en av de största riskfaktorerna för onödig slutenvård .Äldre har låg prioritet inom akutsjukvården. Att som gammal och skör förflyttas till en främmande miljö kan i vissa fall leda till förvirringstillstånd och försämring av medicinskt tillstånd.
Ett pilotprojekt mellan NU-sjukvårdens ambulansverksamhet och primärvården i Uddevalla
kommun för att förbättra omhändertagandet av äldre patienter och undvika onödiga inläggningar på sjukhus.
Syftet med projektet är att utveckla samverkansformer mellan NU-sjukvårdens ambulansverksamhet och primärvården beträffande patienter, äldre än 75 år, som via larmnumret 112 beställt ambulans och av ambulanssjukvården triagerats till ambulant vård enligt Retts.
Genom samverkan mellan NU-sjukvårdens ambulansverksamhet och primärvården utarbeta riktlinjer för en arbetsmodell där patienter förs till rätt vårdnivå
Mobila vårdteamet
Mobila vårdteamet är ett pilotprojekt inom ramarna för Samverkande sjukvård. Samtliga
vårdcentraler i Uddevalla, NU-sjukvården och Uddevalla kommun samverkar för att driva teamet.
Men även andra verksamheter kan ge uppdrag till mobila vårdteamet.
Teamet bemannas av två sjuksköterskor, två läkare och en undersköterska som tillsammans har tillgång till fyra bilar för att kunna göra hembesök hos patienter. Tjänsterna delas av ett tiotal personer.
Mobila vårdteamet har tillgång till avancerad medicinteknisk utrustning och kan genomföra och utreda ett flertal undersökningar och provtagningar på plats i patientens hem. Teamet har också tillgång till ett flertal mobila IT-lösningar vilket gör att uppkomna situationer snabbt kan lösas på plats hemma hos patienten.
Närvård Sörmland
Målbild västra Sörmland
• Vanligt förekommande
• Ofta förekommande för individen
• Ekonomiskt och medicinskt rimligt att erbjuda lokalt (mycket kvalitetsaspekter) 58 000 invånare tre kommuner 7 VåC 3 sjukhus, 78 vårdplatser
Närsjukhus är ett sjukhus med specialistvård.
God samverkan med kommunerna
Internt mellan sjukhus och vårdcentral, utmaning mellan sjukhusen. Nedvärdering av det lilla sjukhuset.
Akutmottagning 24/7 ej alla diagnoser.
Medborgare. Angörigstödjare - medborgarcafe. 150 medborgare, vad är viktigt för dig.
Projektgrupp, verksamhetsledning idecafere
Referensgrupper- ex äldre testar teknik, Mycket bra!
Forskning äldre - tid på sjukhus sällan bra.
1 projektledare för hela projektet
• Vad passar in i närvård?
• Vilka är samverkanspartner?
• Internt samarbete- personcentrerad vård
• Mottagningar skapa team- vem gör vad- sekreterare är samordnare! Mycket tid för ssk och läkare, skapat akuttider.
• Dagvård. Sjuksköterskor skriver direkt i remitterades journal
• Ej ända fram med onkologen på dagverksamheten, ger ej cytostatika.
Personcentrerad rehabilitering vid inskrivning. Brist på sjuksköterskor. Svårt att släppa ifrån sig uppgifter. En resa att göra. Stort focus på vårdplatser.
Hemsjukvård i olika former
Kommunal hemsjukvård
SSIH (alla åldrar, SÄBO) Bredare kompetens. 50 inskrivna. (50%, palliativ, KOL, hjärtsvikt) Inskriven med helt vårdansvar, kompl hemtjänst, eller i samverkan med kommunens sjuksköterska (SIP). Onkolog, hjärtspecialist, geriatriker.
Läkarförsörjning: 4 läkare en (3,5 tjänst) akut.
Mobilt äldreakut (förstärka PV nivå, 2 veckor alltid tillsammans med kommunens ssk) dagtid. SSIH finns som backup. 100 av 99. Kan åka . Samverkan ambulans. En läkare som bemannar.
Går via distriktsläkare. Våc har möjlighet att kontakta mobilt äldreakut.
Mobila barn och unga team Just nu 6 inskrivna barn.
Mobila psykiatriska team- Inskrivna svårt sjuka barn SSIH-
Mobilt barn och ungsdomsteam Följeforskning - Leading healthcare Rapporter från Vårdanalys
Vården ur patienternas perspektiv - Jämförelser mellan Sverige och 10 andra länder- 2014 Sammanfattning: I denna rapport sammanfattas de svenska och internationella resultaten från International Health Policy Survey 2014, en studie om hur patienter i olika länder upplever kontakterna med vården. Rapporten har tagits fram på uppdrag av regeringen.
2014 års undersökning vände sig till personer som är 55 år eller äldre, vilka har beskrivit sina erfarenheter från kontakter med vården.
Vårdanalys har tidigare pekat på att en central svaghet i svensk hälso- och sjukvård är att den inte är tillräckligt patientcentrerad. Denna rapport bekräftar den bilden. Jämfört med de andra länderna utmärker sig Sverige med svaga resultat på en rad områden som beskriver patientens erfarenheter av kontakter med vården.
Jämförelsen visar att Sverige har stora möjligheter att utveckla hälso- och sjukvården genom att göra den mer patientcentrerad. Några av jämförelsens resultat:
• Vården är sämre på att ge information som gör det möjligt för patienten att ta välgrundade beslut om sin vård och hälsa. Det rör till exempel information om vilka behandlingsalternativ som finns att välja mellan och hur patienterna själva ska kunna hålla uppsikt över sin sjukdom.
• Vården har inte lyckats skapa bättre förutsättningar för patienten att ta en mer aktiv roll i mötet med vården. Bland annat har vårdpersonal i andra länder större kännedom om sina patienters sjukdomshistoria och uppmuntrar i större utsträckning patienterna att ställa frågor jämfört med personal i Sverige
• Vården kan bli bättre på att stödja patienten att själv kunna följa och hantera sin sjukdom.
Till exempel är det förhållandevis få personer med kronisk sjukdom som haft en dialog med vårdpersonalen om målsättningen med deras vård och hur de själva kan ta hand om sin sjukdom.
• Fortsatta brister ses i koordineringen av vården, men samordningen av information har till viss del stärkts. Patienter i Sverige upplever i betydligt lägre utsträckning än i andra länder att ordinarie läkare eller vårdpersonal koordinerar deras vård.
• Sverige är bland de bättre på att erbjuda stöd till personer med kronisk sjukdom mellan läkarbesöken. Sju av tio svarade att de har någon vårdpersonal att kontakta och ställa frågor till mellan läkarbesöken.
• Närstående i Sverige är minst lika engagerade i omsorgsrollen som närstående i andra länder. Var fjärde tillfrågad i Sverige hjälper någon närstående regelbundet minst en gång i veckan.
Jämlikhet i hälso och sjukvårdens förebyggande arbete mot ohälsosamma levnadsvanor Internationell forskning pekar på flera risker för ett ojämlikt förebyggande arbete, både när det gäller vilka som nås av vårdens insatser och hur insatserna kan anpassas för att motsvara olika gruppers förutsättningar
Vårdanalys bidrar med en modell som kan användas för att analysera och utveckla vårdens förebyggande arbete utifrån 1) vilka som nås av arbetet, dess täckningsgrad, och 2) förändringen i levnadsvanor inom denna grupp, behandlingseffekten
Några utvalda rekommendationer för ett jämlikt förebyggande arbete i hälso- och sjukvården
• Regeringen bör vidta åtgärder för att öka kunskapsstödet om hur det förebyggande arbetet kan anpassas för att bli mer jämlikt
• Landstingen bör arbeta mer systematiskt för att både nå rätt personer med hälso och sjukvårdens förebyggande arbete och för att anpassa insatserna efter olika grupper.
• Landstingen bör satsa på stödinsatser och informationsutbyte mellan såväl landsting som vårdcentraler om framgångsrika sätt att öka det förebyggande arbetets jämlikhet
• Landstingen bör ge hälso- och sjukvårdspersonalen möjligheter att utveckla sin kompetens i förebyggande arbete
• Primärvården bör förstärka samarbetet med andra aktörer som arbetar förebyggande, exempelvis skolan och socialtjänsten
http://www.vardanalys.se/Rapporter/2016/Forebygga-for-att-overbrygga/
Vården ur befolkningens perspektiv 2016
Sveriges resultat inom centrala aspekter av patientcentrering är fortsatt sämre jämfört med andra länder. För en del frågor ser vi förbättringar över tid men för andra områden visar undersökningen på försämringar. Befolkningens syn på hälso- och sjukvårdssystemet har dessutom försämrats över tid – en utveckling som också delas av primärvårdsläkarna i landet enligt 2015 års undersökning.
• Färre svenska patienter med fast läkarkontakt
• Svenska patienter upplever en sämre tillgänglighet än patienter i andra länder.
• Fortsatt stora utmaningar i patienternas upplevelser av delaktighet, information och samordning
• Personer med kronisk sjukdom är mindre delaktiga i vård och behandling jämfört med andra länder
• Hälften uppger att samtal om levnadsvanor lett till förändrade beteenden
http://www.vardanalys.se/Global/Rapporter%20pdf-
filer/2016/V%c3%a5rden%20ur%20befolkningens%20perspektiv%202016%20-
%20en%20j%c3%a4mf%c3%b6relse%20mellan%20Sverige%20och%20tio%20andra%20l%c3%a4n der.pdf
Samordnad vård och omsorg 2016
Behovet av samordning skiljer sig mellan olika patient- och brukargrupper. Därmed skiljer sig också utmaningarna för att uppnå en bättre samordning. Vi har
sett att det saknas ett generellt svenskt ramverk för att diskutera och analysera hur behovet av samordnad vård och omsorg ser ut för olika patient- och brukargrupper.
Svenska studier har nästan alltid fokuserat på en enskild målgrupp, oftast äldre.
Därför finns det väsentligt mindre kunskap om flera andra grupper men också kring en övergripande syn på hur samordningsbehovet skiljer sig mellan olika grupper. I rapporten presenteras ett ramverk för hur behovet av samordning kan beskrivas och analyseras.
Ramverket utgår från antagandet att grupper som har liknande behov av samordningsinsatser ligger nära varandra på en skala som består av följande två dimensioner:
• Graden av komplexitet i samordningen av individens vård- och omsorgsinsatser.
Med komplexitet avses hur många av individens insatser som behöver samordnas i relation till de organisatoriska förutsättningar som underlättar eller försvårar samordningen.
• Individens förutsättningar att vara delaktig och medskapande i samordningen av sin vård och omsorg. Med detta avses hur mycket hjälp och stöd individen behöver av vården och omsorgen för att driva vård- och omsorgsprocessen framåt.
Det handlar till exempel om att ta de kontakter som behövs för att få sina behov tillgodosedda, att vara bärare av information och att ta hand om delar av utförandet på egen hand.
Utifrån placeringen i ramverket har Sveriges befolkning delats in i fem patient- och brukargrupper:
Grupp 1: Individer med komplexa behov och små förutsättningar att vara delaktiga i samordningen av sin vård och omsorg
Grupp 2: Nyinsjuknade individer som snabbt kräver insatser av flera aktörer och där det snabba förloppet påverkar individens förutsättningar för samordning Grupp 3: I huvudsak somatiskt friska individer med små förutsättningar att vara delaktiga i samordningen av sin vård och omsorg
Grupp 4: Individer med komplexa behov, men med goda förutsättningar att vara delaktiga i samordningen av sin vård och omsorg
Grupp 5: I huvudsak psykiskt och somatiskt friska individer
Syftet är att grupperna ska vara användbara för en systemövergripande analys av
samordningsproblematik, samtidigt som de ska vara tillräckligt specifika för att kunna användas som ett stöd för ledning och styrning av samordning och samverkan i landsting och kommuner.
Ur patientens och brukarens perspektiv är vården och omsorgen samordnad när alla aktiviteter aktivt organiseras som en väl fungerande helhet ur hens perspektiv och där hen ges möjlighet att, efter förmåga och preferenser, delta som en aktiv medskapare.
http://www.vardanalys.se/Global/Rapporter%20pdf-
filer/2016/Samordnad%20v%c3%a5rd%20och%20omsorg.%20En%20analys%20av%20samordnin gsutmaningar%20i%20ett%20fragmenterat%20v%c3%a5rd-%20och%20omsorgssystem.pdf Psykisk hälsa
– ett gemensamt ansvar
Lärdomar från PRIO och tidigare statliga satsningar sedan 1995 http://www.vardanalys.se/Global/Rapporter%20pdf-
filer/2015/Psykisk%20h%c3%a4lsa%20-
%20ett%20gemensamt%20ansvar.%20L%c3%a4rdomar%20fr%c3%a5n%20PRIO%20oc h%20tidigare%20statliga%20satsningar%20sedan%201995.pdf
