Rapport från vårdplaneringscirkel hösten 2007 – våren 2008
Vårdplanering för äldre personer inom den somatiska vården
Forskning och erfarenhet inom området visar stora brister i hur vårdplaneringar genomförs och dokumenteras (Efraimsson, 2005, Ring, 2005). I en inventering av Socialstyrelsen och SKL (2007) fann man att alltför få vårdplaner upprättades och att de som fanns dokumenterade inte innehöll nödvändig information. I många fall angavs hälsotillståndet, däremot saknades det i många fall information om de äldres ADL. Ur ett patientsäkerhetsperspektiv är adekvat information mycket viktig för fortsatt vård, omsorg och rehabilitering.
Området samordnad vårdplanering kännetecknas av att vara ett gränssnittsområde där kommun och landsting möts i förhandlingar om ansvar och kostnader. Vårdplaneringen blir lidande om de juridiska och ekonomiska ansvarsgränserna mellan parterna inte fungerar i praktiken. Det är vanligtvis fler än två aktörer som berörs av vårdplaneringarna. Ur ett organisatoriskt perspektiv krävs en god samverkan mellan dessa aktörer. Dessutom krävs en god samverkan med vårdtagaren och närstående. Ur den enskilda vårdtagarens perspektiv handlar vårdplaneringen om hans eller hennes fortsatta liv och hälsa (Asplin & Lindahl, 2005), medan det för professionella aktörer handlar om en situation som är svårkontrollerbar men nödvändig på grund av att den är lagstadgad.
”Det är ju inte detta jag har utbildats för.” Varken biståndsbedömare i kommunen eller sjuksköterskor som arbetar på sjukhus upplever vårdplaneringar som sitt kompetensområde. Det blir därför lätt något ”nödvändigt ont” som inte alltid prioriteras från ledningshåll, vilket medför sämre kvalitet på vårdplaneringarna och stress för inblandad personal.
Som en lösning på de konflikter som lätt uppstår när äldre patienter ska skrivas ut från sjukhus, har nya arbetsformer vuxit fram. På några sjukhus har man infört speciella vårdplaneringssköterskor. I vissa kommuner har man också infört tvärprofessionella team inom äldrevården som arbetar specifikt med att underlätta hemgång från sjukhus. Den verksamhets- och yrkesutveckling som sker inom ramen för dessa nya arbetsformer är viktig att följa upp och studera för att bidra till kunskapsutveckling inom fältet.
FoU-cirkel startas
Med syftet att bidra till utvecklingsarbetet i praktiken och erfarenhetsutbyte mellan vård- och omsorgsgivare genomfördes en FoU-cirkel. Cirkeln ägde rum vid 7 tillfällen och avslutades med ett välbesökt öppet seminarium.
Det fanns ett stort intresse för att vara med i cirkeln, mellan 50 och 60 personer anmälde sig. Tyvärr kunde inte alla beredas plats. 19 personer hälsades välkomna och av dem fullföljde 14 personer cirkeln. De yrkesroller som fanns representerade var: biståndsbedömare, sjuksköterska, sjukgymnast och arbetsterapeut. Deltagarna arbetade i Alingsås kommun, Göteborgs Stad, Ale kommun, Härryda kommun, Kungälvs sjukhus, Alingsås lasarett och vid SU/Östra eller SU/Mölndal.
Cirkeln innehöll en miniföreläsning om vårdplanering, ett fördjupningsarbete i grupp och diskussioner mellan deltagarna. Samarbete över organisationsgränserna uppmuntrades. Dessutom inbjöds den person som arbetar med införandet av en gemensam IT-strategi i Västra Götaland för att berätta om sitt arbete.
De viktigaste resultaten från FoU-cirkeln
Enligt planen skulle deltagarna fördjupa sig i en fråga, samtidigt som de fick tillfälle att mötas över organisationsgränserna. Det som blev viktigast var det senare – att deltagarna fick möjlighet att berätta och ställa frågor till varandra på en konfliktfri arena. Syftet med det var att öka perspektivtagandet över yrkes- och huvudmannaskapsgränserna.
Det dominerande intrycket var att deltagarna i sitt vardagsarbete försökte skapa så goda situationer som möjligt, utifrån de resurser de hade, men att det fanns svårigheter som de själva inte hade makt att påverka. Avsaknaden av korttidsplatser var ett exempel på det. En fråga som jag som cirkelledare reflekterade över, var om det över huvud taget är möjligt att skapa en samsyn mellan sjukhusvården och kommunens äldreomsorg? Detta med tanke på att dessa organisationer arbetar utifrån helt olika logik, synsätt och styrmekanismer.
En annan frågeställning som återkom i diskussionerna handlade om hur deltagarna skulle kunna bidra till att öka patientens/vårdtagarens delaktighet i vårdplaneringen.
Lösningar i form av gemensamma informationsblad, manualer och metoder lyftes fram som idéer. Några arbetssätt och metoder presenterades på det slutseminarium som hölls för chefer och personal när cirkeln var klar. Se dokumentation från seminariet 4 juni 2008
http://www.grkom.se/grinnehallsmeny/fouivast/publiceratdokumenterat/konferensdokumentat ion/2008.4.1d01fcd611f8a7fcdac80003228.html
Intressanta hänvisningar
Manual för vårdplaneringNestor FoU-center (2008) Samordnad vård- och omsorgsplanering. Manual och broschyr. Några skrifter
Andersson, Ulla (2005). Samordnad vårdplanering. En studie om den föreskrivna och den faktiska vårdplaneringen. FoU Västernorrland. Rapport 2005:10.
Asplin, G., & Lindahl, L. (2005). En förändrad livsvärld. Äldres upplevelse av sin rehabiliteringssituation efter en sjukhusvistelse. FoU i Väst/GR. Rapport 6:2005. Carlsson Lanz, Siv (2005). Samordnad vårdplanering - sett ur en sjuksköterskas perspektiv.
C-uppsats vid Malmö Högskola. Hälsa och samhälle.
Dunér, Anna & Monica Nordström. (2003). Dilemman i biståndsbedömarnas yrkesutövning. FoU i Väst: Rapport 1:2003.
Efraimsson, Eva (2005). Vårdplaneringsmötet. En studie av det institutionella samtalet mellan äldre kvinnor, nästående och vårdare. Doktorsavhandling vid Umeå Universitet, Institutionen för omvårdnad.
Gurner, Ulla & Thorslund, Mats. (2003). Dirigent saknas i vård och omsorg för äldre. Om nödvändigheten av samordning. Stockholm: Natur och Kultur.
Hjalmarsson, Ingrid & Norman, Eva. (2005). Samverkan. Enkel i teorin – svårare att praktisera. Några erfarenheter av samverkan inom äldreområdet mellan kommuner och landstinget i Stockholms län. Rapporter/Stiftelsen Stockholms läns Äldrecentrum 2005:3. Nordström, Monica & Dunér, Anna. (2003). Bevilja och ta emot hjälp. Om biståndsbedömare
och äldre i kommunal äldreomsorg. FoU i Väst: Rapport 5:2003.
Ring, Rose-Marie. (2005). Vårdplanering – det goda mötet? Rapport om ett utvecklingsprojekt i Dalarna. Dalarnas forskningsråd. Arbetsrapport.
Socialstyrelsen och SKL (2008). Inventering av utskrivningsklara patienter och vårdplanering i samband med utskrivning. Undersökning 2007.
Vill du veta mer?
Cirkelledare: lisbeth.lindahl@grkom.se
