Planeringsportalen

Planeringsportalen

– slutrapport

Titel: Planeringsportalen

Utgivare: Boverket december 2009 Upplaga: 1

PDF: ISBN: 978-91-86342-62-3

Sökord: Planeringsportalen, portaler, webbutveckling, webbsidor, fysisk planering, samhällsinformation, informationsförsörjning.

Dnr: 2339-4305/2005

Omslagsfoto: Fotografier och montage Marianne Nilsson Boverket Rapporten finns att ladda ner som pdf på www.boverket.se

Rapporten kan på begäran beställas i alternativt format som Daisy, inläst på kassett m.m.

Förord

Boverket har ett uppsikts-, samordnings- och rådgivningsansvar i planeringsfrågor. Boverket ansvarar också för driva på utvecklingen av den svenska e-förvaltningen inom planområdet och samhällsbyggande. Det handlar om att utveckla samhällets gemensamma

informationsförsörjning inom dessa områden.

Boverket har därför i samverkan med andra myndigheter, IT-företag och forskare drivit ett projekt för att utveckla Planeringsportalen. Med hjälp av portalen ska företag, kommuner, andra myndigheter,

organisationer och enskilda personer kunna söka efter, titta på och hämta sådan geografisk information som är relevant för samhällsbyggande och planering. Detta oavsett vem som ansvarar för och publicerar

informationen. Den ska också förkorta kontaktvägarna mellan

myndigheter och företag samt ge samtliga parter möjlighet att ta del av samma beslutsunderlag.

Även Vindtjänsten och en prototyp för en applikation för översiktlig kommunal och regional planering har tagits fram inom projektet.

VINNOVA anslog 5 miljoner kronor till det treåriga projektet, som startade den 1 maj 2006 och avslutades den 30 april 2009. Boverket blev huvudansvarig. Övriga medverkande och medfinansiärer framgår av rapportens inledning.

Denna rapport sammanfattar projektets resultat som också har redovisats till VINNOVA.

Pål Karlsson har varit projektledare och Magnus Svensson projektsekreterare, båda från Boverket.

Fredrik Meurman

Innehåll

Applikation för översiktlig kommunal och regional planering (ÖPA) .. 30

Portaler och tjänster för stadsbyggande – exempel från Stockholms stad... 32

Förvaltning/Verksamhetsmodell... 32

Forskningen... 35

Har vi uppnått projektets mål? ... 40

Genomförande... 47

Organisation ... 47

Kommunikation... 49

Upplägg och förloppet i stora drag ... 50

Projektets ekonomi... 58

Bygget av Planeringsportalen version 1.0 ... 61

Användar- och behovsanalys... 67

Bygget av Vindtjänsten ... 77

Bygget av ÖPA-prototypen ... 80

Tillgängliggörandet av information ... 84

Standardiseringsarbetet ... 87

Arbetet med verksamhetsmodell... 88

Diskussion och lärdomar ... 91

Vi siktade mot stjärnorna och nådde en bra bit ut i cyberrymden... 91

Målbilden är viktig... 92

Hög ambition, många medverkande, varierat engagemang... 93

Omvärlden påverkade... 96

Sammanfattande slutsatser ... 97

Förutom denna slutrapport har följande rapporter upprättats i projektet: • Forskningen i projektet Planeringsportalen

• Förvaltningsorganisation för Planeringsportalen • Affärsmodell för Planeringsportalen

• Portaler och webbapplikationer för stadsbyggande – exempel från Stockholms stad

Begrepp

(Den nationella) Geodataportalen

Geodataportalen är en ingång till webbaserad geodata och tjänster. Den innehåller metadata för data och tjänster som fysiskt finns lagrade i andra miljöer. Geodataportalen är också den huvudsakliga svenska noden för Europeisk samverkan enligt Inspire.

Geodataportalen är fysiskt förlagd till geodata.se. Geodataprojektet ansvarar för utveckling och förvaltning av Geodataportalen.

Geodatatjänst

Begreppet geodatatjänst definieras som en tjänst som i första hand syftar till att tillgängliggöra och hantera mindre mängder av geodata som kräver att det finns en presentationslösning eller annan tillämpning som gör tjänsten tillgänglig eller använder den för vidareförädling, eventuellt tillsammans med annan geodatatjänst.

Tjänst kan i detta sammanhang avse endera det som användaren ser eller den mera tekniska formen som huvudsakligen möjliggör utbyte av data mellan två system.

Geodataportalen, och därmed även dess planeringsvy, kommer att erbjuda möjlighet att länka till egenutvecklade geodatatjänster. Detta gäller oavsett om geodatatjänsterna är utvecklade av offentlig verksamhet eller i kommersiellt syfte.

Geodatatjänsterna implementeras för närvarande företrädesvis som WMS:er eller WFS:er.

Geodata, geografisk information, rumslig information

Dessa begrepp används synonymt i denna rapport.

geodata.se

En informationssida och gemensam webbplats för Inspire, den nationella geodatastrategin och Geodataprojektet. Förvaltas av Geodataprojektet.

Planeringsportalen

Planeringsportalen är ett samlande begrepp för planeringsportalen.se och den planeringsvy som skapas i Geodataportalen.

Till Planeringsportalen definieras även temaapplikationerna

Vindtjänsten, som tillhandahålls av Energimyndigheten, och ÖPA som utvecklas inom ramen för projektkonsortiet i samverkan med GIS-arena Värmland. Ytterligare komponenter kan successivt definieras in i Planeringsportalen.

Planeringsportalen överförs vid projektslut 2009-04-30 till den förvaltningsorganisation som bildas och som har till uppgift att förvalta och vidareutveckla Planeringsportalen.

Förvaltningen bedrivs med de medel som ställs till förvaltnings-organisationens förfogande och leds av en ledningsgrupp där de organisationer som finansierar förvaltningen är representerade.

planeringsportalen.se

Avser den webbplats där Boverket presenterar planeringsrelevant

information som inte nödvändigtvis är geografiskt relaterad. Webbplatsen realiseras i nuläget i form av EPiServer och Boverket har åtagit sig driftansvar. Ingår som en naturlig och väsentlig del i det samlande begreppet Planeringsportalen. Ska förvaltas av Boverket.

Planeringsvy

Med planeringsvy avses en specialisering inom ramen för

Geodataportalen där metadata kompletteras med planeringsspecifika metadata som underlättar för planerare att hitta geodatatjänster

Geodataportalen ansvarar för drift av planeringsvyn. De redaktionella delarna av planeringsvyn kommer att upprätthållas av den organisation som förvaltar Planeringsportalen.

Temaapplikation

Med temaapplikation avses en mera omfattande mängd geodata som tillhandahålls genom en applikation t ex en kartvisare eller annan presentations-/bearbetningsprogramvara.

Begreppet temaapplikation förhåller sig till geodatatjänst på sådant sätt att geodatatjänster är i behov av en presentationstjänst eller en tillämpning medan en temaapplikation, som sägs ovan, innefattar presentationen/tillämpningen.

Exempel på temaapplikationer i anslutning till Planeringsportalen är Vindtjänsten och ÖPA.

Sammanfattning

I arbetet för en hållbar utveckling är det viktigt att få till stånd ett sam-hällsbyggande som främjar en god välfärd utan att äventyra miljön. Detta ställer i sin tur krav på ändamålsenliga planerings- och beslutsunderlag.

Projektets främsta syfte har varit att skapa en webbtjänst som gör det enkelt att få tag på underlag och som underlättar informationsutbytet i planerings- och tillståndsärenden. Tanken är att Planeringsportalen också ska innehålla olika tematjänster eller temaapplikationer för specifika användargrupper. Exempel på två sådana tematjänster har utvecklats. Projektet inriktades på att tillgängliggöra rumslig information som redan finns hos statliga myndigheter.

En första version av Planeringsportalen (PP1) tas i drift i juni 2009. Den består av vanliga webbsidor på planeringsportalen.se, och en sök-

och visningstjänst. PP1 är inriktad på översiktlig planering, men avsikten

är att successivt vidareutveckla den så att den kan användas för mer detaljerad planering, lokaliseringsutredningar, med mera. Strukturen och klassningen av de karttjänster och andra datamängder som tillgängliggörs i portalen ska kvalitetssäkras innan den tas i drift.

PP1 utvecklades i en iterativ process, med stegen kravformulering, byggande och granskning/utvärdering. Under hela projektets gång fördes en löpande dialog om portalens innehåll och egenskaper. I en serie träffar med sammanlagt 24 myndigheter identifierades vilken information som var relevant och möjlig att göra tillgänglig. PP1 har utvecklats i sam-verkan med det nationella Geodataprojektet som drivs av Lantmäteriet. Planeringsportalens sök- och visningstjänst är ett målgruppsanpassat gränssnitt till den nationella Geodataportalen.

Vindtjänsten, en e-tjänst för planering, lokalisering och

tillstånds-prövning av vindkraftverk, är också i det närmaste klar i en första version. Den består av vanliga webbsidor och en kartvisare. På webbsidorna informeras bland annat om vindkraften som energikälla, påverkan på omgivningen och vilka tillstånd som krävs. Kartvisaren har ett urval förbestämda kartskikt (karttjänster) för vindkraftsplanering. Där finns demo-funktioner för att beräkna befolkning och identifiera fastig-heter. Dessa fungerar för närvarande endast för ett län eftersom de bygger på avgiftsbelagd data och det ännu inte är klarlagt hur avgiftsfrågorna ska

lösas. Både webbsidorna och kartvisaren behöver vidareutvecklas och kvalitetssäkras innan Vindtjänsten kan tas i drift som en samlad tjänst.

Arbetsprocessen för Vindtjänsten löpte parallellt med bygget av PP1. Arbetet med att utveckla en tjänst för ansökan och tillståndsprövning kommer att fullföljas av Energimyndigheten.

En prototyp för en applikation för översiktlig kommunal och

regional planering (ÖPA) har utvecklats. Den ska bli en interaktiv

applikation för översiktlig planering, som kan fungera som ”digitalt skiss-papper”, dialogverktyg och guide genom planeringsprocessen. ÖPA utvecklades i samarbete med projekten WebbGIS Värmland och dess efterföljare GIS Arena. I en serie arbetsträffar med piloterna i Värmland testades en planeringsmodell och successiva utvecklingsstadier av ÖPA.

För att visa på möjligheterna när det gäller stadsplanering genom-fördes studie av det webbaserade system som utvecklats i Stockholms stad. Studien redovisas i en separat rapport. Vidare har projektet aktivt bidragit i arbetet med standardisering av planeringsinformation, vilket bedrivs i de ordinarie formerna inom SIS/Stanli.

En verksamhetsmodell för PP1 och dess applikationer har tagits fram. Denna inkluderade huvudmannaskap, organisation och

kostnads-bedömningar. Planeringsportalen ska vara en myndighetsportal. Boverket blir huvudman för PP1 och ÖPA, Energimyndigheten för Vindtjänsten.

Fyra forskningsaktiviteter har slutförts. De sammanfattas i denna slut-rapport och redovisas i sin helhet i en särskild forskningsslut-rapport. Forsk-ningen har handlat om kriterier för brukskvalitet, metoder för användar-medverkan, läsbarhet av skärmkartor, och översättning mellan olika scheman som används för att harmonisera rumslig information från olika system.

Till projektet knöts ett stort referensnätverk som fick del av nyhets-brev och hade möjligheter att testa prototyper och komma in med syn-punkter. Fyra kommuner i Värmland och tre i Skåne samt såväl regionerna som länsstyrelserna i de båda länen knöts till projektet som ”piloter”.

Under januari 2009 höll Trivector Information i en granskning och utvärdering av PP1 och Vindtjänsten, som visade på stor potentiell nytta.

Projektet hade mycket höga ambitioner. Med tanke på vår jämförelse-vis lilla budget samt att deltagande parter av olika skäl inte kunde prioritera detta projekt högt bland regeringsstyrda uppgifter (myndig-heterna) och affärsmässigt betydligt mer fördelaktiga uppdrag (företagen) har vi nått mycket långt. Vi har nått merparten av målen och bland annat bidragit till bygget av en nationell infrastruktur för geodata och lagt grunden för en myndighetssamverkande e-förvaltning inom

samhällsplanerings- och samhällsbyggnadssektorn.

En viktig lärdom är att det är viktigt att ägna rejält med tid åt att diskutera målbilden både i början och med jämna mellanrum under arbetets gång. Det också är viktigt att vara flexibel. Man ska inte vara rädd att organisera om ett projekt när omvärlden eller andra

förutsättningar ändras.

Till bristerna i projektet hör att medverkan från användargrupperna borde ha varit större, att forskningen inte blev så integrerad i projektet

Summary

Boverket (The National Board of Housing, Building and Planning) has monitoring, coordinating and advisory responsibility in planning issues. Boverket’s aim is also to contribute to the development of Swedish e-governance within the area of physical planning and spatial development. As part of this Boverket initiated the Planning Portal project which was carried out in cooperation with a number of other government

authorities1_{, enterprises}2 _{and universities/institutions of applied} research3_{. VINNOVA (The Swedish Governmental Agency for} Innovation Systems) contributed financially with five million Swedish crowns to the project. The project lasted over three years and came to a close on 30th of April 2009. This is the final report for the project.

The aim of the Planning Portal (PP) is to support the private sector and authorities at different levels of public planning. PP will give access to geodata (geographic information) and other planning information from municipalities, regional and national authorities, and other producers. PP contains web-based services and, once operational, will make it easier for the user to search for, locate, view and download geodata from different sources that are physically placed in different environments. PP will form part of the Swedish infrastructure for geodata in co-operation with the National Geodata Portal.

The project results include version 1.0 of the Planning Portal (PP1), the “Wind Application” and a prototype for an application for

comprehensive municipal and regional planning (ÖPA).

PP1 makes it possible to search for, locate, view and download geodata from about 14 government authorities. It provides planning information at the national and regional levels and is intended for 1 _{National Board of Housing, Building and Planning, Lantmäteriet - the Swedish}

mapping, cadastral and land registration authority, Statistics Sweden, Swedish Energy Agency, County Administrative Board.

2 _{ESRI S-GROUP, Sweco Position, Cartesia, Logica, nSpike, Future Position X (a cluster}

initiative).

3 _{Researchers from the Universities of Lund, Linköping and Gävle and from the Blekinge}

comprehensive- and regional development planning purposes. The geodata is made accessible by standardized services (ISO, OGC). At present only Web Map Services (WMS) and downloadable datasets are accessible. PP1 was developed through an iterative process with an ongoing dialogue with a number of authorities (24 authorities in total). The portal, including the web services and data themes, has been

evaluated by a broad reference group. PP1 was developed in conjunction with the Geodata Project. The Geodata Project, coordinated by

Lantmäteriet - the Swedish mapping, cadastral and land registration authority - provides the foundation for the general development (models for co-operation, agreements, financing and prices) and technical

infrastructure for geodata in Sweden. The geodata will be made available at national and European levels via a national Geodata Portal

(www.geodata.se). The work on the Planning Portal has contributed to the development of the National Geodata Portal and the infrastructure for geodata in Sweden.

PP1 is ready to be operational after minor adjustments, quality assurance, and establishment of a management organisation.

The Wind Application is a web-based application for the planning and localisation of wind power plants. It is an example of how the

planning/permit process can be supported and simplified. The Wind Application needs further development and quality assurance before it is ready to be operational.

A prototype for an application for comprehensive municipal and regional planning (ÖPA) has been developed. ÖPA can be redeveloped into an interactive application for general planning purposes. It can be used as a “digital sketch paper”, a dialogue tool and/or as a guide through the planning process.

To illustrate the possibilities of an e-service for urban development, a study of the web-based system developed by the City of Stockholm was carried out. A copy of the full study report is appended to this report.

Furthermore, the project has contributed actively to the process of standardization of planning information, which is conducted in the ordinary manner by the Swedish Standards Institute (SIS).

A business model including the ownership, organization and cost assessment of PP1 and its applications has been developed.

Four research activities have been completed. The outcome of these activities are summarised in this report. Copies of the full research reports are attached as appendices. The research has focused on criteria for service quality, methods for user participation, legibility of screen maps, and translation between the different schemas used for the harmonization of spatial information from different systems.

The project set out ambitious objectives. Given the comparatively small budget and that the participating parties for various reasons could not always prioritize this project above other tasks such as commercially far more beneficial assignments (enterprises), we have come a long way. We have achieved most of our objectives: we have contributed to the construction of a national infrastructure for geodata and laid the groundwork for a collaborative e-government platform for physical planning and spatial development

Inledning

Bakgrund - Varför Planeringsportalen?

Företag och enskilda som söker en plats för sin verksamhet behöver tillgång till en stor mängd information, såsom markförhållanden, befolk-ningsstatistik, konkurrerande intressen och regelverk. Idag finns sådan information spridd på många olika händer och tillgängliggörs via separata system och tjänster.

I plan- och tillståndsärenden finns behov av lättillgänglig och förkla-rande information om regelsystem och ansökningsförfaförkla-randen. För vissa typer av byggnadsverk krävs tillstånd också från andra myndigheter än dem som prövar bygglov och miljötillstånd (t.ex. för vindkraftverk).

Med lättillgängliga planeringsunderlag kan mer tid läggas på att föra dialog med parterna i processen, och beslutsfattare får ökade möjligheter att fatta rätt beslut. Väl underbyggda kommunala planer har också stor tyngd vid tillståndsprövningar av olika slag, och bidrar till att handlägg-ningstiderna i sådana ärenden kan förkortas.

Näringslivet agerar till stor del internationellt. Samhällsplaneringen får ett allt mer regionalt perspektiv, med internationella utblickar. För båda parter är det därför viktigt att den geografiska informationen är likvärdig över hela landet, oberoende av administrativa gränser och harmoniserad med motsvarande information i andra länder.

En förutsättning för en effektiv planeringsprocess är att information från olika källor kan läsas och bearbetas av olika system. Standarder måste finnas såväl för informationens innebörd och beskrivning som för informationsutbyte. Dessa standarder kan sedan ligga till grund för utvecklingen av stödjande programvaror.

Som följd av ett regeringsuppdrag att utreda förutsättningarna för storskalig utbyggnad av vindkraft skapade Boverket år 2003 VindGIS, som är ett internetbaserat så kallat tittskåp där man kan titta på och ladda ned olika typer av geografiska underlag. Idag när intresset återigen ökar för vindkraftsutbyggnad, ökar också behovet av beslutsunderlag med geografisk information. Ett vidareutvecklat VindGIS med mer interaktiva funktioner och bättre anpassat till vindkraftsföretagens och de tillstånds-prövande myndigheternas behov skulle kunna bidra till en snabbare och effektivare planerings- och tillståndsprocess.

Tillhandahållande av geografisk information för bland annat samhälls-planering är ett samhällsansvar som delas av många myndigheter. Boverket har det lagstadgade samordningsansvaret för informations-försörjningen.

Av dessa skäl tog Boverket initiativet till att utveckla Planerings-portalen (som först kallades PlaneringsGIS). En förstudie genomfördes år 2005 och senare samma år fick vi tips från Lantmäteriet om att

VINNOVA hade ett passande program som man kunde söka pengar för utvecklingsprojekt från.

Ett VINNOVA-stött samarbetsprojekt

VINNOVA anslog 5 miljoner kronor till det treåriga projektet, som startade den 1 maj 2006. Boverket blev huvudansvarig. Övriga med-verkande och medfinansiärer har varit Lantmäteriet, Statistiska central-byrån, Energimyndigheten och Länsstyrelserna samt IT- och tjänste-utvecklingsföretagen Cartesia, ESRI S-GROUP (vars arbetsinsats utfördes av MetaGIS), nSpike, Sweco Position, Logica samt ideella föreningen Future Position X. Även forskare från Blekinge tekniska högskola, Högskolan i Gävle, Södertörns högskola, Linköpings universitet och Lunds universitet har varit knutna till projektet.

Tack!

Vi vill tacka alla dem som under projektets gång har verkat i lednings-gruppen, som delprojektledare och som forskare, namnen på personerna framgår i slutrapporten.

Hjärtligt tack till alla er som är anställda hos de parter som ingått i projektkonsortiet och som dragit viktiga bärande strån till stacken. En del av er känner vi namnet på, andra inte. Därför: ingen nämnd, ingen glömd.

Tack till ESRI S-Group som ställde sin programvara till förfogande. Ett särskilt tack till Michael Östling, MetaGIS, som har utvecklat ett planeringsanpassat gränssnitt integrerad med den nationella

Geodataportalen. Michaels roll har varit avgörande i såväl detta projekt som i Geodataprojektet.

Särskilt tack också till Bertil Jansson och Per-Anders Karlgren, Lantmäteriet; Urban Johansson, Logica; Lars Backer, Statistiska centralbyrån som var engagerade i projektets start- och planeringsfaser.

För gott samarbete vill vi tacka dels Patrik Ottoson, Kjell Hjorth och Ulf Sandgren på Geodataprojektet, dels Bengt Flodell, Thomas Mann, Inger Berggrén och Karin Manner i projekten WebbGIS Värmland och GIS Arena. Stort tack också till er andra i Värmland som haft så mycket vettigt att säga på arbetsträffarna i Sunne och Karlstad: Rolph Jonsson i Sunne, Torbjörn Almroth och Jon Wiggh i Torsby, Anna Grenholm i Munkfors, Göran Mårtensson i Hagfors samt Malin Iwarsson på länsstyrelsen.

Slutligen vill vi tacka referensnätverket, piloterna samt inte minst alla personer som kämpat med att tillgängliggöra er myndighets information genom att sätta upp och tillgängliggöra standardiserade geodatatjänster, beskrivit dessa med metadata enligt standard, och på så sätt börjat bygga upp den svenska infrastrukturen för geodata.

Och allra sist: Tack Anders Johansson och Jörgen Fors, Fujitsu (f.d. Mandator), som vägledde oss i projektlederiets ädla konst.

Resultat

En första version av Planeringsportalen (PP1) är klar, och planeras att tas i drift den 15 juni 2009. Vindtjänsten, en tema-applikation för planering, lokalisering och tillståndsprövning av vindkraftverk är också i det närmaste klar i en första version. En prototyp för en temaapplikation för översiktlig kommunal och regional planering (ÖPA) har utvecklats. En verksamhetsmodell som inkluderar huvudmannaskap, organisation,

kostnadsbedömning m.m. för PP1 och dess applikationer har tagits fram. Boverket blir huvudman för PP1 och ÖPA, medan Energimyndigheten blir huvudman för Vindtjänsten. Vidare har projektet aktivt bidragit till att det nu finns ett utkast till SIS-standard för översiktsplaneinformation.

En mindre studie har gjorts om det webbaserade system för stadsbyggande som utvecklats i Stockholms stad.

Tester på presumtiva användare tyder på att PP och Vindtjänsten kommer att vara till stor nytta.

Detta innebär att projektets vikigaste mål i allt väsentligt har uppnåtts.

Planeringsportalen 1.0 (PP1)

Planeringsportalen 1.0 består av två delar: webbplatsen

planerings-portalen.se, som består av ”vanliga” webbsidor, och en sök- och visningstjänst, där användaren kan söka efter framför allt geografisk

information, studera metadata, titta på den geografiska informationen i en kartvisare, samt ansluta till eller ladda ned data.

PP1 är inriktad på översiktlig planering, men avsikten är att successivt vidareutveckla portalen så att den kan användas också för mer detaljerad planering, lokaliseringsutredningar, med mera.

Informationssidorna – planeringsportalen.se

Den som går in på www.planeringsportalen.se kommer först till ett antal webbsidor utvecklade i publiceringsverktyget EPiServer. På dem kan man läsa mer om portalen och om fysisk planering och de processer som ingår i denna. Där får man en kortfattad instruktion om hur man

använder geoportaldelens söktjänst. Där finns också korta beskrivningar av och länkar till tema-applikationer och e-tjänster. För närvarande finns endast en tema-applikation, Vindtjänsten, men meningen är att successivt koppla allt fler applikationer och tjänster till Planeringsportalen.

Figur 1. Startsidan.

I projektet och i samarbete med projekten WebbGIS Värmland och GIS Arena har det utvecklats en modell för att upprätta en översiktplan som fokuserar på de viktigaste planeringsproblemen och tydligt redovisar kommunens ställningstaganden. Avsikten var också att planerings-processen inte skulle vara krånglig och tidsödande. Under huvudrubriken

Planering och samhällsbyggande på portalen beskrivs kortfattat denna

process och dess olika moment. Sidorna är således tänkta att fungera som vägledning för kommunala planerare och andra som deltar i den över-siktliga planeringen. I portalens söktjänst kan man välja att strukturera informationen i enlighet med denna planeringsprocess, så att man enkelt får fram en lista på just de underlag som är relevanta för ett specifikt moment. På sikt är avsikten att på motsvarande sätt också publicera vägledningar för andra typer av samhällsplanering.

Till höger på startsidan finns en spalt för nyheter på eller med koppling till Planeringsportalen.

Utvecklingsarbetet när det gäller PP1 har koncentrerats på geoportal-delen och tillgången till geografisk information, inte på webbplatsen planeringsportalen.se. Den är därför än så länge inte särskilt omfattande och djuplodande. Webbplatsen har emellertid en stor potential att utvecklas till en samlingsplats för verksamma inom samhällsplanering och samhällsbyggande. Den kan bli en viktig kanal för myndigheter och andra att sprida relevant information såsom vägledningar och utredningar. Lagstiftning och andra regelverk, rättsfall kan göras tillgängliga. Här skulle det också kunna finnas diskussionsforum, artikelsamling, ett inter-aktivt uppslagsverk (av typen Wikipedia) inom tema samhällsbyggnad, samt register och länkar till forskning inom området.

Söktjänsten

Söktjänsten är ett verktyg för att söka efter och titta på planeringsunder-lag och annan information, där användaren får bedöma dess relevans för den uppgift som ska lösas. Söktjänsten kallas ibland även katalogtjänst eller metadataportal. Den geografiska information som tillhandahålls som karttjänster kan visas i en kartvisare. Genom att klicka på ”Öppna

söktjänsten” på startsidan eller någon av de andra sidorna i

planeringsportalen.se kommer man först till ett inloggningsfönster och därefter till söktjänsten.

Söktjänsten, som utvecklats av MetaGIS, består av ett antal fönster, som kan minimeras eller expanderas. Överst till vänster finns ett antal ”dimensioner” som man kan ändra ordning på genom att dra dem till önskad plats. Dimensionerna styr strukturen på det träd med mappar som syns i fönstret under. Mappträdet har samma uppbyggnad som i

Utforskaren i Windows. Den dimension som ligger överst bestämmer första nivån på mapparna, den som ligger näst överst bestämmer andra nivån, osv. På detta sätt kan användaren själv sortera informationen och få fram ett lämpligt urval informationsmängder.

Det är även möjligt att söka på fritext, geografiskt område och tid-punkt när informationsmängderna upprättades. På grund av att sökningen görs mot metadata fungerar emellertid geografisk sökning dåligt än så länge. Använder man en kommun som sökområde får man exempelvis med alla rikstäckande informationsmängder, även de som inte innehåller data eller objekt för den aktuella kommunen.

I mittenfönstret visas en tabell med de informationsmängder som finns i den mapp man klickat på, eller sökt ut via avancerad sökning. Informa-tionsmängderna kan vara av olika slag: datamängd, karttjänst och dokument. Datamängderna är allmänhet nedladdningsbara geodata (t.ex. shape-filer). Karttjänsterna tillhandahålls on-line direkt från källan och kan alltså beskådas i portalens kartvisare. Man kan också via karttjänstens URL-adress använda den direkt i sitt GIS-program. Dokument är i

huvudsak rapporter av olika slag, till exempel utredningar och hand-böcker. De kan i allmänhet laddas ned som pdf-filer.

Figur 2. Sökttjänsten. När man klickar på mappen Kust- och hav i trädsökningsfönstret visas i mittenfönstret en tabell med de informationsmängder som Planeringsportalens redaktörer bedömt relevanta för det planeringstemat. Den geodata som tillhandahålls som karttjänster visas

kartfönstret när man klickar på dess visa-symbol. Flera karttjänster från olika informationsförvaltare kan visas i ett och samma kartvisarfönster. Dimensionerna i det övre vänstra fönstret kan

användaren själv ändra ordningen på och därmed sortera mapparna i fönstret därunder i flera nivåer.

Vill man till exempel se om Boverket har någon information som är relevant för planering i kustzonen, lägger man dimensionen Producent överst och Planeringstema närmast därunder. Sedan klickar man först på +-tecknet vid Boverket i mappträdet. Mappen Boverket öppnas, sorterad efter planeringstema. Klickar man sedan på mappen Kust och hav kommer en tabell upp i det stora fönstret med de av Boverkets infor-mationsmängder som av Planeringsportalens redaktörer bedömts vara relevanta för planering i havs- och kustområden.

Varje informationsmängd är försedd med metadata enligt den nationella profilen av ISO-standard 19115 som utarbetats inom Geodataprojektet. Ett nytt fönster med metadata för informations-mängden öppnas när man klickar på länken Info i kolumnen Metadata.

Det är den myndighet eller annan organisation som är ansvarig för förvaltningen av en informationsmängd som också förser den med metadata. Vilka informationsmängder som hör till dimensionerna

producent och resurstyp styrs av informationsförvaltaren via metadata.

Det är däremot redaktionen för Planeringsportalen som kategoriserar informationen efter planeringstema, översiktlig planering och PilotGIS.

För närvarande tillgängliggör ett 15-tal myndigheter rumslig information på Planeringsportalen i form av karttjänster och nedladd-ningsbara datamängder. Sammanlagt finns 30–40 karttjänster och ett 50-tal nedladdningsbara datamängder. Boverket tillhandahåller även skriftliga rapporter.

Figur 3. Exempel på metadata. Genom att klicka på någon av flikarna i överkanten kan man läsa mer detaljerade metadata.

Figur 4. Söktjänsten med kartvisaren maximerad medan fönstren för sökning och resultatet av sökningen har minimerats. Två karttjänster visas, jordarter från Sveriges geologiska undersökning och riksintressen från länsstyrelserna. Av riksintressena är det bara tre teman som är tända.

Systemet i princip - Kopplingen till geodata.se

Lantmäteriet driver Geodataprojektet i syfte att förverkliga stora delar av den nationella geodatastrategin och implementeringen av EG-direktivet INSPIRE. Ett led i detta är skapandet av en nationell geodataportal,

geodata.se.

Planeringsportalens geoportaldel är kopplad till geodata.se. Planeringsportalens söktjänst är ett särskilt anpassat gränssnitt,

planeringsvyn, till den nationella Geodataportalen i geodata.se, där

informationen är kategoriserad och strukturerad efter samhälls-planeringens behov (se figur 5).

Informationsförvaltarna (de myndigheter som tillgängliggör infor-mation på portalen) levererar metadata om sin inforinfor-mation, inklusive karttjänsternas URL-adresser, till geodata.se som förvaltar metadata-katalogen och utfärdar riktlinjer, verktyg och instruktioner för hur meta-data ska föras. Geometa-data.se hanterar endast läsversioner av metameta-data. Det är informationsförvaltarna själva som registrerar, lagrar och publicerar metadata så att geodata.se kan läsa den.

Figur 5. En generell användare som söker efter geodata går in i geoportaldelen från startsidan för geodata.se och möts av en generell vy. När en användare till Planerings-portalen vill söka efter geodata går denne från planeringsPlanerings-portalen.se till en anpassad vy för planerare på geodata.se.

Systemet är nätverks- och tjänstebaserat. Informationen förvaltas och tillhandahålls ”vid källan”, dvs. av den myndighet eller organisation som äger den, via standardiserade tjänster4. Användaren ”anropar” exempelvis en karttjänst eller en nedladdningstjänst. I det första fallet får man tillbaka en kartbild som man kan titta på i portalens kartvisare eller ta in i sitt eget GIS-program. En karttjänst kan man arbeta mot ”on line”, och har då alltid aktuella data. I det andra fallet laddar man först ned data till den egna datorn och kan sedan använda den i det egna systemet.

Planeringsportalen lagrar således ingen rumslig information. Principen för systemet i stort och samverkan mellan Planeringsportalen och geodata.se framgår av figur 6.

De karttjänster som ett antal myndigheter tillhandahåller i PP1 är än så länge så kallade WMS:er (Web Map Services) som på anrop levererar kartan i form av en rasterbild. I en sådan karttjänst är möjligheterna små att göra beräkningar på attributdata och att anpassa kartan efter

användarens egna önskemål. Mer avancerade karttjänster som WFS (Web Feature Services) och WPS (Web Processing Services) skapar

möjligheter för användaren att bland annat kopiera de enskilda objekten eller områdena och färg- och manérsätta dem efter eget tycke.

4 _{Med tjänst menas i detta sammanhang en specialiserad process i en dator som ligger}

beredd att ta emot order från andra processer och leverera tillbaka begärda resultat. En tjänst kan sy ihop data från skilda källor till lämplig form, men också registrera nya data.

Det är också möjligt att markera flera objekt och låta datorn summera numeriska tal. Exempelvis kan man i en WFS med befolkningsstatistik på kvadratkilometerrutor rita en polygon som omfattar flera rutor och få den sammanlagda befolkningen i området, medan man med en WMS bara kan klicka på en ruta i taget och få reda på folkmängden i varje enskild ruta.

Figur 6. Principen för Planeringsportalen och den nationella geoportalen samverkar.

Att arbeta vidare med

Angelägna arbetsuppgifter i förvaltningen och vidareutvecklingen

av PP1 är:

• Öka mängden rumslig information.

• Ta fram mall och riktlinjer för metadata för dokument samt få fler informationsförsörjare tillgängliggöra sådana.

• Se till att informationsförsörjarna länkar till områdesbeskrivningar i attributtabellerna, så att man kan läsa dessa från kartvisaren.

• Se till att informationsförsörjarna tillhandahåller nedladdningsbar data motsvarande WMS:erna eller sätter upp WFS:er och WPS:er, så att det går att arbeta med data.

• Utveckla söktjänsten så att man kan söka på geografiskt område och då få upp en lista enbart på datamängder med objekt i området. (För närvarande får man exempelvis med alla rikstäckande datamängder om man söker på en kommun, även de som inte innehåller några objekt i kommunen.)

Vindtjänsten

Utbyggnad av vindkraft förutsätter information och kunskap om många olika aspekter, för att välja platser med goda förutsättningar för lönsam produktion och undvika kollisioner med motsatta intressen.

Vindtjänsten är tänkt att vara en e-tjänst för planering, lokalisering och tillståndsprövning av vindkraftverk som bidrar till att åstadkomma en effektiv och enhetlig process. Målgruppen är såväl vindkraftsentrepre-nörerna som myndigheter med ansvar för vindkraftsutbyggnaden. Vind-tjänsten ska ge användarna tillgång till underlag för planering och

exploatering av vindkraft, genom att utnyttja kartbaserad information och genom att ge tillgång till annan information av värde, eller genom att länka till andra aktörer som kan bidra med information eller tjänster.

Avsikten är att Vindtjänsten ska ersätta och vidareutveckla det nuvarande VindGIS till ett väl fungerande verktyg för vindkrafts-entreprenörerna, men även för myndigheter med ansvar för vind-kraftsutbyggnaden.

De nödvändiga geografiska analyser som krävs för ansökan utför vindkraftsentreprenörerna antingen i sina egna verktyg eller direkt i Vindtjänsten. Vindtjänsten ska även ge vindkraftsentreprenörer och myndigheter tillgång till regelverk, vägledningar, tekniska beskrivningar av vindkraftverk, m.m.

Vindtjänsten har också avsetts kunna innehålla tjänster till vindkrafts-aktörer, som bygger på bearbetning av ”basinformation” som är tillgäng-lig via Planeringsportalen. It- och tjänsteutvecklare kan koppla på ytter-ligare e-tjänster som underlättar för såväl den som vill bygga vindkraft-verk som tjänstemännen på kommuner, länsstyrelser och andra

myndigheter. Några sådana tjänster har dock inte varit möjliga att utveckla inom projektet.

Vindtjänsten ska kunna nås via Planeringsportalen och Energimyndighetens hemsida.

Webbsidorna

Vindtjänsten består av webbsidor i programvaran EPiServer och en kartvisare som öppnas i ett separat fönster. På webbsidorna informeras bland annat om

• vindkraften som energikälla

• det nationella planeringsmålet för vindkraftsutbyggnaden • utbyggnadstakt och driftsstatistik

• planerade vindkraftsprojekt

• vindkraftsverkens påverkan på omgivning och djurliv

• vilka tillstånd som krävs och hur prövningsprocesserna för bygglov och miljötillstånd går till.

Kartvisaren

Kartvisaren är utvecklad av Sweco. Den har förbestämda karttjänster (WMS:er) som användaren kan tända och släcka efter behov. Kart-tjänsterna är sorterade i flikar efter olika teman. Här finns bland annat riksintresseområden för vindkraft, vindkartor och uppgifter om existerande vindkraftverk, men också andra riksintressen, skyddade

områden som naturreservat och andra mer eller mindre konkurrerande intressen.

Funktioner för att beräkna befolkningen och identifiera fastigheter inom egendefinierade områden har utvecklats av Cartesia AB. De fungerar dock endast som demonstrationslösning för ett län eftersom de data från SCB respektive Lantmäteriet som används normalt är avgifts-belagd och det ännu inte är klarlagt hur avgiftsfrågorna ska lösas. Dessa funktioner har efterfrågats av vindkraftsbranschen.

Kartvisaren fungerar väl, med en snabb och enkel hantering av

kartskikt, men behöver kompletteras med bland annat fler karttjänster och möjligheter att ladda ner data.

Figur 7. Vindtjänstens kartvisare. Karttjänsterna Vindhastigheter 49 m, Riksintressen vindkraft,

Riksintressen friluftsliv samt Befintliga vindkraftverk har tänts. Användaren har infoklickat i ett

område som är av riksintresse för friluftsliv och fått upp tillhörande attributtabell i fönstret nere till vänster, vars utseende dock är ett exempel på att det behövs en del förbättringar.

Grunden är lagd – men bygget är inte färdigt

Sedan projektet inleddes har förutsättningarna och kopplingen mot Planeringsportalen i viss mån ändrats. En förändring är att Lantmäteriet har fått i uppdrag att bygga en nationell infrastruktur för geodata i sam-verkan med olika myndigheter. I denna ingår en nationell geodataportal, vilket innebär att rumslig information till Vindtjänsten kan hämtas via denna snarare än via Planeringsportalen i framtiden. En annan faktor som tillkommit är att Energimyndigheten fått ökat ansvar för information om vindkraft och inom detta även ett regeringsuppdrag att utveckla en webbaserad handbok för vindkraft. I synnerhet den senare förändringen har bidragit till att det tagit tid innan det klarnat hur Vindtjänsten ska drivas vidare organisatoriskt.

Både webbsidorna och kartvisaren behöver vidareutvecklas och kvalitetssäkras innan Vindtjänsten kan tas i drift som en samlad tjänst i

enlighet med de inledande visionerna. Men det finns värdefulla resultat som ger en god grund att bygga vidare på. Förutom kartvisaren och informationssidorna finns det en översikt över krav/önskemål och möjliga funktioner och andra hjälpmedel för handläggare, exploatörer m.fl. Denna kan ses som en allmän beskrivning av önskemål från olika användar-grupper, och har tagits fram genom intervjuer med olika representanter för dessa. Många av de funktioner och tjänster som tas upp där har tillgodosetts eller är under arbete, medan en del av kraven ännu inte har kunnat realiseras av olika skäl. Till de viktigaste kraven och önskemålen på kartvisaren hör:

• Utskriftsmöjlighet. För närvarande kan utskrift endast göras som skärmbild. Det vore önskvärt att ha möjlighet att skriva ut med högre upplösning, direkt från grunddata. I brist på detta kan det idag göras med lokala GIS-program efter att ha laddat ned grunddata för skikten, det vill säga via en omväg som kräver tillgång till egna GIS-program. • Spara-funktion (bokmärkesfunktion) och funktion för att sända

kartbilden (med läge/koordinater, skala, skikt, ev inritad information). Detta skulle kunna användas i exempelvis kommunikation mellan en sökande och myndighet.

• Ett antal ytterligare karttjänster eller bättre information, exempelvis läge för kraftledningar, tillgång till fastighetskartan med fastighets-gränser och -beteckningar, länkar till inköp av flygfoton, länkar till vindrelaterade tjänster hos Teracom och försvaret, mer hjälp för användare (hjälptexter, hjälpfunktioner).

• En länk från karttjänsten med läge av aggregat direkt till drift-uppföljningen, exempelvis genom en informationsklickning på aggregat som direkt skulle kunna ge tillgång till driftstatistik mm. • Möjlighet att direkt få en länk till grunddata hos respektive

myndighet/informationsförsörjare.

• På sikt tillgång till visualiseringsmöjligheter, som tjänster eller via kartvisaren (jfr Google och 3D-möjligheter som är på väg). Avsikten var också att pröva möjligheten att utveckla en tjänst med elektronisk ansökan om bygglov och tillstånd enligt miljöbalken att bygga vindkraftverk, med stegvis vägledning genom processen. Av olika skäl blev detta inte möjligt inom projekttiden. Energimyndigheten har för avsikt att återuppta arbetet så snart som möjligt, inom ramen för den fortsatta utvecklingen av Vindtjänsten och med koppling till den webbaserade handboken.

Applikation för översiktlig kommunal och

regional planering (ÖPA)

ÖPA avses att bli en interaktiv applikation för översiktlig planering, som i första hand kan fungera som ”digitalt skisspapper”, dialogverktyg och guide genom planeringsprocessen. I den prototyp som tagits fram i projektet integreras skriftliga vägledningar och andra textdokument med en kartvisare som har ett förbestämt urval av kartunderlag. I kartvisaren finns enkla rit- och antecknafunktioner. Några statistiska tabeller från SCB tillhandahålls som WFS:er (se avsnittet ” Systemet i princip - Kopplingen till geodata.se”) vilket gör det möjligt att få fram summerad statistik för ett område som användaren själv definierar genom att rita en polygon. Översiktsplanekartor som upprättats enligt en gemensam standard kan laddas upp och visas då på ett enhetligt manér. Även dokument såsom planbeskrivningar och underlagsrapporter kan laddas upp.

ÖPA-prototypen baseras på ett utkast till modell för planerings-processen. Denna har upprättats inom projektet i samarbete med pilotkommunerna i Värmland och systerprojektet WebbGIS Värmland (som var föregångare till GIS Arena). Modellen består av fem

huvudmoment: analysera nuläge och förutsättningar, upprätta målbild,

planlägga, besluta samt använda och följa upp. Det första momentet är

uppdelat i tre olika slag av analyser. Genom ett fliksystem väljer användaren vilket moment i planeringsprocessen man vill arbeta i. Urvalet av förbestämda kartskikt, guider och vägledningar är olika för de olika momenten. De egna kartskikt och dokument som användaren laddar upp hamnar automatisk under den flik man arbetar i vid

uppladdningstillfället.

Prototypen är byggd av Sweco med gratisprogramvaran Geoserver. Användargränssnittet domineras av ett kartfönster. Till vänster om kartfönstret finns en spalt med tre sektioner. I den översta sektionen reglerar användaren vilka kartskikt som ska vara tända i kartfönstret. Härifrån kan man också ladda upp egna kartskikt och få tag i URL-adressen till karttjänsterna så att man kan koppla upp sig mot dem från sitt eget GIS-program. I den mellersta finns uppladdningsfunktion för egna dokument. Nederst finns länkar till guider, vägledningar och andra dokument som ska stödja användaren i planeringsprocessen.

Planeraren skapar inledningsvis ett projekt. Man kan ha flera olika projekt med delvis olika innehåll, exempelvis ett projekt för kommun-omfattande översiktsplan och ett annat för en fördjupning. Under en dialogfas med länsstyrelsen kan exempelvis en eller flera handläggare på länsstyrelsen få tillgång till aktuellt projekt på ÖPA och göra kommen-tarer i detta med rit- och antecknafunktionen. Det användargränssnitt som utvecklats till prototypen har kommunala översiktplanerare som mål-grupp i första hand. Tanken är emellertid att särskilda gränssnitt även ska utvecklas för andra förstahandsanvändare, exempelvis på länsstyrelser och regioner. Gränssnittet anpassas då till processerna hos dessa användare.

Figur 8. ÖPA-prototypen, med förslag till ÖP för Sunne tätort inlagd. Användaren har just ritat in ett nytt tänkbart utbyggnadsområde och ska spara den ritade polygonen med tillhörande text.

I det fortsatta arbetet med att utveckla ÖPA från prototyp till färdig applikation bör bland annat följande uppnås:

• Gränssnitt för andra användningar, bland annat för länsstyrelsens arbete med planeringsunderlag och planhandläggning samt för regional utvecklingsplanering.

• Funktion för att användaren själv ska kunna lägga till karttjänster från Planeringsportalen.

• Förbättrade guider till de olika planeringsmomenten.

• Fler guider för andra planeringssituationer, t.ex. fördjupningar och tematillägg och ortsanalyser.

• Spara och skriva ut kartbild.

• Fler karttjänster med ”skräddarsydda” data, bland annat mer statistik. • Flera ritlager till samma flik.

• Formulär och/eller nedladdningsbara mallfiler för översiktsplaner, baserade på den standard för översiktsplaneinformation som håller på att tas fram. Detta bland annat för att de attribut som styr

manérsättningen ska bli exakt lika, vilket är nödvändigt om områden med samma betydelse i olika planer ska få samma färg och mönster när de laddas upp och visas i ÖPA.

Portaler och tjänster för stadsbyggande –

exempel från Stockholms stad

Avsikten var ursprungligen att i projektet utveckla en prototyp för ”fram-tidens planeringsportal” (PP2), som skulle vara till nytta också för detalj-planering och stadsbyggnad. Detta kunde dock inte genomföras. Istället utvecklades prototypen för en översiktsplaneapplikation (ÖPA). För att ändå visa på möjligheterna när det gäller stadsplanering har en studie av det webbaserade system som utvecklats i Stockholms stads genomförts. Studien har gjorts av Katarina Lindgren, Eken och Arken och redovisas i en separat rapport. Här ges endast en kort sammanfattning.

Sedan år 2005 pågår i Stockholms stad ett arbete med utveckling av webbtjänster som stöd stadsbyggnads- och planprocessen i staden. Detta utvecklingsarbete kan ses som ett pilotprojekt för en framtida utveckling av Planeringsportalen mot användning även i stadsplanering, inte enbart i översiktlig planering, regional planering och vindkraftsetablering.

Webbtjänsterna i Stockholm ska ge stöd för bland annat pågående detaljplaneprojekt, gällande planer och bygglov. De består delvis av externa delar som vänder sig till medborgare och företag, medan den mest omfattande informationen och funktionerna vänder sig internt till stadens tjänstemän, bland annat handläggare på Stadsbyggnadskontoret. Tjänsterna är tillgängliga via flera av stadens portaler, bland annat Stads-byggnadskontorets portal. Några finns tillgängliga även via en portal på Stockholms Stadsmuseum och en portal för bostadsbyggande som är gemensam även med Byggmästarföreningen, Byggnadsföreningen och Fastighetsägarna.

När det gäller gällande detaljplaner kan allmänheten bland annat söka fram planer efter fastighetsbeteckning, gatuadress och via karta. Där finns även allmän information om gällande detaljplaner och länkar till andra av stadens webbtjänster, exempelvis pågående planer, översiktsplan och bygglovservice.

För pågående planer finns tillgång till bland annat

kulturmiljö-information, geologi, buller, fastigheter och beviljade bygglov. Där finns även information av mer administrativt slag såsom kontaktpersoner med områdesansvar.

Redovisningen i Planeringsportalens rapport beskriver de olika tjänsternas informationsinnehåll och funktioner samt erfarenheter från stadens handläggare och utvecklare. Av särskilt intresse är det

redaktionella arbete som bedrivs för att skapa användbarhet för stadsbyggare och detaljplanerare.

Förvaltning/Verksamhetsmodell

Projektets parter har kommit överens om att Planeringsportalen bör vara en officiell myndighetsportal som riktar sig till kommuner, myndigheter och företag verksamma inom samhällsplanering och samhällsbyggande. Det är naturligt att en sådan portal drivs i samverkan mellan myndigheter som har en nyckelroll när det gäller att främja en god planering och ett hållbart samhällsbyggande. Parterna är också överens om att Boverket

bör vara huvudman. Boverket har ett lagstadgat övergripande ansvar för försörjningen av planeringsunderlag när det gäller den planering som regleras av plan- och bygglagen.

Planeringsportalen kommer att vara en del i det större nationella samverkanssystemet som geodata.se utgör. Den slutliga verksamhets-modellen måste grundas på de avtal, de modeller för prissättning och finansiering och den förvaltning som ska gälla för geodata.se. Detta kommer dock inte att vara klart förrän i mitten på år 2010. De myndig-heter som ingått i konsortiet för projektet Planeringsportalen har därför kommit överens om att tillsammans driva PP1 under cirka ett år, till dess att verksamhetsmodellen för geodata.se är implementerad. Under detta år ska bland annat utredas hur den slutliga förvaltningsorganisationen ska se ut och hur drift, förvaltning och vidareutveckling ska finansieras. Fler myndigheter än de som ingår i projektet är tänkbara som framtida sam-verkanspartners.

Geodata.se kommer att tas i drift den 15 maj, men betraktas under det första året som mer eller mindre en testversion som utvecklas successiv. Motsvarande kommer därför att gälla också för Planeringsportalen. Fram till mitten av 2010 kommer det främsta syftet med att driva och förvalta PP1 vara att närmare utreda nyttan, att successivt åtgärda eventuella brister och förbättra funktionalitet och innehåll. Den kommer att vara öppen för alla som vill registrera sig som användare. Dessa kommer vid registreringen upplysas om att användningen kartläggs i syfte att kunna följa upp hur man använder portalen och därmed ge underlag för hur navigering med mera kan vidareutvecklas, att man inte kan förvänta sig att allt fungerar hundraprocentigt, och att flera myndigheter som

tillhandahåller geodata fortfarande befinner sig i en testfas och därför inte alltid kan garantera full funktionalitet på sina karttjänster.

Figur 8. Förvaltningsorganisation för PP1

Planeringsportalen styrs av ledningsgruppen som representerar systemägaren och har det övergripande ansvaret för förvaltning, ny- och vidareutveckling och drift. Ledningsgruppen har också budgetansvar och beslutar om större förändringar, som ändringar av portalens inriktning och omfattning.

Förvaltningsledaren har ett övergripande operativt ansvar att leda,

samordna och prioritera arbetet med att förvalta Planeringsportalen.

Redaktörerna, som inledningsvis är tre till fyra personer, ska

säker-ställa innehållet i portalen. Häri ingår att övervaka att informations-förvaltarnas tjänster beskrivs på ett korrekt sätt i metadata, att bevaka vilken information som tillkommer på geodata.se och bedöma om den är relevant för planeringsportalens målgrupper, att kategorisera den infor-mation som ska finnas på Planeringsportalen genom att tillföra komplet-terande metadata, så att den återfinns på relevanta platser i söksystemet och således blir lätt att hitta, att sköta kontakter med

informations-förvaltare angående deras data och tjänster och verka för att öka mängden relevanta data och tjänster i portalen, samt att förvalta webbplatsen planeringsportalen.se.

Informatören ansvarar bland annat för att kontinuerligt se över

strukturen och det språkliga innehållet på planeringsportalen.se och ger stöd i utformning av lanseringsplaner och kontakter med media.

Supportfunktionen kan delas upp i två delar:

1. Support till informationsförsörjarna, vari ingår att ge stöd både till de organisationer som tillhandahåller geodatatjänster och till dem som tillhandahåller tematiska applikationer. Funktionen bedöms till största del vara av teknisk natur.

2. Support till användarna. Kontaktytan utgörs av en e-postadress (kontaktformulär) dit användarna kan ställa sina frågor. I syfte att begränsa mängden supportärenden bör supportfunktionen etablera och upprätthålla en FAQ eller liknande funktion där användarna kan hitta information om vanligt förekommande fel/problem.

Teknisk drift och underhåll består av två deluppdrag. Driften av

geo-portaldelen (planeringsvyn) sköts av geodata.se, medan planeringsporta-len.se, det som implementeras i en EPiServermiljö, sköts av Boverket.

Utvecklingsrollen behöver inte alltid vara bemannad i

förvaltningsorganisationen för Planeringsportalen. Utveckling genomförs vid behov och är ingen kontinuerlig uppgift. Förvaltningsledaren

och/eller ledningsgruppen avsätter budget för utveckling vid behov.

Utvecklingsrådet ska vara rådgivare och idékläckare för

vidareutveck-lingen av Planeringsportalen. Inledningsvis inriktas dess arbete på frågor om plattform och villkor för kommersiella applikationer och tjänster som ska kunna tillhandahållas på portalen. Rådet bör bestå av representanter för utvecklare, forskare, slutanvändare och informationsförsörjare. De företag, organisationer och forskare som ingått i projekt erbjuds repre-sentation i rådet från starten.

Nätverksforum hålls en till två gånger om året med syfte att samla in

synpunkter på portalens och dess applikationers innehåll och

funktionalitet och diskutera planer för fortsatt utveckling. Nätverket ges regelbundet information via ett nyhetsbrev.

Beräknade kostnader på årsbasis för förvaltningen av PP1 framgår av tabell 1. En mer detaljerad beskrivning av förvaltningsorganisationen finns i rapporten Förvaltningsorganisation för Planeringsportalen. En tänkbar affärsmodell beskrivs i dokumentet Affärsmodell för

Beräknade årskostnader för förvaltningen av PP1.

Kostnadspost Beräknad kostnad

Personal 770 000 SEK

Förvaltningsledare, 30 % tjänst Tre redaktörer, vardera 15 % tjänst Informatör, 10 % tjänst Support, 20 % tjänst Drift av planeringsportalen.se, 5 % tjänst 210 000 315 000 70 000 140 000 35 000

Externa kostnader 230 000 SEK

Tekniskt underhåll av planeringsvyn, konsult Tekniskt underhåll av planeringsportalen.se, konsult Oförutsedda behov 155 000 25 000 50 000 Utrustning 120 000 SEK

Övriga kostnader (resor m.m.) 170 000 SEK

Totalt 1 290 000 SEK

Forskningen

Fem forskare/forskningsgrupper har deltagit i projektet. En forskare, Stefan Cronholm som skulle utvärdera Vindtjänsten, kunde på grund av att arbetet med den blev kraftigt försenat inte slutföra sin forskning inom projekttiden. Ett avtal om att Stefan ska slutföra forskningen under hösten 2009 har emellertid upprättats. De övriga forskarnas egna

sammanfattningar av resultatet av sina forskningsinsatserna redovisas här. Samma texter plus deras bilagor finns med i en särskild rapport,

Forskningen i projektet Planeringsportalen.

Definition av brukskvaliteter i Planeringsportalen

Mattias Arvola, Linköpings universitet och Södertörns högskola

Studien har undersökt hur projektet definierat brukskvalitetskriterier för Planeringsportalen. Termen ’brukskvalitetskriterier’ används här för att beskriva önskvärda upplevelsebaserade egenskaper i användningen av ett interaktivt system. Idén om brukskvalitetskriterier introducerades i projektet och arbetet följdes sedan på nära håll. Forskningen visar hur kriterier definierades i projektplaner, användarstudier, samt interna och externa granskningar. Uttalade kriterier analyserades med en datadriven ansats med hjälp av tematisering och målträd. Det resulterade i målträd som användes för att styra granskningar och utvärderingar. Ett teoretiskt ramverk för brukskvaliteter användes för att kategorisera projektets kriterier i strukturella, praktiska, sociala, etiska och estetiska aspekter. Denna kategorisering visade att projektet koncentrerats på strukturella, praktiska och sociala frågor, medan etiska och estetiska överväganden i stort sett förbisetts. Det vi lärde oss i projektet är hur viktigt det är att fokusera projektet på en tydlig vision genom att tidigt ta fram gränssnitts-skisser och scenarios (vilka omsätts i t.ex. användningsfall), att ständigt kommunicera visionen inom projektet, och att gemensamt i projektet ta fram kriterier för designarbetet för att bygga en delad vision. Slutligen

har studien bidragit till att lyfta fram brister i det framtagna teoretiska ramverket för brukskvaliteter.

Studien rapporteras i sin helhet i Mattias Arvolas artikel ”Defining Use-Quality Criteria: A Case Study” som skickats till Scandinavian Journal of Information Systems. Den är ännu inte accepterad för publikation. Ett utkast till artikeln bifogas forskarrapporten.

För att bidra till definitionen av vilka kriterier som ska användas i designen av Planeringsportalen har Johan Blomkvist som uppsatsarbete på kandidatnivå, under handledning av Mattias Arvola, genomfört en analys av liknande system (Eniro, Norge digitalt, RATP och Mapquest). Som metod användes genreanalys, liknande sådan som brukar göras i litteraturvetenskap och filmvetenskap, men här anpassad för webben och interaktiva system. Syftet var att identifiera goda egenskaper hos före-bilderna och se vad Planeringsportalen hade att lära från dem. Studien identifierade ett stort antal goda designlösningar varav en del ansågs passa in i Planeringsportalen.

Genreanalysen rapporteras i Johan Blomkvists kandidatuppsats ”Genreanalys som en del i designprocessen: En analys av genren webbaserade geografiska informationssystem” som bifogas forskarrapporten.

Användarverklighet i utvecklingsprojektet

Planeringsportalen - Hur får man planering och utförande att samspela?

Sara Eriksén, Anneli Ekelin, Anette Andersson, Blekinge tekniska högskola

BTH:s forskningsinsatser i projektet Planeringsportalen har framförallt gjorts inom två områden. Å ena sidan har vi fokuserat på användar-medverkan i design av e-tjänster samt metodstöd för detta. Å andra sidan har vi fokuserat på användarupplevd tjänstekvalitet avseende karttjänster online vid varierande nätbelastning samt utveckling av relevanta

mätmetoder för detta. Under 2007–2009 har våra insatser inom båda dessa områden dessutom successivt kommit att präglas av ett mera globalt perspektiv på kartbaserade offentliga e-tjänster och planering för hållbar utveckling, tack vare det samarbete med forskare vid Indian Institute of Technology Madras (IIT-M) i Chennai som inletts inom ramen för Vetenskapsrådets och SIDA:s Swedish Research Links Asia program. Svenskt kunnande och teknikstöd för hållbar samhällsplanering är klart intressant för våra indiska kollegor, liksom vi kan ha en hel del att lära av deras forskning och praxis i sammanhanget.

Huvudfokus för gruppens medverkan har varit att stödja och studera tillämpning av olika metoder för användarmedverkan under projektets gång. Dessa metoder har synliggjorts tydligast i samband med utförande av behovsanalyser, vid myndighetsövergripande samt forskningsöver-gripande projektdiskussioner och vid granskning av överlappningen av olika intressen och förförståelser samt lokala förhandlingar som fram-kommit inom projektets ram. Forskarinsatserna i Planeringsportalen har syftat till att stödja och poängtera behovet av att förankra ett helhetsgrepp som behandlar process-, tjänste- och integrationsdesign, med särskild fokus på iterativ, användarcentrerad e-tjänsteutveckling. Detta har varit

svårt att åstadkomma, bland annat på grund av förseningar och ompriori-teringar under projektets gång.

Från BTH:s sida har också funnits ett intresse för att utforska hur metoder avseende inkluderande projektutveckling kan översättas till god praxis vid design av offentliga e-tjänster. Trots att detta fokus enligt vår mening inte fått tillräckligt utrymme under projektets gång, har projektet i sin helhet bidragit till att skapa incitament för en fortsatt genomarbetning och återkoppling till praktiker inom området i samband med framtida forskningspublikationer.

Slutrapporten presenterar också förslag till riktlinjer för successiv vidareutveckling av portalen avseende användarcentrerad design, där användarna involveras aktivt. Syftet är att överlämna konkreta förslag till den fortsatta förvaltningen av den skarpa portalen med betoning på aktiv medverkan av de ytterst berörda – nämligen lokala planerare och utförare. Användbarhet för kartor i ett informationssystem

Hanna Stigmar, Lantmäteriet / GIS-centrum vid Lunds universitet

Lars Harrie, GIS-centrum vid Lunds universitet

Fördelarna med ett kartbaserat informationssystem är många. Bland annat kan användaren själv välja vilken information som ska visas, och hur detta ska göras. Detta skapar dock även vissa problem. För att möjliggöra en försäkran om god kvalitet för kartor i ett kartbaserat informations-system behöver vi använda mått som beskriver läsbarheten för kartan. Dessa läsbarhetsmått kan då fungera som ersättning för en kartograf, och göra att applikationen själv ser till att den presenterade kartan är

funktionell för användaren. Det är dessutom viktigt att informationen visualiseras på sådant sätt att viktiga relationer framgår.

För att utvärdera läsbarheten av kartan genomfördes först en

utvärdering av mått som beskriver läsbarheten i kartor. Baserat på denna studie utvecklades sedan måtten vidare och totalt 17 olika mått

utvärderades i ett s.k. experttest. Testet visade att det främst var mått av typerna informationsmängd (mängd och storlek på kartobjekten) och rumslig distribution (hur kartobjekten är fördelade över kartan) som verkade spegla användbarheten. För användning i Planeringsportalen behöver dock måtten utvärderas närmre för att ge gränsvärden då man ser en tydlig gräns mellan läsbar samt icke läsbar karta.

För att se vilken typ av symbologi som är fördelaktig att använda i en applikation som Planeringsportalen utvärderades två symbologityper. En av ”traditionell” typ med något bleka färger för bakgrundsinformation och starkare färger för förgrundsinformation, den andra av en typ som är mer vanlig för webbkartor, med starkare färger även för bakgrundsinfor-mationen. Användartestet visade inte på några skillnader mellan de två symbologierna. Då inga skillnader i läsbarhet kunde upptäckas föreslås att man i Planeringsportalen använder en symbologi liknande den ”traditionella”. Fördelen med denna symbologi är kontrasten mellan bakgrund och förgrund, vilket gör att förgrunden ”står ut” från bak-grunden och är lättare att urskilja. Nackdelen är att bakgrundskartan kan uppfattas som för blek för presentation på en datorskärm, och att det kan

vara svårt att särskilja de olika bakgrundslagren. Det är därför viktigt att noga överväga färgval och antal objekttyper för olika kartskalor. Harmonisering av geografisk information

Xin He, Pär Liljergren, Anders Östman, GIS-Institutet vid

Högskolan i Gävle

Introduktion

Ett av Planeringsportalens syften är att tillhandahålla ändamålsenliga planerings- och beslutsunderlag för olika sektorer i samhället. Ofta tillhandahålls grundläggande information från olika offentliga myndig-heter och förvaltningar, som exempelvis kommuner och länsstyrelser. Grundinformationen lagras dock ofta i olika system, med mjukvara från olika leverantörer och baserat på olika datamodeller eller objektmodeller. Det medför att det kan vara svårt att sammanställa information från olika källor på ett enhetligt sätt.

Ett sätt att lösa detta problem är att upprätta standardiserade infor-mationsmodeller (scheman) som specificerar objekttyper, attribut och relationer mellan objekttyper. Exempel på sådana scheman är de implementationsregler som INSPIRE har upprättat samt några av de geodatastandarder som SIS/Stanli5 _{har upprättat. Inom projektet} Plane-ringsportalen har också initiativ tagits till en svensk geodatastandard för planeringsinformation.

Ett problem med att använda standardiserade scheman rör över-sättningen av data lagrade enligt leverantörens källschema till det

standardiserade målschemat. Att översätta information från ett schema till ett annat är inte en helt enkel procedur. Begrepp skall översättas och värden skall transformeras (t ex från kvotdata till nominella data eller från polygoner till punkter). I värsta fall saknas information, vilket gör över-sättningen kostsam.

De flesta lösningar som rekommenderas idag innebär att informa-tionen harmoniseras. Det kan exempelvis innebära att man i förväg preparerar källdata så att en översättning till en gemensam datamodell kan göras förhållandevis enkelt. Ett mer flexibelt angreppssätt är att inte definiera översättningsreglerna i förväg utan att de istället upprättas och exekveras i realtid.

Det grundläggande problemet som studeras av detta forskningsprojekt rör vilka svårigheter och lösningar som är förknippade med översättning mellan scheman. Detta problem har studerats i två studier. I den första studien undersöktes hur befintliga metadata från en svensk länsstyrelse kan översättas till den av INSPIRE specificerade informationsmodellen för metadata. Den andra studien undersökte befintliga verktyg för data-harmonisering. Verktygen prövades sedan vid översättning av data från Lantmäteriet till INSPIRE’s dataspecifikationer enligt bilaga 1 i direktivet.

5 _{SIS (Swedish Standards Institute) är en organisation som arbetar med standarder. Stanli}