Karlstads universitet 651 88 Karlstad Tfn 054-700 10 00 Fax 054-700 14 60 Information@kau.se www.kau.se
Fakulteten för samhälls- och livsvetenskaper
Naturgeografi
Kristina Berg
Var kläcks myggen?
Kartläggning av tillfälligt översvämmade våtmarker i Deje
Where are the mosquito hatching grounds?
Mapping of temporary flooded wetlands in Deje
Examensarbete 7.5 hp
Mät- och kartteknikprogrammet
Datum/Termin: 2011-06-10 Handledare: Rolf Nyberg Examinator: Kristina Eresund Ev. löpnummer: 2011:02
II
Karlstads universitet 651 88 Karlstad Tfn 054-700 10 00 Fax 054-700 14 60 Information@kau.se www.kau.se Faculty of Social and Life Sciences Department of Geography and Tourism
Kristina Berg
Where are the mosquito hatching grounds?
Mapping of temporary flooded wetlands in Deje
Degree Project of 7.5 credit points
Study Programme in Surveying and Mapping
Date/Term: 2011-06-10 Supervisor: Rolf Nyberg Examiner: Kristina Eresund Serial Number: 2011-02
III
Försäkran
Denna rapport är en deluppfyllelse av kraven till högskoleexamen på
programmet för Mät- och kartteknik. Allt material i denna rapport som inte är mitt eget har identifierats, och rapporten innehåller inte material som har använts i en tidigare examen.
………. Kristina Berg
Godkänd: Karlstad den ... År-Månad-Dag
………. ……….
Rolf Nyberg Kristina Eresund
IV
Sammanfattning
Med anledning av stora myggproblem i Dejeområdet har Forshaga kommun tagit beslut att med hjälp av Jan Lundström och Martina Schäfer, myggforskare vid Uppsala Universitet och grundare av ”Biologisk myggkontroll”, utreda vilka myggarter som förekommer i området. Man vill även utreda ifall problemen är tillräckligt allvarliga för att motivera insats med biologisk bekämpning baserad på BTI1.
Under 2010 konstaterades att majoriteten av myggorna var översvämningsmygg och en preliminär bedömning av tänkbara kläckningsområden gjordes. Som ett led i den fortsatta utredningen ingår att med hjälp av en digital terrängmodell kartlägga dessa översvämningsområden mer noggrant. I studien utvärderas om Lantmäteriets höjdmodell ”grid 2+”, baserad på laserskanning, är användbar i detta syfte. Det är även viktigt att beskriva vid vilka vattennivåer
myggproducerande översvämningar inträffar och hur ofta dessa förekommer i området. Resultat och bearbetade data kommer att användas i det fortsatta arbetet med myggproblematiken i Deje. Denna rapport vänder sig därför
primärt till tjänstemän i Forshaga kommun och de forskare som är involverade i projektet.
Jämförelser har gjorts av Klarälvens flöden från 2000-2009 med 2010, som är det enda året myggen har räknats. Kontrollmätning av vattenlinjen har gjorts med hand-GPS och översvämningsanalyser har utförts i GIS-programmet ArcGIS.
Redan 2010 pekade forskarna ut Natura 2000-områdena Pannkakan (som även är naturreservat) och Ådrans älvskogar som en huvudsaklig källa till mygg, ett antagande som kan bekräftas av att dessa områden börjar översvämmas redan vid flöden strax över periodens medelflöde 182 m³/s. På ett ortofoto från maj 2010 visade sig nivån nedströms Dejeforsen vara ca 0,6 m högre än normalt – något som teoretiskt kan ha förekommit minst sju gånger under den undersökta tidsperioden. Att högre flöden per automatik skulle innebära större mängder mygg verkar bara stämma till viss del. Översvämningsanalysen visar att större delen av de översvämmade områdena får en djupare vattennivå än 1 m vid beräknade 100-års och högsta flöden. Den visar också att det finns vändpunkter där de myggproducerande områdenas yta minskar i takt med att vattenståndet ökar. Den använda höjdmodellen har vissa brister, men är man medveten om dessa fungerar modellen ändå väl för denna typ av översvämningskartering.
1BTI = Bacillus thuringiensis ssp. israelensis = ett biologiskt bekämpningsmedel som angriper mygglarvens
V
Abstract
Due to the severity of the mosquito problem in the Deje area, the municipality of Forshaga decided to investigate the mosquito fauna of the area and whether the problem dictates the use of biological control agents (BTI). The
municipality is assisted by Jan Lundström and Martina Schäfer, the founders of “Biological mosquito control”, who carry out mosquito related research. During 2010, the majority of the mosquitoes in Deje were classified as
floodwater mosquitoes and their probable hatching grounds were identified. As part of the continued investigation mapping of temporary flooded wetlands is done by using and evaluating a DTM (digital terrain model) produced from airborne laser scanning. Studying the frequency of mosquito-producing floods in the area in relation to varying water levels is also significant.
The results and data will be implicated in the future work concerning mosquito problems in Deje. This report is therefore addressed to officials of the
municipality of Forshaga and researchers involved in the project.
Comparisons have been made of the water flow (m³/s) of the Klarälven river between 2000-2009 with the flow level in 2010, the only year that mosquito counting has been done so far. The position of the waterline has been
measured by using a handheld GPS and flood analysis have been carried out by using a GIS program: ArcGIS.
As early as 2010, the protected “Natura 2000” areas “Pannkakan” and “Ådrans älvskogar” were identified as the main probable mosquito hatching areas. This was confirmed by the flood analysis, which showed that parts of these areas are flooded even at levels just above the river’s average flow point 182 m³/s.
In an aerial photo taken in May 2010 the water level downstream from the Deje rapids appeared to be circa 0,6 m higher than normal level. Theoretically the same level can have occurred at least 7 times during the investigated period (2000-2010). That higher flow levels are directly related to greater quantities of mosquitoes seems to be only partially correct.
The flooding analysis shows that the majority of flooded areas have a water level deeper than 1 m in calculated 100 year flow and highest calculated flow. At a certain water level there is a turning point at which the surface area of the mosquito hatching grounds decreases in relation to increasing water level. Despite its limitations the DTM can effectively be used for this type of flood mapping.
VI Innehållsförteckning Försäkran ... III Sammanfattning ...IV Abstract ... V 1 Inledning ... 1 1.1 Bakgrund ... 1 1.2 Beskrivning av områd et ... 2
1.3 Syfte och målgrupp ... 4
1.4 Frågeställningar... 4
1.5 Metod ... 4
1.6 Material... 5
1.6.1 Ursprungsdata... 5
1.6.2 Nya Nationella Höjdmodellen - Grid 2+ ... 5
1.6.3 Höjdsystem ... 6 1.6.4 Instrument... 6 1.6.5 Programvaror ... 6 2 Ordlista... 7 3 Genomförande ... 8 3.1 Förberedelser ... 8 3.2 Fotografering ... 8 3.3 Inmätning med GPS ... 8
3.4 Samband mellan vattennivåer och flöden ... 9
3.5 Översvämningsfrekvens ... 10
3.6. Anpassning av vatten- och landytor... 11
3.7 Beräkning av översvämningsområden ... 12 3.8 Lagring av d ata ... 12 4 Resultat... 13 4.1 Flöden ... 13 4.2 Vattennivåer... 14 4.2.1. Nedströms Dejeforsen ... 14 4.2.2 Uppströms Dejeforsen ... 14 4.3 Översvämmade områden ... 15 4.3.1 Nedströms Dejeforsen ... 15 4.3.2 Uppströms Dejeforsen ... 16 4.3.3 Mölnbacka ... 16
4.4 Samband mellan myggor, flöden och översvämmade områden 2010 ... 17
4.5 Slutsats... 19
5 Diskussion ... 21
5.1 Data ... 21
5.2 Resultat ... 21
5.3 Problem under genomförandet ... 21
5.4 Förslag på fortsatta studier... 22
5.5 Slutord ... 22 6 Tackord ... 22 7 Källförteckning... 24 7.1 Skriftliga källor (pdf) ... 24 7.2 Internetkällor ... 25 7.3 Personliga referenser... 25 8 Bilagor ... 26 Bilaga 1 Databeskrivning ... 26
Bilaga 2 Punkttäthet vid laserskanning... 27
Bilaga 3 Samband mellan några flöden och vattennivåer... 28
Bilaga 4A Översvämmade områden nedströms vid olika vattennivåer... 29
Bilaga 4B Översvämmade områden uppströms vid olika vattennivåer ... 30
Bilaga 5 Översvämmade områden 1995 ... 31
Bilaga 6 Översvämmade områden vid 100-årsflöd e... 32
1
1 Inledning
1.1 Bakgrund
Med anledning av stora myggproblem i Dejeområdet, vid Klarälven i Värmland, har Forshaga kommun tagit beslut att med hjälp av Jan Lundström och Martina Schäfer, myggforskare vid Uppsala Universitet och grundare av ”Biologisk myggkontroll”, utreda vilka myggarter som förekommer i området och om problemen är tillräckligt allvarliga för att motivera insats med biologisk
bekämpning baserad på BTI2. Under sommaren 2010 samlades myggor in på
fem platser i Dejeområdet för räkning och artbestämning. Det finns en mängd olika myggarter, bl.a. skogsmyggor och stickmyggor. Det konstaterades att merparten av de förekommande arterna var översvämningsmyggor (tillhör arten stickmyggor) och forskarna gjorde en preliminär bedömning av vilka områden som skulle kunna vara myggproduktionsområden. (figur 1, Lundström och Schäfer 2010)
Figur 1 Preliminära myggproduktionsområden enligt Lundström och Schäfer 2010. Myggfällornas placering är markerade med röd stjärna.
2BTI = Bacillus thuringiensis ssp. israelensis = ett biologiskt bekämpningsmedel som angriper mygglarvens
2
För att kunna utföra myggbekämpning från luften med hjälp av helikopter behöver man med en relativt hög detaljeringsnivå veta vilket geografiskt område som ska bekämpas. Det finns därför behov av att på ett mer detaljerat och geografiskt överskådligt sätt kartlägga översvämningsområden med potential att fungera som kläckningsområden. Det är även viktigt att beskriva vid vilka vattennivåer myggproducerande översvämningar inträffar och hur ofta dessa förekommer i aktuellt område. Anledningen till detta är att
översvämningsmyggor lägger sina ägg på marken och att äggen kan ligga kvar i flera år, men för att de ska kläckas till larver krävs att de först utsätts för torka och därefter kommer under vatten. Kläckningsplatserna varierar beroende på vilka områden som svämmas över vid olika vattennivåer, och flera generationer mygg kan kläckas under en sommar. De allra flesta larver förekommer där vattendjupet är mindre än en meter och i huvudsak på flack mark (Lundström och Schäfer 2006). Dessutom påverkar flera andra faktorer om ett område kan vara en tänkbar myggproduktionsmiljö; bl.a. närheten till vattendrag som kan svämma över, markens struktur och lutning samt vegetation och nyckelarter (Lundström och Schäfer 2010).
De framtagna översvämningsytorna kommer vid en bekämpning att matas in i navigationssystemet på den helikopter som sprider BTI eftersom detta kräver noggrann geografisk precision. För att få utföra bekämpning med BTI från helikopter måste tillstånd ges från kemikalieinspektionen och berörda markägare (Lundström och Schäfer 2006).
Eftersom ett av de sannolika myggproduktionsområdena i Deje innefattar Natura 2000-områdena Pannkakan, som även är naturreservat, och Ådrans älvskogar behöver kemikalieinspektionen i sin tur ansöka om tillåtelse hos regeringen. Inför beslut gällande liknande områden vid Dalälven 2010 ville regeringen ha beslutsunderlag från Naturvårdsverket. Många myndigheter är alltså inblandade innan en eventuell bekämpning kan genomföras.
(Naturvårdsverket: myggbekämpning i skyddade områden)
1.2 Beskrivning av området
Det aktuella området är delvis ett gammalt deltaområde där det, främst norr om Deje samt vid Pannkakan, finns många lämningar efter Klarälvens tidigare lopp i form av gölar, korvsjöar och sandbankar, vilket syns mycket tydligt både i höjdmodellen och på flygbilder (figur 2 och 3).
Figur 3 Lämningar från Klarälvens tidigare lopp (Google flygbild)
Figur 2 Lämningar från Klarälvens tidigare lopp (höjdmodell)
3
I Länsstyrelsens information om naturreservatet Pannkakan beskrivs hur området bildats:
”För ca 200 år sedan bildade Klarälven ett låglänt deltaområde i utloppet till sjön Lusten. Deltat, som består av lätteroderad så kallad svämsand byggs på efterhand, främst vid höst- och vårflod. Med tiden har området fått karaktären av en ö och numera löper älven i två fåror runt Pannkakan. Inne på ön kan man se rester av de gamla älvfåror som tidigare genomkorsat deltat.” (figur 4 och 5)
I Länsstyrelsens bevarandeplaner för de båda Natura 2000 –områdena
Pannkakan och Ådrans älvskogar beskrivs dessa som ”alluviala lövskogar som tidvis
är översvämmade”. Vegetationen är tät och urskogsliknande, låglänta områden
översvämmas regelbundet och det finns många insektsarter, bl.a. ”mängder av
stickmyggor sommartid”. Terrängen i Ådrans älvskogar beskrivs som kuperad med
vallar och svackor som vattenfylls vid högt vatten. Här nämns också att det inom ett par km från Pannkakan finns ett tjugotal liknande områden och att återkommande översvämningar är en förutsättning för att behålla den typiska vegetationen och djurlivet.
Personer som bott länge vid älven har berättat att översvämningarna var betydligt kraftigare och ständigt återkommande höst och vår innan regleringen av Klarälven skärptes och att även myggproblemen var värre då.
Enligt myggforskarna Schäfer och Lundström (2010) är det mycket vanligt att de översvämningsområden som genererar många översvämningsmyggor även är skyddade för sina naturvärden, vilket skapar en konflikt mellan å ena sidan bevarande av naturvärden och å andra sidan en dräglig boendemiljö för
ortsbefolkningen. Det innebär att en mängd avväganden måste göras, baserade på tydliga beslutsunderlag, vilket är bakgrunden till detta arbete.
Figur 5 Deltaområdet vid Lusten (Google flygfoto)
Figur 4 Deltaområdet vid Lusten (Höjdmodell)
4
1.3 Syfte och målgrupp
Resultatet av detta arbete kommer tillsammans med bearbetade data att
användas i det fortsatta arbetet med myggproblematiken i Deje. Målgruppen är därför primärt tjänstemän i Forshaga kommun och de forskare som är
involverade i projektet. Eftersom myggfrågan är något som många i Forshaga kommun är engagerade i är min förhoppning att intresserade kommuninvånare ska kunna ta del av resultatet i form av en anpassad, mindre teknisk, version av rapporten på t.ex. kommunens hemsida.
1.4 Frågeställningar
Vid vilka vattenflöden kan översvämningar ha förekommit under
perioden 1 maj-31 augusti, åren 2000-2010?
Vilka områden kan ha översvämmats vid de olika tillfällena?
Vilka av översvämningarna kan ha orsakat mygg?
Går det att hitta något samband mellan 2010 års översvämningar och
mängden myggor i fällorna?
Vilka områden skulle bli potentiella myggkläckningsområden vid nivåer
motsvarande 1995 års översvämning samt vid simulerat 100-års/högsta flöde?
Är Lantmäteriets terrängmodell ”Grid2+” användbar för kartläggning av
myggproducerande områden, i jämförelse med den typ av modell forskarna använt tidigare?
1.5 Metod
Studien består av ett antal delmoment, som alla är viktiga för slutresultatet. För att få fram vilka flöden som är normala och hur ofta onormalt höga flöden förekommit under perioden 1 maj till 31 augusti åren 2000-2010 görs en sammanställning av Klarälvens flöden vid kraftstationen i Skymnäs, 48 km uppströms Deje, under perioden. Flöden från 2000-2009 jämförs med 2010, som är det enda året myggen har räknats, för att hitta ”myggproduktionsnivån”. Som referensvärden identifieras flöden och vattennivåer för översvämningen 1995, samt för tidpunkterna för laserskanning, flygfotografering och GPS-mätning. Kontrollmätning av vattenlinjen görs med hand-GPS vid Torptjärn som ligger lättillgängligt, samt uppströms och nedströms Dejefors kraftstation. Vilken vattennivå motsvarar det? Vilket flöde uppmättes samma dag? Även information om dämningsgränsen vid kraftstationsdammen samt en
intilliggande höjdfix kan användas som referensvärden. Dessa höjdvärden måste dock räknas om från RH70 till RH2000.
För att beräkna översvämningsytor upp till 1 m djup vid olika vattennivåer används rasteranalys av höjddata och utvalda vattennivåer i ArcGIS.
5
Som komplement till tekniska data tillkommer fotografering av (ev.
myggproducerande) områden, samt information från ortsbor som har bott länge i området vid Risätter och markägare vid Torptjärn. Kan de minnas något extremt myggrikt år och i så fall: under vilken månad var det besvärligt? Var upplever markägarna att översvämningsområdena finns? Kontrollinmätning görs med GPS och läggs in i GIS.
För områden med liknande problematik vid Nedre Dalälven har forskarna använt sig av höjdinmätning med flygburen laserskanning för att konstruera en egen digital terrängmodell i Vertical Mapper inom GIS-programmet MapInfo, vilket fungerat mycket bra som verktyg för kartläggning av myggproducerande områden. I detta arbete används istället Lantmäteriets terrängmodell ”grid 2+”, Nya Nationella höjdmodellen, baserad på den pågående laserskanningen av Sverige, i GIS-programmet ArcGIS. Resultatet av detta arbete måste därför sparas i ett format som går att använda i MapInfo-miljö för att forskarna ska kunna använda det i sitt fortsatta arbete.
1.6 Material
1.6.1 Ursprungsdata
Nya Nationella höjdmodellen, baserad på Lantmäteriets laserskanning
från hösten 2009 (se 1.6.2)
Fortums flödesdata från Skymnäs, norr om Munkfors, åren 2000-2011
Forshaga kommuns GIS-skikt med normalvattenytor
Länsstyrelsens GIS-skikt med Natura 2000-områden
Information om höjdskillnad mellan äldre höjdsystem och RH2000
Fixpunktbeskrivning, med dämningsgräns vid Dejeforsen
Mätpunkter från GPS för att kontrollera vattenlinjen
Ortofoto
Terrängkarta
För detaljerad information om ursprungsdata, se bilaga 1
1.6.2 Nya Nationella Höjdmodellen - Grid 2+
Höjdmodellen tas fram genom laserskanning av terrängen från flygplan. Punkttätheten är 0,5–1 punkt per kvadratmeter och med automatiska metoder klassas punkterna till olika kategorier. Från de punkter som klassats som mark eller vatten framställs höjdmodellen i form av ett grid (rutnät) med 2 x 2 m celler där varje cell representerar ett höjdvärde. På plana, öppna ytor är noggrannheten i höjd bättre än 0,1 m, men försämras i områden med tät
vegetation eller i starkt lutande terräng. Kravet är dock att höjdnoggrannheten i genomsnitt ska vara bättre än 0,2 m. (Lantmäteriet: produktbeskrivning grid 2+) Punkttäthet för hela området redovisas i bilaga 2.
6
1.6.3 Höjdsystem
Höjder kan anges i flera olika höjdsystem. De nationella är RH00, RH70 och RH2000; dessutom finns en mängd regionala och lokala system. För närvarande pågår arbete med att RH2000, det nyaste och mest noggranna systemet, ska användas i hela Sverige. Mellan de olika höjdsystemen kan höjderna variera väldigt mycket och det är därför viktigt att ange vilket system man använder. Omräkning till samma system är nödvändigt om höjder från flera olika system ska användas (Lantmäteriet: Höjdsystem). I Forshaga kommun är höjderna i RH2000 ca 0,5 m högre än i RH00 och ca 0,2 m högre än i RH70 (Sweco).
1.6.4 Instrument
För inmätning av vattenlinjen används handburen GPS-mottagare,
modell Garmin Oregon 550t
1.6.5 Programvaror
Hantering av GPS-data sker i ExpertGPS 4.27
För GIS-analyser och kartframställning används ArcGIS, version 10 från ESRI
Microsoft Excel används för flödesdata, tabeller och diagram Microsoft Paint används för mindre bilder i rapporten
7
2 Ordlista
Alluvium (lat. vattenflöde, översvämning) Avlagring av sand, lera och grus eller
andra ämnen, som bildas i sjöar, hav eller tillfälligt översvämmade områden. (Wikipedia: alluvium)
Alluvialsand/-lera = svämsand/-lera, se beskrivning ovan
Alluviala lövskogar ”Naturliga, tidvis översvämmade skogar med ask, klibbal
eller gråal i låglänta områden och längs vattendrag på jordar, som är rika på alluviala avlagringar och som vid lågvatten är väl dränerade.” […] ”Hela arealen ska översvämmas årligen under en period av minst 3 veckor”
(Naturvårdsverket: Natura 2000 Art- och naturtypsvisa vägledningar)
BTI (Bacillus thuringiensis israelensis) Bakterie som producerar det
proteinkristall som används för biologisk bekämpning av översvämningsmyggor.
GIS (Geografiskt informationssystem) Programvara för lagring, analys och
presentation av geografiska data.
GPS Global Positioning System – Satellitbaserat positioneringssystem.
MSB Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, tidigare Räddningsverket Natura 2000
”Natura 2000 är ett nätverk av värdefulla naturområden inom EU. Syftet med nätverket är att hejda utrotningen av djur och växter och deras livsmiljöer och på så sätt bevara den biologiska mångfalden för framtida generationer. […] Till varje Natura 2000-område ska finnas en bevarandeplan som beskriver områdets naturvärden, vad som kan skada eller påverka, samt förutsättningar för skydd och skötsel.” (Länsstyrelsen: Natura 2000)
Naturreservat
Enligt Miljöbalken 7 kap 4 §: ”Ett mark- eller vattenområde får av Länsstyrelsen eller kommunen förklaras som naturreservat i syfte att bevara biologisk
mångfald, vårda och bevara värdefulla naturmiljöer eller tillgodose behov av områden för friluftslivet. Ett område som behövs för att skydda, återställa eller nyskapa värdefulla naturmiljöer eller livsmiljöer för skyddsvärda arter får också förklaras som naturreservat.”
Nyckelart En art som har stor betydelse för andra arters överlevnad i ett
ekosystem (Wikipedia: nyckelart)
Ortofoto Flygbild som är skalriktig på samma sätt som en karta, dvs. anpassad
8
3 Genomförande
3.1 Förberedelser
Höjddata över Forshaga kommun beställdes från Lantmäteriet och sparades på Forshaga kommuns GIS-server. Vattennivåer från MSB och Fortum i äldre höjdsystem räknades om till RH2000 för att kunna användas tillsammans med höjddata från laserskanningen.
3.2 Fotografering
Områdena vid Sjöbotten och Torptjärn fotograferades i början av maj månad. Inget av områdena var dock översvämmat vid tillfället eftersom våren varit regnfattig och snösmältningen skett i form av avdunstning pga. en ovanligt varm period i april. I samband med inmätning av vattenlinjer längs älven fotograferades även dessa områden (exempel, figur 6)
Figur 6 Potentiellt översvämningsområde vid Torptjärn. Vattenlinjen går mitt i vassen.
3.3 Inmätning med GPS
Mätning av vattenlinjen gjordes med hand-gps ca var 5:e meter längs vattenkanten, ca 200 m i flacka områden. Som
vattenlinje räknades där vattenytan syntes tydligt och det var för blött att gå med knähöga stövlar.
De inmätta stråken var vid Torptjärn (figur 8), samt uppströms och nedströms Dejeforsen, på båda sidor av älven (figur 9). Även Fortums höjdfix (figur 7) vid Dejeforsdammen mättes in för att kontrollera
9
3.4 Samband mellan vattennivåer och flöden
Uppgifter från Räddningsverkets/SMHI:s översiktliga översvämningskartering, där vattennivåer kunnat kopplas till flöden, sammanställdes för att ha som referens vid det fortsatta arbetet. Dessa var beräknade 100årsflöden och -nivåer, högsta flöde och –nivåer samt uppmätta vattennivåer och flöden från översvämningar i juni 1995.
Information om när laserskanningen gjordes fanns tillsammans med höjddatat. Genom att klicka med GIS-programmets informationsverktyg inom älvområdet togs vattennivåer fram uppströms och nedströms Dejeforsen och avrundades till jämn decimeter. Vattennivåer som stämde överens med vattenlinjen vid GPS-mätningarna beräknades med rasteranalys i ArcGIS (Se 3.7).
Figur 9 GPS-punkter vid Torptjärn och längs sandbankar i älven Figur 8 GPS-punkter uppströms och nedströms Dejeforsen
10
På samma sätt beräknades vattennivåer som stämde överens med vattenytorna (svarta ytor) på ortofotot, som såg ut att vara betydligt högre än normalt (figur 10). Information om tidpunkten för
flygfotografering hämtades från Geolex-tjänsten på Lantmäteriets hemsida. Från Fortum gavs information om flödena vid samma tidpunkter, vilket ger en koppling mellan flöden och vattennivåer vid dessa tillfällen (bilaga 3).
.
3.5 Översvämningsfrekvens
Enligt uppgift från Fortum är flödena vid Skymnäs de säkraste att utgå från; ökningen från tillrinning från övriga vattendrag är marginell och påverkar inte resultatet i detta sammanhang. Klarälvens flöden vid Skymnäs, 1 maj till 31 augusti åren 2000-2010, sammanställdes i ett Exceldokument. För att få fram vilka flöden som är normala och hur ofta det förekommit onormalt höga flöden beräknades först minsta, högsta och medelflödet, samt medellägsta och
medelhögsta flödet för hela perioden (Se 4.1). Därpå färgmarkerades flöden över medelnivån i olika intervall för att ge en tydlig visuell bild av vilka flöden som kan ha orsakat översvämningar (figur 11). Intervallen sattes till jämna hundratal för enkel överblick och alla data sammanställdes i ett diagram (figur 15).
Flöden vid Skymnäs kraftstation (m³/s)
Dat/År 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 01 458 330 410 150 218 182 340 165 410 255 167 158 02 412 340 445 184 211 200 365 160 430 250 182 151 03 376 335 485 189 217 205 390 152 440 245 197 146 04 424 320 495 178 237 205 385 160 445 255 201 162 05 445 295 445 179 237 195 380 155 445 270 190 166 06 435 270 365 181 230 197 360 148 440 290 183 160 07 420 270 315 185 201 178 355 139 435 280 172 157 08 400 255 300 199 182 170 345 145 440 270 161 142 09 400 245 275 198 172 177 325 161 445 270 157 124 10 395 240 250 183 169 180 305 164 450 235 165 118 11 395 230 245 182 169 185 317 164 460 230 161 137 12 390 225 240 192 159 175 318 166 465 255 177 148 13 350 200 240 208 159 173 319 160 460 270 193 142 14 310 195 265 251 149 173 312 166 430 260 218 141
Figur 11 Exempel på sammanställning av flöden, 1-14 maj 2000-2011. Vit: <182 (medel) Gul: 183-299, Orange: 300-399, Röd: >400
Figur 10 Översvämmade områden på ortofoto över Pannkakan
11
3.6. Anpassning av vatten- och landytor
För att få ett mer korrekt analysresultat var det nödvändigt att göra vissa
anpassningar. Klarälven bryts av Dejeforsen, med en fallhöjd på drygt 10 m; det branta forsområdet har uteslutits eftersom sannolikheten för myggkläckning där är minimal. På grund av höjdskillnaden beräknas vattenytorna uppströms och nedströms Dejeforsen separat. Inom respektive område är nivåskillnaderna såpass små att de ryms inom höjdmodellens felmarginal (<0,2 m). Vid laserskanning kan tät vegetation medföra att laserstrålarna inte når marken, vilket gör att sly, buskar och vass tolkas som mark vid det automatiska
framtagandet av höjdmodellen varvid älvens vattennivå kan bli fel (figur 12 t.h). (Lantmäteriet: Produktbeskrivning grid2+)
Så är fallet längs nästan hela Klarälvens vattenyta genom det undersökta området. Med anledning av detta, samt eftersom områden som vid
normalflöden redan är vattentäckta inte är relevanta, täcks dessa av ett separat vattenskikt (figur 12, t.v.) och ingår heller inte i analysen.
För att undvika att översvämningar visas i områden inom ett visst höjdintervall, som inte berörs av älvens olika
vattennivåer, är det nödvändigt att göra en avgränsning. På så sätt beräknas bara ytan innanför avgränsningen. Här
avgränsas en yta uppströms Dejeforsen (figur 13), som dock innebär att överströmning av dammen vid nivåer över
dämningsnivån inte syns i resultatet av beräkningar med höga vattennivåer. Detta är dock inte relevant i kartläggningen av myggkläckningsområden, då det är viktigast med korrekta resultat i flacka områden. Nedströms är en avgränsning inte nödvändig eftersom vattennivåerna där inte påverkar området uppströms Dejeforsen.
Figur 12 Felaktigheter i älvens vattenyta syns som avlånga trianglar i höjdmodellen, men täcks av ett separat vattenskikt.
12
3.7 Beräkning av översvämningsområden
För att beräkna översvämmade ytor, subtraheras höjdmodellens höjdvärden för varje cell från den tänkta vattennivån för varje cell, t.ex.
52,8-52,130001=0,669998 (figur 14). Som resultat skapas ett nytt rasterskikt, där vattenytan har värdet 0 och områden över vattenytan får negativa värden. De vattentäckta områdena får då positiva värden, som visar vattendjupet. Områden över vattenytan, samt områden där vattnet är djupare än 1 m, filtreras bort eller släcks för att de ytor som är relevanta ur myggkläckningssynpunkt ska
framträda tydligare.
Arean på de översvämmade ytorna beräknas genom att multiplicera antalet celler som har värden mellan 0-1 (m) med cellens storlek, 4 kvm (2 x 2 m). Eftersom 10000 kvm=1 hektar divideras sedan produkten med 10000 för att få ytan i hektar. Ex. 10000 celler x 4 kvm=>40000/10000=4 hektar
3.8 Lagring av data
Data och dokument som använts i detta arbete organiseras digitalt i mappar och lämnas till Forshaga kommun i befintligt format. Det lämnas även till projektets myggforskare, med GIS-data exporterat till Map-info-format.
Figur 14 Värden för rastercell i olika skikt
13
4 Resultat
4.1 Flöden
Klarälvens flöden vid Skymnäs illustreras med ett diagram (figur 15). Detta behöver dock kompletteras med information om medelvärden:
Medelvärdet för hela periodens flöden är 182 m3/s
Medelvärdet för de högsta flödena varje år (medelhögsta) är 373 m3/s
Medelvärdet för de lägsta flödena varje år (medellägsta) är 87 m3/s
Vattenflöden i Klarälven 2000-2010 0 50 100 150 200 250 300 350 400 450 500 01 m aj 08 m aj 15 m aj 22 m aj 29 m aj 05 ju n 12 ju n 19 ju n 26 ju n 03 ju l 10 ju l 17 ju l 24 ju l 31 ju l 07 au g 14 au g 21 au g 28 au g m3 /s 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010
Figur 15 Diagram över Klarälvens flöden vid Skymnäs åren 2000-2010
Flöden över 400 m3/s har förekommit 38 dagar fördelade på sju tillfällen
under perioden. Värt att notera är att 19 av dessa dagar inföll i maj 2008. 2000 och 2002: i början av maj
2006: i slutet av maj 2008: större delen av maj
2010: i mitten av juni och i slutet av augusti.
Flöden mellan 300-399 m3/s har förekommit i anslutning till ovan nämnda flöden, samt vid ytterligare 8 tillfällen:
2000: slutet av maj 2001: början av maj 2002: slutet av juli 2003: mitten av maj
2006: större delen av maj månad
2008: några dagar i maj, mellan perioder med högre flöden. 2009: slutet av juli, skolstartsveckan i augusti
14
Flöden mellan 183-299 m3/s förekommer ofta under längre perioder, bl.a. vid
vårfloden i maj-juni och troligtvis under regniga somrar, då regnet påverkar även övriga vattendrag i Klarälvens avrinningsområde. Sommaren 2009 låg flödena över medelnivå nästan hela perioden maj-augusti, med undantag för ca 2 veckor i slutet av juni-början av juli.
Flöden lägre än periodens medelnivå 182 m3/s är vanligast från mitten av
juni, samt i hela juli och augusti. Det tydligaste undantaget är 2004, då större delen av maj månad hade låga flöden. Som en jämförelse kan nämnas att även årets flöden (2011) varit ovanligt låga under maj månad.
4.2 Vattennivåer
4.2.1. Nedströms Dejeforsen
Baserat på vattenlinjen vid GPS-mätningen och vattenytans nivå vid
laserskanningen, då flödena var nära medel eller lägre, är normalvattennivån nedströms Dejeforsen ca 51,8 m. Det stämmer väl överens med kommunens GIS-skikt med vattenytor. Den nivå som stämmer bäst överens med
vattenytorna på ortofotot är 52,4 m vid ett flöde på 445 m3/s. Periodens högsta
flöde är något högre och kan också ha genererat en något högre vattennivå. De extremt höga flödena vid 1995 års vårflod innebar en kraftig höjning av
vattennivån med nästan 3 m över normalvattennivån. SMHI: s beräkningar av vattennivåerna för högsta flöde och 100-årsflöde riskerar att stämma väldigt dåligt eftersom den beräknade jämförelsenivån för 1995 var 1 m högre än den uppmätta (Räddningsverket/SMHI 2001). (Tabell, se bilaga 3)
4.2.2 Uppströms Dejeforsen
Uppströms Dejeforsen är normalvattennivån ca 62,6 m, baserat på vattenlinjen vid GPS-mätningen och vattenytans nivå vid laserskanningen, då flödena var nära medel eller lägre. Denna nivå är även dammens dämningsgräns (Fortum fixbeskrivnng), vilket innebär att vatten måste släppas ut från dammen om vattennivån riskerar att bli högre – annars överströmmas dammen. Även här stämmer nivån väl överens med kommunens GIS-skikt med vattenytor. Den nivå som stämmer bäst överens med vattenytorna på ortofotot är 62,8 m vid ett
flöde på 445 m3/s. Periodens högsta flöde är något högre och kan också ha
genererat en något högre vattennivå. Här finns ingen angiven vattennivå från 1995 års vårflod men SMHI: s beräkningar av vattennivåerna för högsta flöde och 100-årsflöde tros stämma bättre än nedströms forsen.
15
4.3 Översvämmade områden
Varje delområde redovisas separat, med vattendjup i översvämmade områden vid höjning av vattennivån med 0,2 respektive 1 m. En översikt av hela området finns i bilaga 4A (nedströms) och 4B (uppströms).
4.3.1 Nedströms Dejeforsen
Redan om vattennivån stiger 0,2 m översvämmas låglänta, flacka områden vid Pannkakan och Ådran. Vid vattennivåer 1 m över normalvattenståndet
tillkommer områden enligt figur 17, samtidigt som vattnet är djupare än 1 m i de mest låglänta områdena.
Figur 16 Översvämmade områden med max 1m vattendjup nedströms Dejeforsen vid 52,0 m vattennivå. Figur 17 Översvämmade områden nedströms Dejeforsen med max 1m vattendjup vid 52,8 m vattennivå
16
4.3.2 Uppströms Dejeforsen
Redan vid en ökning av vattennivån med 0,2 m (motsvarar ortofoto-nivån) översvämmas stora ytor vid Sjöbottnen och vid ytterligare 0,2 m höjning även i de gamla lämningarna efter älven vid Korset (blå-lila ytor i figur 18). 1 m över normal vattennivå översvämmas större ytor i båda områdena, samt ett område något längre söderut, där älven svänger västerut, och några smala stråk längs älven.
4.3.3 Mölnbacka
Mölnbacka nämns som ett tänkbart myggproduktionsområde vid höga vattennivåer, men är ännu inte utrett. (Lundström och Schäfer 2010) Figur 19 visar vilka områden som svämmas över vid en vattennivå i Lusten på 52,8 m, dvs. 1 m högre än normalt. Vattennivån på ortofotot (52,4 m) motsvarar de röda ytorna.
Figur 19 Översvämmade områden i Mölnbacka vid 1 m högre vattenstånd än normalt
17
4.4 Samband mellan myggor, flöden och översvämmade områden 2010
Under v.24 2010, perioden 14-15 juni, var flödena mycket höga: 455-465 m3/s
(figur 20), vilket är något högre än flödet vid tillfället för flygfotograferingen, då vattennivån nedströms Dejeforsen beräknats till ca 52,4 m (4.2.1). Vid denna vattennivå är en stor del av naturreservatet Pannkakan översvämmat, vilket gäller även vid något högre vattennivåer. Om man antar att dessa flöden genererar ungefär samma vattennivå vid varje tillfälle, kan man också anta att ungefär samma områden översvämmas varje gång.
Flöden och myggor 2010
0 50 100 150 200 250 300 350 400 450 500 10-05-0110-05-0810-05-1510-05-2210-05-2910-06-0510-06-1210-06-1910-06-2610-07-0310-07-1010-07-1710-07-2410-07-3110-08-0710-08-1410-08-2110-08-28 Datum Fl öd e m3/ s Flöden Skymnäs 2010 Myggor Ådran 2010
Figur 20 Samband mellan vattenflöden (Skymnäs) och myggor (Ådran) 2010. Myggstaplarna representerar bara den relativa utvecklingen av mängden mygg i en fälla (Lundström och Schäfer 2010), inte det absoluta antalet.
I de flesta fällorna samlades enligt Lundström och Schäfer (2010) flest myggor in under v 27 (5-11/7), alltså tre veckor senare än de högsta flödena. Även v 25 (21-27/6) fanns det stora mängder myggor i alla fällor, vilket sammanfaller med höga flöden tre-fyra veckor tidigare (figur 20). 17-20 juli förekom också höga flöden, vilket då borde ha medfört stora myggmängder v.31. Så var dock inte fallet; med undantag för fällan vid Risätter. Sambandet är alltså inte så enkelt. Om man istället tittar på hur stora ytor som översvämmats vid olika
vattennivåer (figur 21) ser man att det nedströms Dejeforsen är vid relativt låga vattennivåer som det blir störst ytor med ett vattendjup på 0-1 meter. En markant skillnad syns mellan vattennivåer på 52,9 och 53,0 meter (tabell 1), då ytorna minskar kraftigt för att sedan öka något runt 55 meter och minska igen vid ännu högre vattennivåer (figur 21).
Tabell 1 Skillnad i myggproducerande ytor mellan 52,9 m och 53,0 m vattennivå Vattennivå Pixlar Yta (hektar) 52,9 1575376 630 53 344763 137
18
Uppströms Dejeforsen varierar inte vattennivåerna lika mycket; flödet 445 m3/s
ger en höjning av vattennivån med ca 0,2 m jämfört med 0,6 m nedströms forsen (bilaga 3). Störst ytor med 0-1 meters vattendjup översvämmas vid vattennivåer 0,2-1 m högre än normalt (figur 22), vilket uppskattningsvis
genereras av flöden 400-1000 m3/s (bilaga 3).
Figur 21 Myggproducerande ytor nedströms Dejeforsen, inklusive Mölnbacka
19
4.5 Slutsats
Har denna undersökning kunnat ge svar på de inledande frågeställningarna? Vid vilka vattenflöden kan översvämningar ha förekommit under perioden 1 maj-31
augusti, åren 2000-2010? Vilka områden kan ha översvämmats vid de olika tillfällena?
Som framkommit i undersökningen är det svårt att göra direkta kopplingar mellan flöden och vattennivåer. Det är dock tydligt att redan små höjningar av vattennivån genererar översvämningar i låglänta områden, framförallt vid Pannkakan och Ådran. Troligen kan dessa områden svämmas över redan
vid flöden på ca 200 m3/s. Vid högre flöden översvämmas även mer
höglänta områden, men inom ett relativt begränsat område även vid extrema flöden. De översvämmade ytorna ökar då inte så mycket, det är främst vattendjupet. Till en viss nivå ökar alltså ytan med
myggproduktionsområden för att sedan minska i yta vid extrema flöden. Översvämmade områden vid olika vattennivåer redovisas i bilaga 4A och 4B.
Vilka av översvämningarna kan ha orsakat mygg?
Troligtvis har alla översvämningar vid flöden över 200 m3/s genererat mygg,
men hur många beror på vilka områden som svämmats över vid de olika nivåerna.
Går det att hitta något samband mellan 2010 års översvämningar och mängden myggor i fällorna?
Ja, men sambandet är lite oklart. Höga vattenflöden stämmer inte nödvändigtvis med stora mängder mygg 1-2 veckor senare. Nedströms Dejeforsen beror detta på att störst myggproducerande ytor översvämmas vid relativt låga flöden och minskar kraftigt vid mycket höga flöden. Uppströms Dejeforsen ser det ut att krävas betydligt högre flöden för att maximal myggproduktionsyta ska översvämmas.
Vilka områden skulle bli potentiella myggkläckningsområden vid nivåer motsvarande 1995 års översvämning samt vid simulerat 100-års/högsta flöde?
Vid så pass höga vattennivåer minskar ytorna med max 1m vattendjup kraftigt nedströms Dejeforsen. Uppströms är ytorna som störst vid väldigt höga flöden, men minskar även här vid extrema flöden (se 4.4). De
översvämmade områden redovisas med kartor, se bilagor 5, 6 och 7. Är Lantmäteriets terrängmodell ”Grid2+” användbar för kartläggning av
myggproducerande områden, i jämförelse med den typ av modell forskarna använt tidigare?
Ja, den har ungefär samma noggrannhet som den modell som använts tidigare (Lundström och Schäfer 2006) Nackdelen är de felaktigheter som
20
följer med, t.ex. i form av feltolkade marknivåer pga. tät vegetation. Dessa fel går att redigera bort om man gör höjdmodellen själv. Om man är medveten om vilka fel som kan förekomma, är uppmärksam och vet hur man kan komma runt dem, är dock denna höjdmodell i mitt tycke tillräckligt bra. Att inte behöva göra en egen modell är mycket tidsbesparande.
Målen för uppgiften kan därmed anses som uppnådda, men den viktigaste frågan, som de övriga syftar till att svara på är dock: Var kläcks myggen? I sin rapport från Deje 2010 skriver Lundström och Schäfer att det troligtvis är områdena vid Pannkakan och Ådrans älvskogar som är de största
produktionsområdena för översvämningsmygg i Dejetrakten, samt att det finns stor risk för att stora mängder mygg kläcks i områden som svämmas över vid extremt höga flöden i Klarälven. Som nämndes i 1.2. har personer som bott länge vid älven berättat att översvämningarna var betydligt kraftigare innan regleringen av Klarälven skärptes och att även myggproblemen var värre då. Även detta indikerar att de högsta vattenflödena, som genererar störst översvämningar, även genererar flest myggor.
Pannkakan och Ådrans älvskogar som huvudsaklig källa till mygg kan bekräftas av att dessa områden översvämmas redan vid låga flöden. Störst ytor,
nedströms forsen, översvämmas redan vid vattennivåer upp till 1 m högre än normalvattenståndet. På ortofotot är nivån ca 0,6 m högre än normalt. – något som teoretiskt kan ha förekommit minst sju gånger under den undersökta tidsperioden under förutsättning att en viss vattennivå motsvaras av ett visst flöde. Uppströms forsen är nivåskillnaderna mindre och det krävs högre flöden innan myggproduktionsområdena vid Sjöbottnen och området vid Korset är som störst. Översvämningsanalysen i detta arbete visar också att större delen av de översvämmade områdena har djupare vatten än 1 m vid beräknade 100-års och högsta flöden. Man kan därför säga att det finns en vändpunkt när de myggproducerande områdenas yta minskar i takt med att vattenståndet ökar. Nedströms Dejeforsen har en tydlig vändpunkt visat sig strax under en vattennivå på 53 meter och uppströms Dejeforsen mellan 63,2- 63,6 m; dock inte alls lika tydligt.
21
5 Diskussion
5.1 Data
Utlovad information om exakta höjdskillnader mellan olika höjdsystem, kopplad till flera höjdfixar i området, har jag trots påminnelser inte fått. Beräkningarna grundar sig därför på uppgifter om ungefärlig skillnad (dm) mellan systemen. Mätningar med hand-GPS har enligt tillverkaren en noggrannhet på ca 10 m i plan, med DGPS 3-5 m.
5.2 Resultat
Noggrannheten i datat påverkar naturligtvis noggrannheten i resultatet. Med ovan nämnda förutsättningar ges en tydlig bild av vilka områden som
översvämmas vid olika nivåer men vattendjup bör tolkas ungefärligt, framförallt på ytor där marknivån kan vara feltolkad.
Antalet hektar beräknade myggproduktionsområden är betydligt högre än vad Lundström och Schäfer anger i sin rapport från 2010. Detta beror i första hand på att specifika områden inte avgränsats (enligt figur 1) och att stora ytor vid Korset och Mölnbacka därför finns med. Syftet med den utförda beräkningen är dock att se vid vilka vattennivåer störst områden översvämmas och antalet hektar är därför av underordnad betydelse.
5.3 Problem under genomförandet
Ursprungsplanen var att få både flöden och vattennivåer från Fortum, men de hade enbart uppgifter om flöden. De samband mellan flöden och vattennivåer som har gått att få fram är därför få, men har ändå varit till hjälp. Tyvärr dröjde det länge innan jag fick uppgifterna, vilket försenade arbetet. Jag skulle även ha träffat någon av markägarna vid Torptjärn för att med GPS mäta in de områden som brukar översvämmas, men har inte lyckats nå någon vid de tillfällen jag försökt. Detta går dock att göra även vid något senare tillfälle.
Höjden på den inmätta höjdfixen, som var tänkt att användas som referenshöjd, överensstämde inte alls med höjdmodellen och var därför inte till någon nytta. Felet beror troligen på att GPS-mätningen visat några meter fel och därmed gett höjden på en helt annan punkt.
För fotografering jag använde jag den inbyggda kameran i hand-GPS:en. Tyvärr visade sig något i kamerafunktionen vara trasigt vid bildöverföringen så det gick inte att komma åt bilderna. Därför finns bara några få foton, från min
mobilkamera, att tillgå. Dessa utelämnas av utrymmesskäl i rapporten, men lämnas till uppdragsgivaren.
Intervallen på x-skalan i figur 21 och 22 stämmer inte helt överens med de faktiska avstånden, men ger ändå en tydlig bild av vid vilka vattennivåer de myggproducerande ytorna är som störst.
22
5.4 Förslag på fortsatta studier
Detta är ett område som går att arbeta vidare med och fördjupa sig i på många sätt. Några förslag på utökade studier kan vara:
Kontroll av höjdmodellens noggrannhet, framförallt i strandkanter
eftersom låg, tät vegetation ofta feltolkas som mark i den automatiska processen. Redigering är nödvändig för ett korrekt resultat.
Överlagring av de framtagna myggkläckningsområdena med
vegetationsdata/jordartsdata för att undersöka vilken typ av
vegetation/jordart det finns i de översvämmade områdena. Finns det någon tydlig koppling mellan vegetationstyp respektive jordart och myggproduktion (utöver alluviala lövskogar och svämsand)?
Studera nederbördsdata för motsvarande period: Kan nederbörden ha
påverkat vattennivån på platser som inte påverkas av flöden i Klarälven?
Simulering av vattennivåer kopplade till flöden och avrinningsområden
för att få en bättre bild av vilka vattennivåer Klarälvens flöden faktiskt genererat, på liknande sätt som Vähäkari (2006) gjort vid Färnebofjärden i sitt examensarbete.
5.5 Slutord
Hittills i år, från och med maj månad, har älvens flöden varit under medel, inga översvämningar har därför förekommit och myggor har inte heller varit något problem i Deje – på gott och ont. Fjolårets räkning av myggor visade att antalet bara låg strax över nivån för att kunna ansöka om bekämpning och man ville därför räkna myggen ytterligare en sommar (Schäfer och Lundström 2010). En fortsatt torr sommar utan översvämningar innebär få myggor både i myggfällor och i trädgårdar. Med andra ord blir det skönt att vistas utomhus men
myggstatistiken blir lidande. En regnig sommar med höga flöden,
översvämningar och mängder av mygg innebär svårigheter att vistas utomhus och många klagomål till kommunen, men å andra sidan kan många myggor samlas in och bidra till ett tydligt statistiskt underlag inför den bekämpning många ortsbor sedan länge önskat. Frågan är långt ifrån avgjord och det kommer att bli en spännande sommar i Deje!
23
6 Tackord
Slutligen vill jag tacka ett flertal personer, utan vars hjälp detta arbete skulle ha varit mycket svårt att genomföra:
Tomas Ivansson, Forshaga kommun, för att ha gett mig chansen att delta i
kommunens utredning av myggproblemen genom att samordna kontakten med de myggforskare som engagerats i projektet
Jan Lundström och Martina Schäfer, forskare, Mygg- och miljögruppen vid Uppsala
universitet för handledning och gott samarbete
Rolf Nyberg, Karlstads Universitet, för handledning
Jan-Olov Andersson, Karlstads Universitet, för goda råd och lån av GPS Yvonne Stenbom, Sweco, för goda råd och hjälp med tillgång till Forshaga
kommuns GIS-skikt
Birgitta Adell och Staffan Ericsson, Fortum, som har hjälpt till att ta fram flödesdata
för Klarälven
Jag vill även tacka alla vid Forshaga Kommun, ingen nämnd och ingen glömd, som på olika sätt hjälpt mig under arbetets gång, samt inte minst min familj som stöttat mig och dessutom stått ut med att jag tillbringat extremt mycket tid vid datorn i flera veckor.
24
7 Källförteckning
Alla länkar till pdf-dokument och internetkällor är besökta senast 20110607
7.1 Skriftliga källor (pdf)
Jan Lundström & Martina Schäfer: Stickmyggor och översvämningsvåtmarker i Deje (Uppsala, 2010)
http://www.forshaga.se/download/18.2a6bf92d12f56b6d389800056/Rapport +stickmyggor+och+%C3%B6versv%C3%A4mningsv%C3%A5tmarker+i+De je%2C+Forshaga+kommun%2C+sommaren+2010.pdf
Jan Lundström & Martina Schäfer: Mygg-GIS (Sinus nr 3, 2006) http://www.mygg.se/filer/PDF-dokument/mygg_gis.pdf
Lantmäteriet: Produktbeskrivning GSD-Höjddata, grid2+, Dokumentversion 1.2, 2010-04-29
http://www.lantmateriet.se/upload/filer/kartor/KartorGeografiskinfo/Hojdin fo/Dokumentation/hojd2_plus.pdf
Länsstyrelsen, bevarandeplan för Pannkakan
http://www2.lansstyrelsen.se/varmland/SiteCollectionDocuments/sv/djur-
och-natur/skyddad-natur/natura2000/bevarandeplaner/FOR135_Pannkakan.pdf Länsstyrelsen, bevarandeplan för Ådrans älvskogar
http://www2.lansstyrelsen.se/varmland/SiteCollectionDocuments/sv/djur-
och-natur/skyddad-natur/natura2000/bevarandeplaner/FOR225_Adrans_alvskogar.pdf Naturvårdsverket: Natura 2000 Art- och naturtypsvisa vägledningar
http://www.naturvardsverket.se/upload/04_arbete_med_naturvard/n2000_art _naturtyp/skog2rev.pdf
Räddningsverket/SMHI: Översiktlig översvämningskartering längs Klarälven Rapport nr 2, version 2 (2001-03-21)
https://www.msb.se/Upload/Kunskapsbank/Kartor/oversvamningskartering /Klar%c3%a4lven.pdf
Vähäkari, Simulering av översvämningar i Nedre Dalälven (Examensarbete Uppsala Universitet 2006)
25
7.2 Internetkällor
Miljöbalken: http://www.notisum.se/rnp/sls/lag/19980808.HTM Lantmäteriet: höjdsystem
http://www.lantmateriet.se/templates/LMV_Page.aspx?id=4210 Lantmäteriet: Geolex (information om flygfotografering över Deje)
http://www.geolex.lm.se/info_point.asp?themetype=point&theme=flyg\utfall 4800_2008_pt&ffield=Filnamn&sel=08d48ss98_32~2008
-05-09_131400_30_psc&kommun=&lan= Länsstyrelsen, information om Pannkakan
http://www2.lansstyrelsen.se/varmland/Sv/djur-och-natur/skyddad-natur/naturreservat/forshaga/pannkakan/Pages/index.aspx
MSB: Översiktlig översvämningskartering
http://www.msb.se/sv/Forebyggande/Naturolyckor/Oversiktlig-oversvamningskartering/
Naturvårdsverket: Myggbekämpning i skyddade områden
http://www.naturvardsverket.se/sv/Start/Om- Naturvardsverket/Yttranden/Yttranden-2010/Myggbekampning-i-skyddade-omraden/
Wikipedia: www.wikipedia.se
7.3 Personliga referenser
”Personer som bott länge vid älven”: Samtal med Pia och Bo-Göran Sondell, boende sedan 30 år på Karlstadvägen vid Risätter. 2011-05-19
Information från Fortum angående flödesdata: mail från Staffan Ericsson/Birgitta Adell 2011-05-16
Information om skillnader mellan höjdsystem: mail från Yvonne Stenbom, Sweco, 2011-05-10
26
8 Bilagor
Bilaga 1 Databeskrivning
Referenssystem i plan Sweref 99 TM Referenssystem i höjd RH 2000
Områdeskoordinater 6605000, 410000 ; 6612500, 420000
Höjddata från laserskanning Flödesdata från Fortum
GIS-skikt
Filnamn (för ArcGIS) Beskrivning Riks_natura2000_clip.shp
GIS-skikt från Länsstyrelsen med riksintressen för Natura2000-områden, klippt efter hojd_omr
Vatten_clip.shp
GIS-skikt från Sweco med normalvattenytor i Forshaga kommun, klippt efter hojd_omr
vattenlinje20110513.shp Mätpunkter från GPS längs vattenlinje
uppströms_omr.shp Avgränsning för området uppströms dejeforsen hojd_omr.shp Avgränsning för hela området i deje_hojd VD_FIX.shp Fortums höjdfix vid Dejeforsen
vattennivåer uppströms.lyr Flera rasterskikt med olika vattennivåer uppströms Dejeforsen vattennivåer nedströms.lyr
Innehåller flera rasterskikt med olika vattennivåer nedströms Dejeforsen
Deje_hojd.lyr Sammanslaget rasterskikt med höjddata för hela området Uppstr_hojd.lyr Höjddata inom avgränsningen uppströms_omr
Dejeorto.tif Sammanslaget ortofoto över delar av det undersökta området Dejeterr.tif Terrängkarta över hela det undersökta området
Övriga data
Filnamn Beskrivning
Flöden&vattennivåer.xls
Flödesdata maj- augusti 2000-2010, beräkning av vattennivåer och översvämmade ytor, diagram
Dejefors_fix.pdf Fixpunktbeskrivning, med dämningsgräns vid Dejeforsen
27
28
Bilaga 3 Samband mellan några flöden och vattennivåer
Flöden och vattennivåer i Klarälven
Deje, nedströms forsen (Pannkakan)
Tillfälle Flöde, m3/s RH00 RH70 RH 2000 Högsta ber.(Lusten) 2258 57,7 57,9 100-års ber (Lusten) 1349 56 56,2 1995 mätt 1160 54,5 55 Medel 2000-2010 183 51,8 Högsta 2000-2010 495 53 Lägsta 2000-2010 51 51,5 Ortofoto 20080509 445 52,4 Laserskanning 20100507 187 51,8 GPS-mätning 110513 148 51,8
Deje, uppströms forsen
Tillfälle Flöde, m3/s RH00 RH70 RH 2000
Högsta ber.(Dammen) 2258 63,9 64,1
Högsta ber. (Sjöbottnen) 2258 64,6 64,8
100-års ber (Dammen) 1349 63,9 64,1 100-års ber. (Sjöbottnen) 1349 64,1 64,3 1995 mätt 1160 63,6 Medel 2000-2010 183 62,6 Högsta 2000-2010 495 63 Lägsta 2000-2010 51 62,4 Ortofoto 20080509 445 62,8 Laserskanning 20091015 187 62,6 GPS-mätning 110513 148 62,6 Dämningsgräns Dejefors 62,38 62,6 Källor:
Räddningsverket/SMHI, rapport översvämningskartering 2001: Högsta beräknade flöde, 100-årsflöde
MSB hemsida: översvämningskartering: Flöde och nivå 1995 Fortum: Flöden 2000-2010, dämningsgräns
Lantmäteriet: Ortofoto, laserskanning
29
30
31
32
33
