Kvalitetsredovisning

(1)

BARN OCH UTBILDNING

Kvalitetsredovisning

2011/2012

Gångvikens skola

Rektor Ingela Renman

(2)

2(17)

Innehållsförteckning

1 Sammanfattning av verksamhetsåret... 3

2 Framtiden... 3

3 Beskrivning över enhetens förutsättningar... 4

4 Verksamhetens mål... 4

4.1 Normer och värden/trygghet ... 4.2 Utvecklande lärmiljö... 5

4.3 Kunskaper ... 7

4.4 Utveckla sin fulla potential ... 11

4.5 Elevernas ansvar och inflytande/ Barn- och elevinflytande Fel! Bokmärket är inte definierat. 5 Enhetens övriga mål... 14

6 Elever i behov av särskilt stöd... 14

7 Uppföljning och utvärdering av arbetet mot kränkande behandling, diskriminering och trakasserier... 16

(3)

3(17)

1 Sammanfattning av verksamhetsåret

Skolans vision ”en trygg, kunskapsgivande skola med framtidstro” har helt naturligt gungat ordentligt med hotet om nedläggning. Vi har ändå lyckats hålla arbetsmoralen hög trots oroliga föräldrar och elever.

Personalen har arbetat målmedvetet med att omarbeta vår Likabehandlingsplan för att ökat tryggheten bland eleverna.

Mycket tid har lagts ner på att arbeta med nya läroplanen, att sätta oss in i de nya kursplanerna och kunskapskriterierna samt att konkretisera

kunskapsmålen så att de blir tydliga för elever och föräldrar. Vi har även satt oss in i Schoolsoft för att göra likvärdiga elevbedömningar. Detta arbete kommer att fortsätta med samma intensitet till hösten.

Vårt arbete med Hälsoskola känns nu som en livsnerv för skolan. Vi har även deltagit med det arbetet vid idémässan som genomfördes i Nordichallen i maj.

Vår matematiksatsning har fortsatt med utbildning för våra piloter. Avslutet med studiecirkeln har dock fått stå tillbaka för arbetet med Lgr 11.

Skolan har haft positivt ekonomiskt resultat. Kunskapsresultaten har varit tillfredsställande.

Nedläggningshotet har stärkt tilltron, sammanhållningen och nöjdheten med skolan. Andelen nöjda elever är 95 %. Målet 100 % hoppas vi uppnå med att tydliggöra vår likabehandlingsplan samt trygghetsrådets insatser i en av klasserna.

För elevernas trivsel måste vi också se över städrutinerna. Det framkommer i många sammanhang, bl.a. i skolhälsovårdens hälsosamtal, att elever och personal inte är nöjda med hur det städas, speciellt inte på toaletter och i duschar.

Vad som blivit mycket tydligt under läsåret är att föräldrar och elever i övrigt är mycket nöjda med sin skola.

2 Framtiden

Vi får 36 nya elever till hösten. Elevtappet till friskolorna har varit högt ca 58%

men inför nästa läsår ser vi ett minskat elevtapp.

Vi ser framtiden an med tillförsikt. Vi har det spännande arbetet med Lgr 11 och att öka elevernas delaktighet framför oss. Att utveckla stimulerande lärmiljöer bl.a. genom ökad användning av digitala klassrum är också ett

utvecklingsområde. Vi kommer att jobba vidare med att göra

likabehandlingsplanen till en angelägenhet för alla på skolan och vi fortsätter att utveckla vår skolgård som en produkt av vårt nolltoleransarbete.

(4)

4(17)

3 Beskrivning över enhetens förutsättningar

2010 2011 2012 Ekonomiska förutsättningar

* Tilldelade skattemedel 6´753 6´580

* Antal elever i f-klass 22 18 16

* Antal elever i grundskolan/grundsärskolan 97 94 84

* Antal elever i fritidshem 63 65 75

Personal

Antal heltidsanställda lärare med pedagogisk högskoleexamen 8 7 6 Antal elever/lärare omräknat till heltidstjänster 11,1 12,6 14,4

Antal förskollärare i f-klass 1,91 1,91 0,91

Antal pedagoger i fritidshem 4,0 3,8 3,8

Antal skolledare / antal personal 1/17 1/16 1/15

4 Verksamhetens mål

Trygghet (Normer och värden Läroplan)

Skolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera eleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar och låta dem komma till uttryck i praktisk vardaglig handling.¹

MÅL 1

I Sundsvalls skolor råder nolltolerans mot mobbning och kränkande behandling

Enhetens mål utifrån området Trygghet (från VP):

Gångvikens skolas vision:

”En trygg, positiv och kunskapsgivande skola med framtidstro.”

Mål:

• Att utarbeta en ny Likabehandlingsplan som blir ett stöd i vårt fortsatta arbete mot mobbning och kränkande behandling.

1 Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011

(5)

5(17)

• Göra elever och föräldrar delaktiga i Likabehandlingsplanen.

• Att i samverkan med barn och föräldrar förbättra möjligheterna till goda rastaktiviteter genom att utveckla skolgården.

Insatser för att nå målet:

Vi har utarbetat en ny Likabehandlingsplan som förankrats hos föräldrar och elever.

Trygghetsrådet har jobbat aktivt med elev- och föräldrasamtal.

Förebyggande arbete i klasserna (SET, klassråd, fadderverksamhet, kamratstödjarna, vänskapsvecka, lekdagar mm) har pågått.

Resultat

Vi har uppnått målet att öka tryggheten bland eleverna.

Analys – Lärdomar

Elevernas kännedom om Likabehandlingsplanen är låg. Det är också stor skillnad mellan klasserna och mellan pojkar och flickor.

Åtgärder som kommer att vidtas det närmaste året:

Vi avsätter mer tid för uppföljande samtal för Trygghetsrådet. Vår egen trivselenkät måste föras in i verksamhetsplanen.

Tid för att leda kamratstödjarverksamheten schemaläggs och

fadderverksamheten byggs ut. För att ytterligare öka tryggheten ser vi över både organisation av, och innehåll i dessa verksamheter. Nytänk behövs.

Vi kommer att ta upp Likabehandlingsplanen med personal, elever och föräldrar vid skolstarten i höst.

Vårt förebyggande arbete och trygghetsrådets arbete har gett positiva resultat.

För att upprätthålla den höga nivån vad gäller trygghet bland våra elever fortsätter vi med vårt förebyggande arbete.

MÅL 2

Sundsvalls skolor har en utvecklande lärmiljö

Enhetens mål utifrån området Utvecklande lärmiljö:

Elevskattning (elevenkät) 2010/2011

Instämmer helt/delvis

2011/2012 Instämmer helt/delvis Elever som är trygga i grundskolan, särskolan och

fritidshemmet. ^87% 95%

(6)

6(17)

Vi vill öka elevernas lust och vilja att lära genom att erbjuda varierad undervisning med modern utrustning.

Insatser för att nå målet (från VP)

• Satsning på fler datorer.

• Fler pedagoger gör PIM 3 klart.

• Fler pedagoger går lärledarutbildningen.

• Utbildning vad gäller digitala klassrums möjligheter.

Resultat

2009/2010 2010/2011 2011/2012

IT

* Antal pedagoger PIM 3 - 42% 45%

* Antal skolledare PIM 2 - 100% 100%

* Antal digitala klassrum - 8 8

* Antal personal/dator 8,5 6 1

* Antal elever/dator - 5,8 4

Utbildning

Personal (%) som deltagit i systematiskt kunskapsbildning 27% 27%

Genom införskaffandet av fler aktiva uttag och fler bärbara datorer har

tillgängligheten ökat. Vi är nöjda med att så många fler elever upplever att det är roligt att lära.

Personalen har utbildats i användandet av digitala klassrum.

Ytterligare en pedagog har fullföljt PIM 3.

Vi fick en ökad måluppfyllelse enligt elevenkäten (åk 3-5) på frågan ”Arbetet i skolan gör mig nyfiken så jag får lust att lära mig mer.”

Personalen har blivit allt mer taggad att använda de digitala klassrummens möjligheter, och sporrar varandra med tips och idéer. Pedagogernas positiva inställning påverkar också eleverna att vilja göra bra jobb med hjälp av den nya tekniken. Tekniken används .

Tidsbrist är anledningen i princip alla anger som skäl till att inte ha genomfört PIM än.

Elevernas möjlighet att använda t.ex. power point och kanonen när de

redovisar inför klass, har lett till att de som redovisar upplever det som mindre nervöst och att åhörarna visar större intresse och engagemang.

(7)

7(17)

Åtgärder för utveckling som kommer att vidtas det närmaste året:

• Rutiner för datoranvändandet och underhåll av datorerna ses över.

• Vi fortsätter, utifrån vad som är ekonomiskt möjligt, att utöka antalet datorer även nästa läsår.

• Vi ska slutföra utbildningen ”Alternativa verktyg” och utnyttjar ny teknik och möjligheter i större utsträckning för elever i behov av stöd.

• Vi införskaffar en skanner.

Kunskaper

Skolan ska ansvara för att eleverna inhämtar 0och utvecklar sådana kunskaper som är nödvändiga för varje individ och samhällsmedlem. Dessa ger också en grund för fortsatt utbildning.

Skolan ska bidra till elevernas harmoniska utveckling. Utforskande, nyfikenhet och lust att lära ska utgöra en grund för skolans verksamhet. Skolan ska erbjuda eleverna

strukturerad undervisning under lärares ledning, såväl i helkass som enskilt. Lärarna ska sträva efter att i undervisningen balansera och integrera kunskaper i sina olika former.²

MÅL 3

Alla elever når kunskapskraven i samtliga ämnen Alla elever i behov av särskilt stöd når målen

Inga elever har ogiltig frånvaro

Enhetens mål utifrån området kunskaper:

Genom att konkretisera nya läroplanens mål, och göra eleverna delaktiga i planering och utvärdering förväntas måluppfyllelsen öka.

Pedagogernas förväntningar på elevernas kunskapsutveckling är hög.

Alla elever ska nå målen i samtliga ämnen.

• Vi har ägnat mycket tid till att sätta oss in i Lgr 11, centrala innehållet, kunskapskriterier, lokal planering och elevbedömning.

(8)

8(17)

• Vi har fortsatt med vår matematiksatsning. Våra mattepiloter har deltagit i olika utbildningar.

• Vi har satsat på intensivläsning i de lägre årskurserna och vi har köpt in nya böcker till vårt skolbibliotek.

• Elevernas närvaro följs kontinuerligt upp i EHT.

Resultat

Andel elever som nått kravnivån på de nationella proven i åk 3 *

Flickor Pojkar Flickor Pojkar Flickor Pojkar Flickor Pojkar Provnamn ^Antal ^Nått

krav- nivån

%

Nått krav- nivån

%

Ej nått krav- nivån

%

Ej deltagit

%

Ej deltagit

%

Övrigt

% Övrigt

%

Matematik år 3 Prov A 16 100 100 0 0 0 0 0 0

Matematik år 3 Prov B 16 100 77,8 0 22,2 0 0 0 0

Matematik år 3 Prov C 16 100 100 0 0 0 0 0 0

Matematik år 3 Prov D 16 100 100 0 0 0 0 0 0

Matematik år 3 Prov E 16 100 100 0 0 0 0 0 0

Matematik år 3 Prov F 16 100 100 0 0 0 0 0 0

Matematik år 3 Prov G 16 100 100 0 0 0 0 0 0

Svenska år 3 Prov A 16 100 100 0 0 0 0 0 0

Svenska år 3 Prov B 16 100 100 0 0 0 0 0 0

Svenska år 3 Prov C 16 100 100 0 0 0 0 0 0

Svenska år 3 Prov D 16 100 100 0 0 0 0 0 0

Svenska år 3 Prov E 16 100 100 0 0 0 0 0 0

Svenska år 3 Prov F 16 100 100 0 0 0 0 0 0

Svenska år 3 Prov G 16 100 88,9 0 11,1 0 0 0 0

Svenska år 3 Prov H 16 100 100 0 0 0 0 0 0

Total

Andel elever som nått kunskapskraven enligt läroplanen i samtliga ämnen åk 3

Flickor Pojkar

Ämne Nått målen (%) Nått målen (%)

Matematik 100% 100%

NO (Biologi, Fysik, Kemi) 100% 100%

SO (Geografi, Historia, Religion, Samhällskunskap) 100% 100%

Svenska 100% 100%

(9)

9(17)

Svenska som andraspråk (SVA) - -

Analys – Lärdomar:

Organisationen av specialundervisningen har inte fungerat bra, kontinuiteten haltar pga. sjukdom, möten och dubbelfunktion hos specialpedagogen.

Vi ser över vår organisation för att tillgodose de elever som behöver stöd.

Andel elever som nått kravnivån på de nationella proven i åk 6 *

Flickor Pojkar Flickor Pojkar Flickor Pojkar Flickor Pojkar Provnamn ^Antal ^Nått

krav- nivån

%

Nått krav- nivån

%

Ej deltagit

%

Ej deltagit

%

Övrigt

% Övrigt

%

Engelska Part A

Muntlig interaktion 5 100 75 0 0 0 25 0 0

Engelska Part B

Receptiv förmåga 5 100 75 0 0 0 25 0 0

Engelska Part C

(skriva) 5 100 75 0 0 0 25 0 0

Matematik A

Muntligt delprov i grupp 5 0 75 100 0 0 25 0 0

Matematik B

Miniräknarfri 5 0 75 100 0 0 25 0 0

Matematik C

Miniräknarfri 5 0 75 100 0 0 25 0 0

Matematik D

Miniräknare tillåten 5 0 75 100 25 0 0 0 0

Svenska A

Muntligt prov 5 100 75 0 25 0 0 0 0

Svenska BC

Läsförståelse 5 100 75 0 25 0 0 0 0

Svenska D

Skrivuppgift, berättande 5 0 50 100 25 0 25 0 0

Svenska E Skrivuppgift,

argumenterande 5 0 50 100 25 0 25 0 0

Total 45,5 70,5 54,5 11,4 0 18,2 0 0

Andel elever som nått kunskapskraven i samtliga ämnen i åk 6 *

(10)

10(17)

Ämne Nått minst

betyg E (%) Ej nått betyg E (%) Nått minst

betyg E (%) Ej nått betyg E (%)

Bild 100% 0% 100% 0%

Engelska 100% 0% 100% 0%

Hem- och konsumentkunskap 100% 0% 100% 0%

Idrott och hälsa 0% 100% 75% 25%

Matematik 0% 100% 75% 25%

Modersmål - - 100% 0%

Musik 100% 0% 100% 0%

Biologi 100% 0% 100% 0%

Fysik 0% 100% 100% 0%

Kemi 100% 0% 100% 0%

Historia 100% 0% 100% 0%

Religion 100% 0% 100% 0%

Samhällskunskap 100% 0% 100% 0%

Slöjd 0% 100% 25% 75%

Svenska 0% 100% 50% 50%

Svenska som andraspråk - - - -

Teknik 100% 0% 75% 25%

Vi har endast haft 5 elever i åk 6. Vi redovisar därför inte vår analys utan behandlar den internt då det blir alltför utpekande för enskilda elever.

• För att öka måluppfyllelsen i matematik återupptar vi vårt arbete med studiecirkeln ”Att förstå och använda tal”, vi ämnar arbeta mer laborativt i ämnet.

• Vi fortsätter att i personalgruppen delge varandra exempel på planeringar i olika ämnen.

• När det gäller omdömen i alla ämnen kommer vi att utbilda oss mer i Schoolsoft och för att få föräldrarna mer delaktiga i Schoolsoft ges information på föräldramöten.

• Vi måste se över vår organisation för att tillgodose elevernas behov av stöd.

(11)

11(17)

Tjänstedeklaration inom området läsa och skriva i skolans tidigare år.

Andel elever i årskurs 1 som knäckt läskoden^3.

100% 100%

Många av eleverna i klassen var på gång redan i början av åk 1, läskoden var i princip knäckt redan kring jul, stort ansvar har lagts på föräldrar att hjälpa till med läsning hemma, inga barn med särskilda behov finns i klassen.

• Tillgång till intensivläsning med specialpedagog, halvklasstimmar i svenska samt bra samarbete med föräldrar.

Utveckla sin fulla potential

MÅL 4

I Sundsvalls skolor får elever utveckla sin fulla potential och förmåga Enhetens mål utifrån området Utveckla sin fulla potential:

Vi utvecklar barnens lärmiljö bl.a. i samarbete med STU, och i vårt arbete med Lgr 11 utvecklar vi arbetssätt som främjar alla barns inlärning.

• Skolskogen har även detta läsår använts i både fritids– och skolverksamheten, och elevernas lust att lära har ökat.

• En hel del material har köpts in till skolan i samband med ”Kom ut - utbildningen.

Resultat:

Elevskattning (elevenkät) Andel flickor Andel pojkar

Instämmer

helt/delvis Instämmer helt/delvis Arbetet i skolan gör mig nyfiken så att jag får lust att lära mer Tot.80%

Jag får stöd och hjälp om jag behöver det Tot.95%

Mina lärare förväntar sig att jag når kunskapskraven

i alla ämnen Tot.98%

3 Tjänstedeklarationens löfte utvärderas i kvalitetsredovisningen. Mätningen görs efter avslutat läsår.

(12)

12(17) Analys – Lärdomar:

Eleverna mår bra av att vistas i skogen, i leken tränas kreativitet och samspel.

• Vi fortsätter att utveckla vårt arbete med skolskogen, tillverkar material för undervisning utomhus i olika ämnen. Tid avsätts på sommardagar och APT.

Barn- och elevinflytande (Elevernas ansvar och inflytande Läroplan) De demokratiska principerna att kunna påverka, ta ansvar och vara delaktiga ska omfatta alla elever. Elever ska ges inflytande över utbildningen. De ska fortlöpande stimuleras att ta aktiv del i arbetet med att vidareutveckla utbildningen och hållas informerade i frågor som rör dem. Informationen och formerna för elevernas inflytande ska anpassas efter deras ålder och mognad. Eleverna ska alltid ha möjlighet att ta initiativ till frågor som ska behandlas inom ramen för deras inflytande över utbildningen.⁴

MÅL 5

I Sundsvalls skolor råder starkt elevinflytande

Enhetens mål utifrån området Elevinflytande:

Vi ska nå en ökad måluppfyllelse genom elevernas delaktighet i planering och utvärdering.

Eleverna ska få större inflytande över undervisningen, i enlighet med Lgr 11.

• Vi utvecklar våra olika råd; klassråd, elevråd, matråd och

hälsokommittén (mötesteknik, demokratifostran, delaktighet mm).

• Via elevrådet låter vi alla klasser delta i utvecklandet av vår Likabehandlingsplan.

Resultat

Elevernas nöjdhet med inflytande över arbetet i skolan Elevenkät åk 3-5; Att få vara med och bestämma

(13)

13(17)

Andel flickor Andel pojkar

Ja Nej Ja Nej

Läraren i min skola tar hänsyn till elevernas åsikter Tot.94%

Jag vet vad jag ska kunna för att nå målen i alla ämnena Tot.94%

Jag får veta hur det går för mig i skolarbetet Tot.89%

A. Schemat 38% 62% 48% 52%

B. Hur vi ska ha det i klassrummet 86% 14% 82% 18%

C. Hur vi ska arbeta (t ex i grupp eller var för sig) 64% 36% 76% 24%

D. Vem jag ska grupparbeta med 85% 15% 86% 14%

E. Vem jag ska sitta bredvid i klassrummet 69% 31% 52% 48%

F. Hur vi ska ha det på skolgården 85% 15% 86% 14%

G. Skolmaten 77% 23% 86% 14%

H. Hur vår likabehandlingsplan ser ut 38% 62% 48% 52%

Elevenkät åk 6-9; Påverkansmöjlighet

Under det senaste året har jag varit med om att bestämma eller påverka:

Nej Ja, vid något

enstaka tillfälle Ja, flera gånger Vad läraren skall ta upp och lära ut i olika ämnen

Vilka läroböcker och läromedel som vi skall använda.

Hur undervisningen skall gå till, om vi skall lyssna på läraren, grupparbeta eller göra egna undersökningar.

Vem jag skall grupparbeta med.

Hur mycket läxor och prov vi skall ha.

Vilken skolmat som skall serveras.

Utformningen av skolans likabehandlingsplan mot kränkande behandling

Vi har ej deltagit i denna enkät. Endast 5 elever har funnits i åk 6.

Analys - Lärdomar

Enligt enkäten ligger en genomsnittlig siffra på i hur stor utsträckning eleverna anser sig få vara med och bestämma på 69%.

Vi har stora skillnader mellan klasserna. Detta måste vi titta närmare på. Vad står det för? Mäter man ett allmänt mående i klassen?

Vi är bra på att utvärdera olika arbetsområden med eleverna, men inte lika bra på att ta med dem i planeringsskedet.

(14)

14(17)

Vårt uppdrag att på ett bättre sätt tydliggöra målen och syftet med de olika arbetsområdena behöver förbättras. Vi börjar med diskussioner i arbetslagen och genom att ta upp nya arbetsområden i våra klassråd.

Enhetens övriga mål:

Skolgårdsprojekt- förbättra trivseln genom att möjliggöra aktiva och roliga raster.

Via Hälsokommittén har eleverna fått vara med och lämna förslag på hur skolgården kan förbättras, dessa förslag har sedan lämnats till

fastighetskontoret. Elever i klass 5 har skickat en skrivelse till skoldirektören angående en skateboardramp på skolgården.

Resultat:

Eftersom skolan hotades av nedläggning lades de flesta förslagen i träda, men lekhagar mm målades om, utebänkar och pingisbord köptes in och cykelställ ställdes upp.

Engagerade elever leder till större sammanhållning på skolan och minskad skadegörelse.

Åtgärder för utveckling som kommer att vidtas det närmaste året:

Kontakten med fastighetskontoret återupptas till hösten och arbetet i hälsokommittén fortskrider enligt planerna.

I och med nedläggningshotet engagerar sig fler föräldrar i arbetet att skapa en bra skola.

5 Elever i behov av särskilt stöd

Andel elever med åtgärdsprogrammet (ÅP) Flickor Pojkar

Nått målet i ÅP 7 12

Ej nått målet i ÅP 2 1

(15)

15(17)

Vi har under läsåret haft svårt att organisera specialundervisningen på ett tillfredsställande sätt. Klasslärare med specialpedagogisk kompetens har ansvarat för specialundervisningen samtidigt som de ansvarat för sina klasser, och det har blivit ett alldeles för skört system. Vi kommer att se över

organisationen till hösten.

Trots våra organisationssvårigheter har vi i arbetet med barn i behov av särskilt stöd ändå nått goda resultat.

Elever i behov av särskilt stöd följs kontinuerligt upp i EHT, elevgenomgångar, fritidsmöten och i utvecklingssamtal.

De fångas tidigt upp i förskoleklassen och får också särskild stöttning i fritidsverksamheten på skolan.

Förskoleklass

Arbete med språklekar (Bornholmsmodellen), att ”skriva sig till läsning” både med dator och med penna.

Arbetat med språkförståelse, begreppsbildning, och arbetat med barn som behöver hjälp med speciella ljud i sitt uttal.

Social och emotionell träning, hur man uppför sig mot varandra, har varit ett av de dagliga inslagen i verksamheten.

Livskunskap har varit ett av verktygen vi använt både i stor och liten grupp (tjejsnack och killsnack).

Resultat:

11 av 17 barn har knäckt eller är på god väg att knäcka läskoden på grund av det dagliga språkarbetet i förskoleklassen.

Större språkmedvetenhet hos barnen, större ordförråd ger barnen ett bättre verktyg för att knäcka läskoden så tidigt som möjligt.

Barngruppen har i större utsträckning klarat av att lösa konflikter mer eller mindre på egen hand. Givetvis finns pedagogerna nära till hands.

Analys och lärdomar

En medveten social träning tidigt ger barnen egna verktyg för att dels lösa mindre konflikter och samspela med andra barn i gruppen och på skolan.

(16)

16(17)

Vi får många barn i förskoleklassen nästa läsår. Vi kommer att dela barnen i grupper för språkövningar och social träning.

Fritidshem

Trygg miljö

Social och emotionell träning Grov- och finmotorik

Leken

Språkmedvetenhet

Nolltolerans mot kränkande behandling:

Social och emotionell träning ges varje dag i olika situationer.

Likabehandlingsplanen omfattar all verksamhet vid skolan.

Resultat

Barnen visar på trygghet och känner tillit för kamrater och pedagoger. De har ökat sin ansvarsförmåga för sig själva och varandra.

I de olika aktiviteterna och den fria leken har barnen tränats socialt, emotionellt, motoriskt och språkligt. Det har gett resultat.

Barngruppen klarar i större utsträckning att lösa konflikter mer eller mindre på egen hand. Pedagoger finns även nära till hands.

Vi har arbetat mycket med den sociala emotionella träningen som gett ett gott resultat.

Åtgärder för utveckling som kommer att vidtas det närmaste året

Ett utökat samarbete med andra verksamheter, för att ge det behov av stöd till barnet som behövs i fritidsverksamheten

6 Uppföljning och utvärdering av arbetet mot kränkande behandling, diskriminering och trakasserier

Skolans mål

Utarbeta en Likabehandlingsplan som är fast förankrad hos elever, föräldrar och personal. Den ska vara tydlig, och inrymmande alla

diskrimineringsgrunderna.

(17)

17(17)

Elever, föräldrar och personal har jobbat med likabehandlingsplanen . Resultat:

Vi är nöjda med det nya förfarandet. Enligt enkäten har vi tryggare elever.

Analys – Lärdomar:

Vi har nog tidigare tagit för givet att eleverna haft större kännedom om planen än vad som faktiskt varit fallet, nu ser vi att det kan ha betydelse för barnens trygghet om vi arbetar mer grundligt och eleverna får en ökad medvetenhet om vad planen innehåller.

Vi kommer att ta upp innehållet i likabehandlingsplanen kontinuerligt varje höst i klasserna och med föräldrar via Skolrådet och föräldramöten.