Unga lagöverträdare. En litteraturöversikt om risk- och skyddsfaktorer och samhälleliga insatser mot ungdomsbrottslighet. Hosseini, Mohammad Reza

(1)

Unga lagöverträdare

En litteraturöversikt om risk- och skyddsfaktorer och samhälleliga insatser mot

ungdomsbrottslighet

Hosseini, Mohammad Reza

Examensarbete

Huvudområde: Socialt arbete Högskolepoäng: 210 hp Termin/år HT: 2021

Handledare: Sabine Gruber, sabine.gruber@miun.se Examinator: Lars Evertsson & Sabine Gruber

Utbildningsprogram: Socionomprogrammet

(2)

Abstrakt

Ungdomsbrottslighet är ett brett område med varierande brottstyper.

Processen från att unga utvecklar ett riskbeteende till att de deltar i brottsliga handlingar och utvecklar en brottskarriär är lång med många nyanser. Syftet med denna litteraturöversikt är att undersöka tillgänglig forskning om risk- och skyddsfaktorer gällande ungas brottsutveckling. Vidare att undersöka vilka insatser inom socialt arbete, som används i arbetet med unga lagöverträdare i olika stadier av brottsutveckling, som finns beskrivna i forskningen. För att hitta relevanta artiklar till studien användes databasportalen ProQuest Social Science och ProQuest Social Science Premium Collection. 16 refereegranskade artiklar rörande ämnet har valts ut och analyserats med kvalitativ innehållsanalys. Studiens resultat visar att det finns många riskfaktorer som ökar risken för att ungdomsbrottslighet, som exempelvis negativ inflytande från kamrater och familjen, psykisk ohälsa, substansanvändning och skola. Skolan kan bli en riskfaktor om det förekommer mobbning, våld och trakasserier. Däremot kan skolan vara en skyddsfaktor om skolans miljö är trygg. Andra skyddsfaktorer är exempelvis grannsamverkan, god relation inom familjen och föräldrakontroll. Vidare kom studien fram till att det finns förebyggande skolbaserade insatser som Against Gangs and Violence (GAGV) och Guided Self-Change (GSC). Det finns även behandlande insatser som multisystemisk terapi (MST), vilket är en familjebaserad behandling och gruppterapi som utförs i skolan. Vidare finns individbaserade behandlingsformer som narrativ exponeringsterapi och kognitivbeteende terapi. Utöver det finns tvångsinsats som Foster Care youth, det vill säga unga som har blivit placerad utanför hemmet av olika anledningar. Däremot visades inte alla behandlingsformer vara effektiva i att motverka ungdomsbrottslighet. MST hade ingen signifikant effekt i Sverige men gav motsatt effekt i USA. Avslutningsvis konstateras att det behövs mer forskning i svensk kontext då majoriteten av studierna utfördes i andra länder samt forskning kring unga flickor i ungdomsbrottslighet.

Nyckelord: Ungdomsbrottslighet, insatser, riskfaktorer och skyddsfaktorer

(3)

Innehållsförteckning

Inledning ... 1

1.1 Syfte och frågeställningar ... 3

1.2 Avgränsning ... 3

1.3 Disposition ... 4

2 Bakgrund ... 4

2.1 Den svenska ungdomsbrottsligheten idag ... 4

2.2 Faktorer som leder till ungdomsbrottslighet ... 6

3 Teoretiskt perspektiv ... 7

4 Metod ... 8

4.1 Design ... 9

4.2 Datainsamling och litteratursökning ... 9

4.3 Urvalsprocess ... 12

4.4 Analysmetod ... 14

4.5 Validitet, reliabilitet och genomförbarhet ... 15

4.6 Etiska övervägande ... 16

5 Resultat ... 18

5.1 Skyddsfaktorer ... 18

5.1.1 Familjens roll ... 18

5.1.2 Könsnormer och uppfostran... 19

5.1.3 Skola och bostadsområde ... 20

5.1.4 Sammanfattning av skyddsfaktorer... 21

5.2 Riskfaktorer ... 22

5.2.1 Psykisk ohälsa och substansanvändning ... 22

5.2.2 Negativ kamratinflytande ... 23

5.2.3 Negativ familjepåverkan... 23

5.2.4 Skola och bostadsområde ... 24

5.2.5 Könsnormer och uppfostran... 25

5.2.6 Tidigare inblandning i rättssystemet ... 26

5.2.7 Sammanfattning av riskfaktorer ... 26

5.3 Insatser ... 27

5.3.1 Förebyggande insatser ... 27

5.3.2 Behandlande insatser ... 28

5.3.3 Tvångsinsatser... 30

(4)

5.3.4 Sammanfattning av insatser ... 31

6 Diskussion ... 32

6.1 Resultatdiskussion ... 32

6.2 Metoddiskussion ... 37

6.3 Avslutande diskussion ... 38

Referenser ... 40 Bilagor ...

(5)

Inledning

Under de senaste åren i Sverige har allt fler ungdomar misstänks vara aktiva i kriminalitet. Brottsaktivitet bland ungdomar har sjunkit i ålder och allt fler unga under 15 år begår brott. Antal registrerade brott mellan 2016 - 2019 där gärningsmannen är yngre än 15 år har ökat med 35 procent (Motion till riksdagen, 2020/21:3302). Enligt statistik från Brottsförebyggande Rådet (BRÅ, 2020a) representerar unga mellan 15 - 20 år, 20 procent av brottsmisstänkta i hela landet. Ungdomar mellan 15 - 20 år står för 39 procent av narkotikabrott, 33 procent av brott mot person samt 23 procent av stöld i Sverige. Trots att cirka 8 procent av landets befolkning är ungdomar, omfattas 22 procent av alla lagföringsbeslut, unga mellan 15 - 20 år. Även gruppen unga under 15 år förekommer i brottssammanhang men då de inte är straffmyndiga finns det inte lagföringsbeslut avseende denna grupp.

Därmed förs det sällan statistik kring denna grupp. Ovanstående siffror tyder på att ungdomar är överrepresenterade bland brottsmisstänkta och brottsåtalade i jämförelse med alla andra åldrar. Något som är mycket tydligt i statistiken är att ungdomsbrottslighet som omfattar alla brottstyper har varit oförändrad men att det sker en ökning av våldsbrott där pojkar och unga män är överrepresenterade i (BRÅ, 2020a). Inblandning av unga i brottslighet, särskilt i grova brott lägger stort ansvar på socialarbetare som arbetar med dessa ungdomar. Socialtjänsten får kännedom om ungdomar som misstänks för brott redan vid första brottstillfällen. En del unga lagöverträdare har pågående utredning eller insatser hos socialtjänsten även innan de begår sitt första brott (Socialstyrelsen, 2020).

Ur ett samhällsperspektiv är det viktigt att barn och unga som begår brott får tidiga insatser för att motverka brottsligheten hos unga. Socialtjänsten strävar efter att barn och unga ska växa upp under trygga förhållanden.

Därmed arbetar socialtjänsten förebyggande för att förhindra att barn och unga ska fara illa, och har särskilt ansvar för barn och unga som begår brott.

När ett barn som har begått brott kommer i kontakt med socialtjänsten, ska socialnämnden bereda insatser enligt SoL och LVU. En del unga lagöverträdare återfaller inte i brott efter avslutade insatser men en grupp av unga lagöverträdare återfaller i brottslighet igen. Denna grupp som återfaller i brott riskerar att hamna i allvarlig kriminalitet om inte denna

(6)

ogynnsamma utveckling vänds mot rätt håll (Socialstyrelsen, 2020). I betänkandet Kriminella grupperingar - motverka rekrytering och underlätta avhopp (SOU 2010:15) framgår att det är vanligt förekommande att organiserade kriminella gäng rekryterar unga i sin verksamhet. Enligt denna utredning, riskerar 5000 ungdomar att rekryteras av kriminella gäng i Sverige. Unga skolas in för att begå grova brott åt kriminella gäng och detta trappas upp ända fram till att unga utvecklar en livslång kriminell karriär, tar till dödligt våld och möter alltmer svårigheter med att anpassa sig till ett normalt liv. I en BRÅ rapport (2020b) framgår att allt fler yngre personer förekommer i ärenden där dödligt våld har utövats. En fjärdedel av gärningsmän som har tagit till dödligt våld i uppklarade våldsbrott är 20 år eller yngre. Det finns ett mörkertal om hur många unga som är involverade i grova våldsbrott eftersom statistiken endast visar brott som har klarats upp eller misstankeregister som har lett till frikännande av brott (BRÅ, 2020b).

Det finns många moment från att unga begår sina första brott till att de blir tillräckligt kriminellt belastade att rekryteras av gängen. BRÅ:s kartläggning (2016) av organiserade brottslighet i Sverige visar att unga som rekryteras av organiserade kriminella gäng har en brottslig bakgrund redan innan de rekryteras. Ungdomar med kriminellt belastad bakgrund löper större risk för att rekryteras in i gängen (BRÅ, 2016). Riksdagen (2020) beskriver att flera samspelande faktorer bidrar till att unga väljer att begå brott. Bidragande faktorer till ungdomsbrottslighet kan exempelvis vara att den unge umgås med andra kriminella ungdomar, använder droger samt är borta utan skäl från skolan. Därför är det av vikt att koncentrera sig på förebyggande insatser så tidigt som möjligt. Riksdagen (2020) påpekar att tidiga insatser ökar chansen till att bryta brottsutvecklingen. Under denna fas, finns det goda möjligheter för socialtjänsten att arbeta med unga lagöverträdare och vända brottsutvecklingen, så att unga lagöverträdare inte utvecklar denna livsstil till en livslång kriminell karriär.

Mot bakgrund av ungas överrepresentation i brottslighet samt risk att utveckla kriminell livsstil, är det av vikt att undersöka vilka risk- och skyddsfaktorer som finns gällande ungdomsbrottslighet samt vilka insatser som är förekommande för dessa ungdomar, i form av en litteraturöversikt.

Denna litteraturöversikt kan vara till stöd till berörda professioner, framför

(7)

allt socialtjänsten i arbetet med unga lagöverträdare, genom att generera kunskap kring insatsers effektivitet samt fördjupning av risk- och skyddsfaktorer. Kunskapsöversikten rör sig i gränslandet mellan socialt arbete, kriminologi och psykologi, men fokus ligger på kunskap som är av intresse inom socialt arbete.

1.1 Syfte och frågeställningar

Syftet med denna studie är att, genom en forskningsöversikt, få utökade kunskaper om ungdomsbrottslighet och samhälleliga insatser mot det, utifrån analys och sammanställning av aktuell forskning inom området.

Nedanstående frågeställning ligger till grund för denna studie:

 Vilka skyddsfaktorer skyddar unga från att delta i brottslighet?

 Vilka riskfaktorer ökar ungas benägenhet att delta i brottslighet?

 Vilka olika former av insatser är förekommande för behandling av unga i riskzon och unga lagöverträdare?

1.2 Avgränsning

Huvudfokus i studien kommer vara på unga lagöverträdare som är på väg in eller redan är aktiva inom den organiserade brottsligheten. Dock kommer kunskaper om varför unga lagöverträdare hamnar i grövre brott vara av intresse för att få en övergripande förståelse av problematiken. Studien avgränsar sig till gruppen unga lagöverträdare mellan 10 - 20 år från båda biologiska könen. Riksdagen (2020) beskriver att det sker en samhällsförändring, vilket leder till att allt yngre barn deltar i brottsliga aktiviteter. Barn och unga rekryteras av kriminella gäng i så ung ålder som 10 år, vilket har visats genom en enkätundersökning som delats till diverse lokalpolisområden. Enligt Socialstyrelsen (2020) ansvarar socialtjänsten för att bredda insatser enligt SoL och LVU fram till att unga fyller 18 år och i vissa fall tills den unge fyller 20 år. Socialtjänstens ansvar upphör när den unge fyller 21 år, och därav avgränsas studien till barn och unga i åldern 10 till 20.

(8)

1.3 Disposition

Studiens upplägg är disponerad som följer. Kapitel två ger en fördjupad bakgrund till hur ungdomsbrottsligheten ser ut i Sverige idag. Kapitel tre handlar om teoretiskt perspektiv. Kapitel fyra beskriver val av metod, tillvägagångssättet av datainsamlingen, urval av artiklarna, samt val av analysmetod. Kapitel fem lägger fram resultat av studien under olika tema.

Sjätte kapitlet diskuterar studiens utfall, för- och nackdelar av metoden och framtida forskning.

2 Bakgrund

Kommande kapitel ger en fördjupad bakgrund om ungdomsbrottsligheten i Sverige. Kapitlet ger en överblick över hur ungdomsbrottsligheten ter sig i dagens Sverige samt vilka brottstyper och åldrar är mest förekommande inom ungdomsbrottslighet. Vidare kommer avsnittet belysa skydds- och riskfaktorer kring ungas brottslighet utifrån svensk forskning.

2.1 Den svenska ungdomsbrottsligheten idag

Enligt Polisen (2021) har ungdomsbrottsligheten i Sverige legat på relativt stabila nivåer de senaste 30 åren. Åldersspannet mellan 13 - 17 år bedöms vara den mest brottsaktiva perioden i livet. De flesta av brotten som en person begår under sin livstid, begås i tonåren och tonåringar faller offer för brott mycket oftare än folk i andra åldersgrupper (Polisen, 2021). BRÅ (2020a) genomför återkommande skolundersökning om brott. I BRÅ:s senaste skolundersökning som genomfördes 2019, har totalt 5 826 elever i årskurs 9 medverkat från hela Sverige. BRÅ:s undersökning visar att 48 procent av elever har utsatts för brott, minst en gång senaste 12 månadernas. Vanligaste brotten som dessa elever har utsatts för är bland annat stöld, misshandel, hot, rån och sexualbrott. Kön, etnisk bakgrund och socioekonomiska faktorer påverkar ungas brottsutsatthet. Vanligaste brott som tjejer utsätts för är sexualbrott och killar utsätts oftare för misshandel. Ungdomar med två utrikesfödda föräldrar utsätts i större utsträckning för brott än ungdomar med minst ett eller båda föräldrar födda i Sverige. Störst andel brottsutsatta ungdomar finns bland unga med separerade föräldrar och ungdomar från resurssvaga familjer. Vanligaste miljön där unga utsätts för brott är skolmiljön och förövaren är en ungdom som rör sig i samma miljö som

(9)

brottsoffren. När det gäller delaktighet i brott visar BRÅ (2020a) att 52 procent av deltagarna i skolundersökningen svarat att de har varit delaktiga i någon typ av brott minst en gång under senaste 12 månaderna. Vanligt förekommande brott som dessa elever har varit delaktiga i, är bland annat stöldbrott, våldsbrott, skadegörelse eller narkotikabrott. Det är vanligare att killar begår våldsbrott och skadegörelse. Unga med föräldrar födda i Sverige begår mest stöldbrott. Delaktighet i brott är vanligare hos unga med utrikesfödda föräldrar, separerade föräldrar och unga från resurssvaga familjer. En annan faktor som denna undersökning visar, är konsekvenser av oron hos deltagarna för att bli utsatt för brott. Undersökningen visar att elever som har varit oroliga för att utsättas för brott har exempelvis skolkat från skolan, undvikit specifika personer eller platser samt att de undvikit att vara ute på kvällstid (BRÅ, 2020a).

I betänkandet Kriminella grupperingar - motverka rekrytering och underlätta avhopp (SOU 2010:15) framgår att ungdomar har varit viktiga aktörer inom den organiserade brottsligheten. Denna utredning pekar på att rekrytering av unga till organiserade kriminella nätverk bör förhindras för att staten ska kunna ta itu med problematiken organiserad brottslighet. Denna utredning kategoriserar kriminella nätverk i följande olika grupperingar utifrån dess struktur: självdefinierade grupper, externdefinierade grupper, icke-namngivna grupper och projektbaserade konstellationer. Rekryteringsprocessen inom dessa grupperingar sker på olika sätt och tiden för rekryteringen tar olika lång tid beroende på grupperingens art. Betänkandet Kriminella grupperingar - motverka rekrytering och underlätta avhopp (SOU 2010:15) pekar ut förorts- och ungdomsgäng som en gruppering som är särskild intressant. Förorts- och ungdomsgäng drivs oftast av ungdomar och unga vuxna bosatta inom en viss stadsdel och rekryter ungdomar. En del unga som begår och återfaller i brott, består till mesta del av tonårspojkar. Denna grupp av ungdomar blir föremål för rekrytering till kriminella nätverk. Tonårspojkar som rekryteras till kriminella gäng har oftast en liknande profil. De är ofta dömda för flera fall av brott innan de går med i gäng, har svårigheter i skolan, tillhör etniska minoriteter och brukar narkotika. Ungdomar som rekryteras till kriminella gäng står oftast utanför arbetsmarknaden och ungdomens belastningsregister är en avgörande faktor till att personen inte har lyckats komma in i arbetsmarknaden (SOU 2010:15).

(10)

I BRÅ:s rapport (2020c) om dödligt våld i den kriminella miljön mellan 2005 - 2017 framgår att antalet brott med dödligt våld i den kriminella miljön har ökat senaste åren. Det dödliga våldet utövas allt oftare med skjutvapen.

Ungefär 78 procent av alla dödliga våldet utövas med skjutvapen och nära en fjärdedel relateras till automatvapen. Det har även blivit vanligare att våldet utövas på allmänna platser där vanliga människor befinner sig i.

Denna rapport betonar att allt fler yngre personer förekommer i ärenden där dödligt våld har utövats och 97 procent av förekommande personer i dessa ärenden är män. Enligt BRÅ (2020c) ligger medianålder bland offren som har utsatts för dödligt våld på 27 år. Ungdomar på 23 år och yngre består av en fjärdedel av offren som utsätts för dödligt våld i konflikter mellan kriminella nätverk. När det kommer till gärningspersoner som utövar dödligt våld, blir medianåldern lägre än offren. Medianålder på gärningspersoner som har tagit till dödligt våld i uppklarade brott ligger på 23,5 år bland misstänkta personer. En fjärdedel av gärningspersonerna är 22 år eller yngre.

Medianålder på misstänkta personer blir ännu lägre jämfört med gärningspersoner. En fjärdedel av alla som misstänks för våldsbrott är 20 år eller yngre (BRÅ, 2020c). Mot bakgrund av att allt fler unga misstänks eller döms för grova våldsbrott eller brott som är relaterade till gängkriminalitet, har Regeringen (2021) föreslagit lagändringar som ökar möjligheter att utöka socialtjänstens ansvar mot unga lagöverträdare. Detta innebär att socialtjänsten med hjälp av tidiga och samordnade insatser, ska rikta särskilda satsningar mot unga i riskzon i ett tidigare skede för att hindra unga brottsutveckling (Regeringskansliet, 2021).

2.2 Faktorer som leder till ungdomsbrottslighet

Puhakka (2001) undersöker ungdomar under 18 år som har dömts för våldsbrott 1999 i Stockholm. Undersökningen är mångfacetterade och fördjupar sig in i bland annat ungdomars familje- och etnisk bakgrund, skolgång, missbruk, psykisk hälsa och socioekonomisk status. Resultat av undersökningen visade att två tredjedelar av dessa ungdomar växte upp med bara en förälder. Mer än hälften hade utländsk bakgrund, hälften av ungdomarna upplevde långvariga familjeproblem och 44 procent av familjerna hade ekonomiska svårigheter varav 30 procent varit långtidsarbetslösa. Ungefär 45 procent av ungdomarna hade allvarliga

(11)

svårigheter med skolan som resulterade i att skolan upprättade anmälan till socialtjänsten, cirka 36 procent av ungdomarna upplevde att de har haft problem med alkohol eller narkotika och en femtedel upplevde allvarliga psykiska problem. Totalt har 65 ungdomar deltagit i denna undersökning varav 48 varit aktuella för utredning och insatser även innan brottstillfällen (Puhakka, 2001).

Flyghed och Estrada (2017) betonar att på samma sätt som det finns faktorer som skyddar en från brottsligheten, finns det en del faktorer som utgör en risk för att personer hamnar i brottslighet. Personer med fler riskfaktorer kring sig, löper större risk att hamna i kriminalitet. Socioekonomisk status kan vara en riskfaktor för att hamna i brottslighet. Med socioekonomisk status menas social ställning som personer har i samhället utifrån utbildningsnivå och ekonomi. Att tillhöra en familj med låg socioekonomiskt status innebär ökad risk för att hamna i kriminalitet. Andra faktorer som utgör en risk för att hamna i kriminalitet är bland annat att växa upp i en splittrad familj och tillhöra en minoritet. Enligt Flyghed och Estrada (2017) riskerar ungdomar med svag socioekonomisk status från en etnisk minoritet med svag familjeanknytning att begå brott i större utsträckning än andra ungdomar. En annan faktor som utgör en risk att begå brott är bristande självkontroll. Ur ett psykologiskt perspektiv kan brottsbenägenheten öka hos personer som har bristande självkontroll, det vill säga att personer har svårt att stå emot frestelser. Tecken på bristande självkontroll visas tidigt i barndomen då barn agerar ofta impulsiv, okänslig, rastlöshet, risktagande, tröttnar snabbt på tidskrävande aktiviteter och söker sig till snabbt tillfredsställande aktiviteter (Flyghed & Estrada, 2017).

3 Teoretiskt perspektiv

Flyghed och Estrada (2017) skriver om teori om sociala band det så kallad social kontrollteori av Hirschi som en förklaring till varför en del ungdomar avstår från kriminalitet. I Hirschis socialkontrollteori ingår fyra element som utgör skydd för unga att undvika brottslighet. Social kontroll innebär att brottslighet betraktas som ett avvikande beteende och den som begår brott avviker från samhället. Känslan att vara avvikande i mängden utgör ett skydd och leder till att unga avstår från att begå brott. Nedan sammanställs

(12)

de fyra element som Hirschis social kontrollteori byggs på (Flyghed &

Estrada, 2017).

 Anknytning - bra relation med familjen och personer i omgivning;

 Åtagande - strävan efter att nå samhälleliga framgång t.ex. karriär och utbildning;

 Involvering - tidsmässig upptagenhet med fritids- och sportaktiviteter som skapar disciplin och håller unga borta från riskmiljöer;

 Övertygelse - att vara övertygad om att det är moraliskt rätt att följa lagar och regler.

Teori om sociala band presenterades år 1969, vilket väcker frågan om denna teori fortfarande skulle vara aktuellt idag. Trots att Hirschis teori passade i ett samhälle som skiljer sig från samhället vi lever i idag, kan teorin fortfarande vara aktuellt i vissa avseenden. Enligt social kontrolteori kan avsaknad av strävan efter samhälleliga framgång förklara exempelvis arbetslöshet, ekonomiska svårigheter och svårigheter i skolan hos unga i kriminalitet och deras familjer. Även avsaknad av bra relation med familj och personer i omgivningen hos kriminella ungdomar kan förklara varför dessa ungdomar löper större risk för brottslighet. Dock kan inte Hirschis teori ge en helhetsbild av ungdomsbrottslighet då teorin endast fokuserar på faktorer på individnivå. Därför har denna teori låg användbart i dagens samhälle men kan ändå förklara vissa faktorer. Detta kan bero på att ungdomsbrottslighet är ett komplex samhällsproblem och behöver undersökas även på samhällsnivå och gruppnivå. Det beror även på att samhällsstrukturen under Hirschis tid skiljer sig mycket från dagens samhälle.

4 Metod

Detta kapitel innehåller en redogörelse för studiens design, datainsamlingsmetod, tillvägagångssättet av sökning i databasen samt urval av de vetenskapliga artiklar som ligger till grund för litteraturöversikten.

Vidare kommer information om studiens validitet, reliabilitet och etiska överväganden redovisas. Kapitlet avslutas med en diskussion kring vald analysmetod för studien samt en redovisning av analysens olika tema.

(13)

4.1 Design

Denna studie är en systematisk litteraturöversikt om skydd-, riskfaktorer och förekommande insatser mot ungdomskriminalitet. Förutsättningen för att genomföra en systematisk litteraturöversikt är att det ska finnas en tillräcklig mängd av studier som håller god kvalitet så att dessa kan skapa ett underlag av information för bedömning. Systematisk litteraturöversikt är bäst lämpad för studier som syftar till att undersöka bästa möjliga eller mest effektiva alternativet inom ett visst ämne, vilket passar bäst för denna studie (Forsberg och Wengström, 2016).

4.2 Datainsamling och litteratursökning

Barajas m.fl. (2013) beskriver PICOC-metoden som ett sätt att precisera frågeställningen till ett mindre avgränsat område. Ett problem kan ha många olika nyanser och därför kan det vara av intresse att endast fokusera på en specifik nyans av problemet. Friberg (2017) beskriver litteraturstudier som ett sätt att fördjupa sig inom ett problemområde med stöd av litteratur och för att studera problemområdet behöver författaren avgränsa sig till sitt valda område av problematiken. PICOC-metoden presenteras som ett verktyg som hjälper författaren med sin avgränsning (Friberg, 2017). PICOC- metoden ger ett avgränsat sökresultat i databassökning och används i denna studie för att få önskad resultat. Metoden används i denna studie för att kunna rikta sig mot en specifik målgrupp.

För att hitta relevanta vetenskapliga artiklar om ungdomsbrottslighet har några av databasportaler som Mittuniversitetets bibliotek ger tillgång till använts. Sökningen har gjorts på databasportaler ProQuest Social Science och ProQuest Social Science Premium Collection. Vid sökning på ProQuest Social Science ger databasportalen automatisk tillgång till sex databaser, bland annat APA PsycArticles, APA PsycInfo, ERIC, PTSDpubs, Sociological Abstracts och Worldwide Political Science Abstracts. Även databasportalen ProQuest Social Science Premium ger automatisk tillgång till flera databaser.

Databaser som ProQuest Social Science Premium Collection ger automatisk tillgång till är bland annat Criminology Collection, Education Collection, International Bibliography of the Social Sciences (IBSS), Library &

Information Science Collection, Linguistics Collection, Politics Collection, Social Science Database och Sociology Collection. Sökresultat från dessa två

(14)

databasportaler överlappar varandra i innehåll till en viss del men skiljer sig ofta i antal sökträffar.

Vid första sökningen användes endast synonymer till ämnet, det vill säga synonymer till ungdomsbrottslighet. Syftet med första sökningen är att se hur stor träffbild detta ämne kan ge. Första sökningen gjordes med sökorden

"juvenile delinquency" OR "young people in crime" OR "youth crime" OR

"youth criminality" OR "youth violence". Sökträffen blev 72 822 träffar.

Detta innebär att ämnet är ganska utbrett och sökningen behöver vara mer fokuserad och insnävad. För att underlätta sökningen användes två söksträngar så att sökningen kunde ge en mer preciserad träff. Första söksträng riktade sig mot ungdomar så synonymer som teenager OR teen*

OR youth OR "young adult*" OR juvenescent OR juvenile OR adolescen*

användes i denna söksträng. Nästa söksträng riktade sig mot ungdomar som är aktiva i kriminalitet och för att vara preciserade användes synonymer till gängbrottslighet "gang crime*" OR "gang criminal*" OR "gang violence*"

OR "gang fight*" OR "criminal gang*" OR "gang conflict. Ämnet ungdomsbrottslighet rör sig i gränslandet mellan socialt arbete, kriminologi och till viss del psykologi. Därav är det viktigt att sökorden som används primärt riktar sig mot kunskapsområden inom socialt arbete. Därför lades thesaurus “intervention in social work” så att sökningen endast riktade sig mot artiklar inom socialt arbete. Ovanstående söksträngar kombinerades med thesaurus för att göra en avancerad sökning.

För att få tillgång till nyare vetenskapliga artiklar filtreras sökresultatet till artiklar med publicerings år 2000 – 2021. Ytterligare exkludering görs gällande publiceringslandet för att sökresultatet ska motsvara västerländsk kontext och därmed likna den myndighet- och samhällsstrukturen som är rådande i Sverige. Därmed exkluderas vetenskapliga artiklar med publiceringsland utanför Europa och Nordamerika från sökresultatet.

Resultat på sökningen och antal sökträffar redovisas nedan i tabell 1 - redovisning av sökord och sökträffar.

Tabell 1, redovisning av sökord och sökträffar

Datum Databas Sökord Träffar

(15)

211109 ProQuest Social Science

"juvenile delinquency" OR "young people in crime" OR "youth crime" OR "youth criminality"

OR "youth violence"

72 822

Premium Collection

"juvenile delinquency" OR "young people in crime" OR "youth crime" OR "youth criminality"

OR "youth violence"

14 752

teenager OR teen* OR youth OR "young adult*"

OR juvenescent OR juvenile OR adolescen*

1 754 572

Premium Collection

teenager OR teen* OR youth OR "young adult*"

OR juvenescent OR juvenile OR adolescen*

11 010

"gang crime*" OR "gang criminal*" OR "gang violence*" OR "gang fight*" OR "criminal

gang*" OR "gang conflict*"

5 235

Premium Collection

"gang crime*" OR "gang criminal*" OR "gang violence*" OR "gang fight*" OR "criminal

gang*" OR "gang conflict*"

4 112

intervention in social work 49 447

Premium Collection

intervention in social work 48 704

(teenager OR teen* OR youth OR "young adult*"

OR juvenescent OR juvenile OR adolescen*) AND ("gang crime*" OR "gang criminal*" OR

"gang violence*" OR "gang fight*" OR "criminal gang*" OR "gang conflict*") AND PEER(yes)

2 630

Premium Collection

"gang violence*" OR "gang fight*" OR "criminal gang*" OR "gang conflict*") AND PEER(yes)

2 793

"gang violence*" OR "gang fight*" OR "criminal gang*" OR "gang conflict*") AND (intervention

in social work) AND PEER(yes)

176

(16)

Premium Collection

"gang violence*" OR "gang fight*" OR "criminal gang*" OR "gang conflict*") AND (intervention

in social work) AND PEER(yes)

1 743

Filter: Peer- reviewed, publicerings år 2000 – 2021, not fulltext, engelska, exkludering av icke-

västerländska länder från sökningen

135

Premium Collection

Filter: Peer- reviewed, publicerings år 2000 – 2021, not fulltext, engelska, exkludering av icke-

västerländska länder från sökningen

489

4.3 Urvalsprocess

Urval av artiklar ska göras på ett systematiskt sätt. Forsberg och Wengström (2016) ger tydliga instruktioner om hur urval av artiklarna ska gå till.

Urvalsprocessen sker stegvis och utifrån tydliga instruktioner som nedan:

 Steg 1: Identifiering av valt problemområde och bestämma vilka sökord som ska användas vid sökningen.

 Steg 2: Språk och publicering år bestäms så studierna kan väljas dessa kriterier. Här kan även metoden på studien väljas.

 Steg 3: Påbörja sökningen i databasen.

 Steg 4: Påbörja även söka på egen hand efter opublicerade artiklar vid behov.

 Steg 5: Gå igenom titlar på sökresultaten och läsa abstract på artiklar som låter intressanta. Välj sedan artiklar som är relevanta inom vald problemområdet och förflytta artiklarna till en mapp.

 Steg 6: Läs valda artiklar som förflyttades till en mapp i steg 5. Bestäm sedan om artiklarna i mappen behöver användas i studien eller uteslutas.

Något som blev tydligt vid urvalet av artiklarna är att det finns stort utbud av vetenskapliga artiklar om ungdomsbrottslighet som har sin grund i kriminologi och straffrätt. En stor del av artiklarna i sökresultatet handlade även om psykologiska faktorer hos unga lagöverträdare som inte bedömts

(17)

var relevanta för socialt arbete. Dessa artiklar med inriktning mot kriminologi och psykologi exkluderades. Det har dock varit begränsat utbud av vetenskapliga artiklar som har sin grund inom socialt arbete och majoriteten av forskningen inom aktuellt område kommer från Nordamerika. Det slutliga urvalet av artiklar gav 16 samhällsvetenskapliga och peer-reviewed granskade artiklar publicerade mellan 2000 - 2021 med fokus på unga lagöverträdare som löper risk att hamna i gängkriminalitet. I tabell 2 - redovisning av urval och antal av artiklar redovisas antal artiklar som valdes ut i varje steg.

Tabell 2, redovisning av urval och antal av artiklarna.

Urval Tillvägagångssätt Antal

Urval 1 Över 200 artiklar lästes i titel och abstrakt för att få förförståelse av vad artiklarna handlar om. 32 artiklar som ansågs vara relevant valdes ut och flyttades till en mapp.

32 artiklar

Urval 2 Alla 32 artiklar lästes i sin helhet och av dessa har 22 artiklar flyttats till en ny mapp. 10 av 32 artiklar exkluderades efter att hela artikeln lästes. Exkluderade artiklarna bedömdes inte vara lämpliga för målgruppens avgränsning.

22 artiklar

Urval 3 De 22 artiklarna lästes flera gånger och 4 av dessa artiklar exkluderades eftersom artiklarna berörde mer andra kunskapsområden än socialt arbete.

16 artiklar

Efter urvalsprocessen har artiklarna granskats med hjälp av Barajas m.fl.

(2013) granskningsfrågor för kvalitativa och kvantitativa studier (Se bilaga 1 - checklista för kvalitativa och kvantitativa studier). Detta eftersom Barajas m.fl. (2013) granskningsmall innehåller många detaljerade frågor och är enkelt att följa. Frågor i granskningsmallen avser frågor om bland annat studiens syfte, undersökningsgrupp, datainsamling, mätmetoder, dataanalys och utvärdering. Många av frågorna i granskningsmallen har

“ja” och “nej“ som svarsalternativ, men i vissa frågor behöver svaren beskrivas utförligt. Efter att alla frågor i granskningsmallen har besvarats blir det tydligt om den granskade studien håller god kvalité eller inte. Om den granskade studien får många “nej” i svaren tyder det på att studien har

(18)

många brister och håller låg kvalité. Artiklarna har sedan sorterats i två olika tabeller. Artiklarna med kvalitativ metod redovisas i en tabell och artiklar med kvantitativ metod redovisas i en annan tabell. Se bilaga 2 för redovisning av kvalitativa och kvantitativa artiklar.

4.4 Analysmetod

Analysmetoden som ligger till grund för denna litteraturöversikt är kvalitativ innehållsanalys. Bryman (2018) skriver att innehållsanalys används för att på ett systematiskt sätt analysera innehåll i data genom kategorier som framställts i förväg. Kategorisering innebär att forskaren kodar materialet utifrån ämne och tema som är av vikt för studien. För att kunna kategorisera materialet utifrån olika teman har ett kod-schema framställts. Enligt Boréus och Kohl (2018) fastställer kod-schemat vad som är viktigt i materialet. För att kunna framställa ett kod-schema är det av vikt att först läsa igenom materialet för att sedan kunna plocka ut det som är relevant för studien (Boréus & Kohl, 2018). Efter att alla artiklarna lästes noggrant, kodades artiklarna, det vill säga att relevanta textavsnitt för studiens ändamål plockades ut. Efter att ha granskat varje textavsnitt och dess innehåll, framställdes huvudteman där olika textavsnitt som berör liknande ämne blev sammansatt. Detta ledde till att tre huvudteman utformades, det vill säga “skyddsfaktorer”, “riskfaktorer” och ”insatser”.

Det teman som framställts har sin utgångspunkt i studiens syfte och frågeställningar, för att kunna svara på dessa. Sedan har underteman under varje huvudtema framställts för att illustrera närmare vad varje huvudtema handlar om. För att illustrera teman och underteman har en tabell framställts.

Se tabell 3.

Tabell 3 - redovisning av huvudteman och underteman

Huvudtema

Skyddsfaktorer Riskfaktorer Insatser

Undertema

Familjens roll Negativ familjepåverkan

Förebyggande insatser Skolanknytning Substansanvändning och

(19)

Bostadsområde Negativa kamratinflytande

Behandlande insatser Kamrat Inflytande Könsnormer i uppfostran

Könsnormer i uppfostran Bostadsområde och skolan Tvångsinsatser

Involvering i rättssystemet

Psykisk ohälsa

4.5 Validitet, reliabilitet och genomförbarhet

Barajas m.fl. (2013) beskriver att validitet är en förmåga att mäta det som är avsett att mätas i studien. Syftet med denna studie är att undersöka risk- och skyddsfaktorer för ungdomsbrottslighet och studera förekommande insatser för behandling av unga lagöverträdare. Studien bedöms mäta det som är avsedd att mätas och bedöms därför ha hög validitet. Validiteten av studien blir högre om systematiska mätfel undviks. Systematiska mätfel kan exempelvis undvikas genom slumpvis fördelning av deltagarna. Många av studierna i denna litteraturöversikt har använt sig av randomiserad fördelning av deltagarna (RCT) vilket minimerar systematiska mätfel i studien. Vidare beskriver Barajas m.fl. (2013) att validitet har två variabler.

Intern- och extern validitet. Intern validitet innebär tillförlitligheten i resultatet av studien. Resultat från denna studie stämmer överens med verkligheten och bekräftas av flera andra studier vilket tyder på att studien håller hög intern validitet. Samtliga studier som ligger till grund för denna litteraturöversikt är refereegranskade vilket bidrar till tillförlitligheten i denna studie. Barajas m.fl. (2013) menar att extern validitet däremot innebär att resultat från studien går att generaliseras till populationen. Det vill säga att resultatet ska kunna appliceras på en hel befolkning. Samtliga studier har tagit hänsyn till olika minoritetsgrupper i samhället vilket möjliggör att resultatet går att överföras till majoriteten av befolkningen. Även de risk och skyddsfaktorer som framkommer i studierna bekräftas av flera studier, vilket innebär att det kan överföras till flera grupper och sammanhang med samma utfall.

Booth (2018) menar att reliabilitet kan tolkas som mätmetodens förmåga att upprepa en undersökning och få samma mätvärde. Det innebär att

(20)

undersökningen ska kunna göras om av en annan person och undersökningen ska få relativt samma resultat. Studier med hög reliabilitet har högre pålitlighet. Det som ökar studiens reliabilitet är en välskriven metod så att en annan forskare ska kunna följa tillvägagångssättet och når samma resultat utifrån den beskrivna metoden. Det bedöms att denna studie har hög reliabilitet då metoden och hela processen beskrivs utförligt under metodavsnittet, vilket innebär att en annan person kan uppnå samma resultat vid upprepning av tillvägagångssättet.

4.6 Etiska övervägande

Bryman (2018) skriver om grundläggande etiska principer som en forskare ska tänka på vid forskningen. Fyra etiska krav i forskningen är konfidentialitets kravet, samtyckeskravet informationskravet, och nyttjandekravet. Kofidentialitets kravet innebär att forskningsdeltagarnas personliga uppgifter ska hanteras med försiktighet och är sekretessbelagd.

Samtyckeskravet handlar om att forskningspersoners deltagande är frivilligt och att de själva får bestämma om de vill medverka i studien eller inte. Med informationskravet menar Bryman (2018) att forskningsdeltagarna ska få information om forskningens syfte och processen, hur informationen kommer att användas samt att de kan återta sitt samtycke under forskningsprocessen. Nyttjandekravet handlar om att det insamlade uppgifter från forskningsdeltagarna får endast användas i studiens ändamål.

Vidare skriver Bryman (2018) att forskaren ska ta hänsyn till huruvida forskningsdeltagarna kan känna obehag eller komma till skada av studien.

Då denna studie utgår från att granska andras forskningsstudier, berör dessa frågor inte studien direkt då inga personer intervjuats. Däremot har hänsyn tagits vid etiska överväganden gällande val av forskningsartiklar. Samtliga forskningsartiklar som valts i denna studie är refereegranskade artiklar, vilket innebär att sakkunniga personer har kvalitetsgranskat artiklarna.

Vidare har varje metodavsnitt i artiklarna och huruvida de förhåller sig till de fyra etiska kraven granskats. Samtliga artiklar har redovisat metodavsnittet grundligt och inga personliga uppgifter har riskerat att röjas.

Olika städer där data har samlats ifrån har nämnts i många av artiklarna, däremot har inga stadsområden eller skolor angetts. Vidare har forskningsdeltagarna beskrivits som grupp, för att egenskaper inte ska

(21)

kunna kopplas till enskilda personer. Några enstaka artiklar berörde information av känslig art, men inga städer har nämnts i dessa artiklar, för att deltagarna inte ska identifieras. Därav har alla artiklar tagit hänsyn till etiska överväganden och varit noggranna med att inte röja personliga uppgifter. Genom att artiklarna även är refereegranskade innebär det att samtliga artiklar är av god kvalité och tagit hänsyn till nyttjandekravet samt samtyckeskravet.

Kalman och Lövgren (2019) skriver om forskaretik som handlar frågor om plagiat, fusk samt förvrängning av information. Vidare skriver författarna att forskaren ska vara noggrann, opartisk och ärlig i sitt forskningsarbete.

Gällande noggrannhet skriver författarna att forskaren ska redovisa forskningsprocessen och hur materialet har samlats in. Forskaren ska även vara noggrann med att referera när forskaren använder material från andra forskare. Dessa principer har beaktats i denna studie genom att insamling av material och tillvägagångssätt redovisats grundligt i metodavsnittet. Vidare har varje artikel granskats utifrån ett opartisk samt ärligt förhållningssätt.

Artiklarna har redovisats som de förekommer, utan att ändra innebörden i någon av dem. Utöver det har inga material beskrivits utan referering till den originella källan.

Vetenskapsrådet (2017) beskriver att en viktig del i forskningsetik handlar om hur personer som har medverkat i en studie bör behandlas. Som forskare bär man ansvaret för att deltagarna i ett forskningsarbete skyddas från kränkningar och möjliga skador som kan uppkomma. Utifrån att artiklar i denna forskningsöversikt har särskilt fokus på etniska minoritetsgrupper samt boende i svaga socioekonomiska stadsdelar, finns det en risk att dessa grupper pekas ut som kriminella och indirekt demoniseras. Samtidigt kan det upplevas som svårt att utesluta dessa studier från resultatet. Därför kan det vara av vikt att belysa detta för att göra läsaren medveten om risken för demonisering av dessa grupper. Det kan även konstateras att ämnet ungdomskriminalitet är ett politiserat ämne. Därmed kan resultat från studier och statistik från statliga myndigheter som har använts i inledningen ge denna forskningsöversikt en vinklad syn på ungdomar med etniska minoriteter trots att det inte är fallet.

(22)

5 Resultat

I kommande kapitel kommer resultat från de insamlade studierna att redovisas (se bilaga 2). Resultatet har delats in i olika avsnitt utifrån de tre teman samt dess underteman (redovisas i tabell 3). Resultatet presenteras i olika tema i följande ordning - skyddsfaktorer, riskfaktorer och insatser.

Varje tema avslutas med en sammanfattning för att binda samman temat.

5.1 Skyddsfaktorer

Detta tema lägger fram faktorer som skyddar unga från att utveckla riskbeteende som i senare skede leder till brottsliga handlingar. Information om vilka faktorer som är av betydande roll och utgör skydd presenteras här.

Avsnittet avslutas med sammanfattning av skyddsfaktorer.

5.1.1 Familjens roll

Mattson m.fl. (2020) studerar unga lagöverträdare som löper risk för att bli involverade i grova brott, bland annat våldsbrott med skjutvapen.

Skyddande faktorer som har identifierats i studien är stark familjeanknytning och strikt föräldrakontroll som utgör skydd från att unga ägnar sig åt brottslighet. Även unga som är involverade i grova våldsbrott har i undersökningen uppgett att bra anknytning till familjen och hårdare kontroll från föräldrarna hade kunnat hindra dem från att engagera sig i kriminalitet. Merrin m.fl. (2020) har gjort en kartläggning av unga lagöverträdare som har rapporterat att de är aktiva inom kriminella gäng.

Kartläggningen visar att familjeanknytning är en av främsta skyddsfaktorer som förhindrat en del unga från att ansluta sig till gäng. Familjer med strikt föräldrakontroll hindrar sina barn från att vistas i områden som medför risk för inblandning med gängkriminella. Merrin m.fl. (2020) drar ett samband mellan bristande föräldrakontroll och ökad involvering i kriminella gäng hos unga.

Wheeler m.fl. (2017) drar liknande slutsats och menar att hårdare föräldrakontroll utgör en skyddsfaktor som skyddar unga från att hamna i kriminalitet. Föräldrar med strikt och hård föräldrakontroll minimerar sina barns brottsbenägenhet genom att kontrollera aktiviteter som riskerar att leda barnen till brott. En annan skyddsfaktor som Wheeler m.fl. (2017) har identifierat är ungdomars relation till sin familj. Unga med stark anknytning

(23)

till sin familj dras mindre till kriminalitet och droger. Ungdomar uppvuxna under hälsosamma familjeförhållanden med bra familjerelation visar bättre självkontroll och mindre bruk av alkohol och narkotika. Killoren m.fl. (2021) bekräftar vikten av familjeanknytning som skyddsfaktor i sin studie. Utöver föräldrarnas roll, visas syskonens roll som mycket viktigt i skyddet av unga.

Känslomässiga och gynnsamma syskonrelationer, hindrar unga från att lockas till brottsliga handlingar och droger.

Kapetanovic m.fl. (2019) undersöker sambandet mellan föräldrar samt ungdomars relation och ungas brottslighet i Sverige. I sin studie konstaterar Kapetanovic m.fl. (2019) att tonårsperioden medför ökat riskbeteende hos unga. För att föräldrarna ska kunna vidta skyddande åtgärder, behöver föräldrarna ha insyn i barnens riskbeteende. En bra föräldra-barnrelation identifieras som skyddsfaktor mot ungdomsbrottslighet, alkohol- och droganvändning. Ungdomar som har nära relation med sina föräldrar brukar själva avslöja sina riskbeteenden vilket ger föräldrarna chansen att skydda barnen. Vidare skriver Kapetanovic m.fl. (2019) att en annan skyddsfaktor är föräldrarnas förmåga att skydda och vägleda sina barn.

Föräldrar som har tillräckliga kunskaper om hur barnens riskbeteende ska hanteras kan skydda sina barn i större utsträckning än föräldrar som saknar kunskaper inom området.

Wheeler m.fl. (2017) presenterar sambandet mellan familjevärderingar och ungas brottslighet i sin studie. Studiens resultat visar att ungdomar med starka familjevärderingar löper mindre risk för risktagande beteende och kriminalitet. Detta bekräftas av Killoren m.fl. (2021) som belyser vikten av starka familjevärderingar hos ungdomar som en viktig skyddsfaktor. Unga med starka familjevärderingar visar högre känsla av välbefinnande och högre nivåer av anpassningsbarhet. Killoren m.fl. (2021) menar att ungdomar med starka familjevärderingar och välfungerande familjer hamnar i mindre utsträckning i kriminalitet och missbruk i jämförelse med andra.

5.1.2 Könsnormer och uppfostran

Kapetanovic m.fl. (2019) betonar att det finns könsskillnader i föräldrarnas uppfostringsmetoder och relation till ungdomar. Flickor har bättre relation

(24)

med sina föräldrar i jämförelse med pojkar och gynnas mer av föräldrarnas skydd. Enligt Kapetanovic m.fl. (2019) kan flickors relation till föräldrarna kopplas till att flickor är mer emotionellt beroende av sina föräldrar. Även hur föräldrar kontrollerar sina barn är relaterad till barnets kön. Föräldrar anses utöva mer kontroll mot flickor medan killar bli mindre kontrollerade.

De La Rue m.fl. (2014) bekräftar vikten av hård föräldrakontroll som en skyddsfaktor som ger särskild effekt hos flickor. Flickor gynnas av hård föräldrakontroll i större utsträckning än pojkar i samma ålder. Flickor som är med i kriminella gäng har upplevt svagt föräldrastöd samt föräldrakontroll med dålig anknytning till föräldrarna (De La Rue m.fl., 2014).

Även Wheeler m.fl. (2017) redogör i sin studie för att flickor löper mindre risk att utveckla riskbeteende och involveras i brottsliga aktiviteter.

Riskbeteende och benägenhet att begå brottsliga handlingar når sin högsta punkt vid 18 års ålder. Dock sker denna utveckling långsamt hos flickor i jämförelse med pojkar. Wheeler m.fl. (2017) menar att flickors mindre brottsbenägenhet kan förklaras med rådande könsnormer hos familjerna och i samhället. Flickor får lära sig från tidig ålder om könsnormer och hur de ska förhålla sig till normerna. Wheeler m.fl. (2017) menar att exempelvis bli berusad, hamna i slagsmål och vistas utomhus utan tidsbegränsning är några saker som flickor inte tillåts att göra medan det är mer socialt acceptabelt att pojkar gör detta.

5.1.3 Skola och bostadsområde

Ellis m.fl. (2015) Studie undersöker grannsamanhållning och känslan av samhörighet hos somaliska flyktingar bosatta i USA och Kanada. Resultatet visar att täta sociala kontakter i granngemenskapen är en skyddsfaktor som håller unga borta från brottslighet. Granngemenskapen fungerar som en stor familj som håller koll på unga. Vidare skriver Ellis m.fl. (2015) att det finns ett tydligt samband mellan känsla av tillhörighet och låg nivå av våld- och brottsbenägenhet hos unga somaliska flyktingar bosatta i USA och Kanada.

Somaliska ungdomar som har bott i stadsdelar där känslan av tillhörighet i granngemenskapen har varit låg visar högre brottsbenägenhet. Ellis m.fl.

(2015) menar att känslan av tillhörighet i granngemenskapen kan vara

(25)

mellan alla som bor i ett visst bostadsområde oavsett kulturell eller etnisk samhörighet, men även mellan grupper från samma kultur och etnicitet.

Mattson m.fl. (2020) belyser skolans roll i unga lagöverträdares utveckling i sin studie. Mattson m.fl. (2020) menar att ju starkare skolanknytning unga har, desto mindre blir risken att de hamnar i riskzon. Detta under förutsättning att skolan skapar en trygg miljö utan mobbning, våld och gäng närvaro. Skolan riskerar däremot att omvandlas till en riskfaktor om skolan inte arbetar för att göra skolmiljön trygg. Merrin m.fl. (2020) har undersökt sambandet mellan ungas anknytning till skolan och ungas delaktighet inom kriminella gäng. Studien visar att stark skolanknytning hos unga minskar risken för gäng inträde upp till 60 procent. Merrin m.fl. (2020) hävdar att unga med svagare skolanknytning riskerar att hamna i gäng i högre utsträckning.

5.1.4 Sammanfattning av skyddsfaktorer

Sammanfattningsvis visar studierna i detta avsnitt att positiva familjefaktorer utgör skydd mot ungdomsbrottslighet. Exempelvis leder en nära relation mellan föräldrar och barn till att unga hamnar mindre i brottslighet. Detta utifrån att de själva berättar om sina riskbeteende, vilket ger föräldrarna möjlighet att stödja unga till att upphöra med beteendet som medför en risk för ungdomsbrottslighet. Även en strikt föräldrakontroll hjälper föräldrarna att hålla uppsikt över vilka barnen umgås med och vilka miljöer barnen vistas i. Vidare blir det tydligt att barn från familjer med starka familjevärderingar inser att en del beteende är ofördelaktig och undviker därför dessa beteenden för att följa familjens värderingar. Det påvisas att familjens uppfostringsmetod och värderingar skyddar flickor mer än pojkar från att utveckla riskbeteende och involveras i brottslighet.

Detta då rådande könsnormer i familjen och samhället i beskriver hur flickor ska vara och uppföra sig i högre utsträckning. Däremot är pojkar mer fria att ha normbrytande beteende. Detta leder på sikt, till att pojkar hamnar i större utsträckning i brottslighet än flickor. Unga som växer upp i bostadsområde med stark grannsamverkan hamnar mindre i brottslighet. Grannsamverkan hjälper föräldrarna att bevaka sina barn. Ytterligare kan skolan utgöra skydd då unga med stark skolanknytning hamnar mindre i brott än unga med svaga skolanknytning.

(26)

5.2 Riskfaktorer

I detta tema sammanställs faktorer som utgör risk för unga som kan leda till ungdomsbrottslighet. Riskfaktorer inom detta tema leder till att unga utvecklar riskbeteende som i senare skede leder till brottsliga handlingar.

Varje riskfaktor redovisas inom ett enskilt avsnitt.

5.2.1 Psykisk ohälsa och substansanvändning

McArdle m.fl. (2002) redogör för att psykisk ohälsa är en betydande problematik som har ökat hos västerländska ungdomar under de senaste åren. McArdle m.fl. (2002) studerar en grupp av elever i en skola som har identifierats av lärarna utifrån tecken på beteendestörningar. Resultat från studien visar att barn och ungdomar med psykisk ohälsa i större utsträckning hamnar i brottslighet. Koppling mellan psykisk ohälsa och kriminalitet beskrivs även i Hinsberger m.fl. (2016) studie. Det visas att deltagarna i studien bestående av gängmedlemmar har psykisk ohälsa i form av posttraumatiskt stressyndrom (PTSD) samt beteendeproblematik i form av aggression. Hinsberger m.fl. (2016) visar i resultat i studien att PTSD är vanligt förekommande hos gängmedlemmar i kriminella gäng. Mattson m.fl. (2020) gör en studie om unga (10 - 17 år) som befinner sig i riskzonen för brottslighet och skriver att undersökningen visar att 17,3 procent av deltagarna i studien påvisar tecken på psykiska störningar. 9,2 procent av deltagarna har uppgett att de har haft självmordstankar någon gång i livet.

Även Docherty m.fl. (2019) bekräftar i sin undersökning att unga lagöverträdare visar högre nivåer av psykisk ohälsa.

Användning av tobak, alkohol och droger visar sig vara hög bland ungdomar som är aktiva i kriminalitet enligt Docherty m.fl. (2019) som skriver att substansanvändning utsätter unga för olika risker. Utöver hälsorisker av alkohol och droganvändning, leder användning av substanser till att unga intar ett aggressiv beteende. Docherty m.fl. (2019) menar att ökat risktagande beteende hos unga som använder alkohol och droger leder till delaktighet i skadegörelse, stöld och våldsbrott i form av misshandel som i vissa fall leder till grova våldsbrott. Även Mattson m.fl. (2020) bekräftar att substansanvändning är en riskfaktor hos unga och vanligt förekommande hos en fjärdedel av unga lagöverträdare mellan åldrarna 10 - 17 år. Vidare beskriver Mattson m.fl. (2020) att substanser som ofta används bland unga

(27)

(10 - 17 år) är bland annat cigaretter, alkohol, marijuana och en variation av tyngre droger. Däremot har det visat sig vara svårt att hitta ett direkt samband mellan bruk av narkotika och involvering i kriminella gäng hos unga lagöverträdare menar Mattson m.fl. (2020).

5.2.2 Negativ kamratinflytande

Mattson m.fl. (2020) påpekar att tonåringar genomgår en period i tonåren där de formar sin identitet och tar avstånd från föräldrarna. Tonåringar spenderar mer tid med sina vänner och hittar andra förebilder än föräldrarna. I denna fas är kamraters inflytande hög och påverkar de ungas utveckling i stor utsträckning. Vidare hävdar Mattson m.fl. (2020) att kamraters involvering i brottslighet ökar risken för att ungdomar som inte är aktiva i brottsliga handlingar utvecklar riskbeteende som senare leder till brott. Att ha vänner som är involverade i brott ökar acceptansen för att själv begå brott. Dessutom understryker Mattson m.fl. (2020) med sin studie att unga som har kamrater som är involverade i ett kriminellt gäng, löper sex gånger större risk att själv involveras i våldsbrott i form av slagsmål, gängkonflikt och våldsbrott med skjutvapen. Enligt en enkätundersökning som utfördes av Mattson m.fl. (2020) visar att 19,9 procent av unga (10 - 17 år) med kamrater involverade i gängkriminalitet, kan tänka sig att använda vapen och 13,5 procent har tillgång till vapen via vänner och bekanta.

Slutligen menar Mattson m.fl. (2020) att det finns ett tydligt samband mellan låg föräldrakontroll och kamraters negativa inflytande hos ungdomar som är aktiva i gängbrottslighet. Även Merrin m.fl. (2020) lyfter upp kamratinflytande som en riskfaktor som ökar ungas benägenhet att begå brott tillsammans med sina kamrater. Vänner som återkommande arresteras för brott, eller vänner som identifieras som en del av ett kriminellt gäng är riskfaktor som hotar unga att utveckla en kriminell karriär. Merrin m.fl.

(2020) menar att kamrater som tidigare varit brottsaktiva uppmuntrar sina vänner att gå med i gäng samt begå brott.

5.2.3 Negativ familjepåverkan

Merrin m.fl. (2020) klargör i sin studie att även om stark familjeanknytning anses vara en skyddande faktor hos många, ger det motsatt effekt hos andra ungdomar. Stark familjeanknytning utgör skydd under förutsättningen att familjen lever under ordnade förhållande utan risk för våld och övergrepp.

(28)

Med detta hävdar Merrin m.fl. (2020) att unga som har upplevt våld och övergrepp i hemmet löper större risk att bli involverade i brottslighet. Unga vars pappa sitter i fängelse påverkas negativt av stark familjeanknytning och riskerar att själva hamna i brottslighet. Merrin m.fl. (2020) menar att unga med familjemedlemmar som är eller har varit i fängelse är i riskzon för att rekryteras av kriminella gäng och löper 68 procent högre risk att involveras i en organiserad brottslighet. Merrin m.fl. (2020) tillägger att även föräldrar eller familjemedlemmar som är aktiva i missbruk ökar risken för unga att själva hamna i missbruk eller kriminalitet. De La Rue m.fl. (2014) understryker vikten av familjens roll i ungas utveckling. Att ha syskon, kusiner eller familjemedlemmar inom kriminella gäng ökar risken för unga att gå med i kriminella gäng.

5.2.4 Skola och bostadsområde

Merrin m.fl. (2020) hävdar att socioekonomiska skillnader kan ha en viss effekt på ungas involvering i gäng. Kriminalitet och kriminella gäng är mer närvarande i resurssvaga stadsdelar. Stadsdelar med högre kriminell aktivitet utgör högre risk för unga att hamna i våldsamma brottshandlingar och för att delta i gäng aktiviteter. Merrin m.fl. (2020) förklarar att närvaro av kriminella gäng i resurssvaga stadsdelar gör att unga kommer i kontakt med kriminella gäng mycket lättare, och i vissa fall kan umgås med kamrater som har gått med i gäng. Merrin m.fl. (2020) menar att unga löper 30 procent större risk att rekryteras av kriminella gäng om kriminella gäng är närvarande i resurssvaga stadsdelar där ungdomarna bor.

Docherty m.fl. (2019) beskriver en liknande slutsats i sin studie och menar att i resurssvaga stadsdelar sker högre drogförsäljning än andra stadsdelar.

Denna drogförsäljning kopplas till närvaro av kriminella gäng i stadsdelen.

En del av gängmedlemmar som ofta består av unga pojkar ansvarar för försäljning av gängens narkotika. Unga som säljer narkotika bär vapen i mycket större utsträckning jämfört med unga som inte säljer narkotika.

Vidare menar Docherty m.fl. (2019) att innehav av vapen och bruk av narkotika medför ökad våldsbenägenhet hos unga. Därmed kan mycket av det våld som äger rum i resurssvaga områden förklaras med att fler unga kriminella som brukar narkotika och är utrustade med vapen befinner sig i området. En annan faktor som förklarar unga vapenbärande och deras

(29)

beteenden är att dessa unga ofta rör sig i farliga miljöer där sannolikheten att våld inträffar är högre. Därmed fungerar vapen som något av ett personskydd hos gängkriminella ungdomar (Docherty m.fl., 2019).

Merrin m.fl. (2020) lyfter fram att skolan kan vara en riskfaktor i ungas utveckling. Trots att skolan är en miljö för positiva inlärningar, kan det ge motsatt effekt i vissa avseenden. En del ungdomar utsätts för mobbning, trakasserier och våld i skolmiljön. Merrin m.fl. (2020) menar att skolmiljö kan i vissa avseende funktionera som en arena där riskbeteende och brottsliga handlingar normaliseras av kamrater. Utöver detta är det vanligt förekommande att unga som inte är involverad i gängkriminalitet möter unga som är involverad i gängkriminalitet i skolan. Föräldrakontroll som är en skyddsfaktor förlorar sin effekt när unga från kriminella gäng möter andra ungdomar i skolan. Merrin m.fl. (2020) hävdar att skolor med höga nivåer av mobbning, trakasserier och gäng närvaro bland eleverna förlorar sin ställning som skyddande faktor och snarare omvandlas till riskfaktor för många ungdomar.

5.2.5 Könsnormer och uppfostran

Mattson m.fl. (2020) påpekar att kunskapen om brottslighet hos tjejer är begränsade och att denna grupp hamnar i skymundan, då kunskapen om pojkar dominerar i den befintliga forskningen. Pojkar visar högre tendens att involveras i brottslighet och hamnar oftare i grova brott, medan flickor visar en långsam ökning av riskbeteende som upphör i senare tonåren. Mattson m.fl. (2020) betonar att Flickors involvering i grova brott är inte lika förekommande som pojkar. Riskfaktorer som ökar tjejers brottsutveckling skiljer sig till viss del från pojkar.

De La Rue m.fl. (2014) redogör för ett samband mellan flickors delaktighet i brott och tidigare historia av sexuella övergrepp och våld i familjen. Flickor som utsätts för övergrepp löper större risk att utveckla riskbeteende i tonåren. Flickor som unga lagöverträdare har tidigare upplevt olika former av misshandel, och rapporterar högre nivåer av aggression som förklaras med tidigare bakgrund av övergrepp i barndomen. Vidare beskriver De La Rue m.fl. (2014) att en del flickor som är aktiva i kriminella gäng har flytt eller har kastats ut ur hemmet och därmed betraktar gängmedlemskap som

(30)

en trygghet. Bakgrunden av erfarenhet av våld och sexuella övergrepp skapar längtan efter trygghet och självständighet hos flickor. Längtan efter trygghet resulterar i att flickor söker sig till kriminella gäng. Däremot indikerar inte detta att alla flickor i kriminella gäng har upplevt våld och sexuella övergrepp. De La Rue m.fl. (2014) menar att en del flickor ansluter sig till kriminella gäng i följd av att ha syskon, kusiner eller familjemedlemmar som är involverade i kriminella gäng.

5.2.6 Tidigare inblandning i rättssystemet

Beardslee m.fl. (2019) redogör i sin studie om unga lagöverträdare som har dömts för brott och varit involverade i ungdomsrättsväsendet. Studien visar att unga som har dömts för brott, besitter en större benägenhet att begå nya brott jämfört med unga som är lika brottsaktiva och aldrig dömts för brott.

Beardslee m.fl. (2019) konstaterar att gruppen av ungdomar som har varit med i ungdomsrättsväsendet och haft kontakt med sociala myndigheter begår nya brott, trots att syftet med kontakten med dessa myndigheter varit att motverka brottslighet. Unga som aldrig kommer i kontakt med sociala myndigheter och ungdomsrättsväsendet förblir lika brottsaktiva i ungdomsåldern men minskar sin brottslighet i vuxenåldern. Studien kommer fram till att unga har svårigheter med att sluta begå brott om de redan är involverade i ungdomsrättssystemet och är i belastningsregistret.

Beardslee m.fl. (2019) förklarar att unga som behandlas av sociala myndigheter och ungdomsrättsväsendet upplever behandlingen som kränkande och känner sig själva som stämplade, vilket minskar deras möjligheter att återgå till ett normalt liv med en brottsbakgrund.

5.2.7 Sammanfattning av riskfaktorer

Sammanfattningsvis visar studierna i detta avsnitt att negativa familjeaspekter som familjemedlemmars kriminalitet, våld och övergrepp i familjen ökar ungas benägenhet att hamna i brott. Att bo i stadsdelar där våld, drogförsäljning och kriminella gäng förekommer ökar risken att unga som bor i dessa område utvecklar kriminellt karriär. Skolan utgör också en risk för unga att hamna i brott som våld och mobbning och att närvaro av kriminella gäng normaliseras i skolans miljö. Andra riskfaktorer som substansanvändning, negativa kamratinflytande och psykisk ohälsa hos unga leder unga till en kriminell livsstil. Dessutom kan unga som tidigare

(31)

dömts för brott fastna i långvarig kriminalitet på grund av sitt brottsregister.

Dessa ungdomar löper därmed stor risk att rekryteras av kriminella gäng och bli långtids kriminella.

5.3 Insatser

Under detta avsnitt presenteras förebyggande interventioner som riktas till unga som riskerar att påbörja en brottslig karriär eller redan befinner sig i brottslighet. Insatser som redovisas i följande avsnitt har olika syfte och riktas till olika grupper av unga. En del av insatserna är förebyggande medan andra är i form av terapi och vård för att behandla unga lagöverträdare.

5.3.1 Förebyggande insatser

Densley m.fl. (2016) undersöker huruvida det förebyggande programmet Growing Against Gangs and Violence (GAGV) har varit effektivt i arbetet mot gäng- och ungdomsbrottslighet i England. GAGV utgår från tre mål, vilka är att minska gängmedlemskap och ungdomsbrott, samt att utveckla ett positivt förhållande mellan unga och polis. Programmet utgår från att bygga motståndskraft och kritiskt engagera unga med prosocialt beteende för att minska det asociala grupperna. Densley m.fl. (2016) hävdar att en huvudfokus i programmet är att identifiera och förstå gäng-utveckling som bidrar till våldsamt beteende, för att på så sätt, försöka hindra ungdomar från att hamna i gäng och kriminella nätverk. I GAGV:s läroplan ingår kompetensutveckling som konfliktlösning, vägran färdigheter och humör hantering. Dock fokuserar läroplanen framför allt på att medvetandegöra problemet. Läroplanen reflekterar och agerar för att få en ökad förståelse för ungas handlingskraft i Londons skolor. Densley m.fl. (2016) visar att ungdomarna i studien fick bättre inställning till polisen samt fått minskad efterlevnad av ”gatukoder”, det vill säga gatulagar som medlemmar och anhängare följer. Vidare påpekar Densley m.fl. (2016) att programmet GAGV kan ha uppnått några marginella mål som förbättring av ungas skolengagemang, mindre efterlevnad av gatunormer och lagar, främjande av vägran färdigheter, motstånd av grupptryck och lösning av konflikt utan våld. Dock har resultaten i studien visat sig att vara marginellt effektivt.