MARKNADSINSIKT. Sommar 2014

(1)

MARKNADSINSIKT

Sommar 2014

Sjunkande räntor blir vitamin för börsen men försvagad krona ger dyrare utlandssemester.

Nu tar Marknadsinsikt ett sommaruppehåll och vi är tillbaka igen i september.

MarknadsInsikt är ett nyhetsbrev som distribueras till Sparbanken Syds kunder. Här presenterar vi analyser av ränte- och aktie- marknaderna samt tipsar om olika placeringsalternativ. Mer information om Sparbanken Syds tjänster och produkter hittar du på www.sparbankensyd.se. Ansvarig utgivare: Sparbanken Syd, Andreas Narsell.

Uppgifterna i detta marknadsbrev är endast avsedda som information till Sparbanken Syds kunder och innefattar inte något erbjudande om att köpa eller sälja värdepapper eller andra finansiella instrument. Mottagare av detta marknadsbrev rekommenderas att komplettera det egna beslutsunderlaget med nödvändigt material. Sparbanken Syd påtar sig inte något ansvar för eventuella dispositioner av kund med anledning av innehållet i detta marknadsbrev och ansvarar inte för direkt eller indirekt förlust eller skada av vad slag det vara må som grundar sig på användandet av det.

Betydande uppgångar noterades på världens stora börser.

Bäst gick Kina med en samlad uppgång om 7,3 procent följt av Japan som avkastade 6,6 procent. USA och Tyskland steg 4,8 respektive 4,0 procent. Vidare gick England och Frankrike upp med cirka 3,0 procent (allt uttryckt i svenska kronor).

Stockholmsbörsen utvecklades i linje med den europeiska aktiemarknaden. Index för de 32 största bolagen steg 3,2 procent samtidigt som index för småbolag gick upp 4,8 procent.

Den tioåriga svenska statsobligationsräntan fortsatte falla och var vid slutet av maj 1,81 procent, det vill säga 19 baspunkter lägre än vid utgången av april. Olika ut- talanden från såväl ECB och som från svenska riksbanks- ledamöter tolkades som att sannolikheten för fortsatta räntesänkningar hade ökat. Detta underströks av svagare siffror avseende aktiviteten i ekonomin.

På valutamarknaden försvagades den svenska kronan mot de flesta större valutor. Den amerikanska dollarn har exempelvis stigit 6,4 procent och en euro har blivit 5 procent dyrare sedan årsskiftet. Starkast utveckling har dock det brittiska pundet haft som under samma period stärkts med drygt 10 procent.

Varken säkerhetspolitik eller makro satte några bestående avtryck på marknaderna under maj. Krisen i Ukraina fortsatte, men utan att tydligt eskalera. Vidare var ekonomisk statistik motsägelsefull. Maj månads inköpschefsindex för tillverk- ningsindustrin föll i Eurozonen, Storbritannien och USA.

Kinas och Japan noterade en uppgång. I samtliga fall utom Japan ligger index fortsatt över 50.

Portföljerna är fortsatt neutralt viktade mellan aktier och räntor. Samtidigt behålls exponeringen mot bostadsobliga- tioner samt företagsobligationer på bekostnad av svenska stadsskuldsväxlar. Samtliga portföljer har en generell över- vikt mot alternativa investeringar på bekostnad av svenska obligationsfonder, samt svenska korträntefonder.

(2)

FOND INSIKT

Globalfonder Sverigefonder Tillväxtfonder Räntor/alt inv 30% 50%

15%

5%

Offensiva portföljen

Sverigefonder Globalfonder Räntor/alt inv 70%

10%

20%

Försiktiga portföljen

Globalfonder Sverigefonder Tillväxtfonder Räntor/alt inv 30% 30%

20% 20%

Basportföljen Produktförslag

Fördelning

Offensiv Bas Försiktig Betyg

Globala aktiefonder

Swedbank Robur Globalfond 30,00% 30,00% 20,00% 

Svenska aktiefonder

Catella Reavinst 12,00% 8,00% 5,00% 

Carnegie Sverigefond 8,00% 7,00% 5,00% 

Tillväxtmarknadsfonder

Sparbanken Tillväxt 20,00% 5,00% 0,00% 

Alternativa investeringar

Catella Hedge 15,00% 15,00% 10,00% Saknar rating

Räntefonder

Catella Avkastning 0,00% 10,00% 20,00% 

Carnegie Corporate Bond 15,00% 

Indecap Guide Företagsobl.fond 25,00% 40,00% Saknar rating

Betyg hämtade från morningstar.se

6

Swedbank Robur Globalfond Placeringsinriktning

Globalfond är en aktiefond som placerar globalt i aktier i före- tag inom olika branscher. Högst 30 % av fondens tillgångar får vara placerade i företag vars aktier och aktierelaterade fondpapper handlas på en reglerad marknad i Sverige.

Fonden får använda sig av derivatinstrument för att öka avkastningen. Fonden lämnar normalt ingen utdelning, utan vinster återinvesteras i fonden.

Riskmått Risk 6 av 7

(3)

Sparbanken Tillväxt Placeringsinriktning

Sparbanken Tillväxt är en fondandelsfond som placerar tillgångarna i andra globala och regionala tillväxtmarknads- fonder, såväl svenska som utländska. Ingen av de under- liggande fonderna får utgöra mer än 40% av fondens till- gångar. Målsättningen är att fonden ska överträffa utvecklingen för Morgan Stanley Capital Index Emerging Markets (NET TR), ett globalt tillväxtmarknadsindex som omfattar över 25 olika marknader ( t. ex. Kina, Indien, flera Östeuropeiska- och Latinamerikanska marknader), om- räknat till svenska kronor. Fonden kan även placera på konto hos kreditinstitut.

6

Catella Hedgefond HF Placeringsinriktning

Fonden har som målsättning att uppvisa en jämn, positiv avkastning oavsett riktningen på de nordiska kapitamark- naderna. Analysprocessen bakom fondens investeringar består främst av fundamental analys, inom vilken man studerar företagets intjäningsförmåga, kassaflöden osv.

Som komplement till detta bedrivs vidare en s k kvantitativ analys, här studerar vi aktiers historiska utveckling och sam- variation med varandra. Ett tredje centralt inslag i förvalt- ningen är riskanalysen. Både fondens sammantagna risk, men också risken i varje enskild investering övervägs. För- valtningsarvodet är 1% + 20% av avkastningen över index.

3

Carnegie Corporate Bond Placeringsinriktning

Fonden placerar i företagsobligationer (emitterade av svenska och nordiska företag) och räntebärande värde- papper. Fonden har en genomsnittlig portföljlöptid på cirka 3-5 år, vilken dock kan vara längre. Fonden använder även derivat som en del i förvaltningen. Fonden har som mål- sättning att generera långsiktig kapitaltillväxt genom att placera i räntebärande instrument, t.ex. obligationer och penningmarknads-instrument som handlas på en reglerad marknad. Investeringarna kommer främst att fokusera på utfärdare i Norden. Fonden får även placera upp till 10 % av tillgångarna i andra investeringsfonder.

2

Catella Reavinstfond Placeringsinriktning

Fonden investerar främst i svenska aktier men kan även investera i aktierelaterade insrument, t ex optioner. I normal- fallet ska fondens tillgångar vara till minst 90% placerade i aktier. Förvaltningsprocessen bygger på makrosyn, aktie- urval och utnyttjande av marknadstrender. Fonden är mycket aktivt förvaltad genom att omsättningen av affärer är högre än genomsnittet av Sverigefonder, vilket särskiljer förvaltaren.

6

Catella Avkastning Placeringsinriktning

Fonden investerar aktivt i räntebärande värdepapper. Mål- sättningen är att åstadkomma en värdeutveckling som är bättre utvecklingen för jämförelseindex.

2

Carnegie Sverigefond Placeringsinriktning

Sverigefonden är en aktiefond som investerar i aktier noterade på Stockholms Fondbörs. Fonden har inga begränsningar avseende branscher eller företag. Fonden får även investera i räntebärande värdepapper. Riskmått: Risk 7 av 7

7

(4)

EXTRA INSIKT

Christoffer Enander

SPAREKONOM

Marknaden litar på centralbankerna

Just nu tycks vi befinna oss i en period då finansmarknaderna är orubbligt positiva men framför allt lugna. Man brukar refe- rera till risk i marknaden som svängningar i marknadskurs- erna, ofta benämnt volatilitet. VIX-index eller skräckindex som det populärt kallas mäter just detta och VIX-index för många av världens marknader noteras just nu till historiskt låga nivåer. Som exempel kan nämnas att stockholmsbörsen som historiskt brukat ha ett VIX-index runt 20 nu är nere på nästan hälften. Varifrån kommer då detta lugn och finns det anledning att anta att detta är lugnet före stormen, eller kan vi se fram emot nya börsrekord ?

Sist börsen uppvisade så här låg volatilitet var 2007 innan den stora finanskrisen bröt ut och även innan IT-kraschen 2000 så hade volatiliteten varit väldigt låg en längre tid.

Trots detta finns det inte något givet kausalitetssamband mellan perioder av låg volatilitet och kommande börsras. Den låga volatiliteten och stabila börsutvecklingen den senaste tiden beror i huvudsak på tre faktorer:

• Tro på bättre global ekonomisk tillväxt med stigande före- tagsvinster.

• Rekordlåga räntor som gör att det saknas bra alternativ till börsen (sänkta avkastningskrav gör aktier intressanta även till högre kurser)

• Centralbankerna världen över har tillfört likviditet och pressat ner räntor i en aldrig tidigare skådad omfattning.

Just centralbankernas agerande är den faktor som väger tyngst och på många sätt varit en förutsättning för den period av lugn och stigande börskurser vi upplevt de senaste åren. Vi ska komma ihåg att vid denna tid för två år sedan rasade Eurokrisen som värst här i Europa. Räntorna för att finansiera PIGS-ländernas statskulder skenade och en utveckling där flera länder tvingades lämna euron var inte otänkbar.

Vändpunkten kom den 26 Juli 2012.

På en konferens i London gjorde chefen för den europeiska centralbanken Mario Dragi ett uttalande som blev grund- fundamentet för den återhämtning vi sedan sett i euroområ- det. “Inom vårt mandat är ECB redo att göra vad som krävs för att bevara euron. Och tro mig, det kommer att vara till- räckligt.” Budskapet var tydligt. Den som spekulerar mot euron spekulerar mot europeiska centralbanken, och ett så- dant slag kan man aldrig vinna.

Dessutom innebar uttalandet i praktiken att ECB spände upp ett skyddsnät under marknaden.

Som långivare tog man inte längre risk på enskilda länder, utan snarare på hela EMU som slutligen garanterades av ECB. Resultatet kan vi se idag där Spanien kan finansiera sin statsskuld till nästan samma räntor som USA och t o m Grek- land är tillbaka på kapitalmarknaden där man för en tid sedan gav ut 3-åriga obligationer som övertecknades flera gånger.

Det är dock viktigt att komma ihåg att de stora problemen som skapade eurokrisen i mångt och mycket finns kvar. Den grundläggande faktorn som jag ser det är och förblir att län- derna inom euron har så skiftande konkurrenskraft, där Nord- europa och Tyskland ligger i topp och Sydeuropa i botten.

Konkurrenskraft kan man skapa på två sätt, produktivitet och löneläge. Grundproblemet som måste lösas är enkelt uttryckt att en ifall en tysk bilarbetare bygger två bilmotorer per dag så bygger den italienska eller spanska kollegan bara en, trots detta har man inte halva kostnaderna i fabriken.

Eftersom samtliga dessutom är med i euron så kan de mindre produktiva länderna inte heller försvaga sin valuta och på så vis göra sina produkter attraktivt prissatta på världs- marknaden. Lösningen som då återstår är träget arbete med att höja produktiviteten och att hålla nere relativlöner kontra andra konkurrerande länder. Detta är en långsiktig process som jag tror kommer att behöva pågå under säkert ett decennium.

Även för Sverige och svenska företag är det mycket viktigt att den europeiska återhämtningen fortsätter. Faktum är att halva Sveriges BNP utgörs av export och av denna export går mer än hälften till just Europa.

När vi nu blickar framåt mot sommaren och hösten så kan vi sannolikt se fram emot en period där marknaderna fortsätter att präglas av extremt låga räntor från såväl amerikanska, europeiska, som japanska centralbanker. Även Sverige sållar sig nu till de länder där centralbanken gasar på, efter riks- banksdirektionens historiska beslutet att köra över Stefan Ingves och kapa styrräntan med två tredjedelar till låga 0,25 procentenheter. Historiskt är detta ett gynnsamt klimat för aktier och jag skulle inte bli förvånad ifall även 2014 slutar som ett bra börsår. Lita dock på att marknaden kommer att lyssna med stora öron på vad världens centralbankschefer säger eller inte säger och kom ihåg att se över dina ränte- fonder så att du inte blir en förlorare den dag de rekordlåga räntorna trots allt vänder upp.

Trevlig sommar!

(5)

RÄNTE INSIKT

Det första halvåret har karakteriserats av stabilt sjunkande räntenivåer både i Sverige och omvärlden. Den svenska tio- åriga statsobligationsräntan har sjunkit från 2,5 procent vid årets inledning till omkring 1,7 procent i dagsläget. Flera faktorer ligger bakom nedgången men främst handlar det om att den låga inflationen (i både Sverige och andra länder) pressar ned långsiktiga inflationsförväntningar hos marknads- aktörerna och får centralbankerna att stimulera ekonomierna med låga styrräntor och andra åtgärder. Resultatet blir att tillgångspriser − som börskurser och fastighetspriser − stiger snabbt och att långa räntor sjunker. Riskaptiten hos internationella investerare har ökat markant vilket till exempel syns i att obligationsräntorna i krislandet Spanien nu är nere på samma nivåer som i USA.

Ljusa konjunkturutsikter, låg inflation

Räntenedgången borde vara en signal på kommande kon- junkturnedgång men tillväxtindikatorer och konjunkturutsikter ser överlag ganska ljusa ut. Inte minst har den amerikanska ekonomin utvecklats överaskande starkt den senaste tiden, vilket förklarar att räntenedgången varit mindre markant där. Även för den svenska ekonomin är utsikterna ganska ljusa med en stark hushållssektor som hållit uppe tillväxten när exportindustrin går knackigt. Nu verkar även bostadsinvesteringarna ta fart, vilket är positivt ur många aspekter. Den oro och osäkerhet som blossade upp i sam- band med konflikten mellan Ryssland och Ukraina verkar ha lagt sig men det kan inte uteslutas att den kan återkomma.

I många länder är inflationen låg och sjunkande till följd av att det fortfarande finns mycket lediga resurser som håller tillbaka prisökningarna trots en ljusare ekonomi. Vår bild är att en fortsatt tillväxt i världsekonomin kommer att elda på inflationstrycket men att det kan dröja ett bra tag innan inflationen når upp till inflationsmålet på 2 procent.

Riksbanken överraskade

Som väntat sänkte Riksbanken styrräntan vid sitt senaste räntemöte. Väldigt oväntat slog man dock till med en större sänkning än brukligt. Styrräntan sänktes från 0,75 till 0,25 procent. Argumenten för den oväntat stora sänkningen var den oväntat låga inflationen och att man vill förankra infla- tionsförväntningarna kring 2 procent. Mycket oväntat var också att två av sex ledamöter reserverade sig mot beslutet, varav den ena var Riksbankschefen Stefan Ingves, och föredrog en räntesänkning till 0,50 procent istället. Aldrig tidigare har Riksbankschefen befunnit sig i minoritetsställ- ning i direktionen. Det behöver inte nödvändigtvis få några större implikationer men det kommer med stor säkerhet att Räntehöjning, var god dröj

Riksbanken sänkte styrräntan mer än beräknat och signalerade att det kommer att ta flera år innan räntorna når högre nivåer. Bundna boräntor kan dock börja stiga tidigare. För den som överväger att binda boräntan är kan det vara en poäng att avvakta, om man inte är inställd på riktigt lång bindningstid.

spekuleras kring vad det innebär för det framtida arbets- klimatet i Riksbanken, hur det påverkar marknadens förtro- ende för Riksbanken osv. Utöver räntesänkningen så sänkte Riksbanksmajoriteten även prognosen för styrräntan, den så kallade räntebanan. Man har penslat in en liten sannolikhet för ytterligare sänkning i närtid och räknar med en höjning till 0,5 procent i slutet av 2015. Under 2016 och 2017 väntas styrräntan succesivt höjas med omkring 1 procentenhet om året. Detta är en sänkning av räntebanan jämfört med april med i genomsnitt 1 procent.

Sänkt ränteprognos igen

Det var inte länge sedan vi reviderade ned våra ränteprog- noser men Riksbankens oväntade beslut medför att vi åter- igen behöver justera ned vårt huvudscenario. Även om det inte går att utesluta att ytterligare negativa inflationsöver- raskningar skulle kunna få Riksbanken att gå ännu lägre så är det inte särskilt sannolikt. Vi räknar därför med att styrräntan ligger kvar på 0,25 procent under en period framöver. Första räntehöjningen tror vi kommer när inflationen nått över 1,5 procent. Denna nivå väntas både KPI-inflation och under- liggande inflation nå under sommaren eller hösten nästa år. Vi tror därför på en första räntehöjning till 0,5 procent under senhösten 2015. Under 2016 höjs styrräntan till 1,00 procent, i slutet av 2017 når den 2,00 procent. Vi räknar inte med några större förändringar i riskpremier på ränte- marknaden som påverkar bolåneräntorna. Däremot kan vi inte utesluta ytterligare åtstramning i regleringar som skulle kunna påverka räntenivåerna något uppåt. För den korta bolåneräntan bör detta sammantaget innebära att den ligger kring dagens nivå, eller något lägre, för att börja stiga under slutet av 2015 och passera 3 procent i mitten av 2016 och 4 procent i mitten av 2017.

Vi har också justerat ned våra prognoser för de långa räntorna då Riksbanken väntas dröja med räntehöjningarna samtidigt som den internationella utvecklingen tyder på att ränteuppgången där dröjer. Långa boräntor väntas ligga ganska still eller stiga något de närmaste månaderna. Fram mot slutet av året får uppgången mer fart. Den tvååriga boräntan väntas nå 3,25 procent i slutet av nästa år medan den femåriga då väntas ligga på 4,5 procent.

Ingen fördel för bundna boräntor

Våra långsiktiga kalkyler bygger på att tremånadersräntan når 5,25 procent i slutet av 2018 och sedan ligger kvar där.

Enligt våra prognoser och kalkyler så väger det ganska jämnt mellan vad den genomsnittliga tremånadersräntan väntas

Forts nästa sida

(6)

källa: SBAB BORÄNTENYTT NUMMER 5 • 4 JULI 2014 14 juli 2014 Dec 2014 Juni 2015 Dec 2015 Juni 2016

3 mån 2,42 2,35 (-0,10) 2,30 (-0,50) 2,60 (-0,50) 3,00 (-0,50)

2 år 2,66 2,50 (-0,30) 2,80 (-0,30) 3,25 (-0,35) 3,80 (-0,30)

5 år 3,24 3,50 (-0,60) 4,00 (-0,50) 4,50 (-0,50) 5,00 (-0,25)

Prognos för SBAB Banks boräntor, olika bindningstider

Anm: Förändring i prognosen från Boräntenytt 28 april inom parentes.

AKTUELLA MARKNADSNOTERINGAR

Instrument Senast 31/12

Reporänta 0,25% 0,75%

STIBOR 3M 0,49% 0,94%

Stadsobl Sv 10 år 1,67 % 2,52%

Räntor

Instrument Senast YTD %

OMX 30 1 400 + 5,09

Dow Jones 17 068 + 2,97

DAX 30 9 997 + 4,66

Nikkei 225 15 379 - 5,60

DJ World 334,1 + 6,33

Aktieindex

USD/SEK 6,84 + 6,51

EUR/SEK 9,30 + 7,71

GBP/SEK 11,60 + 10,24

DKK/SEK 1,25 + 5,19

Valutor

Olja Brent $ 110,63 - 0,15

Koppar 3M $ 7 151 - 2,98

Zink 3M $ 2 240 + 8,16

Guld $ 1 313 + 8,99

Råvaror

Noteringar per 2014-07-07

bli och vad de bundna räntorna är i dagsläget. För bindningstiderna upp till tre år väntas tremånadersräntan vara ett bättre val. För fyra år och längre är det gynnsamt att binda.

Sannolikheten för att bunden boränta blir lägre än den genomsnittliga tremånadersräntan, beräknad utifrån historiska prognosfel, har minskat för de kortare bindningstiderna men ökat för de längre och ligger nu mellan 44 och 57 procent. Precis som vår bedömning i förra boräntenytt så tyder

våra prognoser på att det knappast är någon mening att överväga de korta bindningstiderna på mellan ett och tre år.

Om man nu inte har en annan räntesyn eller riskbedömning än vad vi har. De längre räntebindningstiderna finns det lite mer värde i, exempelvis väntas den genomsnittliga tremånaders- räntan bli 0,4 procentenheter högre än dagens femåriga bo- ränta. För den försiktige kan det således fortfarande finnas argument för att överväga långa räntebindningstider. Troligt- vis finns det dock utrymme att avvakta en liten tid framöver och se vart ränteläget tar vägen innan man binder.

Forts föreg sida

(7)

AKTIE INSIKT

Noteringar per 2014-07-07

Atrium Ljungberg: Rekordlåga räntor i kombination med en stark hyresmarknad i storstadsregionerna har gjort fastighets- aktier till vinnare på börsen under de senaste åren. Atrium Ljungberg är ett gammalt välskött fastighetsbolag med fin historik och bra direktavkastning, trots detta handlas aktien fortfarande under fastighetsbeståndets substansvärde.

Huvudfokus ligger på Stockholmsområdet och bolaget har en attraktiv projektportfölj som kan gynnas av bla. utbyggd tunnelbana. Vi tror att aktien har potential att värderas upp.

Swedish Match: Swedish Match aktie tillhörde förlorarna under det annars goda börsåret 2013. Aktien föll från topp- nivåer kring 280kr och handlas nu kring 230kr. Bakgrunden är större konkurrens från lågprisalternativ på den svenska snus- marknaden och en amerikansk cigarrmarknad med avtagande tillväxt och lönsamhet. Ur en aktiesparares synvinkel har Swedish Match dock flera kvalitéer såsom konjunkturobero- ende efterfrågan med stabila vinster och goda utdelningar.

Detta gör aktien till en god riskspridare i många svenska aktieportföljer som annars domineras av verkstad, skog och bankaktier. Vi tror att mycket negativt redan är inprisat i kursen på dessa nivåer och för framtiden gör Swedish Match dessutom en storsatsning på snuset General i USA, vilket ger betydande tillväxtpotential om vi lyfter blicken några år fram. Uppdatering: I april har det erkänt skickliga fondbolaget Didner & Gerge köpt stora mängder aktier och är nu tredje största ägare i Swedish Match. Vi ser detta som ett positivt tecken och behåller vår köprekommendation.

Industrivärden: Investmentbolaget Industrivärden är stor- ägare i ett antal svenska kronjuveler såsom exempelvis Volvo, Sandvik, Handelsbanken, SCA, Skanska och nu också ICA.

Genom att köpa aktier i Industrivärden så får man alltså indirekt del i en bred aktieportfölj. Industrivärden dras liksom Investor med en substansrabatt vilket innebär att marknaden värderar investmentbolaget lägre än värdet på de samlade tillgångar som bolaget äger. De tillgångar Industrivärden äger motsvarar ett värde om 157kr/aktie men en aktie i Industri- värden kan idag köpas kring 130kr. Årets utdelning blev 5,50kr vilket ger en direktavkastning på goda 4 procent.

Lundinpetroleum: Ett späckat borrprogram öppnar för ett positivt nyhetsflöde kring bolaget. Historiken talar för att Lundin har goda chanser till nya oljefynd i det politiskt stabila Nordsjön. Skickliga huvudägare i familjen Lundin som historiskt ofta belönat sina trogna aktieägare ordentligt gör att vi sätter LUPE som främsta val inom sektorn på stockholms- börsen.

Sandvik: Värderingen har pressats av svagare gruvkon- junktur, dock finns det stor effektiviseringspotential internt jmf konkurrenten Atlas Copco. Sandvik är ett av de svenska verkstadsföretag som har störst potential till omvärdering.

Konjunkturen är viktig i sammanhanget men det finns stor potential att höja lönsamheten internt i Sandvik. Vi bedömer att Sandvik är en bra byggsten i en aktieportfölj som även utan större kurslyft ger en god direktavkastning.

HIQ International: HIQ är en IT konsult som år efter år upp- visat stabila vinster även i lågkonjunkturer. Den senaste rapporten visade att det fortfarande är lite trögt i konsultbran- schen och en snabb vändning är kanske inte att vänta. HIQ har dock bevisat att man kan tjäna pengar även i tuffa tider och vinsterna levererar man vidare till aktieägarna i form utav goda utdelningar. Senast i år höjde man utdelningen till 2,60kr vilket motsvarar en direktavkastning på nära 7 procent till dagens aktiekurs.

Cloetta: Godistillverkaren Cloetta är efter skiljsmässan från finländska Fazer tillbaka på svenska börsen som eget bolag.

Rapporten för det första kvartalet föll inte marknaden i smaken och aktien backade med över 7 procent. Men då ska man komma ihåg att Cloetta just nu är inne i ett ambitiöst omstruktureringsprogram som syftar till att effektivisera

Forts nästa sida

Bolag Kurs SEK Rekommendation

Atrium Ljungberg 111,40 Köp

Swedish Match 235,40 Köp

Industrivärden C 131,0 Köp

Lundin Petroleum 135,20 Köp

Sandvik 92,20 Köp

HIQ International 38,40 Köp

Cloetta 23,50 Köp

Volvo 96,40 Neutral

Arcam 243,50 Sälj

Christoffer Enander

SPAREKONOM

(8)

bolaget och redan nästa år finns det goda möjligheter till betydande lönsamhetslyft. Godisbranschen som helhet är dessutom stabil och påverkas inte alltför mycket av det allmänna konjunkturläget. Cloetta handlas idag med en rabatt på 30 procent jämfört med sina globala konkurrenter och på lite längre sikt borde den rabatten försvinna. Vi upp- skattar stabiliteten i Cloettas affär och ser aktien som en bra byggsten i en väldiversifierad aktieportfölj.

Volvo: Med en försäljning på över 300 miljarder kronor är Volvo AB Sveriges största bolag. I avsaknaden av ett tydligt lyft för den globala konjunkturen så har aktien stått och stampat lite en bit under 100 lappen. Det finns i huvudsak två ordentliga triggers i Volvo. Den första är som ovan nämnts den globala konjunkturen, nästan all försäljning går på export där USA, Asien och Europa är de viktigaste marknaderna. Den andra möjligheten ligger mer i bolagets egna händer. Volvo har under många år knappt förmått nå

upp till halva lönsamheten jämfört med betydligt mindre konkurrenter som Scania. Med Crister Gardells intåg som storägare (10,5 procent av rösterna) kommer det att sättas större press genom hela koncernen på renodling och löns- amhetsfokus. Samverkar dessutom de båda faktorerna så kan 2014 och 2015 bli goda år för Volvos aktieägare. Den senaste tiden har det pågått en kapplöpning om makten i Volvo där Industrivärden och Gardells Cevian båda storköpt aktier. Mot bakgrund av detta har volvoaktien stigit med nästan 20 procent i år och vi sänker därför vår rekommendation till neutral.

Arcam: Bolaget som sysslar med teknik för 3D-printing har på tre år stigit över 1200 procent på börsen och handlas nu till ett börsvärde kring 3 miljarder kronor. Med en helårsom- sättning på 200 Mkr och en vinst kring 15Mkr tycker vi att man ska göra som storägaren Jan Barchan nu gjort och ta hem sin vinst.