Operationssjuksköterskors erfarenheter av personalens trafikflöde in och ut ur operationssalen

(1)

Operationssjuksköterskors erfarenheter av

personalens trafikflöde in och ut ur

operationssalen

Mahamed Jama Shide

Linnea Lindberg

Specialistsjuksköterska, Operationssjukvård 2020

Luleå tekniska universitet Institutionen för hälsovetenskap

(2)

Institutionen för Hälsovetenskap Avdelningen för omvårdnad

Operationssjuksköterskors erfarenheter av

personalens trafikflöde in och ut ur operationssalen.

Operations nurses' experiences of staff

traffic flow in and out of the operating room.

Mahamed Jama Shide

Linnéa Lindberg

Kurs: O7037H, Examensarbete inom operationssjukvård

Specialistsjuksköterskeprogrammet med inriktning mot operationssjukvård 60hp

Handledare: Helena Nord Ljungquist

(3)

Abstract

Bakgrund: Varje år drabbas patienter av infektioner efter en operation och det har visat sig

leda till stort lidande för den drabbade. Trafikflöde in och ut ur operationssalen har visat sig kunna leda till postoperativa infektioner samt störningsmoment för operatörerna vilket kan utgöra en risk för att patientsäkerheten påverkas negativt. Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva operationssjuksköterskors erfarenheter av personalens trafikflöde in och ut ur operationssalen. Metod: Intervjustudie där data samlades in via tio intervjuer av

operationssjuksköterskor. En beskrivande design användes med kvalitativ innehållsanalys som metod. Resultat: Analysen av intervjuerna resulterade i två kategorier och sju

subkategorier. Dessa betonade vikten av att ta sitt ansvar, behov av bättre kommunikation, mer utbildning krävdes och bättre planering samt tydliga regler och rutiner för att trafikflödet skulle kunna minskas in och ut ur en operationssal. Slutsats: Bättre strategier krävs för att minska antalet dörröppningar och därmed öka patientsäkerheten. Mer information och utbildning behövs för att förstå riskerna med ett stort trafikflöde och många onödiga

dörröppningar in och ut ur en operationssal. Operationssjuksköterskorna i vår studie upplevde ett behov av en bättre kommunikation samt att hjälpmedel för att minska trafikflödet behöver införas. Ett hjälpmedel som skulle kunna införas för att minska antalet onödiga dörröppningar är en automatisk dörr-räknare som påminner personalen om detta.

Keywords: Interview, Operating theater, Postoperative infections, Traffic flow, Ventilation Nyckelord: Intervjustudie, Operationssjuksköterskor, Postoperativa infektioner, Trafikflöde,

(4)

Innehållsförteckning

INLEDNING ... 1 BAKGRUND ... 1 VÅRDRELATERADE INFEKTIONER ... 1

TRAFIKFLÖDE IN OCH UT UR OPERATIONSSAL ... 2

RATIONALE ... 3

SYFTE ... 3

METOD ... 4

DESIGN ... 4

DELTAGARE OCH PROCEDUR ... 4

DATAANALYS ... 5

ETISKA ÖVERVÄGANDEN ... 6

RESULTAT ... 7

BRISTANDE FÖLJSAMHET TILL ARBETSRUTINER ... 7

BRISTANDE ANSVAR ... 7

BRISTANDE PATIENTSÄKERHET ... 8

BRISTANDE ARBETSMILJÖ ... 9

FRAMTIDA ÅTGÄRDER OCH STRATEGIER ... 9

BEHOV AV UTBILDNING ... 9

BEHOV AV BÄTTRE PLANERING ... 10

TYDLIGHET I RIKTLINJER OCH RUTINER ... 10

BEHOV AV BÄTTRE KOMMUNIKATION ... 11

DISKUSSION ... 12

RESULTATDISKUSSION ... 12

METODDISKUSSION ... 15

SLUTSATS OCH KLINISKA IMPLIKATIONER ... 16

REFERENSER ... 18

BILAGA 1 ... 22

INFORMATIONSBREV TILL VERKSAMHETSCHEF/ENHETSCHEF ... 22

BILAGA 2 ... 24

INFORMATIONSBREV TILL DELTAGARE ... 24

BILAGA 3 ... 26

(5)

Institutionen för Hälsovetenskap Avdelningen för omvårdnad 1

Inledning

Varje år drabbas patienter av infektioner efter en operation och detta leder till ett stort lidande för de drabbade (Qvistgaard, Lovebo & Almerud-Österberg, 2019). Dessa postoperativa infektioner innebär även en stor kostnad för sjukvården. Kostnaden för den extra vårdtiden till följd av vårdrelaterade infektioner uppskattas årligen 6,5 miljarder i Sverige (Sveriges

kommuner och landsting, 2013-2016). I framtiden ser det ut att bli ökade vårdrelaterade infektioner inom operationsverksamheten då det är en åldrande befolkning som bland annat genomgår höft och knäoperationer (Rovaldi & King, 2015). Orsaker till postoperativa infektioner kan bero på patientens medicinska tillstånd, handhygienen hos personalen, om instrumenten förorenats och genomgått otillräckligt sterilisering. Andra områden som kan vara smittkällor inom vården är den mänskliga kroppen som tappar hår och hudpartiklar och som i sin tur kan överföra mikroorganismer i operationssåret (ibid.). Trafikflöde in och ut ur operationssalen visar sig kunna leda till postoperativa infektioner samt störningsmoment för operatörerna vilket kan öka risken för patientsäkerheten påverkas negativt. Trafikflöde definieras som dörröppningar in och ut ur en operationssal under en pågående operation. (Burden, 2019; Young & O ́Regan, 2009).

Bakgrund

Vårdrelaterade infektioner

Vårdrelaterade infektioner är en av de vanligaste komplikationer som drabbar patienter som vårdas på sjukhus i Sverige (Nordqvist, Roberg, Magnusson och Sjödahl, 2017; WHO, 2011). Personer som löper större risk att drabbas av denna form av infektioner är de som har nedsatt immunförsvar generellt eller lokalt i en vävnad, samt för tidigt födda barn och äldre

människor. Även personer med elakartade sjukdomar och de som varit utsatta för stora trauman från skadehändelser samt stora operationer har högre risk för att drabbas

(Socialstyrelsen, 2006). Vårdrelaterade infektioner orsakar mer lidande för patienter, förlänger vårdtiden och leder till mycket högre kostnader (Andersson, Bergh, Karlsson & Nilsson, 2010). Postoperativa sårinfektioner är en av de vanligaste typerna av vårdrelaterade infektioner (Nordqvist et al., 2017). Den ursprungliga orsaken till sårinfektioner efter

(6)

2 och dessa bakterier förs in på operationssalarna via personal, luft och kläderna

(Socialstyrelsen, 2006). En av de vanligaste vårdrelaterade infektionerna kommer från ingreppen på en operationssal. Dessa infektioner kan till och med ge dödlighet under den postoperativa tiden (Burden, 2019). Infektioner som uppkommer efter en operation skapar stort lidande för patienten då mikroorganismer har tagit sig in i operationssåret. I de flesta fall uppkommer kirurgiska vårdrelaterade infektioner inom 30 dagar efter en operation, men i vissa fall uppkommer de mycket senare (Qvistgaard et al., 2019). Patienter som drabbas av omfattande kirurgiska vårdrelaterade infektioner lider av både smärta och isolering samt känslor av osäkerhet. Denna form av infektion leder även till förändring av fysiska, sociala, emotionella och ekonomiska aspekter för den drabbade. I vissa fall kan till och med en reoperation krävas för att den kirurgiska vårdrelaterade infektionen ska kunna läka

(Andersson et al., 2010). Åtgärder ska vidtas av vårdgivare för att förebygga att patienter inte utsätts för vårdskador (SFS 2010:659).

Trafikflöde in och ut ur operationssal

Trafikflödet in och ut ur operationssalen finns i alla specialiteter inom operation och påverkar den sterila miljön (Lynch et al., 2009). Luftflödet inne i en operationssal ska hindra luftburna mikroorganismer att kontaminera såret då ventilationen för in och ut luften med jämna mellanrum. Men ett hinder för detta luftflöde är personalens trafikflöde in och ut ur operationssalen. Systemet fungerar inte effektivt om det störs av frekventa dörröppningar. Detta ger en turbulens i luftsystemet som kan leda till kontaminering av operationssåret (Rovaldi & King, 2015). Dörröppningar stör den filtrerade atmosfären och ger ökad risk för förorening av operationssår (Lynch et al., 2009). Under den preoperativa fasen sker de flesta dörröppningar då patienten och salen förbereds samt att personalen som ska medverka ankommer. Största orsaken till onödigt trafikflöde visar sig vara enskild personal som har frågor om information. En fjärdedel av dörröppningarna beskrivs vara personal som tar pauser och går ut och in under ingreppet. Leveranser av utrustning står för 20 % av flödet in och ut, personalen innanför den sterila kärnan ansvarar för 37-50% av trafikflödet (ibid.). Den onödiga trafiken in och ut ur operationssalen har även visat sig kunna leda till kirurgiska misstag under operationen, på grund av ökad ljudnivå och störning i koncentrationen för kirurgerna (Burden, 2019; Young & O ́Regan, 2009).

(7)

3 För att främja hälsa och minska lidande för patienten behöver personalen vara medvetna om riskerna för att drabbas av infektioner efter en operation. Utvecklingen går framåt och

riktlinjer byggs upp, men är endast av betydelse om de följs korrekt. Det visar sig att det är av stor betydelse med fortlöpande utbildningar inom detta område för personalen (Ahmad & Aggarwal, 2018). Väl etablerade förebyggande åtgärder finns för att förhindra kirurgiskt vårdrelaterade infektioner. Trots detta är det fortfarande ett problem inom sjukvården (Alizo, Onayemi, Sciarretta & Davis, 2019). I kompetensbeskrivningen för specialistsjuksköterska inom operationssjukvård framgår ansvaret att upprätthålla hygien och aseptik för att förebygga uppkomsten av vårdrelaterade skador och komplikationer i enlighet med

evidensbaserad vård. Självständigt ska operationssjuksköterskan ansvara för att aseptiska samt hygieniska principer tillämpas så att operationer kan genomförs på ett betryggande sätt och förebygga samt begränsa smitta (Riksföreningen för operationssjukvård & Svensk

sjuksköterskeförening, 2011).

Rationale

Ett för stort trafikflöde in och ut ur en operationssal påverkar patientsäkerheten negativt. Tidigare studier visar att detta kan leda till postoperativa sårinfektioner vilket kan leda till ökat lidande för patienten samt förlängda vårdtider. Det är viktigt att operationssjuksköterskan är en god förebild för andra i teamet genom att organisera och planera det perioperativa arbetet. Det är av stor betydelse att belysa detta område då det visat sig att ett stort trafikflöde in och ut ur operationssalen kan leda till störningsmoment för personalen och öka risken för

vårdrelaterade infektioner postoperativt, vilket kan äventyra patientsäkerheten. Att förbättra riktlinjer och rutiner gällande trafikflöde in och ut ur operationssalen kan bidra till mindre postoperativa infektioner och ge en tryggare miljö för patienten och därmed öka

patientsäkerheten. Denna studies resultat kan bidra till en ökad förståelse av vad ett stort trafikflöde kan innebära och ge en förbättrad kunskap till operationssjuksköterskor, organisationen samt ledningen på operationsavdelningar.

Syfte

Syftet med denna studie är att beskriva operationssjuksköterskors erfarenheter av personalens trafikflöde in och ut ur operationssalen.

(8)

Institutionen för Hälsovetenskap Avdelningen för omvårdnad 4

Metod

Design

I studien har en beskrivande design med kvalitativ innehållsanalys använts.

Kvalitativ metod är lämpligt att använda när en förståelse för individens subjektiva upplevelse ska beskrivas. Denna metod används för att säkerställa och systematiskt hantera data

(Graneheim & Lundman, 2004).

Deltagare och procedur

Studien har genomförts vid ett sjukhus i norra Sverige på en centraloperation. För att få ett ändamålsenligt urval till studien inkluderades de operationssjuksköterskor som jobbade på det utvalda sjukhuset. Totalt 29 operationssjuksköterskor tillfrågades om att delta, varav tio operationssjuksköterskor i åldrarna 30-60 år, har intervjuats. Inklusionskriterier var deltagare som har genomgått specialistutbildning till operationssjuksköterskor, arbetat i minst 1 år på en operationsavdelning samt hade erfarenhet av att jobba inom både operationsklinikerna

ortopedi och allmänkirurgi. Muntlig och skriftlig information gavs till verksamhetschef och enhetschef på operation gällande studiens syfte och upplägg. Efter deras godkännande gavs information angående studien såväl muntligt och skriftligt till operationssjuksköterskorna vid ett personalmöte, med information om att deltagandet i studien var frivilligt. Intresserade tog kontakt med oss för deltagande i studien.

Kontext

Studien utfördes på ett sjukhus i norra Sverige på en centraloperation med dygnet runt verksamhet. Akut och elektiv kirurgi bedrevs inom de flesta specialiteter i verksamheten. På denna operationsavdelning arbetar 29 operationssjuksköterskor. Varje specialitet har en sektionsansvarig operationssjuksköterska som bland annat ansvarar för operationsmanualer för varje operation, inköp av material och instrument samt informerar och anordnar

utbildningar. Det finns även en koordinator på operationsavdelningen som planerar och koordinerar operationerna för dagen.

Datainsamling

Under våren 2020 genomfördes enskilda individuella semistrukturerade intervjuer med passande följdfrågor relevanta till syftet. En frågeguide har använts (se bilaga 3) med

(9)

5 semistrukturerade frågor (Kvale & Brinkmann, 2014, s.144-145). Intervjuerna har spelats in via en digital ljudfil, längden på intervjuerna var mellan 15-25 minuter. En provintervju har genomförts innan studien påbörjades som även ingick i studien. Intervjuerna genomfördes med operationssjuksköterskor som jobbade inom operationsklinikerna ortopedi och allmänkirurgi. Intervjuerna skedde i ett samtalsrum där intervjun genomfördes ostört. Intervjuerna delades upp mellan båda författarna samt även transkriberingen som skedde ordagrant.

Dataanalys

Data har analyserats med manifest kvalitativ innehållsanalys (Graneheim & Lundman, 2004). Metoden var passande för denna form av studie, då den koncentrerade sig på det som

deltagarna sa och beskrev det som kom fram (ibid.). Transkriberad text lästes igenom flera gånger av oss båda för att få ett helhetsintryck över vad texten förmedlade. Meningsenheter relaterat till syftet togs sedan ut och dessa kondenserades, vilket innebar att dessa kortades ner men att kärnan i texten bevarades. De kondenserade textenheterna fick en kod, koderna som liknade varandra utformades sedan till subkategorier och slutligen till att bilda två kategorier. Kategorierna skapades från mönster vi identifierat under kodning och kondensering från textenheterna. Totalt bildades sju subkategorier som sedan sorterades in i två kategorier. För att tydligt visa analysens olika steg visas exempel i tabell 1.

(10)

6

Tabell 1. Utdrag ur analysschemat med meningsenheter, kondenserade meningsenheter, koder, sub-kategorier och kategorier

Meningsenhet _Kondenserad

meningsenhet

Kod Sub-kategori Kategori

Jag tycker att det är mycket spring för onödiga grejer istället för att man använder

genomräckningsskå p så blir det istället att man går in och kollar hur det går och så dära...

Att det är mycket spring för onödiga grejer istället för att man använder genomräckningsskåp Onödigt spring istället för att använda genomräckningsskåp

Bristande ansvar Bristande följsamhet till arbetsrutiner

Vi försöker att om man går in och ut att alla går

samtidigt hela laget så att det inte blir 3 dörröppningar utan då blir det bara en dörröppning för att minimera risken vad dörröppningar medför

Att vi försöker att gå in hela laget samtidigt så det bara blir en dörröppning istället för tre.

Samarbeta mer i

teamet Bättre planering krävs Framtida _{åtgärder och} strategier

Etiska överväganden

Innan studien påbörjades har projektplanen fått ett godkännande, därefter skickades en modifierad etikansökan gällande studien som godkändes av ansvarig lektor på institutionen för hälsovetenskap. Innan intervjuerna påbörjades har verksamhetschef och enhetschef kontaktats på operation, både muntlig och skriftlig information har givits och dessa lämnade sitt godkännande. Studien presenterades av oss för de anställda på operationsenheten under ett morgonmöte samt mail skickades ut till de anställda. Deltagarna i denna studie har både skriftligt och muntligt fått godkänna sitt deltagande. För att skydda deltagarnas identitet kodades inspelningarna för att minska spårbarheten till den som intervjuades. Materialet från intervjuerna förvaras på en säker plats och när examensarbetet är godkänt kommer allt material att raderas. Etiska överväganden har utgått från de tre forskningsetiska principerna

(11)

7 som har till skyldighet att göra gott, rättvis behandling och respekt för individen. Informerat samtycke har givits innan studiens påbörjades och deltagarna har fått information om att när som helst ha rätt till att dra sig ur studien utan att behöva uppge några skäl (World Medical Association, 2013).

Resultat

Analysen resulterade i två kategorier; Bristande följsamhet till arbetsrutiner, Framtida åtgärder och strategier. Sju subkategorier beskriver innehållet i dessa två kategorier. Med hjälp av citat från deltagarna tydliggörs resultatet.

Tabell 2. Presentation av subkategorier och kategorier

Subkategorier Kategorier

• Bristande ansvar

• Bristande patientsäkerhet • Bristande arbetsmiljö

Bristande följsamhet till arbetsrutiner

• Behov av utbildning • Behov av bättre planering • Tydlighet i riktlinjer och rutiner • Behov av bättre kommunikation

Framtida åtgärder och strategier

Bristande följsamhet till arbetsrutiner

I denna kategori ingår tre subkategorier: Bristande ansvar; Bristande patientsäkerhet;

Bristande arbetsmiljö. Dessa beskriver faktorer som påverkar onödiga dörröppningar in och

ut ur en operationssal.

Bristande ansvar

Operationssjuksköterskor beskrev att många gånger hade personalen på en operationssal väldigt bråttom vilket kunde resultera i bristande ansvar. Onödiga dörröppningar beskrevs förekomma, det var de flesta operationssjuksköterskor överens om, och det framkom att följsamheten till riktlinjer angående trafikflöde var olika beroende på om det var ortopedi eller allmänkirurgi. Den första nämnda var den klinik som operationssjuksköterskorna försökte att

(12)

8 samordna mest för att minska dörröppningar. De hade kunskap om att vid ortopediska ingrepp bör trafikflödet minskas men även där förekom vissa dörröppningar. En del

operationssjuksköterskor uttryckte att det är oundvikligt då de måste få lunchavlösning. Operationssjuksköterskorna beskrev att de upplevde att dörrarna öppnades oftare under allmänkirurgiska ingrepp än under ortopediska ingrepp. Flera operationssjuksköterskor

beskrev att många stod och pratade med annan personal utanför salen med öppen dörr samt att de upplevde att det var som en affär. Operationssjuksköterskorna beskrev att det har varit ett problem under lång tid där ogenomtänkta samt onödiga dörröppningar var en vardag på avdelningen.

”Tror mycket är att man inte tycker att det är så noga med dörröppningar på andra kliniker än på ortopeden”

“Ibland är det ju som snurran på Smedjan folk går in och ut. Det finns en del som har suttit och räknat som går in och ut utan att folk vet om det, närmare 80 dörröppningar under en

kirurgoperation var det då, det finns inte ord för detta!” Bristande patientsäkerhet

Flera av operationssjuksköterskorna nämnde att de hade kunskap om att dörröppningar störde ventilationen och lade tyngd på olika aspekter om hur ventilationen fungerar i olika

operationssalar och betonade att ökat trafikflöde in och ut ur operationssal var en risk som påverkade patientsäkerheten negativt. Operationssjuksköterskorna menade att ventilationen på operationssalen inte fungerade på ett effektivt sätt om dörren öppnades och att detta kunde leda till en förändring i tryckförhållandena i operationssalen och korridoren utanför.

“Varje gång man öppnar dörren så får man in partiklar och dessutom störs ventilationen vissa salar och det är ju klart att det är en ökad infektionsrisk.”

Det framkom tydligt att operationssjuksköterskorna hade kunskap om att dörröppningar hade betydelse och att operationssjuksköterskorna upplevde att dessa påverkade renheten och steriliteten negativt. En del operationssjuksköterskor beskrev att de hade kunskap om att det var större risk för infektion när flera människor gick in och ut från operationssalen. Det framkom även att när luftströmmarna stördes kunde det skapas virvlar som påverkade renheten i luften. En del operationssjuksköterskor beskrev att de hade kunskap om att risken

(13)

9 för postoperativa sårinfektioner ökade vid dörröppningar. Operationssjuksköterskorna beskrev att de hade fått kunskap utifrån evidens om riskerna med trafikflöde in och ut ur en

operationssal.

“De har gjort studier där alla patienter som opererat höger höft fick infektion men inte de som opererade vänster höft, utan det var för att dörren var på höger sida.”

Bristande arbetsmiljö

Vissa operationssjuksköterskor beskrev att det kunde vara tungt att stå under flera långa operationer och uttryckte att personalen inte skulle behöva stå mer än fem timmar utan att få gå ut ur operationssalen. Därmed resulterade det i trafikflöde in och ut ur en operationssal som inte gick att undvika. Flera operationer drog ut på tiden och var längre än beräknat vilket gjorde att det blev många arbetspass där personalen fick stå länge på en operationssal och behövde bli avlösta för rast. Detta beskrevs som en arbetsmiljöfråga/problem.

Operationssjuksköterskorna jobbade nästan varje dag och de beskrev att det inte skulle gå att ha flera sena avlösningar för raster under långa perioder.

“På implantat tar vi lunchlösningar om det drar ut på tiden, ingen ska behöva stå mer än 5 timmar utan att få gå ut.”

Framtida åtgärder och strategier

I denna kategori ingår fyra subkategorier: Behov av utbildning; Behov av bättre planering;

Tydlighet i riktlinjer och rutiner; Behov av bättre kommunikation. Dessa beskriver åtgärder

och strategier som skulle kunna öka kunskapen och förståelsen för det ökade trafikflödet in och ut ur en operationssal.

Behov av utbildning

Operationssjuksköterskorna beskrev vikten av att kontinuerligt få information och utbildning för att personalen skulle få vetskap om varför det var viktigt att minimera trafikflödet in och ut ur operationssalen. De beskrev även att de önskade få kunskap om hur andra sjukhus arbetade för att få till förbättringar inom området trafikflöde in och ut ur en operationssal. Operationssjuksköterskorna beskrev att det var viktigt både för nyanställda

(14)

10 viktigt det var att minimera dörröppningar in och ut ur en operationssal då det finns risker för bland annat vårdskador hos patienten postoperativt.

“Personalen på avdelningen ska veta hur man gör och varför samt att utbildning och information måste ske kontinuerligt.”

Behov av bättre planering

Teamarbete och planering var viktigt för att antalet dörröppningar skulle minska beskrev operationssjuksköterskorna. Som team måste de planera sina raster och avlösningar tillsammans så alla går in och ut ur operationssalen samtidigt. Operationssjuksköterskorna beskrev att bättre planering skulle minska trafikflödet in och ut ur operationssalen. De beskrev även att det var viktigt att personligen planera sitt jobb och i förväg tänka ut vad som kan komma att eventuellt behövas så att trafikflödet skulle minimeras.

Operationssjuksköterskorna beskrev att det skulle fungera bättre på alla olika

operationskliniker om det var bättre planering och personalen arbetade som ett team. Speciellt på helger, kvällar och nätter beskrev operationssjuksköterskorna att planeringen måste

fungera då det är mindre personal.

”Bättre planering behövs och att man får med sig allt man kan behöva inför dagens operationer”

“ ... planerar tillsammans vid fika byten och sånt att man går in tillsammans, blir avlöst samtidigt och går ut tillsammans så går ju att minimera istället att man går in tre

dörröppningar och sen tre dörröppningar ut, istället blir det en gång.” Tydlighet i riktlinjer och rutiner

Operationssjuksköterskorna beskrev att det var viktigt att få besked från ledningen om vilka riktlinjer och rutiner som gällde. De beskrev att operationspersonal försökt skapa riktlinjer och rutiner gällande trafikflödet in och ut ur operationssalen, men att det då blev ramaskri från övrig personal. Operationssjuksköterskorna uttryckte att det hade varit bättre om riktlinjerna skulle ha kommit från ledningen. Operationssjuksköterskorna beskrev att alla bör sträva efter samma riktlinjer för bästa möjliga resultat för både patienten och personalen. Läkarna måste även ta sitt ansvar och bidra till tydlighet i teamet gällande rutiner och riktlinjer.

Operationssjuksköterskorna beskrev att om tydligare riktlinjer och rutiner togs fram skulle det vara möjligt att följa dessa samt att alla borde kunna anpassa sig efter dem.

(15)

11 Operationssjuksköterskorna beskrev att riktlinjerna oftast följdes vid uppdukning av

instrumenten på sal, men i vissa fall sprang personal in och ut på operationssalen medan operationssjuksköterskan dukade upp. Operationssjuksköterskorna uttryckte att det i nuläget var olika rutiner för olika kliniker där alla inte följde dessa rutiner. De beskrev att det var viktigare med steriliteten vid ortopediska operationer än vid flertalet kirurgiska operationer men att dessa riktlinjer ändå borde följas på övriga kliniker än på ortopeden för att uppnå bättre följsamhet. Det ultimata skulle varit att ha lika strikta riktlinjer och rutiner på alla kliniker för bättre följsamhet.

”Det vore bra att man kör samma regler rakt av, man behöver inte fundera hur man ska göra olika i kliniker, olika typer av ingrepp och såna saker.”

“Man får ju gå in och ut, det är ju det som det är, finns inga strikta nej att man inte får gå in på en sal utom då på stängda salar. Men jag tror det hade varit bra att man hade haft regler

att nu pågår det en operation och nu ska vi inte gå in i onödan.” Behov av bättre kommunikation

Operationssjuksköterskorna beskrev att det fanns behov av bättre kommunikation mellan personalen samt behov av att tillämpa hjälpmedel för att dörröppningarna skulle minskas. Vissa operationssjuksköterskor beskrev att kommunikation kunde vara svårt generellt. Bristfällig kommunikation mellan teamen inne på operationssalen samt med de som var utanför salarna uttrycktes kunna vara en av orsakerna till det ökade trafikflödet. De beskrev att en del personal inte var lika duktiga på att kommunicera med varandra och inte

samarbetade i team. Operationssjuksköterskorna beskrev upplevelser av att dörren ibland öppnades så fort operationen var över trots att sårförslutningen inte var klar. Detta visade på bristande kommunikation mellan teamet som befann sig inne på operationssalen och den personal som var utanför operationssalen. Ju mer folk i omlopp på operationssalen, desto sämre beskrevs kommunikation fungera.

“Kommunikation och information är det svårt, svårt att få ut, även om personen har fått informationen så har de ibland inte läst den och ibland inte förstått den och ibland så skiter

(16)

12 Operationssjuksköterskorna beskrev vikten av att använda hjälpmedel istället för att springa in och ut genom dörren. De uttryckte att det var bättre att kommunicera via telefon eller skicka instrument och läkemedel via genomräcknings-skåpen inne på operationssalarna. De beskrev att det var viktigt att tänka efter innan dörren öppnades. Om det var något som fattades inne på operationssalen så finns möjligheter att kommunicera på andra sätt än att springa in och ut ur operationssalen i onödan. Digital röst i dörren var ett förslag som beskrevs av

operationssjuksköterskorna. Detta skulle påminna hur många gånger dörren öppnades under en pågående operation för att få en inblick i hur ofta den verkligen öppnades. Personalen skulle även kunna använda tekniska hjälpmedel istället eller använda lappar och kommunicera via stängd dörr.

“... använda telefonen mycket mer, vi har ju telefon med oss, så mycket kan man lösa via den och be personalen lägga materialet i genomräcknings-skåpet.”

Diskussion

Resultatdiskussion

Syftet med denna studie var att beskriva operationssjuksköterskors erfarenheter av

personalens trafikflöde in och ut ur operationssalen. Brist på kunskap beskrivs i vår studie som en orsak till ett stort trafikflöde med för många dörröppningar. Därför blir det viktigt att öka kunskapen genom att utbilda samtliga personalkategorier i aseptik, smittvägar,

ventilationssystem, konstruktion och funktionalitet samt konsekvenserna av ett stort trafikflöde. Det är viktigt att varje operationssjuksköterska tillhandahåller en vård med god standard, som förebygger postoperativa komplikationer såsom sårinfektioner (SFS 2010:659). Det finns en rad andra riskfaktorer än för många dörröppningar som kan leda till

postoperativa infektioner. Det har visat sig vara svårt att avgöra exakt vad det beror på då det är flera faktorer som spelar in, såsom kunskap hos personalen och patientens underliggande åkommor. Det är angeläget att komma tillrätta med detta innan fokus kan läggas på andra faktorer (Loftus et al., 2012; Owens & Stoessel, 2008). Patienten kan drabbas av ökat lidande om vårdpersonalen inte ser patientens behov (Eriksson, 1994). Ansvar ska utövas till alla medmänniskor, det etiska kravet har fokus på att göra gott för människor (Franck, 2014). När vi i vår yrkesutövning möter missförhållanden som drabbar patienter oavsett om det beror på bristande kompetens, arbetsmiljö, resurser eller organisation, är vi skyldiga att agera. Det

(17)

13 etiska ansvaret innebär ansvar för vårt handlingssätt, vårdens kvalitet och för vilken vård som erbjuds. Professionsetik är viktigt i det här sammanhanget, enligt ICN:s (International Council of Nurses) etiska kod har vi som sjuksköterskor ett moraliskt ansvar att visa respekt för den unika människans värde samt för att utveckla och bevara vår yrkeskompetens. Detta kan förstås som att det viktigt att stödja och vägleda varandra i teamet till att utveckla en högre etisk medvetenhet gällande risker med för stort trafikflöde på en operationssal.

I vårt resultat framkom det att planering var av stor vikt för att arbetet på operationssalen skulle fungera på ett patientsäkert sätt och leda till minskat trafikflöde in och ut ur

operationssalen. Genom att se till att all viktig utrustning finns på plats, att det finns en tydlig kommunikation mellan teamen och en genomtänkt samordning gällande rastavlösning skulle det kunna leda till att trafikflödet in och ut från operationssalen minskar (Panahi, Stroh, Casper, Parvizi & Austin, 2012). I vårt resultat beskrev operationssjuksköterskorna att det var viktigt att få besked från ledningen om vilka riktlinjer och rutiner som gällde på avdelningen. Ledningen har ett övergripande ansvar gällande detta. Genom planering, kontroll och

ledarskap ska vårdgivaren följa kraven på god vård i verksamheten enligt hälso-och

sjukvårdslagen. Patientsäkerheten ska vara hög och personalen ska rapportera alla händelser till vårdgivaren som skulle kunnat leda till vårdskada eller orsakat en vårdskada (SFS 2010:659).

Operationssjuksköterskor i vårt resultat beskrev onödiga dörröppningar som ett återkommande problem som orsakades av bland annat bristande ansvar och bristande följsamhet till riktlinjer. Majoriteten av deltagarna i studien hade kunskap om att ökat trafikflöde in och ut ur en operationssal var en riskfaktor för postoperativa sårinfektioner. Dörröppningar in och ut ur en operationssal är ett stort problem och åtgärder bör sättas in, riktlinjer finns men följsamheten brister. I framtiden bör patientspårningssystem skapas och ingå i forskning för fler meningsfulla slutsatser. Dessa system kan spåra patienter efter att operationen är genomförd och utvärdera om de exempelvis drabbats av postoperativa

infektioner relaterat till stort trafikflöde. Detta för att kunna vidta förbättringsåtgärder (Parikh, Grice, Schnell & Salisbury, 2010). Kommunikationen skulle gå att förbättra innan

operationens start om vilka riktlinjer som gäller samt vilken typ av material som kan komma att behövas, i samråd med kirurgerna. En automatisk dörr-räknare ovanför dörren skulle också

(18)

14 kunna minska trafikflödet in och ut ur operationssalen (ibid.). Detta beskrev även

operationssjuksköterskor i vårt resultat som en tänkbar förbättringsåtgärd. Med denna dörr-räknare skulle mål kunna sättas upp med jämna mellanrum för att minimera de onödiga dörröppningarna (ibid.).

Operationssjuksköterskor i vårt resultat beskrev även att de önskade få kunskap om hur andra sjukhus arbetade för att få till förbättringar inom området trafikflöde in och ut ur en

operationssal. Även inom andra kontexter, exempelvis veterinär-kirurgi ska en steril och säker miljö finnas för att kunna genomföra säkra operationer, då även djuren kan drabbas av

postoperativa infektioner. Det krävs tydliga protokoll, disciplin, utbildning, effektivt teamarbete samt kommunikation för att trafikflödet ska fungera så bra som möjligt, med minskat antal dörröppningar. Kirurgin inom veterinärbranschen har med åren utvecklats och operationer på djur ska efterlikna kirurgin på människan, både avseende miljön och aseptiken (Holgate, 2013). Genom att veterinärsjukhusen upprätthåller en standard gällande personalens trafikflöde, liknande den på mänskliga sjukhus leder det till en god hygienisk standard som i sin tur ger en säker veterinärvård (Almond, 2017). Den mänskliga operationssjukvården kan ta lärdom av veterinärvården där det strävas efter disciplin, tydliga protokoll samt effektiva teamarbeten (Holgate, 2013).

I vårt resultat beskrev operationssjuksköterskor att de var medvetna om att ett ökat trafikflöde in och ut ur operationssal är en risk för patienten och att de har ett ansvar för att minska antalet dörröppningar. Operationssjuksköterskans kärnområde innefattar ett ansvar för att hygienen och steriliteten bevaras under vårdprocessen; att säkerställa att patienter inte utsätts för risker samt att systematiskt planera och organisera vårdarbetet i operationsteamet

(Riksföreningen för operationssjukvård & Svensk sjuksköterskeförening, 2011). Då operationssjuksköterskan har ansvar för detta bör denne leda och organisera arbetet under operationen samt påminna om följsamheten till hygienrutinerna. På så sätt kan ett stort trafikflöde in och ut ur operationssalen minskas. Operationssjuksköterskan har formell kunskap inom detta område och kan därmed bidra genom att utbilda andra personalkategorier i syfte att öka medvetenheten om bland annat förhållandet mellan antal dörröppningar och postoperativa sårinfektioner. Operationssjuksköterskan ska bedriva utvecklings- och förbättringsarbeten genom ständig reflektion och analys av riktlinjer och rutiner inom

(19)

15 omvårdnad inom operationssjukvård. Detta bidrar till en god lärandemiljö för både studenter och medarbetare (ibid.).

I vårt resultat beskrev operationssjuksköterskorna att det var viktigt både för nyanställda operationssjuksköterskor, men även för de som jobbat under flera år, att påminnas om hur viktigt det var att minimera dörröppningar in och ut ur en operationssal då det finns risker för bland annat vårdskador hos den enskilde patienten postoperativt. Personcentrerad vård ser till den unika patienten och strävar efter individuell vård för den enskilde patienten. Detta

perspektiv ser människan som en helhet. Genom att individualisera vården för varje individ minskas den standardiserade vården med lösningar för en enda behandling (El-Alti, Sandman & Munthe, 2019). Utifrån ett personcentrerat förhållningssätt ges möjligheter för den unika patienten att klara av operationer, då individuella bedömningar görs inför ingreppet för just denna patient. Detta kan förstås som att exempelvis infektionskänsliga patienter bör

uppmärksammas mer och noggrannare förberedelse och följsamhet till rutiner gällande personalens trafikflöde, reducerat antal dörröppningar skulle då kunna åstadkommas.

Metoddiskussion

En provintervju utfördes för att se om den skapade frågemallen fungerade. Efter provintervjun framkom det att det fungerade bäst med en öppen fråga med passande följdfrågor från

frågemallen relevanta till syftet. Kön på deltagarna kunde inte skrivas ut, på grund av att deltagare då kunde identifieras. Om fler intervjuer hade genomförts och på fler än ett sjukhus hade det eventuellt givit mer variation i studiens resultat men då tiden var begränsad var detta inte möjligt. Flera av de kortare intervjuerna gav många meningsenheter av stor betydelse. Vi bedömde att tio intervjuer gav tillräcklig mängd material för att kunna utföra en analys. Intervjuerna som genomförts har varit innehållsrika och beskrivningarna från deltagarnas upplevelser återkom i de sista intervjuerna(jmfr. Polit & Beck, 2012). En viss förförståelse har funnits hos oss då vi båda har erfarenheter sedan tidigare av operationsavdelningens miljö och operationssjuksköterskans arbete. Omedvetna tolkningar kan därför ha förekommit (jmfr. Kvale & Brinkman, 2014). För att hantera förförståelsen ställde vi följdfrågor samt att svaren under intervjun togs emot med ett öppet sinne. Materialet har bedömts och granskas kritiskt via två seminarium vilket även har förhindrat omedvetna tolkningar.

(20)

16 Begreppet trovärdighet används inom den kvalitativa innehållsanalysen och handlar om hur studiens fokus och insamlad data hänger ihop. Trovärdigheten beskrivs öka genom att välja deltagare med olika erfarenheter samt olika ålder och kön för att få fram varierande

beskrivningar som svarar mot syftet med undersökningen (Graneheim & Lundman, 2004). I denna studie hade alla deltagare varierande längd gällande erfarenhet, olika ålder samt kön, vilket ökar trovärdigheten. Under analysprocessen följdes och beskrevs alla steg och de

meningsenheter som svarade mot syftet togs med vilket bidrar till ökad trovärdighet (ibid.). Vi har utfört analysen tillsammans samt diskuterat tillvägagångssättet. Alla steg i

analysprocessen är tydligt beskrivna, vilket är en styrka. Detta framgår i analystabellen där läsaren kan följa tolkningsförloppet och på så sätt bedöma kvaliteten (jmfr. Polit & Beck, 2012). Tillförlitlighet är ett annat begrepp inom den kvalitativa innehållsanalysen, vilket belyser om resultatet är överförbart till andra grupper eller sammanhang. En tydlig beskrivning ska finnas över studiens metod och kontext. Ett innehållsrikt resultat med stärkande citat ökar också överförbarheten (ibid.). Studiens metod och kontext är välbeskrivna, samt att citat har använts som stärker resultatet och därmed kan ge ökad

överförbarhet till andra sammanhang, då läsaren själv kan avgöra om resultatet är överförbart eller inte (ibid.).

Slutsats och kliniska implikationer

Syftet med denna studie var att beskriva operationssjuksköterskors erfarenheter av

personalens trafikflöde in och ut ur operationssalen. Det framkom att onödiga dörröppningar är ett återkommande problem som orsakas av bland annat bristande ansvar och bristande följsamhet till de riktlinjer som finns. Mer information och utbildning behövs för att förstå riskerna med ett stort trafikflöde och många onödiga dörröppningar in och ut ur en

operationssal. Operationssjuksköterskorna i vår studie upplevde ett behov av en bättre kommunikation samt att hjälpmedel för att minska trafikflödet införs. Ett hjälpmedel som skulle kunna införas för att minska antalet onödiga dörröppningar är en automatisk dörr-räknare som påminner personalen om detta. I framtiden bör patientspårningssystem skapas för att kunna utvärdera om postoperativa sårinfektioner kan relateras till stort trafikflöde. Detta för att kunna vidta förbättringsåtgärder. All operationspersonal måste se sitt eget ansvar gällande att minska trafikflödet in och ut ur en operationssal och antalet onödiga

(21)

17 minska antalet dörröppningar och därmed öka patientsäkerheten. Det behövs vidare forskning inom detta område angående orsaken till att onödiga dörröppningar förekommer på en

(22)

18

Referenser

Ahmad, S. N., & Aggarwal, R. (2018). Surgical Site Infection Prevention. Indian Obstetrics

& Gynaecology, 8(2), 48–52

Alizo, G., Onayemi, A., Sciarretta, J. D., & Davis, J. M. (2019). Operating Room Foot Traffic: A Risk Factor for Surgical Site Infections. Surgical Infections, 20(2), 146–150. https://doi.org/10.1089/sur.2018.248

Allo, M., & Tedesco, M. (2005). Operating room management: operative suite considerations, infection control. Surg Clin N Am, 85(6), 1291-1297.

Almond, S. (2017). Theatre, the ideal design and the nurse’s role in maintenance and hygiene. Veterinary Nursing Journal, 32(7), 188-190.

Andersson, A. E., Bergh, I., Karlsson, J., & Nilsson, K. (2010). Patients' experiences of acquiring a deep surgical site infection: An interview study. American journal of infection

control, 38(9), 711-717.

Beck, CT., & Polit, DF. (2012). Nursing research: generating and assessing evidence for

nursing practice. Lippincott Williams.

Brohus, H., Balling, KD., & Jeppesen, D. (2006). Influence of movements on contaminant transport in an operating room. Indoor Air, 16, 356-372.

Burden, M. (2019). The link between surgical site infection and traffic flow in the operating theatre. British Journal of Nursing, 28(1), 18.

https://doi-org.proxy.lib.ltu.se/10.12968/bjon.2019.28.1.18

El-Alti, L., Sandman, L., & Munthe, C. (2019). Person centered care and personalized

medicine: Irreconcilable opposites or potential companions?. Health Care Analysis, 27(1), 45-59.

(23)

19 Eriksson, K. (1994). Den lidande människan. Stockholm: Liber AB

Franck, O. (2014). Løgstrup, värdegrundspedagogerna och det etiska kravet: en kritisk ansats.

Prismet, (3), 159-172.

Graneheim, U. H., & Lundman, B. (2004). Qualitative content analysis in nursing research: concepts, procedures and measures to achieve trustworthiness. Nurse education today, 24(2), 105-112.

Holgate, A. C. (2013). Ideal surgical suite design–Part 1. Veterinary Nursing Journal, 28(7), 218-219.

Kvale, S. & Brinkmann, S. (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun. Stockholm: Studentlitteratur.

Loftus, R W., Brown, J R., Koff, M D., Reddy, S., Heard, S O., Patel, H M … Yeager, M P. (2012). Hand contamination of anesthesia providers is an important risk factor for intra operative bacterial transmission. Anesthesia & Analgesia, 112(1), 98-105.

Lynch, R., Englesbe, M., Sturm, L., Bitar, A., Budhiraj, K., Kolla, S., Polyachenko, Y., Duck, M., & Cambell, D. (2009). Measurement of foot traffic in the operating room: implications for infection control. American Journal of Medical Quality, 24, (1), 45 - 52.

Nordqvist, P., Roberg, M., Magnusson, M., & Sjödahl, R. (2017). Vårdrelaterade infektioner en betydande del av vårdskadorna på sjukhus-Studie i Linköping visar att fler fall borde kunna undvikas. Lakartidningen, 114.

Olsson, H., & Sörensen, S. (2011). Forskningsprocessen: kvalitativa och kvantitativa

(24)

20 Owens, C D., & Stoessel, K. (2008). Surgical site infections; epidemiology, microbiology and prevention. The journal of Hospital Infection, 70(2), 3-10.

Panahi, P., Stroh, M., Casper, DS, Paravizi, J & Austin, MS. (2012). Operating room traffic is a major concern during total joint arthroplasty. Clinical orthopaedics and related research,

470, 2690-2694.

Patientsäkerhetslagen 2010: 659. Hämtad 2020-03-31, från http://www. riksdagen.

se/sv/Dokument-Lagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/Patientsakerhetslag-2010659_sfs-2010-659.

Parikh, S. N., Grice, S. S., Schnell, B. M., & Salisbury, S. R. (2010). Operating room traffic: is there any role of monitoring it?. Journal of pediatric orthopedics, 30(6), 617.

Riksföreningen för operationssjukvård & Svensk sjuksköterskeförening. (2011).

Kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska med specialistsjuksköterskeexamen inom operationssjukvård.

Rovaldi, C. J., & King, P. J. (2015). The Effect of an Interdisciplinary QI Project to Reduce OR Foot Traffic. AORN Journal, 101(6), 666–678.

https://doi-org.proxy.lib.ltu.se/10.1016/j.aorn.2015.03.011

Qvistgaard, M., Lovebo, J., & Almerud-Österberg, S. (2019). Intraoperative prevention of Surgical Site Infections as experienced by operating room nurses. International journal of

qualitative studies on health and well-being, 14(1), 1632109.

Socialstyrelsen. (2006). Att förebygga vårdrelaterade infektioner. Stockholm:

(25)

21 Svensk sjuksköterskeförening. (2007). ICN:s etiska kod för sjuksköterskor. Stockholm: Svensk sjuksköterskeförening. Hämtad 2020-06-11 från:

https://www.swenurse.se/globalassets/01-svensk-sjukskoterskeforening/publikationer-svensk-sjukskoterskeforening/etik-publikationer/sjukskoterskornas_etiska_kod_2017.pdf

Sveriges kommuner och lansting. (2017). Vårdrelaterade infektioner Kunskap, Konsekvenser

och Kostnader. Hämtad 27 februari 2020 från

https://webbutik.skr.se/bilder/artiklar/pdf/7585-475-5.pdf?issuusl=ignore

World Health Organization. (u.å). Health care-associated infections. Hämtad 24 februari 2020 från https://www.who.int/gpsc/country_work/gpsc_ccisc_fact_sheet_en.pdf

World Medical Association. (2013). WMA Declaration of Helsinki-Ethical principles for medical research involving human subjects. Hämtat 24 februari 2020 från

https://www.wma.net/policies-post/wma-declaration-of-helsinki-ethical-principles-for-medical-research-involving-human-subjects/

Young, R., & O ́Regan, D. (2009). Cardiac surgical theatre traffic: time for traffic calming measures? Interactive cardiovascular and thoracic surgery, 10, 526-529.

(26)

22

Bilaga 1

Informationsbrev till verksamhetschef/enhetschef

Det här är en förfrågan om godkännande av vårt examensarbete. Vi studerar

specialistsjuksköterska med inriktning operationssjukvård och skriver nu vår magisteruppsats. Syftet med studien är att beskriva operationssjuksköterskors erfarenheter av personalens trafikflöde in och ut ur operationssalen. Då det visat sig i olika studier att trafikflöde in och ut ur operationssalar kan leda till störningsmoment för personalen med risk för patientsäkerheten samt risk för vårdrelaterade infektioner postoperativt, är det av stor betydelse att belysa detta område.

Metoden som kommer tillämpas är intervjuer och dessa kommer spelas in för vidare analys. För att skydda deltagarnas identitet kommer inspelningarna kodas för att minska spårbarheten till den som intervjuats. När arbetet är slutfört kommer intervjumaterialet att förstöras. Det insamlade data/materialet kommer att redovisas i ett examensarbete. Kontakta oss gärna för vidare frågor angående studien.

(27)

23

Linnéa Lindberg

Specialistsjuksköterskestudent inom operationssjukvård

Mahamed Jama Shide

Helena Nord Ljungquist, handledare

Universitetsadjunkt vid Luleå tekniska universitet

Härmed intygas att jag godkänner enhetens/verksamhetens deltagande i studien. Jag har erhållit muntlig och skriftlig information angående intervjustudien om

operationssjuksköterskors erfarenheter av personalens trafikflöde in och ut ur operationssalen.

____________ _____________ Ort Datum ___________________________________ Namnteckning ___________________________________ Namnförtydligande ___________________________________

(28)

Institutionen för Hälsovetenskap Avdelningen för omvårdnad 24 Bilaga 2

Informationsbrev till deltagare

Vi vill med denna studie studera operationssjuksköterskors erfarenheter av personalens trafikflöde in och ut ur operationssalen.

Förfrågan om deltagande

Frivilligt åtagande i en intervjustudie för dig som arbetar som operationssjuksköterska på operationsenheten.

Hur går studien till?

Vi kommer att träffas i ett samtalsrum där intervjun kan genomföras så ostört som möjligt. Intervjun tar ca 45 minuter i anspråk. Frågor kommer att ställas om dina erfarenheter av trafikflöde in och ut ur operationssalen.

Vilka är riskerna?

Vi bedömer att inte finns någon risk/skada för dig som deltar i studien.

Hantering av data

Insamlad data kommer att förvaras på en säker plats under uppsatsen och kodas för att skydda deltagarnas identitet. När arbetet är slutfört kommer intervjumaterialet att förstöras.

Information om studiens resultat

När studien är genomförd kommer den att publiceras i ett examensarbete vid Luleå tekniska universitet där allmänheten kan ta del av studien.

Frivillighet

Deltagandet i studien är frivilligt, du som deltagare har när som helst rätt till att dra dig ur studien utan att uppge några skäl

(29)

Institutionen för Hälsovetenskap Avdelningen för omvårdnad 25 Ansvariga för studien: Linnéa Lindberg

Mahamed Jama Shide

Helena Nord Ljungquist, handledare

Universitetsadjunkt vid Luleå tekniska universitet

Samtyckesformulär

Härmed intygas att jag godkänner deltagande i studien. Jag har erhållit muntlig och skriftlig information angående intervjustudien om operationssjuksköterskors erfarenheter av

personalens trafikflöde in och ut ur operationssalen.

Alla personuppgifter samt den inspelade intervjun kommer att behandlas sekretessbelagt. Jag har haft möjlighet att ställa frågor och är medveten om att jag när som helst har möjlighet att avbryta mitt deltagande.

____________ _____________ Ort Datum ___________________________________ Namnteckning ___________________________________ Namnförtydligande ___________________________________

(30)

Institutionen för Hälsovetenskap Avdelningen för omvårdnad 26 Bilaga 3

Frågeguide intervju

1. Berätta om dina erfarenheter av trafikflödet in och ut i en operationssal.

2. Beskriv hur det är på din operationsenhet.

3. Hur tror du trafikflödet in och ut ur operationssalen påverkar patientens vård?

4. Beskriv hur trafikflödet påverkar arbetet inne på operationssalen?

5. Varför så många dörröppningar? Vad kan det vara orsaken?

6. Kan du ge några förslag till förbättringsåtgärder som kan tillämpas?

7. Vilka förutsättningar finns att följa detta?

8. Varför det är sådan skillnad på trafikflöde mellan kirurgiska och ortopediska operationssalar?

9. Beskriv varför inte samma regler kan gälla mellan kirurgiska och ortopediska operationssalar?