Postadress Besöksadress Telefon Fax E-post Internet Bankgiro Postgiro 114 94 STOCKHOLM Linnégatan 14 08-782 91 00 08-663 75 20 tco@tco.se www.tco.se 721-7367 5 92 06-3
Socialdepartementet 103 33 STOCKHOLM
STUDERANDE OCH TRYGGHETSSYSTEMEN
Betänkande av Studiesociala utredningen (SOU 2003:130)
Dnr S2004/445/SF
TCO har getts tillfälle att ge synpunkter på de förslag studiesociala utredningen presenterar i sitt betänkande.
Inledande synpunkter
TCO välkomnar betänkandet eftersom behovet av en samlad och övergripande bild av den ekonomiska och sociala situationen för studenterna varit stort. TCO har vid ett flertal tillfällen uttalat en önskan att utredningen i direktiven skulle ha ålagts uppdraget att lägga reella förslag till förändring av socialförsäkringssystemen för att åtgärda de brister och luckor som berör det stora flertalet studenter. Så blev inte fallet, men TCO anser att utredningen, utifrån direktiven, gjort en utmärkt kartläggning över studenters studiesociala situation och presenterar en gedigen genomgång av hur olika system samspelar med eller motverkar varandra och pekar på ett antal områden/frågor där förändringar behöver göras.
När nu utredningen har visat på de problem som finns är det viktigt att detta arbete inte stannar här utan att det å det snaraste kommer en fortsättning där ett arbete för att rätta till dessa problem påbörjas. Utredningen riskerar annars bli en hyllvärmare utan verkligt resultat. Vi anser att det finns goda förutsättningar att utifrån kartläggningen reformera systemet på flera av de områden som utredningen utmålat som problemområden.
När lösningar för studerande betraktas måste några grundläggande fakta klargöras. För det första stämmer inte längre bilden av studenten som ung, ensamstående och boende i studentrum. Gruppen är betydligt mer heterogen än så. För det andra visar utredningen med all tydlighet att studiemedel som grund för att definiera vem som är student också bygger på en felaktig schablon. Det är så många som var fjärde högskolestuderande som inte finansierar sina studier med studiemedel.
TCO delar utredningens slutsatser om behovet av förbättringar när det gäller
information och vägledning om de studiesociala trygghetssystemen. Vidare anser TCO i likhet med utredningen att reglerna bör förenklas och bli färre och mer tillgängliga i sin utformning och tillämpning.
TCO delar i princip även de slutsatser som utredningen, utifrån uppdraget, kommit fram till när det gäller de sociala och ekonomiska behov som alla studenter har, men anser att behovet av mer genomgripande utredningar och förändringar måste till inom följande områden:
Samverkan mellan politikområden måste genomföras på ett strukturerat sätt utifrån både ett studerande- och ett utbildningspolitiskt perspektiv.
En genomgripande utvärdering av studiestödssystemet måste göras. Detta för att se om det finns brister i systemet som kan bidra till till exempel olika former av utslagningsmekanismer som kan kopplas till fribeloppen och/eller
återbetalningsreglerna.
Förutsättningarna för att kombinera studier med föräldraskap måste förbättras avsevärt.
Sjukförsäkringen måste förändras så att den på ett bättre sätt även omfattar studenter.
Utredningens förslag om ett treterminssystem måste utredas och analyseras ur många perspektiv – inte minst ur lärar- och kvalitetsperspektiv.
TCOs synpunkter på betänkandets huvudsakliga innehåll
Definitionen av studerande
Utredningens genomgång visar tydligt att behovet av ett gemensamt studerandebegrepp i alla de författningar som berör studenter finns. TCO anser att utredningens
utgångspunkt i begreppet studerande är bra. Den har varit att beakta alla studerande i högskoleutbildning, annan eftergymnasial utbildning inklusive kvalificerad
yrkesutbildning samt studerande i olika former av vuxenutbildning. Detta synsätt är mycket tilltalande då det därmed ligger i linje med livslångt lärande för tillväxt och rättvisa. TCO håller med utredningen om att det behövs en gemensam definition av studerande som används av alla system för att tillämpningarna ska bli enhetliga och mer lättförståeliga.
Samverkan mellan olika politikområden
Den analys utredningen gör av olika politikområden som rör det studiesociala området visar att de av regering och riksdag uppsatta målen inte är helt förenliga med varandra.
Som exempel pekar man på att sysselsättningsmålet i viss mån motverkar strävan att fler personer skall studera. TCO anser att det är av stor vikt att alla politikområden gör en konsekvensanalys av de förslag som presenteras och att beslut fattas så att dessa harmoniserar med varandra och stödjer ett livslångt lärande.
För att regeringens målsättning att högre utbildning ska bidra till, eller rent av vara motorn för, en ökad tillväxt i samhället måste studenternas villkor underlättas, bland annat genom att se till att de olika sociala trygghetssystemen interagerar oavsett vilken social situation studenten befinner sig i.
Studiestödssystemet
För att det ska vara möjligt att studera krävs att finansiering kan ordnas. Idag är
möjligheten att få studiestöd begränsad – redan vid 41 års ålder minskas det tillgängliga antalet veckor i en så kallad lånetrappa. Med tanke på att en stor del av Sveriges
studenter relativt sett är av hög ålder (50 procent är över 25 år, en tredjedel är över 30 år, tio procent är över 40 år och tre procent är över 50 år på högskola/universitet.). En stor del av de studerande har barn. Behoven kan alltså vara annorlunda än för dem som studiestödet initialt var avsett för. Dagens studiestöd är uppbyggt och utformat med utgångspunkt i att det ska vara anpassat till ungdomsstuderande som kommer mer eller mindre direkt från ungdomsgymnasiet. TCO är dock av uppfattningen att grundtanken att studiemedelssystemet enbart har till uppgift att täcka studentens levnadsomkostnader är bra.
Av CSNs uppföljning av 2001 års studiestödsreform framgår med all tydlighet att den nuvarande nivån inte täcker de flesta studerandes behov. Hela två tredjedelar av de studerande med studiemedel anger att deras levnadsomkostnader inte täcks av
studiemedel. Samtidigt slår utredningen fast att andelen med tilläggslån ökat och att de som arbetar parallellt med studierna arbetar mer än tidigare.
Exempel på försämringar som det nya studiemedelssystemet innebär är utformningen av återbetalningsreglerna, som har skärpts avsevärt, liksom dispensreglerna som gjort systemet mycket mindre flexibelt än tidigare. TCO delar därför utredningens slutsatser när det gäller reformering av studiestödssystemet. Behovet av att förändra de regler som behandlar till exempel en övre åldersgräns för studiestöd är angeläget ur många
perspektiv, inte minst med avseende på det livslånga lärandet. TCO anser att
åldersgränsen bör flyttas till 55 år, att ålderstrappan skall slopas och att antalet veckor man kan få studiemedel ökar till 280. Dessutom anser TCO att stat och individ skall dela lika på ansvaret, och att studiemedlet på grund av detta skall bestå av femtio procent bidrag och femtio procent lån. Samtidigt anser TCO att tilläggslånet skall vara möjligt att uppbära lika länge som grundstödet.
Studenter som arbetar vid sidan av studierna skaffar sig arbetslivserfarenhet och extra pengar, men heltidsstudier är ju som beteckningen också avslöjar just heltidsstudier.
Därför måste de studiemedel som en student erhåller uppgå till en realistisk nivå.
Studiemedlen bör värdesäkras mot ett tydligt index, till exempel KPI. Dessutom bör en höjning ske retroaktivt, för att studiemedlet ska komma upp till en tillräcklig nivå.
En av utredningens sammanfattande punkter tar upp möjligheten för studerande att kvalificera sig för att få tillgång till de försäkringssystem som bygger på
inkomstbortfallsprincipen genom att bidragsdelen i studiemedlet beskattas. Här vill TCO trycka på att om en sådan förutsättning ska vara möjlig måste en djupgående konsekvensanalys genomföras. Dessutom måste bidragsdelen vara så stor att den faktiskt är möjlig att beskatta så att den kvarvarande summan inte blir lägre än vad den är idag.
TCO välkomnar utredningens förslag att förtydliga och genomföra en förändring av de gränsdragningar som finns mellan studiestödssystemet och de övriga sociala
trygghetssystemen. Den föreslagna översynen av inkomstbegreppet och möjligheterna att se alternativa sätt att värdesäkra studiemedelsbeloppet är nödvändig för att inte urholka studenternas inkomst ytterligare. TCO anser att det återigen finns anledning att förutsättningslöst utreda hela studiemedelssystemet, inte minst ur perspektivet att stimulera rekryteringen till högskolan.
I takt med att högskoleutbildningarnas längd i praktiken ökar är det för många personer med avslutad högskoleutbildning inte möjligt att kompetensutveckla sig inom
högskolan med studiemedel. Detta problem kommer att bli ännu större om
forskarutbildningsutredningens förslag om en femårig grundutbildning blir verklighet.
När samhällets och arbetsmarknadens efterfrågan förändras måste det vara möjligt för personer som redan har högskoleutbildning att växla kompetens.
Trygghetssystemen
Trygghetssystemen bygger på principen om anknytning till förvärvslivet. Ett
grundläggande villkor är att man kvalificerar sig till förmåner genom arbete, en princip som i vissa avseenden är svår att förena med principen om livslångt lärande. Studerande som saknar förankring i förvärvslivet har ett svagt skyddsnät i en försäkringssituation.
Karakteristiskt för studiemedelsystemet är att alla studerande behandlas lika oavsett vilken livssituation de befinner sig i. Det faktum att studerandegruppen är heterogen med skiftande behov ställer större krav på att studiemedelssystemet faktiskt fungerar väl tillsammans med övriga förmånssystem.
TCO välkomnar den sammanställning som utredningen har gjort av social- och
arbetslöshetsförsäkringar samt ekonomiskt bistånd enligt socialtjänstlagen för studenter samt hur dessa systems samspel med studiestödssystemet. Sammanställningen har ökat kunskapen om de olika svårigheter som dagens studenter kan stå inför. TCO delar utredningens bedömning att man bör göra omfattande förtydliganden i de olika systemen, så som till exempel vilka ersättningar som kan uppbäras samtidigt, inkomstbegreppet samt gränserna mot andra system.
Sjukförsäkring
När det gäller det sjukförsäkringssystem som finns inom studiemedlet anser
utredningen att det bör ses som förhållandevis generöst. Det finns dock några punkter som bör ses över ytterligare. De studerande har ingen karensdag motsvarande den de förvärvsarbetande har. Däremot fortsätter de att låna pengar och lånet skrivs av först efter 30 sjukdagar. Enligt TCOs syn bör inte lånet skrivas av efter första dagen men periodens längd innan avskrivning sker bör vara något kortare än idag.
Det faktum att den studerande får bibehållet studiemedel gör att rehabiliteringsansvaret blir otydligt. TCO anser att detta måste tydliggöras. TCO vill också framhålla, i likhet med utredningens bedömning, att sjukförsäkringssystemet bör öppnas upp så att det går att förena partiell sjukskrivning med studier på deltid. Detta måste även gälla
föräldraförsäkringen.
Föräldraförsäkring
När det gäller den tillfälliga föräldrapenningen har studerande inte samma möjligheter som förvärvsarbetande att låta någon annan ta över rätten till ersättning vid tillfällig vård av barn vilket försvårar för studerande att kombinera föräldraskap och studier.
TCO anser att det bör finnas en möjlighet för studerande att överlåta den tillfälliga föräldrapenningen även till någon som förvärvsarbetar.
TCO stöder utredningens förslag om att studielån ska avskrivas vid tillfällig vård av sjukt barn på samma sätt som vid egen sjukdom.
Studenter som blir pappor har idag rätt att ta ut fem så kallade pappadagar med
bibehållet studiemedel. Arbetstagare har rätt att ta ut tio ”pappadagar” med bibehållen lön. Vi anser det inte vara rättvist att studenter som blir fäder ska ha rätt till färre dagar än andra. Det står inte i CSNs Regler och praxis huruvida de skall ta hänsyn till
”pappadagar” om föräldern på grund av dessa missar poäng. TCO anser att det bör skrivas in i de texter CSNs bedömare har att ta ställning till i sin bedömning. Regel om
”pappadagar” måste gälla även samkönade förhållanden.
Bostadsbidrag
Systemet med preliminärt bostadsbidrag som i efterhand stäms av mot taxerad inkomst ger bekymmersamma konsekvenser för studerande med ojämna inkomster. TCO anser, liksom utredningen, att man måste komma med långsiktiga lösningar när det gäller att förbättra bostadsbidraget för studenterna. Inte minst i en kombination med de
föreslagna uppräkningarna av bidragsdelarna och värdesäkringarna av studiemedlen så dessa förändringar inte äts upp av ett minskat bostadsbidrag. Därför är utredningens förslag om att studiemedlen, på samma sätt som andra icke beskattningsbara inkomster, inte ska räknas med i underlaget för bostadsbidrag en bra och långsiktigt hållbar
lösning.
Vidare anser vi i att den nu uppsatta åldersgränsen, 29 år för dem utan barn, går stick i stäv med tanken om det livslånga lärandet. Som påpektats tidigare är en stor andel av Sveriges studenter över trettio år. Att de inte ska ha rätt till bostadsbidraget anser vi vara ett feltänk. Utredningen tar upp den här problematiken, men föreslår ingen
förändring. TCO anser att denna åldersgräns bör tas bort för studenter utan barn, för att deras förutsättningar att studera inte skall förändras till det sämre när de fyller 29 år.
Den ekonomiska situationen för studerande med barn
För att förverkliga visionen om det livslånga lärandet måste alla grupper, oavsett ålder och livssituation, ges reell möjlighet till högre studier. Det måste vara attraktivt och ekonomiskt möjligt att studera på högskola. I det sammanhanget blir studerande med försörjningsplikt för barn en fokusgrupp.
TCO välkomnar utredningens perspektiv på studenter som har barn, men anser att de förslag som lagts inte är tillräckliga. För det första anser TCO att ett barntillägg för studenter som har barn måste ges till alla studenter med barn, inte bara de med studiestöd, och alltså måste vara frikopplat från studiemedelssystemet. För det andra ställer vi frågan om förslaget är tillräckligt. Det finns en övervägande risk att
utredningens förslag endast får marginella effekter. För de grupper av presumtiva studenter som har barn eller de som skaffar barn under studietiden, utgör de begränsade ekonomiska resurserna och den utsatta studiesociala situationen ett hinder för att söka till eller fullfölja en högre utbildning.
TCO anser att barntillägget bör vara frikopplat från studiemedelssystemet av främst två orsaker. Dels så kan förslaget om tilläggslån för studerande med barn leda till en ekonomisk försämring sett ur studentens livsinkomst. På grund av detta bör tillägget i sin helhet vara i bidragsform.
Dels bör barntillägget vara frikopplat från studiemedelssystemet på grund av den grundläggande principen att studiemedlet är avsett att endast täcka försörjningen för studenten. Barnets försörjning bör tryggas på annat sätt, och det är inte rimligt att det barn vars föräldrar inte kvalificerar sig för studiestöd skall ”straffas” för detta. Det är inte heller rimligt att studerande skall tvingas avbryta sina studier på grund av ett allt för betungande försörjningsansvar.
TCO skulle kunna tänka sig ett system där det administrativt finns en avgränsning att en studerande med barn ansöker om barntillägget på samma sätt som man ansöker om studiemedel och där studier på en studiemedelsberättigande utbildning ger rätt till barntillägg oavsett om studenten uppbär studiemedel eller inte.
Vidare anser TCO att det inte ska vara någon skillnad i regelsystemet för föräldraför- säkringen när det gäller studenter och övriga arbetstagare.
De ekonomiska och studiesociala förutsättningarna för att kombinera studier och föräldraskap måste reformeras i grunden. TCO anser att detta arbete till stor del består i att förändra grundförutsättningarna för, och omgivningens attityd till, kombinationen barn och studier. Trots att så många som var femte studerande idag har barn ses det som avvikande från normen. Att förändra denna trend krävs långt mer omfattande insatser än de som utredningen föreslagit.
Doktorander
Den studiesociala utredningen berör doktorandernas studiesociala situation mycket kort.
Idag har de ofta ett mycket tunt skyddsnät eftersom de genom systemen med stipendier och utbildningsbidrag varken är studerande eller arbetstagare och därmed faller mellan alla system. TCOs ståndpunkt är att doktoranderna ska vara anställda, om så var fallet skulle dessa problem inte finnas. Därför konstaterar vi med glädje att utredningen En ny doktorsutbildning har lagt ett antal bra förslag; att högskolorna skall ansvara för att doktorandernas studiefinansiering kan garanteras under hela utbildningstiden, att utbildningsbidraget skall avskaffas som finansieringsform för doktorander, att under den övergångsperiod som forskarutbildningen genomförs så får sjukdom,
förtroendeuppdrag eller föräldraledighet inte leda till att utbildningsbidraget dras in, att högskolor inte skall tillåtas inrätta stipendier som studiefinansiering istället för
anställning samt att utländska doktorander i alla avseenden skall behandlas lika som övriga. Om dessa förslag blir verklighet undanröjer det problemen med doktoranders
studiesociala villkor; eftersom alla får en anställning faller ingen utanför trygghetssystemen.
Treterminssystem
Utredningen har inte bara tittat på studenternas sociala situation under terminstid utan även under studieuppehållen. Det kan konstateras att många studenter känner stress och har problem med finansieringen under det långa sommaruppehållet. För de flesta studenter innebär detta uppehåll inte en period för återhämtning utan en period av jobb samt oro för ekonomin. Huruvida ett treterminssystem är lösningen på detta återstå att se.
Syftet med ett treterminssystem är såväl att korta den totala perioden studenten befinner sig i utbildning som att anpassa svenska förhållanden till internationella. Denna fråga berör dock inte bara studenternas situation under utbildningstiden utan den också i mycket hög grad lärarnas arbetsförhållanden. Innan ett treterminssystem införs bör det klarläggas hur lärarnas arbetssituation påverkas. Inte minst mot bakgrund av att det ofta är just under ferieperioden som den vetenskapliga meriteringen och
kompetensutvecklingen sker. Ett treterminssystem kan inte införas utan att högskolans personalförsörjning utreds ytterligare. I detta innefattas även frågan om tid och resurser för högskolelärarnas egen forskning. Även teknisk och administrativ personal kommer att påverkas av ett eventuellt införande av treterminssystem.
Olika rapporter som Arbetsmiljö 2000 och den partsammansatta högskolegruppen, UH- gruppens arbetsmiljöundersökning 2002 samt högskoleverkets kartläggning av
adjunkternas arbetssituation 2003 visar alla att högskolans lärare är mer stressade än övriga arbetstagare i arbetslivet. Kunskapen om arbetsmiljöförhållandena på högskolan tillsammans med högskolans ekonomistyrningssystem, det vill säga en budget efter antalet studenter, kan innebära att lärarna utnyttjas på ett sätt som kan påverka
utbildningens kvalitet negativt. Den högre utbildningen kan aldrig få förvandlas till en utbildningsmaskin där lärarna inte får utrymme för högskolans övriga uppgifter – forskning och samverkan med det övriga samhället.
Förslaget om ett treterminssystem bör utredas grundligt, då det påverkar högskolans helhetsbild. En genomgående konsekvensanalys ur både student- och lärarperspektiv såväl som administrativt och tekniskt är nödvändigt. Ett förändrat terminssystem får inte innebära en högre press på redan pressade lärare, utan måste utformas på ett sätt som ger förbättringar för alla parter på högskolan – studenter likväl som lärare och annan personal.
Avslutande ord
Som vi tidigare kommenterat tycker vi att detta är en bra genomgång. I ljuset av det ökade nyttjandet av tilläggslån och att en stor andel av de studerande inte klarar sina levnadsomkostnader med enbart studiemedel är det motiverat att undersöka
möjligheterna att skapa ett studiemedelssystem som i högre utsträckning är anpassat till de studerandes skilda behov. Om lärandet verkligen ska kunna bli livslångt så måste också verkliga förutsättningar för detta skapas. TCO anser att den studiesociala
utredningen har lagt grunden till detta men nu måste verkliga förändringar komma till stånd.
