• No results found

Främja kvinnors företagande

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "Främja kvinnors företagande"

Copied!
8
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Främja kvinnors

företagande

(2)

Bakgrund och fakta om kvinnors företagande

Företagandet är generellt lågt i Sverige jämfört med andra europeiska länder. Proportionerna mellan andelen kvinnor och andelen män som driver företag är däremot lika i de flesta av dessa länder. Kvinnor är underrepresenterade bland såväl företagare som nyföretagare. Andelen nyföretagande kvinnor har dock ökat kraftigt de senaste femton åren, vil- ket tyder på att skillnaderna är på väg att minska. Cirka 23% av företagen i Skåne drivs av kvinnor, vilket är samma nivå som riksgenomsnittet. 32% av de nystartade företagen startas av kvinnor och 7% av kvinnor och män gemen- samt, även här ligger Skåne som riksgenomsnittet.

Kvinnors förtagande har ökat med 16% i Skåne sedan 2006, vilket kan jämföras med mäns företagande som ökat med 7% samma period.

De allra flesta företag är små. Både kvinnor och män driver i hög grad solo- och mikroföretag, men den genomsnittli- ga företagsstorleken tenderar att vara något mindre bland kvinnor.

61% av alla företag i Skåne ägda av en kvinna är soloföretag, 36% har 1-9 anställda och 3% har 10-49 anställda.

Motsvarande siffror för riket är 55%, 40% och 5%.

Det svenska företagandet är lika könssegregerat som arbetsmarknaden i stort. Kvinnor och män tenderar att vara sys- selsatta i olika branscher, även om kvinnor finns i alla branscher. Kvinnor återfinns i stor utsträckning i handel, häl- so-och sjukvård samt inom kultur och personlig service medan män oftare än kvinnor är verksamma inom branscher- na bygg och tillverkning. Könsskillnaderna i yrkesval återspeglas alltså även i företagandet. Den vanligaste branschen där kvinnor i Skåne verkar är handel, 24%, följt av juridik, ekonomi, vetenskap och teknik, 21% och Kultur, nöje, fritid och annan service, 21%.

Vissa av verksamhetsområdena där kvinnor är överrepresenterade kännetecknas av låg företagaraktivitet, t ex inom vård- och omsorgssektorn. Här är företagaraktiviteten låg både bland kvinnor och män. Att många kvinnor är syssel- satta inom sådana sektorer kan därmed vara ett av flera skäl till den stora könsskillnaden i andelen företagare totalt sett.

2007 tog regeringen initiativet till det nationella programmet, Främja kvinnors företagande. Nutek (numera Tillväxt- verket) fick uppdraget att genomföra och samordna programmet.

I regeringens beslut står: ”Programmet ska bidra till att nyföretagandet bland kvinnor ökar och att fler av de företag som drivs av kvinnor växer. Programmet ska även bidra till att fler kvinnor kan tänka sig att starta företag, väljer att driva företag på heltid och anställer. Insatserna ska även höja kunskapen och kompetensen om kvinnors företagande hos allmänhet, i samhället och hos offentliga aktörer, samt synliggöra företagande kvinnor”.

När fler företag drivs och utvecklas av kvinnor tas fler affärsidéer till vara och nya affärsmodeller utvecklas. Det ökar förnyelsen och dynamiken i näringslivet, och därmed Sveriges och Skånes möjligheter till ökad konkurrenskraft och hållbar ekonomisk tillväxt.

Om kvinnors företagande fortsätter att öka tills företagandet blir lika vanligt som bland män skulle det innebära 75 000 nya företag med 278 000 nya jobb i Sverige.

(3)

Främja kvinnors företagande 2007-2010, 2011-2014

NATIONELLT PROGRAM - FRÄMJA KVINNORS FÖRETAGANDE

2007- 2010 satsade regeringen 100 miljoner kronor per år inom programmet Främja kvinnors företagande. Skåne tilldelades 3 840 000 kronor årligen för medfinansiering av affärs – och innovationsutvecklingsinsatser riktade till kvinnor som ville utveckla sina företag eller starta företag.

Under 2011-2014 har programmet omfattat 65 miljoner kronor per år, varav Skåne tilldelats 3 457 600 kr per år.

Förutom affärs- och innovationsutveckling har Tillväxtverket satsat på entreprenörskap vid universitet och högskola och att synliggöra kvinnors företagande t ex genom ambassadörer för kvinnors företagande. Tillväxtverket arbetar även med att ta fram och sprida fakta och statistik om företagare och företagandet. Regeringen har gett Tillväxtverket i uppdrag att ta fram en nationell strategi för hur kvinnor och män ska få del av det företagsfrämjande systemet på lika villkor. Strategin ska vara klar och lämnas in till regeringen den 15 april 2015.

REGIONALFONDEN

Region Skåne beviljades tillsammans med Länsstyrelsen i Blekinge finansiering till kvinnors företagande genom regi- onalfondsprojektet ”Affärsutveckling för kvinnor”(Åtgärd 1.2 ”Utveckling av nya och befintliga företag”). Finansie- ringen från regionalfonden var 4 550 000 miljoner kronor under 2008-2010, vilket växlades upp med den nationella finansieringen från programmet Främja kvinnors företagande.

LANDSBYGDSPROGRAMMET

Ett samarbete inleddes med Länsstyrelsen under 2008 och 2009 gällande ansökningar riktade till kvinnor på lands- bygden. Länsstyrelsen medfinansierade genom Landsbygdsprogrammet projekt riktade till denna målgrupp. Lands- bygdsprogrammet hade under den här perioden en stor arbetsbelastning, vilket gjorde att besluten kunde ta flera må- nader att skicka ut till projektägarna. Detta orsakade mycket oro och projektstartsfördröjningar, vilket blev ohållbart.

Samarbetet förlängdes därför inte kommande år.

FINANSIERING

2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 Summa

Tillväxtverket 3 840 000 3 840 000 3 840 000 3 840 000 3 457 600 3 457 600 3 457 600 3 457 600 29 190 400

Region Skåne 800 000 800 000 800 000 800 000 800 000 800 000 0 0 4 800 000

Regionalfonden 4 550 000

Övrig finansiering* 2 067 692 2 067 692 2 067 692 2 067 692 1 861 785 1 861 785 1 861 785 1 861 785 11 994 338 50 534 738

GENOMFÖRANDE

Fördelningen av medlen har skett genom utlysning 1-2 gånger om året och i några fall genom upphandling. Medfi- nansieringen vid utlysning har fått uppgå till högst 65 procent, resterande har projektägaren finansierat genom egen finansiering, annan medfinansiär och deltagaravgifter. Både privata och offentliga aktörer har kunnat söka och få medfinansiering.

* Landsbygdsprogrammet, kommuner, projektägares finansiering, deltagaravgifter, Sparbanksstiftelsen

(4)

medel för affärsutvecklingsprogram riktade till företag inom den kreativa och kulturella sektorn. Ett annat exempel på samarbete är den upphandling av ett program riktat mot företagare inom besöksnäringen, där Tourism in Skåne varit en aktiv samarbetspartner.

Exempel på projektägare som beviljats medfinansiering till affärs- och innovationsutvecklingsinsatser är Almi Före- tagspartner AB, Coompanion Skåne, Venture Lab, Malmö högskola, Företagarna, IUC Skåne AB, Piku AB, Nyföre- tagarcentrum Skåne Nordväst och Herbert Felix institutet.

Flertalet av de framgångsrika affärsutvecklingsprogrammen har innehållit föreläsningar och gruppträffar där ämnen som t ex ledarskap, marknadsföring och försäljning, varumärke, ekonomi etc har avhandlats. I kombination med in- dividuell rådgivning för varje enskilt företag har detta visat sig vara ett vinnande koncept. Det har varit värdefullt att träffas i grupp, med möjligheter till affärsutveckling genom ett utökat nätverk, i kombination med den individuella rådgivningen.

MÅLGRUPPEN

Under programperioderna har 3 200 kvinnor deltagit i de affärs- och innovationsutvecklingsprojektet som erbjudits i 107 affärsutvecklingsinsatser. Fördelningen hos deltagarna har varit enligt nedan.

• Målgrupp 1. Kvinnor som driver företag, ensam eller tillsammans med andra, och som vill att deras företag ska utvecklas: 70%

• Målgrupp 2. Kvinnor som ska starta företag: 30%

• Andel under 35 år: 25%

• Andel utrikesfödda: 13,5%

• Andel från tjänste-och service sektorn: 52%

• Andel från kreativa och kulturella näringar: 18,5%

• Andel från vård & omsorg, utbildning, gröna näringar i gles-och landsbygd samt insatser för affärsinriktad IT-och webbanvändning: 29,5%

UTVÄRDERING

FBA Holding AB (numera Kontigo AB) gjorde våren 2010, på uppdrag av Region Skåne, en utvärdering av Främja kvinnors företagandes första programperiod. Till grund låg projektägarnas dokumentation, ett trettiotal intervjuer med projektägare och projektdeltagare och en webbenkät mejlad till 1 300 deltagare. Svarsfrekvensen för enkäten var 41 procent.

I början av 2011 gjordes en kompletterande uppföljning av satsningens förlängda år, 2010. Även vid denna upp- följning gjordes intervjuer med projektägare och projektdeltagare och en webbenkät mejlad till drygt 700 personer.

Svarsfrekvensen för enkäten var 55 procent.

Under programmet andra del har Näringsliv Skåne och Tillväxtverket gjort uppföljning på resultatet av slutförda insatser.

KVANTITATIVA RESULTAT

Kvantitativa effekter, som ökad omsättning och fler anställda uppstår oftast på längre sikt, men redan kort efter avslu- tade projekt kunde man se att satsningen genererat både kvantitativa och kvalitativa resultat.

Av de som var företagare vid insatsen början anger

• 38% att omsättningen förbättrats

• 37% att lönsamheten förbättrats

• 8% att antalet anställda ökat

Satsningen har också helt eller delvis bidragit till att 125 nya företag startats.

(5)

KVALITATIVA RESULTAT

Deltagarna anser att satsningen lett till en ökad

professionalisering av sin verksamhet, ett ökat affärsnätverk, värdefulla kontakter och nya affärsmöjligheter. Det finns också exempel på deltagare som erbjudits styrelseuppdrag.

Deltagarna är mycket nöjda med kompetensen hos aktörerna, både hos föreläsare och rådgivare.

KONFERENSER OCH MÖTESPLATSER

Varje region ska, enskilt eller tillsammans med annan region, anordna och genomföra regionala mötesplatser. Mål- gruppen för mötesplatserna är främst regionala beslutsfattare, representanter från det företagsfrämjande systemet och andra delaktiga i att genomföra programmet. Syftet är att finna former för att integrera kvinnors företagande i det regionala tillväxtarbetet och synliggöra kvinnors företagande och dess betydelse för näringslivet. Den regionala mötes- platsen ska anordnas av regionalt tillväxtansvariga aktörer i samråd med Tillväxtverket.

Under den första programperioden arrangerades Region Skåne två större konferenser i samarbete med Länsstyrelsen i Blekinge. Under andra programperioden har Region Skåne arrangerat en större konferens och slutkonferensen för programmet är i skrivandets stund under planering.

Framgångsrik som företagare, 11 februari 2010

Konferensen vände sig till projektdeltagare, projektledare, näringslivsansvariga, rådgivare och politiker och platsen var Börshuset i Malmö. Programmet innehöll goda exempel, paneldebatt mellan Region Skåne, Länsstyrelsen Blekinge, Tillväxtverket och Företagarna på ämnet ”Hur kan vi stärka kvinnors företagande?” Programmet innehöll även work shops: ”Hur får vi in fler kvinnor i styrelser?”, ”Finns manligt och kvinnligt entreprenörskap?”, ”Vad gör en affärsäng- el?”, ”Hur når vi unga kvinnor som är intresserade av att starta företag?”

Kvinnors företagande skapar tillväxt, 25 november 2010

Konferensen vände sig till projektdeltagare, projektledare, näringslivsansvariga, rådgivare och politiker och platsen var Yllan i Kristianstad. Programmet innehöll goda exempel med projektdeltagare och projektledare, presentation av projektresultat samt föreläsningar: ”Möjligheter och utmaningar inom tjänstesektorn” med Angeli Sjöström, ”Kan en kommun göra skillnad?” med representanter från Höganäs och Ronneby kommun samt en föreläsning av Carin Holmquist, professor i entreprenörskap vid Handelshögskolan i Stockholm, som forskat om kvinnors företagande.

Vägar till ett dynamiskt näringsliv ”Kvinnors företagande – en tillväxtfaktor för regional utveckling”, 23 januari 2013

Konferensen vände sig till beslutsfattare på regional och kommunal nivå, näringslivsansvariga och representanter från det företagsfrämjande systemet och arrangerades i Regionhuset i Malmö. Förra näringsminister, Maud Olofsson, var inbjuden och talade om hur vi skapar ett dynamiskt näringsliv. Kontigo presenterade den förstudie som gjorts på uppdrag av Region Skåne och en skånsk företagare berättade om sin företagsresa. Tillväxtverkets programansvarig för Främja kvinnors företagande presenterade fakta och statistik om kvinnors företagande.

Lyft näringslivet, 5 nov 2014

Konferensen kommer att vända sig till beslutsfattare på regional och kommunal nivå, näringslivsansvariga och repre-

(6)

FÖRSTUDIE

”Kvinnors företagande och utvecklingen av Skåne som innovativ region”

Tillväxtverket gav regionerna i uppdrag att göra en studie som beskriver förutsättningarna för kvinnor och män att ta del av det företagsfrämjande systemet i sin region, en analys och förslag på hur regionen ska arbeta för att kvinnors företagande ska integreras i det regionala tillväxtarbetet.

Målet var att få fram ett åtgärdsförslag på hur regionen ska arbeta för att kvinnors företagande ska bli en del av det regionala tillväxtarbetet. Förstudien ska medverka till att syftet med den nationella strategin som Tillväxtverket ska ta fram kan uppnås. Det vill säga att bidra till att kvinnor och män efter Främja kvinnors företagande programmets slut ska få del av det företagsfrämjande systemet på lika villkor. Förstudien har vidare koppling till regionernas uppdrag att jämställdhetsintegrera den regionala tillväxtpolitiken.

Kontigo AB fick i uppdrag att utföra förstudien och undersökningen har haft tre målgrupper: Aktörer inom det företagsfrämjande systemet, projekt inom programmet Främja kvinnors företagande i Skåne och Ambassadörer för kvinnors företagande i Skåne. Kontigo har kommit fram till ett antal slutsatser och förslag. Bland förslagen är bl a att i ökad utsträckning integrera jämställdhet i det företagsfrämjande aktörernas ordinarie verksamhet och att utveckla och följa upp mätbara och könsuppdelade mål. Här menar man att Region Skåne har en viktig roll som aktiv krav- ställare gentemot aktörerna i det företagsfrämjande systemet. Vidare anser Kontigo att kopplingen mellan satsningen på främja kvinnors företagande och internationella innovationsstratgin behöver synliggöras, liksom kopplingen i det regionala näringslivsprogrammet. Man behöver också fördjupa satsningar på särskilda branscher och områden där kvinnor i större utsträckning är verksamma än i regionens etablerade styrkeområden och kluster.

SKAPA SAMSYN HOS AKTÖRERNA I DET FÖRETAGSFRÄMJANDE SYSTEMET

Inför avslutande av programmet Främja kvinnors företagande har Region Skåne bjudit in aktörerna i det företags- främjande systemet samt de projektledare som drivit projekt inom programmet för att i en gemensam ansats skapa en samsyn kring hur arbetet med kvinnors företagande ska bedrivas efter programmets slut. Kontigo är upphandlade för att leda arbetet och målet är att ta fram en handlingsplan för hur vi kan förbättra förutsättningarna för kvinnors företagande i Skåne framöver.

(7)

Efter programmets slut – förutsättningarna för kvinnors företagande

Det företagsfrämjande systemet i Sverige är uppbyggt främst för att stötta företag verksamma i tillverkningsindu- strin, branscher där den övervägande delen av företagarna är män. Många kvinnor verkar inom yrken där det inte är lika lätt att starta företag och utanför branscher som företagsfrämjare traditionellt vänt sig till. Företag som drivs av kvinnor är underrepresenterade bland mottagare av företagsstöd jämfört med hur fördelningen ser ut i det totala före- tagsbeståndet. Den största delen av skillnader i fördelningen mellan företag som drivs av kvinnor respektive män kan förklaras av branschtillhörighet respektive företagsstorlek. Kvinnor driver i större utsträckning företag inom branscher som exkluderas från företagsstöd.

I absoluta tal beviljades mäns företag 1,4531 miljarder kronor i företagsstöd under 2009-2011. Kvinnors företag beviljades 116 miljoner kronor under samma period.

Män söker i snitt mer än dubbelt så högt belopp i företagsstöd än kvinnor. I genomsnitt söker kvinnor 217 000 kronor och män 511 000 kronor

Kvinnors företag beviljas i snitt 187 000 kr och mäns företag 382 000 kronor i företagsstöd under 2009-2011.

Breddaktörerna får 14 procent och spetsaktörerna får 86 procent av den offentliga finansieringen till företags- främjande. Spetsaktörerna har en låg andel kvinnor som kunder.

Tillväxtverkets slutsats när det gäller regionalt företagsstöd är att det finns ett behov av att genomföra en översyn av förordningar och regelverk och tolkningen av dessa. Kompetenshöjande insatser behövs i syfte att höja handläggares genus-och branschkompetens med fokus på kvinnors företagande kopplat till regional tillväxt. Information, t ex genom riktad marknadsföring, behöver därtill utformas och sprida på ett sätt som medvetet tar in aspekter kopplade till bransch och kön. Ett annat viktigt verktyg för att synliggöra fördelningen av stöd mellan företag är att alltid ha könsuppdelad statistik.

Region Skåne är en viktig aktör i arbetet med att aktivt driva frågan kvinnors företagande framåt och bör även efter programmets slut fortsätta arbeta för att skapa förutsättningar för män och kvinnor att på lika villkor ta del av det företagsfrämjande systemet.

(8)

Foto: Anders Ebefeldt, Studio E

Region Skåne 291 89 Kristianstad Telefon: 044-309 30 00 Skane.se

References

Related documents

Myndigheten Vin nova noterar att ”Sverige har en kraftigt segregerad arbetsmarknad som avspeglar sig i företagandet – män och kvinnor tenderar att vara verksamma som företagare

37 Myndigheten Vinnova skriver i en studie att ”Sverige har en kraftigt segregerad arbetsmarknad som avspeglar sig i företagandet – män och kvinnor tenderar att vara verksamma som

3.5.2 Offentliga satsningar med fokus på det företagsfrämjande systemet Parallellt med Tillväxtverkets program Främja kvinnors företagande pågår även andra insatser inom

I Sverige finns sedan 2007 programmet Främja kvinnors företagande med fokus på att främja företagande bland kvinnor för tillväxt och förnyelse i näringslivet.. Programmet

Kvinnor som är företagare avslutar sitt företagande i större utsträckning än män. Varje år avslutar cirka 16 procent av företagarna sin syssla som företagare och går antingen

Av projektbeskrivningarna framgår att de flesta projekt riktar sig direkt till kvinnor som driver eller vill starta företag, medan vissa projekt riktar sig till andra aktörer,

Inte heller finns det några större skillnader vad gäller deltagare och kontrollgrupp när det kommer till fria tankar kring företagande och entreprenörskap; fler deltagare

Givet att de företagsfrämjande aktörerna lyfter fram ett antal hinder för kvinnors företagande i Blekinge och givet att det idag de facto är betydligt färre kvinnor än män