NImA SANANdAJI
Äntligen ett lyft för kvinnors
företagande i Sverige
Sammanfattning
Sverige är ett samhälle där kvinnor tidigt har etablerat sig på arbetsmarknaden och där attityderna är ovanligt jämställda. En akilleshäl i den svenska jämställdheten är dock att kvinnor är klart underrepresenterade bland dem som driver företag. Om för- hållandet mellan kvinnors och mäns företagande hade speglat viljan till företagande bland ungdomar så skulle kvinnor utgöra 40 procent av företagarna. I själva verket är enbart 27–28 procent av företagarna och 22 procent av företagarna med anställda förutom företagaren själv kvinnor. I båda avseenden ligger Sverige under EU-snittet.
I mitten av 1990-talet var andelen kvinnliga företagare i Sverige på samma nivå som i EU:s fem största ekonomier. Under de år som följde ökade andelen kvinnliga före- tagare i dessa fem länder. Men trots höga politiska ambitioner stagnerade och rentav minskade andelen kvinnliga företagare i Sverige, som blev omsprunget också av de andra nordiska länderna. Under senare år har dock ett lyft skett i Sverige, som gjort det möjligt att mellan 2007 och 2011 ta igen hela den minskning i andelen kvinn- liga företagare som skett sedan slutet på 1980-talet och rentav nå en högre nivå än tidigare. Mellan 2007 och 2011 har Sverige därmed kunnat ta igen halva gapet till övriga EU-länder sett till andelen kvinnor bland företagare med anställda. Under de senaste två åren tycks dock den uppåtgående trenden ha avstannat. Det finns goda skäl att genomföra nya reformer för att stimulera en fortsatt ökning.
Anledningen till att Sverige har färre kvinnliga företagare i relation till andra EU- länder är att tydliga tillväxthinder existerar i de delar av ekonomin där kvinnor i stor utsträckning arbetar. Den privata tjänstesektorn, som är arbetsintensiv och där många kvinnor arbetar, har hämmats i sin utveckling på grund av höga skatter på arbete och arbetsmarknadsregleringar. Framför allt viktigt är att hälften av de yrkes- aktiva kvinnorna arbetar inom offentligt finansierade tjänster, där möjligheten till företagande knappt existerade fram till början av 1990-talet. Det lyft i kvinnors före- tagande som skett under senare år relaterar till bättre förutsättningar till företagande inom dessa sektorer. En utveckling mot tjänstesamhälle och reformer som RUT- avdraget har banat väg för nya tjänsteföretag. Mellan 2002 och 2008 ökade andelen mindre och medelstora företag som drevs av kvinnor med nära 9 000 i tjänste sektorn, framför allt inom hushållsnära tjänster och kunskapsintensiva företagstjänster. Ökade möjligheter för företagande inom offentligt finansierade tjänster har också spelat en avgörande roll.
Inom vård, skola och omsorg är andelen kvinnor i ledningen i de nystartade företagen hög. Bland de 1 900 företag som startades inom utbildning under 2009 och 2010 så drevs exempelvis 56 procent av antingen kvinnor eller med både män och kvinnor i ledningen. Av de nära 2 300 nya företag som startades inom vård och omsorg under dessa två år är motsvarande siffra hela 69 procent. Möjligheterna till företagande inom offentligt finansierade tjänster begränsas av att offentliga monopol fortfarande dominerar en stor del av marknaden. De begränsade möjligheterna reflekteras i att nyföre tagandet inom vård, omsorg och utbildning stod för knappt 7 procent av det totala nyföretagandet i Sverige under 2009 och 2010. De nystartade företagen inom dessa branscher stod dock för 11 procent av nyföretagandet bland företag vars led- ning bestod av en eller flera kvinnor.
Det finns en tydlig möjlighet att genom bättre förutsättningar för företagande inom vård, skola och omsorg bana väg för ännu fler kvinnliga företagare. Fler och väx- ande företag skulle bidra till bättre karriärmöjligheter för arbetstagarna inom dessa kvinnodominerade delar av ekonomin. Genom att driva på innovationer och skapa mer valmöjligheter kan företagen också lyfta välfärden. Forskning och erfarenheter pekar på att utvecklingspotentialen är stor för att förbättra tjänster som vården när det gäller nya sätt att organisera arbetet. Men för att företagen som verkar inom offentligt finansierade tjänster ska få bra möjligheter att driva fram innovativa lös- ningar krävs att det blir lättare också för nya och mindre företag att delta i offentliga upphandlingar.
Det är också viktigt att verksamheterna får större frihetsgrader att utforma sin egen verksamhet, genom att kommuner och landsting fokuserar på mer kvalitetskontroll av de tjänster som levereras snarare än att försöka detaljstyra hur tjänsterna utförs.
Liknande reformer kan bana väg för Sverige att fortsätta trenden med fler kvinnliga företagare. På sikt kan det vara möjligt att omsätta de jämställda svenska attityderna och den höga andelen kvinnor som deltar på arbetsmarknaden till att tillhöra en av de EU-länder som har högst, snarare än lägst, andel kvinnliga företagare.
Innehåll
Sammanfattning . . . . 1
Inledning . . . . 4
Akilleshäl inom svensk jämställdhet . . . . 5
Förutsättningar för kvinnors företagande . . . . 7
Sveriges lyft . . . . 9
Tjänsteföretagande förklarar lyftet . . . .13
Hinder och möjligheter inom välfärdsföretagande . . . .16
Diskussion . . . .19
Referenser . . . .22
Inledning
Sverige är på många sätt ett internationellt föredöme inom jämställdheten. Redan i början av 1980-talet hade kvinnor etablerat sig väl på den svenska arbetsmarknaden.
Då arbetade nära tre fjärdedelar av kvinnor i arbetsför ålder utanför hemmet i Sve- rige. I Storbritannien och USA var som jämförelse enbart strax över hälften av kvin- norna förvärvsarbetande.1 Under senare tid har omvärlden närmat sig Sverige sett till kvinnors arbetsmarknadsdeltagande, men det internationella försprånget består fort- farande. Sverige präglas också av en relativt jämställd fördelning av hemarbetet.2 Även de svenska attityderna är ovanligt jämställda. I en global undersökning av atti- tyder och värderingar svarade enbart 2 procent av svenskarna att män borde ha större rätt till jobb än kvinnor, den lägsta siffran i undersökningen. Som jämförelse ansåg hela 18 procent av de tillfrågade i Tyskland och Frankrike att så borde vara fallet.3 Ett land där många kvinnor är yrkesverksamma och där såväl attityderna som fördelningen av hemarbetet är relativt jämställda kan också förväntas ha ett för- språng när det kommer till kvinnors företagande. I detta avseende ligger dock Sverige efter andra europeiska länder.
Syftet med denna rapport är att kartlägga hur kvinnors företagande har utvecklats och diskutera orsakerna till utvecklingen. Trots att opinionsundersökningar visar att många svenska kvinnor har viljan att satsa på företagande tycks politiska hinder hämma utvecklingen. En central förklaring är att förutsättningarna till företagande är sämre i de delar av den svenska ekonomin som är mest kvinnodominerade. Framför allt inom den offentliga sektorn, där många kvinnor som arbetar med skola, vård och omsorg än i dag verkar inom ramen för offentliga monopol.
De politiska ambitionerna att öka kvinnors företagande har länge varit höga, utan att för den skull nå sina mål. Under flera årtionden misslyckades politikerna med att sti- mulera kvinnors företagande. Andelen kvinnliga företagare stagnerade, och minskade rentav något. Först på senare år har trenden vänt, i takt med att andelen kvinnor bland företagarna i Sverige ökat snabbt. Som diskuteras i denna rapport är senare års utveckling ingen slump.4 Den positiva utvecklingen hör samman med reformer som banat väg för företagande inom den privata tjänstesektorn, liksom större möjligheter att driva företag inom offentligt finansierade tjänster som skola, vård och omsorg.
Potentialen att ytterligare lyfta kvinnors företagande, framför allt genom större möjlig- heter inom offentligt finansierade tjänster, är fortfarande stor. Utöver att stimulera till fler företag inom skola, vård och omsorg är det också viktigt att stärka utvecklings- kraften både bland existerande och nya verksamheter. Genom ett konstruktivt reform- arbete kan det svenska samhället öppnas upp så att de jämställda attityderna och det jämställda arbetsmarknadsdeltagandet omsätts också i ett jämställt företagande.
1 Martin och Kats (2003).
2 FN (2010) och SCB (2010).
3 World Values Survey 2005–2008. Se även Europabarometer (2005).
4 Statistiken i denna rapport bygger på SCB:s och AKU:s (Arbetskraftsundersökningarna) definition av företagare, där företagare definieras som de personer som äger företag och har företagandet som sin huvudsakliga syssla. Eurostats internationella statistik utgår från en liknande definition.
Akilleshäl inom svensk jämställdhet
Svenska kvinnor har en företagsam historia. Redan under 1800-talet drev många kvinnor olika former av företag, såsom värdshus, skrädderier, bryggerier och butiker.5 Under 1900-talet kom dock kvinnors inträde på arbetsmarknaden att i stor utsträck- ning vara kopplad till den offentliga sektorns framväxt, där förutsättningen till före- tagande är begränsade. Som en offentlig utredning har lyft fram så sammanhörde detta med att Sverige utvecklade en ovanligt könsuppdelad arbetsmarknad, där kvinnor i stor utsträckning kommit att arbeta inom ramen för offentliga monopol.6 Det perspektivet får medhåll i en bok som International Labour Office publicerade redan 1998. Där kan vi läsa att ”i termer av skillnader mellan olika industrialiserade länder har flera studier kommenterat hur skandinaviska länder och framför allt Sve- rige har bland de högsta nivåerna av ojämlikhet”, där ojämlikheten syftar på just en ovanligt könsindelad arbetsmarknad.7
Ekonomerna Magnus Henrekson och Mikael Stenkula har i en nyligen publicerad forskningsartikel undersökt kvinnors karriärmöjligheter i Sverige jämfört med i andra moderna ekonomier. De drar slutsatsen att välfärdspolitiken i Sverige upp- muntrat kvinnors inträde i arbetslivet men samtidigt skapat en underrepresentation av kvinnor bland ledande positioner i näringslivet, då andelen kvinnliga företagare och chefer är relativt låg.8
Viljan till företagande är hög bland svenska kvinnor. I Entreprenörsbarometern från 2008 tillfrågades drygt 8 000 personer i åldrarna 18 till 30 år om sina inställningar till företagande. Där svarade 30 procent av de unga kvinnorna att de helst skulle vilja vara företagare, jämfört med 45 procent bland de unga männen.9 Om förhållandet mellan kvinnors och mäns faktiska företagande följde detta mönster skulle kvinnor utgöra 40 procent av företagarna. I själva verket är enbart 28 procent av före tagarna kvinnor.10
I en annan undersökning tillfrågas småföretagare om viljan att växa. Där fram- kommer att hela 78 procent av de kvinnliga företagarna vill att deras företag ska växa, jämfört med 72 procent av de manliga företagarna. Andelen som har ambi- tionen att växa genom att anställa fler uppgår till 37 procent bland de kvinnliga och 40 procent bland de manliga företagarna.11 Viljan att expandera den egna verksam- heten är därmed ungefär lika hög bland båda könen. Samtidigt är kvinnliga företa- gares underrepresentation ovanligt hög bland företagen som har fler än en anställd.
Kvinnor utgör nämligen bara 22 procent av företagarna som har anställda förutom företagaren själv.12
5Se exempelvis Du Rietz (2009) samt Ericsson och Vikström (2010).
6SOU 2004:43.
7Anker (1998).
8Henrekson och Stenkula (2009).
9Nutek (2008).
10AKU.
11 Tillväxtverket (2011).
12 Eurostats databas.
En förklaring till varför kvinnor i Sverige är särskilt underrepresenterade bland före- tagen med fler än en anställd är att de investerar mindre tid i sina verksamheter. Det är vanligare att kvinnor jämfört med män driver företag på deltid, ibland vid sidan av en anställning. Hela 35 procent av de kvinnliga företagarna arbetar deltid, jäm- fört med 19 procent av de manliga företagarna.13 Bland kvinnliga nyföretagare driver nära hälften sina nystartade företag som en sidoverksamhet, jämfört med en tredjedel av männen.14 Det faktum att färre kvinnliga nyföretagare arbetar heltid med den egna verksamheten är ett ytterligare tecken på att kvinnor inte betraktar företagande som ett lika attraktivt val som män gör.
Figur 1. Uppdelningen av män och kvinnor bland företagare (procent)
0 20 40 60 80 100
Viljan till företagande Företagare Företagare med anställd förutom företagaren
Kvinnor Män
Källor: Tillväxtverket (2011) och Eurostats databas. Egna beräkningar.
Viljan till företagande anger den uppdelning som skulle existera om förhållandet mellan mäns och kvinnors företagande följde preferenserna som anges i Entrepre- nörsbarometern angående andelen som helst skulle vilja vara företagare. Övriga två kolumner anger den faktiska andelen företagare.
Figur 1 sammanfattar den tydliga underrepresentationen av kvinnor bland före- tagarna i Sverige, sett till hur många som helst vill driva och hur många som fak- tiskt driver företag. Sveriges underrepresentation är även tydlig i en jämförelse med övriga EU-länder. Kvinnor utgör nämligen 31 procent av företagarna och 25 procent av företagarna med fler än en anställd i det genomsnittliga EU-landet. I länder som Polen, Ungern, Spanien, Tjeckien och Lettland utgör kvinnorna omkring eller nära en tredjedel av företagarna med fler än en anställd.15
Hur kommer det sig då att Sverige trots jämställda attityder och högt arbetskrafts- deltagande ligger efter andra EU-länder när det kommer till kvinnors företagande?
Som diskuteras i nästa avsnitt ligger mycket av svaret i hur förutsättningarna för företagande utformats i den privata och de offentliga tjänstesektorerna.
13 SCB (2010).
14 Företagarna (2007).
15 Eurostats databas. Statistik för 15–64 åringar.
Förutsättningar för kvinnors företagande
En fråga som under senare tid uppmärksammats alltmer i forskningen är vilka för- utsättningar som stimulerar kvinnor att satsa på nya och växande företag. Det finns tydliga indikationer på att ett grundläggande gott företagsklimat är viktigt för att främja företagande bland såväl kvinnor som män. De länder där många kvinnor driver företag tenderar exempelvis också vara de där många män driver företag.16 Den lokala variationen av kvinnors företagande bland olika svenska kommuner följer ett liknande mönster, där andelen kvinnliga företagare av totalt antal förvärvsarbe- tande kvinnor tenderar att vara hög i samma kommuner där andelen manliga före- tagare är hög.17 Tillväxtverket noterar i en analys att ”motiven bakom att starta företag är förvånansvärt likartade för kvinnor och män”.18
Samtidigt finns också vissa skillnader mellan kvinnors och mäns företagande. En skillnad är att kvinnor i genomsnitt tycks ha något lägre tolerans för risk, vilket leder till att fler föredrar att vara anställda jämfört med den större risk som eget före tagande i regel innebär.19 I sammanhanget är det intressant att notera att det svenska socialförsäkringssystemet är utformat för anställda och inte är lika förmån- ligt för företagare. Detta minskar incitamentet till företagande i allmänhet och i synner het bland kvinnor, som inte bara har lägre risktolerans utan dessutom de facto utnyttjar socialförsäkringarna i större utsträckning än män.20
En annan viktig skillnad är att kvinnliga företagare runtom i världen är ovanligt benägna att driva verksamheter inom handel och tjänster.21 Detta samband är tyd- ligt också i Sverige, där kvinnliga företagare är fokuserade inom tjänster snarare än tillverkning.22 Eftersom kvinnor i stor utsträckning arbetar och driver företag inom tjänstesektorn innebär det att deras företagande påverkas särskilt mycket av de fak- torer som är av störst betydelse för tjänsteföretagen.
I sammanhanget är det intressant att notera att förutsättningarna till tjänstesektorns utveckling historiskt inte har varit de bästa i Sverige. Studieförbundet Näringsliv och Samhälle (SNS) konstaterade exempelvis i en rapport från 2007 att medan svensk tillverkningsindustri befann sig i toppklass så var den svenska tjänstesektorn under- utvecklad. Under perioden 1995–2003 hade enbart 30 procent av den svenska pro- duktivitetstillväxten i privat näringsliv skett i tjänstesektorn, som utgör 60 procent av näringslivet. SNS noterade att tjänstesektorn bidrog tre gånger så mycket till produk- tivitetstillväxten i USA jämfört med i Sverige.23
16 Verheul van Stel och Thurik (2004).
17 Företagarna (2007).
18 Tillväxtverket (2010a).
19 Ekelund m.fl. (2005).
20Kvinnors nyttjandegrad är högre än mäns inom såväl sjukersättningen som föräldrapenningen och sjukpenningen.
Källa: Försäkringskassan.
21Verheul van Stel och Thurik (2004).
22Företagarna (2007).
23SNS (2007).
Eftersom tjänsteföretag tenderar att vara särskilt arbetsintensiva påverkas de mer av skatter på arbete och arbetsmarknadsregleringar jämfört med andra näringar. De fak- torer som ofta lyfts fram som tillväxthinder i Sverige jämfört med omvärlden, det vill säga höga skatter och svårighet att säga upp anställda på grund av LAS, drabbar således tjänsteföretagen i extra stor utsträckning.24 En illustration på detta ges i en nyligen utgiven rapport från Almega. Där noteras att de sammanlagda skatterna på arbete och kapital är nära 50 procent av förädlingsvärdet i kunskapsintensiva tjänste- näringar jämfört med 40 procent i snitt i den övriga ekonomin.25
En förklaring till kvinnors underrepresentation som företagare är alltså att de kvinnor som arbetar i privat sektor i större utsträckning än männen är fokuserade på tjänstenäringar, vars utveckling i synnerhet har hämmats mer av höga skatter och arbetsmarknadsregleringar. En ännu viktigare förklaring är att kvinnor i stor utsträckning arbetar inom offentligt finansierade tjänsteyrken som utbildning, vård och omsorg.
Som Tillväxtverket noterar har dessa tjänster länge närmast helt omfattats av offent- liga monopol, för att först under senare tid öppnas upp för företagande: ”Majoriteten av kvinnor i Sverige är, liksom i många andra länder, årsanställda inom utbildnings-, vård- och omsorgssektorerna. Dessa har fram till 1990-talet varit främst offentligt organiserade, med liten möjlighet för entreprenörskap.”26
Företagandets villkor inom den offentliga sektorn är särskilt viktig för kvinnor, då nära hälften av de 1,9 miljoner kvinnor som är anställda arbetar i denna sektor. Det kan jämföras med drygt 300 000 av de 2 miljoner män som är anställda.27 Kvinnor utgör nära 75 procent av de anställda i offentlig sektor, men mindre än 40 procent av de anställda i privat sektor. Dessa siffror har i princip varit oförändrade mellan åren 2001–2009.
Myndigheten Vin nova noterar att ”Sverige har en kraftigt segregerad arbetsmarknad som avspeglar sig i företagandet – män och kvinnor tenderar att vara verksamma som företagare i olika branscher där förutsättningarna för företagande kan skilja sig åt.”28 Som diskuteras längre fram i denna rapport avspeglas detta inte enbart i att möjligheterna att överhuvudtaget kunna driva företag är begränsade inom den kvinno dominerade offentligt finansierade sektorn, utan också att politiska strukturer begränsar möjligheterna till tillväxt bland nya och existerande företag som verkar i denna del av samhällsekonomin.
Under senare tid har dock reformer införts som förbättrat förutsättningarna till före- tagande i såväl privat som offentligt finansierade tjänster. Dessa har också medfört ett tydligt lyft för kvinnors företagande i Sverige.
24Sanandaji (2009).
25Almega (2011).
26Tillväxtverket (2010a).
27SCB Databas. Anställda i åldrarna 16–64 år.
28Vinnova (2008).
Sveriges lyft
Att stimulera till ökat företagande bland kvinnor har länge varit en viktig målsätt- ning i svensk politik. Under lång tid uppnåddes dock inte målsättningen. I slutet av 1980-talet utgjorde kvinnor nämligen 26 procent av företagarna. Trots höga poli- tiska ambitioner lyfte inte andelen under kommande år. Trendmässigt sjönk faktiskt andelen kvinnliga företagare, till ca 24–25 procent under 2003–2004.29
Utvecklingen har sett annorlunda ut i andra europeiska länder, där kvinnor med tiden har kommit att utgöra en större del av företagarna. Som visas i figur 2 var andelen kvinnliga företagare i EU:s fem största ekonomier – Tyskland, Frankrike, Italien, Spanien och Storbritannien – ungefär lika hög som i Sverige i mitten av 1990-talet.
Under de kommande åren ökade dock andelen i dessa länder, samtidigt som den stag- nerade och rentav sjönk i Sverige.30
År 2006 och 2007 hade ett stort gap uppstått mellan EU:s fem största ekonomier och Sverige. I Tyskland, Frankrike, Italien, Spanien och Storbritannien var i genomsnitt 29 procent av företagarna kvinnor, jämfört med enbart 25 procent i Sverige. Sverige låg ännu sämre till jämfört med det genomsnittliga EU-landet, där ca 30–31 procent av företagarna var kvinnor. Även andra nordiska länder har med tiden kommit att dra ifrån Sverige. I Finland utgjorde kvinnor 31 procent av företagarna, jämfört med ca 26 procent i Norge och Danmark.31
Figur 2. Andel kvinnor bland företagare (procent)
Källa: Eurostats databas. Egna beräkningar. Övriga Norden anger genomsnitt för Danmark, Norge och Finland.
20 25 30 35
1994 1996 1998 2000 2002 2004 2006 2008 2010 2012
Sverige EU-27
Tyskland, Frankrike, Italien, Spanien, UK Övriga Norden
29AKU.
30Eurostats databas.
31Ibid.
Under senare år har dock ett tydligt lyft skett i Sverige, då trenden med stagnerande, och rentav sjunkande, andel kvinnliga företagare har vänts till en snabb ökning. Bara mellan 2007 och 2011 har Sverige mer än tagit igen hela den minskning som skett sedan 1995, i och med att andelen företagare som är kvinnor stigit till 27 procent.
I samband med detta minskade gapet i andelen kvinnliga företagare mellan Sverige och det genomsnittliga EU-landet från 4,4 procentenheter 2007 till 2,8 procenten- heter 2010. Mellan 2010 och 2011 minskade dock andelen kvinnliga företagare i Sverige (och övriga Norden) något, medan den steg marginellt i det genomsnittliga EU-landet. I samband med detta ökade gapet till 3,4 procentenheter. Den allra senaste statistiken, från tredje kvartalet 2012, visar att 27,4 procent av företagarna enligt Eurostats beräkningar var kvinnor i Sverige.32
Som visas i figur 3 har Sverige vid millenieskiftet också fallit efter övriga EU-länder när det kommer till andelen kvinnor bland företagare som har anställda förutom företagaren själv. Mellan 2000 och 2007 upplevde Sverige en stagnerande utveck- ling, samtidigt som andelen ökade i övriga EU. Sedan 2007 har dock andelen kvinnor bland företagare med anställda ökat från drygt 18 till 22 procent i Sverige.
Andelen har också ökat i det genomsnittliga EU-landet. Eftersom ökningen i Sverige skett snabbare har dock gapet närmast halverats från 5,7 procentenheter 2007 till 3,1 procent enheter 2011.33
Figur 3. Andel kvinnor bland företagare med anställda (procent)
Källa: Eurostats databas. Egna beräkningar. Övriga Norden anger genomsnitt för Danmark, Norge och Finland.
15 20 25 30
1994 1996 1998 2000 2002 2004 2006 2008 2010 2012
Sverige EU-27
Tyskland, Frankrike, Italien, Spanien, UK Övriga Norden
Statistik från AKU (Arbetskraftsundersökningarna), som visas i figur 4, illustrerar samma utveckling. Enligt AKU ökade först andelen kvinnliga företagare i Sverige från drygt 24 procent år 2004 till knappt 26 procent 2007. Därefter steg andelen till 28,4 procent 2010, för att sedan sjunka till 27,7 procent 2011. Senaste tillgänglig data gäller för tredje kvartalet 2012 och visar att andelen kvinnliga företagare då var 27,8 procent.34
32Ibid.
33Ibid.
34AKU.
Figur 4. Andel kvinnor bland företagare enligt AKU (procent)
Källa: AKU. Egna beräkningar.
20 25 30
1986 1991 1996 2001 2006 2011
Mellan 1987 och 2010 ökade antalet manliga företagare i Sverige från ca 289 000 till 318 000, för att sedan sjunka något till 312 000 fram till 2011. Antalet kvinn- liga företagare steg i snabbare takt från knappt 98 000 till nära 126 000 mellan 2007 och 2010. Mellan 2010 och 2011 minskade antalet företagare samtidigt relativt sett något snabbare bland kvinnor, till 120 000, vilket förklarar varför andelen kvinnliga företagare också minskade mellan dessa år.35 Utvecklingen illustreras i figur 5, där den röda linjen visar antalet kvinnliga företagare i Sverige, mätt i tusental. På samma graf visar den blåa linjen andelen av samtliga sysselsatta kvinnor som är företagare.
Som syns i figuren har denna andel varierat med konjunkturen, men trendmässigt ökat sedan 1987.
Figurerna 4 och 5 bygger på AKU, en omfattande undersökning som regelbundet genomförs av SCB och som bygger på att ett representativt urval av befolkningen intervjuas. Ett komplement till denna undersökning är statistik från Rams, som är registerbaserad arbetsmarknadsstatistik och är en totalundersökning. I figur 6 visas andelen kvinnor i arbetsför ålder som driver företag enligt den senare statistik- källan. Skillnaden mot figur 5 är att kvinnliga företagare anges som andel bland alla i arbetsför ålder, och inte bara som andel av alla som är sysselsatta. Även enligt detta mått kan vi se en tydlig ökning av kvinnors företagande under senare tid. Rams mät- ningar ger ett något annorlunda resultat än AKU.36 I figur 7 visas att andelen kvinnor bland företagarna enligt Rams ökade till 30 procent 2010, för att stabiliseras på denna nivå 2011.
Som forskaren Eva Blomberg noterar har frågan om kvinnors företagande diskuterats i samhällsdebatten och varit föremål för politiska satsningar under flera årtionden.
Utredningar har tillsatts och offentliga medel avsatts för kvinnors företagande.37 Hur kommer det sig då att kvinnors företagande stagnerade och sjönk under så lång tid, för att först börja öka runt år 2007?
35Ibid.
36Rams och AKU ger av olika skäl inte identiska data kring sysselsättningen i Sverige. Det finns flera anledningar till varför data- källorna ger skilda resultat. En anledning är exempelvis att vissa sysselsatta personer av olika skäl saknar fullständiga uppgifter hos skattemyndigheten och därmed inte inkluderas i Rams, men däremot fångas in i AKU:s intervjuer. En annan är att vissa individer i intervjuer kan ange att de huvudsakligen är anställda alternativt företagare, men enligt Rams inkomststatistik definieras som att till- höra den andra gruppen. Det är svårt att säga vilken av källorna som är mest korrekt. Anger inkomststatistiken eller individen själv bäst svar på om denne är företagare eller anställd? AKU utnyttjas ofta som mått på företagande i Sverige och är dessutom mer i linje med Eurostats jämförelse över företagande i olika Europeiska länder. Data från Eurostat och AKU har därför utnyttjats som huvud- sakliga datakällor i denna rapport.
37Blomberg (2008).
Figur 5. Antal kvinnliga företagare (röd linje, i tusental) samt andelen sysselsatta kvinnor som är företagare (blå linje, procent)
Källa: AKU. Egna beräkningar.
Anm: Den blå axeln till vänster visar procentandelen företagare bland samtliga sysselsatta kvinnor, medan den röda axeln till höger visar antal kvinnliga företagare i tusental.
90 95 100 105 110 115 120 125 130
4 4,5 5 5,5 6
1986 1991 1996 2001 2006 2011
Figur 6. Andel kvinnor i befolkningen 16-64 år som driver företag (procent)
Källa: Rams
3,5%
3,6%
3,7%
3,8%
3,9%
2006 2007 2008 2009 2010 2011
Figur 7. Andel kvinnor bland företagarna enligt Rams, 16-64 år (procent)
Källa: Rams
29,2 29,4 30,0 30,1
0,0 % 5,0 % 10,0 % 15,0 % 20,0 % 25,0 % 30,0 % 35,0 %
2008 2009 2010 2011
Tjänsteföretagande förklarar lyftet
En central förklaring till varför kvinnors företagande tagit fart under senare år är att tjänstesektorn har vuxit. En analys från Tillväxtverket noterar att fördelningen mellan kvinnor och män bland företagarna i de flesta branscher är ”tämligen lik könsfördelningen i stort”.38 De branscher där många kvinnor arbetar är också de där många kvinnor driver företag. I den mansdominerade branschen kommunikationer driver exempelvis kvinnor mindre än en tiondel av företagen. Inom hälso- och sjuk- vård driver kvinnor nästan hälften av företagen. Andelen är ännu högre inom person- liga tjänster, där fyra av fem företagare är kvinnor.39
Mycket pekar på att ökningen av kvinnors företagande hör samman med struktur- omvandlingen mot ett tjänstesamhälle. Tillväxtverket har djupgående granskat den roll som ökat tjänsteföretagande har spelat för kvinnors företagande i Sverige under perioden 2002–2008. I studien noteras att det år 2008 fanns drygt 40 000 företag i tjänste sektorn som drevs av kvinnor. Dessa företag utgjorde 67 procent av alla företag som drevs av kvinnor inom sektorerna tjänster, handel, tillverkning och bygg (d.v.s. privat näringsliv exklusive jord- och skogsbruk).40
Mellan 2002 och 2008 skedde en markant ökning av antalet företag som kvinnor drev i tjänstesektorn, närmare bestämt med nära 9 000 företag. År 2008 fanns därmed 35 procent fler tjänsteföretag som drevs av kvinnor jämfört med 2002. Den största tillväxten av kvinnors företagande skedde inom personliga tjänster, följt av kunskapsintensiva företagstjänster.41 Under samma period ökade andelen av före- tagarna i Sverige som var kvinnor från ca 25 till 27 procent, enligt både Eurostats data som visas i figur 2 och AKU som visas i figur 4.42
Under senare tid har RUT-avdraget lett till en markant ökning av antalet företag som arbetar med hushållsnära tjänster. En studie som Skatteverket publicerade 2010 visar att en majoritet på 56 procent av de 12 500 företag som sålde RUT-tjänster drevs av kvinnor. Hälften av företagen som sålde RUT-tjänster hade dessutom grundats efter 2007, vilket illustrerar den tydliga effekt som avdraget hade på att öka (vitt) köp av hushållsnära tjänster.43
RUT-avdraget hörde således samman med att tusentals nya RUT-företag växte fram under relativt kort tid. Med tanke på att dessa företag till skillnad mot många andra branscher huvudsakligen drivs av kvinnor kan reformen därmed sägas påtagligt ha bidragit till ökat företagande bland kvinnor.
En annan kvinnodominerad sektor där antalet privata företag, och deras omsätt- ning, kraftigt ökat är vård- och omsorgssektorn. Tillväxten har drivits på av att
38Tillväxtverket (2010b).
39Ibid.Statistik för företag med under 50 anställda anges.
40Ibid. Studien utgår från data kring antalet företag, vilket skiljer sig något från måttet på antal företagare. Anledningen är att vissa företagare driver fler än ett företag. Statistiken över antal företag tenderar dock att vara nära korrellerad med statistiken över antal företagare.
41Ibid.
42AKU; Eurostats databas.
43Skatteverket (2011).
den offentligt finansierade välfärden alltmer öppnats upp för privat företagande, men också av att hushåll och företag betalar för kompletterande vårdtjänster som exempel vis akupunktur och sjukgymnastik.
En studie har visat att antalet verksamma företag inom vård- och omsorgssektorn ökade från ca 5 000 till drygt 12 500 mellan 1993 och 2004, vilket är en ökning med hela 150 procent. En majoritet på 57 procent av företagarna inom denna sektor år 2004 var kvinnor. Sysselsättningen hos företag verksamma i vård- och omsorgs- sektorn ökade från ca 41 000 till 104 000 personer under samma period.44 Fram till 2009 hade sysselsättningen ökat ytterligare, till ca 126 000 personer.45
Företagen inom vård- och omsorgssektorn inkluderar privata vårdföretag vars drift huvudsakligen finansieras offentligt, men även dietister, kuratorer, sjukgymnaster, psykologer liksom företag som erbjuder alternativa medicinska behandlingar som exempelvis akupunktur. Den vård som ges av den senare gruppen av företag kommer delvis från offentlig sektor som beställare och finansiär, men i stor utsträckning också från privatpersoner och företagskunder.46
Även inom skolväsendet har en tydlig ökning av företagandet skett. Sedan mitten av 1990-talet har antalet friskolor på grundskolenivå ökat från drygt 200 till över 750 stycken. Antalet friskolor på gymnasienivå ökade samtidigt från 70 till nära 500 stycken. I samband med detta steg andelen elever i friskolor från 1 till 13 procent av samtliga grundskolestuderande mellan skolåren 1992/93 och 2011/12. Andelen studerande på gymnasienivå ökade samtidigt från knappt 2 till 26 procent.47 I figur 8 visas statistiken över nyföretagande inom utbildning, vård och andra sam- hälls- och personliga tjänster. Nyföretagandet inom dessa tjänster har närmast tre- dubblats sedan början av 1990-talet, och framför allt ökat sedan 2006.
Figur 8. Nyföretagande inom utbildning och vårdande tjänster
Källa: Tillväxtanalys och egna beräkningar.
0 5 10 15 20 25 30
0 5 000 10 000 15 000 20 000
1994 1996 1998 2000 2002 2004 2006 2008 2010
Antal nystartade företag Procentandel av samtliga nystartade företag
44Nutek (2007).
45Kreicbergs Utredning och Analys (2011).
46Nutek (2007).
47Ekonomifakta.
Verksamheter inom utbildning och vårdande tjänster har gått från att utgöra ungefär vart sjätte nystartat företag i mitten av 1990-talet till nära en fjärdedel av de nystar- tade företagen 2009. Denna markanta ökning av antalet och andelen nystartade företag inom kvinnodominerade branscher har varit avgörande för kvinnors före- tagande. Statistik över konkurser visar samtidigt att enbart ca 2 procent av det totala antalet konkurser under perioden 2001–2008 skett inom vård, omsorg, socialtjänst och utbildningsväsendet.48
År 2009 och 2010 startades i genomsnitt nära 2 300 företag årligen inom vård och omsorg, varav 58 procent drevs av kvinnor, 31 procent drevs av män och resterande 11 procent hade både män och kvinnor i ledningen. Under samma period startades i genomsnitt ca 1 900 företag inom utbildning, varav 50 procent drevs av kvinnor, 44 procent av män och 6 procent av både män och kvinnor.
Vård och omsorg utgör fortfarande en relativt liten del av det totala nyföretagandet.
Under 2009 och 2010 startades i genomsnitt årligen drygt 63 000 företag i Sverige.
Verksamheterna inom vård, omsorg och utbildning motsvarade därmed knappt 7 pro- cent av nyföretagandet. Företagandet inom dessa kvinnodominerade branscher spe- lade dock en viktigare roll för kvinnors företagande, något som illustreras av att hela 11 procent av de företag vars ledning bestod av en eller flera kvinnor startades inom utbildning samt vård och omsorg. Branscherna stod dessutom för hela 15 procent av den ökade sysselsättningen bland kvinnor som skapades av de nya företagen.49
Figur 9. Procentuell ökning av antalet kvinnor som driver företag 2008-2011
Källa: Rams.
0,0 % 1,0 % 2,0 % 3,0 % 4,0 % 5,0 % 6,0 %
Utbildning/vård Övr. branscher
I figur 9 visas den procentuella andelen av antalet kvinnor som drev företag mellan 2008 (året då branschdefinitionerna i RAMS förändrades) och 2011. Mycket riktigt kan vi notera att ökningen har varit snabbare inom utbildning och vård jämfört med övriga branscher.
För att uppmuntra till att trenden med ökat företagande bland kvinnor fortsätter är det centralt att fortsätta verka för att skapa bättre förutsättningar för fler och väx- ande företag inom den privata tjänstesektorn och inom de offentligt finansierade tjänsterna. Framför allt är möjligheten stor till reformer inom de offentligt finansie- rade tjänsterna, där tydliga hinder för företagande ännu existerar.
48Tillväxtanalys och egna beräkningar.
49Tillväxtanalys. Egna beräkningar.
Hinder och möjligheter inom välfärdsföretagande
Kvinnors företag återfinns betydligt oftare än mäns inom de offentligt finansierade tjänsterna vård, skola och omsorg. I en studie från Tillväxtverket noteras exempelvis att 8 procent av de kvinnliga företagarna verkar inom hälso- och sjukvård, jämfört med 1 procent av de manliga företagarna. Å andra sidan återfinns hela 23 procent av de manliga företagarna inom industri- och byggverksamhet, jämfört med bara 7 pro- cent av de kvinnliga företagarna.50
Ett tydligt hinder för kvinnors företagande är att privata företag ännu bara står för en liten del av verksamheten inom vård, skola och omsorg. Omkring 12 procent av den vård och omsorg som finansieras av kommunerna och 10 procent av den sjuk- vård som finansieras av landstingen bedrivs av privata utförare.51 Inom den offentliga sektorn, där nästan hälften av de yrkesaktiva kvinnorna arbetar, finns således tydliga begränsningar när det kommer till möjligheten att driva företag.
I samma rappor från Tillväxtverket diskuteras möjligheterna att genom reformer få fart på kvinnors företagande samtidigt som innovationer som förbättrar samhälls- ekonomin stimuleras:
”Majoriteten av kvinnor i Sverige, liksom i många andra länder, är anställda inom utbildnings-, vård- och omsorgssektorerna. Dessa har fram till på 1990-talet varit främst offentligt organiserade, med liten möjlighet för entreprenörskap. I många länder luckrar man i dag upp reglerna för att tillåta en större mångfald av organi- sationsformer (till exempel offentliga, privata, kooperativa aktörer). Då kvinnors företag allt mer ökar i tjänstesektorn och i sektorer som är i färd med att avregleras (vård, utbildning med mera) kommer andelen företagare troligen att öka. [...] Orga- nisationssociologin såväl som ekonomisk forskning har visat att en mångfald av organisationsformer är positivt för samhällsstrukturen i betydelsen att innovations- graden inom tjänster och produkter blir högre, individer blir inte bundna till en typ av arbetsgivare eller ett sätt att organisera verksamhet med mera.”52
Även i det av Vinnova sponsrade programmet ”Kvinnors företagande i spåren av offentlig sektors omvandling” diskuteras möjligheten att genom ökade reformer få fart på kvinnors företagande. Forskarna Elisabeth Sundin och Malin Tillmar noterar att ”[d]et offentligas dominans av välfärdssektorerna kan antas ha utgjort hinder för kvinnors företagande. I och med den pågående omvandlingen är därmed potentialen för kvinnors företagande hög i dessa sektorer och förutsättningarna goda”.53
Trots att reformer i riktning mot ökade inslag av företagande har införts inom offent- ligt finansierade tjänster ligger Sverige fortfarande efter omvärlden. I tabell 1 visas andelen företagare som jobbar med vård i olika EU-länder. Sverige ligger bland län- derna i botten, då enbart 3 procent av företagarna arbetar inom vård enligt Euros- tats definition. Andelen är dubbelt så högt, 7 procent, i det genomsnittliga EU-landet.
50Tillväxtverket (2010a).
51Ibid.
52Ibid.
53Sundin och Tillmar (2008).
I Tyskland, Norge, Frankrike, Nederländerna och Danmark är andelen mellan 3 till 4 gånger högre än i Sverige.
Det bör anmärkas att ökade möjligheter till företagande inom vård, skola och omsorg inte bara kan gynna de kvinnor som får möjligheten att driva företag, utan också medarbetarna som arbetar med dessa tjänster. I en rapport från Svenskt Näringsliv har löneutvecklingen studerats mellan åren 2001–2006 för offentliganställda som år 2002 var med om en övergång till privat drift. Den genomsnittliga inkomstökningen som gruppen fick var 5 procentenheter högre än motsvarande offentliganställda som stannat kvar i offentlig sektor.54
För en individ som hade en årsinkomst på 200 000 kronor år 2001 motsvarar detta en inkomstförbättring på ca 10 000 kronor årligen jämfört med om denne stannat kvar i offentlig sektor. Övergången till privat sektor visade sig även sammanhöra med en starkare position på arbetsmarknaden, i termer av lägre risk att vara utan arbete.55 I sammanhanget är det också viktigt att tillåta företagande inom vård, skola och omsorg för att förbättra förutsättningarna för tillväxt genom innovationer. Forskare har pekat på att en central del av den globala tillväxten drivs av icke-teknologiska innovationer som införs inom tjänster och handeln, och som helt enkelt handlar om att organisera arbetsprocesser på bättre sätt.56
Även branscher som vården kan dra stor nytta av så kallade arbetssättsinnovationer.57 När Harvard Business Review nyligen rankade de mest lovande innovationerna inom vården låg fokus exempelvis inte bara på robotiserad kirurgi eller framsteg inom gen- tekniken, utan också på flera i grunden enkla förändringar av arbetssätt som exem- pelvis att införa kontrollistor som hjälper läkare att undvika misstag inom vården.58
Tabell 1. Andelen företag som jobbar med vård
Land Andel av företagarna som
arbetar inom vård (%) Land Andel av företagarna som
arbetar inom vård (%)
Källa: Eurostats databas . Egna beräkningar . Andelen av företagen med anställd förutom företagaren själv som drivs inom vård . Data för 2010 .
Tyskland 12 Belgien 5
Norge 11 Irland 5
Frankrike 11 Ungern 4
Nederländerna 10 Cypern 4
Danmark 9 Slovenien 4
Storbritannien 8 Finland 4
Slovakien 8 Sverige 3
Schweiz 8 Polen 3
Tjeckien 7 Italien 3
EU-27 snittet 7 Spanien 3
Österrike 6 Grekland 2
Om företagande inom vården kan drivas på så sätt att olika aktörer ges friheten att i konkurrens utveckla olika arbetsmetoder, kan innovativa arbetssätt leda till tillväxt inom branschen och ökad nytta för patienterna. Denna fråga har bland annat lyfts
54Kreichbergs och Oreland (2009).
55Ibid.
56Se till exempel Hertog (2000) samt Tidd och Hull (2003).
57Lansisalmi m.fl. (2006).
58Harvard Business Review (2010).
fram av Clayton Christensen, professor vid Harvard Business School och en av de mest inflytelserika teoretikerna kring olika branschers utvecklingskraft.59
I en bok som Christensen författat med läkarna Jerome Grossman och Jason Hwang diskuteras hur åtgärder som högre grad av specialisering och större förlitan på infor- mationsteknik kan utveckla vården. Där argumenteras för att vården liksom andra branscher tjänar på ökad konkurrens mellan privata aktörer som inte hämmas av regleringar att testa nyskapande lösningar.60
En sådan utveckling borde vara möjlig inom den offentligt finansierade välfärden, utan att rubba på de politiska ambitionerna med en god skattefinansierad välfärd.
Det som krävs är större fokus på de tjänster som produceras, exempelvis genom bättre och mera regelbunden kvalitetskontroll av kommuner/landsting och/eller kundvalsmodeller där patienter, elever och individer i behov av omsorg61 själva får välja mellan olika aktörer.
I dag hanteras mycket av de offentligt finansierade tjänster som läggs ut på företag inom ramen för offentliga upphandlingar. Mindre företag står ofta utanför upphand- lingarna eftersom de är komplicerade att delta i. Intervjudata från kvinnor som är företagare och som har försökt vinna offentliga upphandlingar visar att de upplever att deras offerter inte alltid tas på allvar samt att de ofta saknar kunskap om den kommunala organisationen och upphandlingsförfarandet.62
Sannolikt stämmer detta också väl in på de manliga företagare som arbetar inom vård, skola och omsorg. Däremot skulle möjligheter till företagande inom dessa tjänster i synnerhet lyfta nivån på kvinnors företagande, genom att skapa bättre möjlig heter att driva nya och expanderade verksamheter i den kvinnodominerade offentliga sektorn.
Det kan avslutningsvis vara relevant att citera Tillväxtverket, som i sin analys kommer fram till att två variabler är viktiga ”[o]m beslutsfattare vill underlätta för små företags upphandling av offentliga tjänster i allmänhet, och kvinnors företag i synnerhet”. Dessa variabler är just att offentliga upphandlingar bör struktureras så att ”det föreligger reell konkurrensneutralitet mellan företag av olika storlekar” samt att den administrativa bördan från staten men också kommunerna begränsas för att förbättra framför allt de mindre företagens konkurrenskraft.63
59Christensen, Grossman och Hwang (2009).
60Ibid.
61Alternativt personer som ansvarar för dessa individer, exempelvis gode man eller släktingar.
62Nutek (2006).
63Tillväxtverket (2010a).
Diskussion
Viljan till företagande är nästan lika hög bland unga svenska kvinnor som bland unga svenska män. Andelen kvinnliga företagare som vill växa är samtidigt lika stor som andelen manliga företagare som har samma ambitioner. Om förhållandet mellan kvinnors och mäns vilja att bedriva företag hade reflekterat andelen som i ung ålder helst vill vara företagare så skulle 40 procent av de svenska företagarna vara kvinnor.
I själva verket utgör kvinnor enbart 27 procent av företagarna och 22 procent av företagarna som har anställda förutom företagaren själv.
Kvinnors kraftiga underrepresentation kan betraktas som en samhällsekonomisk för- lust, eftersom det innebär att affärsidéer och viljan att driva något eget inte omsätts i nya växande företag. Jobbskapande, tillväxt och innovationer uteblir när företa- gandet inte tar fart. Det är också högst anmärkningsvärt att Sverige, som präglas av att kvinnor tidigt etablerade sig på arbetsmarknaden, ännu har högre andel yrkes- aktiva kvinnor än omvärlden samt har ovanligt jämställda attityder, ligger i botten av EU-länderna när det kommer till kvinnors företagande.
Som diskuteras i denna rapport var andelen kvinnliga företagare i Sverige lika hög som i EU:s fem största ekonomier i mitten av 1990-talet. Under de kommande åren ökade andelen kvinnliga företagare i dessa länder, samtidigt som den stagnerade och rentav sjönk i Sverige. Samma fenomen är tydligt om vi jämför Sverige med genom- snittet för hela EU, eller utvecklingen i övriga Norden.
I slutet av 1980-talet utgjorde kvinnor ca 26 procent av företagarna i Sverige. Trots höga politiska ambitioner lyfte inte andelen under kommande år. Anmärkningsvärt nog sjönk faktiskt andelen kvinnliga företagare långsamt under kommande år, till ca 24–25 procent under 2003–2004. Under de senaste åren har dock ett tydligt lyft skett i Sverige, vilket gjort det möjligt att bara mellan 2007–2011 ta igen hela den minskning som skett och faktiskt nå en högre nivå – på 27–28 procent kvinnliga före- tagare – än tidigare. Även om en liten nedgång skedde mellan 2010 och 2011 tyder senast tillgänglig statistik på att nivån stabiliserats på denna högre nivå, vilket styrks bland annat av den registerbaserade totalundersökningen Rams. Enligt Rams något annorlunda statistik ökade andelen kvinnor bland företagarna till 30 procent 2010 och stabiliserades på denna nivå 2011.
Mellan samma år har andelen kvinnliga företagare i övriga EU-länder fortsatt öka, om än marginellt. När det gäller andelen kvinnor bland företagare med anställda har Sverige mellan 2007 och 2011 kunnat ta igen halva gapet till övriga EU-länder sett till andelen kvinnor bland företagare med anställda. Men om Sverige inte inför fler reformer som banar väg för företagande inom kvinnodominerade sektorer finns en klar risk att gapet till övriga EU-länder består vid dagens relativt höga nivå eller rentav vidgas.
Den historiska utvecklingen har inte skett av en slump. Sverige har klarat sig sämre än andra EU-länder när det kommer till kvinnors företagande eftersom tydliga till- växthinder existerar i de delar av ekonomin där kvinnor är som mest koncentrerade.
Dels beror det på att den svenska ekonomiska politiken, där höga skatter på arbete
och arbetsmarknadsregleringar utgör tillväxthinder, framför allt påverkar den arbets- intensiva tjänstesektorn, där många kvinnor arbetar, snarare än tillverkningsindu- strin, där få kvinnor arbetar. De största hindren har dock funnits, och finns ännu, i offentlig sektor där nästan hälften av de yrkesaktiva kvinnorna verkar.
Som Vinnova noterat har Sverige ”en kraftigt segregerad arbetsmarknad som avspeglar sig i företagandet – män och kvinnor tenderar att vara verksamma som företagare i olika branscher där förutsättningarna för företagande kan skilja sig åt.”
Den positiva utveckling som skett under senare tid reflekterar att förutsättningarna till företagande har blivit bättre inom dessa sektorer jämfört med tidigare. Tusentals nya företag har startats upp av kvinnor inom tjänstesektorn, i takt med att en över- gång till tjänstesamhälle skett och i samband med reformer som RUT-avdraget som banat väg för tjänsteföretagande.
Utvecklingen inom offentligt finansierade tjänster har också spelat en viktig roll i sammanhanget. Som Tillväxtverket noterar anställer utbildnings-, vård- och omsorgs- sektorerna en stor del av kvinnorna i Sverige liksom i omvärlden. Dessa sektorer har dock ”fram till på 1990-talet varit främst offentligt organiserade, med liten möjlighet för entreprenörskap”. Sedan dess har en utveckling skett där förutsättningarna till företagande öppnats upp, vilket banat väg för fler kvinnliga företagare.
Ännu i dag finns tydliga begränsningar för företagande inom offentligt finansierade tjänster. Bara omkring 12 procent av den vård och omsorg som finansieras av kom- munerna och 10 procent av den sjukvård som finansieras av landstingen bedrivs av privata utförare. Ändå spelar dessa sektorer en ovanligt stor roll för just kvinnors företagande. Om vi ser till de ca 1 900 nya företag som startades upp inom utbild- ning åren 2009 och 2010 så drevs 56 procent av antingen kvinnor eller med både kvinnor och män i ledningen. Av de nära 2 300 nya företag som startades inom vård och omsorg under dessa två år är motsvarande siffra hela 69 procent.
Vård och omsorg utgör fortfarande en relativt liten del av det totala nyföretagandet, men spelar en synnerligen viktig roll för just kvinnliga företagare. Under 2009 och 2010 stod branscherna för knappt 7 procent av nyföretagandet, men hela 11 pro- cent av nyföretagande bland företag vars ledning bestod av en eller fler kvinnor.
Branscherna stod dessutom för 15 procent av den ökade sysselsättningen bland kvinnor som skapades av de nya företagen.
Ökade inslag av företagande inom vård, omsorg och utbildning kan inte bara skapa ett tydligt lyft för kvinnors företagande, utan också bidra till bättre karriärmöjlig- heter för arbetstagarna inom dessa kvinnodominerade delar av ekonomin samt bidra till innovationer och valfrihet som kan lyfta välfärden. För att uppmuntra inte bara till fler, utan också växande, företag inom dessa sektorer kan det också vara viktigt med dels förändringar i lagstiftning så att det blir möjligt att starta nya företag inom vård, skola och omsorg, dels att kommuner och landsting av egen kraft konkurrens- utsätter mer verksamhet och dels att offentliga upphandlare lägger vikt vid att för- enkla offentliga upphandlingar.
I dag är offentligt finansierade tjänster en bransch med relativt begränsade förutsätt- ningar för nya entreprenörer, eftersom upphandlingsprocessen är komplicerad och anpassad till företagare som också tidigare arbetat med offentliga aktörer. Dessutom har företagen relativt begränsade frihetsgrader, eftersom lagstiftning och upphand- larna i stor utsträckning reglerar hur tjänsterna får produceras.
Innovationer och konkurrens skulle kunna ta fart inom offentligt finansierade tjänster om större möjligheter att driva företag kombinerades med att upphandlarna mera fokuserade på kvaliteten av de tjänster som levereras, snarare än försöka detalj- styra processen där tjänsterna skapas. Kombinationen av mer kvalitetskontroll utfört av det offentliga och större inslag av valfrihetsmodeller, där patienter, elever och indi- vider i behov av omsorg får välja mellan olika aktörer, kan skapa en grogrund för bättre välfärdstjänster.
Genom att verka för bättre möjligheter för företag inom privat tjänstesektor och framför allt offentligt finansierade tjänster kan Sverige rentav gå från botten till toppen av EU sett till andelen kvinnliga företagare. Då kan det svenska samhället omsätta fördelarna med hög jämställdhet, en relativt jämn fördelning av hem arbetet och många yrkesaktiva kvinnor i form av fler och växande företag som drivs av kvinnor.
Referenser
AKU (Arbetskraftsundersökningarna). Data för 16–64 åringar. SCB.
Almega (2011). ”Skatter och det kunskapsintensiva samhället”.
Anker , Richard (1998). “Gender and Jobs: Sex Segregation of Occupations in the World”, International Labour Office.
Blomberg, Eva (2008). ”Att gå in i politiken: Kvinnliga företagare som policyentre- prenörer i svensk politik, 1990 – 2008”, i ”Forskning om kvinnors företagande, pre- sentation av projekten”, Vinnova.
Christensen C.M., J.H. Grossman och J. Hwang (2009). “The Innovator’s Prescrip- tion: A Disruptive Solution for Health Care”, McGraw-Hill Professional, USA.
Du Rietz, Anita Lignell (2009). ”Svenskornas företagsamma historia”, Timbro.
Ericsson, Tom och Lotta Vikström (2010). “Women’s lives and lines of businesses:
developmental perspectives of female entrepreneurs in Sundsvall, Sweden 1860–
1892”, presenterad vid 8th European Social Science History Conference 13–16 april.
Ekelund, Jesper, Edvard Johansson, Marjo-Riitta Jarvelin och Dirk Lichtermann (2005). “Self-employment and risk aversion--evidence from psychological test data,”
Labour Economics, vol. 12(5), s. 649–659.
Ekonomifakta. ”Friskolor i Sverige” samt ”Elever i Friskola”
http://www.ekonomifakta.se/sv/Fakta/Valfarden-i-privat-regi/Skolan-i-privat-regi/
Antal-friskolor-i-Sverige/
http://www.ekonomifakta.se/sv/Fakta/Valfarden-i-privat-regi/Skolan-i-privat-regi/
Elever-i-friskola/
Europabarometer (2005). “Social Values, Science and Technology”, special number 225, Europeiskakommissionen.
Eurostats databas. Arbetsmarknadsstatistik samt Labour Force Survey. Data för 15–64 åringar.
FN (2010). “The World’s Women 2010”, Department of Economic and Social Affairs.
Företagarna (2007). ”Kvinnors företagande – så kan det ta fart”.
Försäkringskassan (2011). ”Socialförsäkringen i siffror 2011”
Harvard Business Review (2010). ”Most-Promising Health Care Innovations”, 2010-03-09.
Henrekson, Magnus och Mikael Stenkula (2009). ”Why are there so few female top executives in egalitarian welfare states?”,The Independent Review, höstnumret.
Hertog, Pim Den (2000). “Knowledge-Intensive Business Services as Co-Producers of Innovation”, International Journal of Innovation Management, 4;4:491–528.
Kreichbergs, Johan och Carl Oreland (2009). ”Nyföretagande inom den offentliga sektorn – ett lyft för kvinnor”, Svenskt Näringsliv.
Kreicbergs Utredning och Analys (2011). ”PM – Företagande inom vård/omsorg”.
Lansisalmi, H., M. Kivimaki, P. Aalto och R. Ruoranen (2006). “Innovation in Healthcare: A
Systematic Review of Recent Research”, Nursing Science Quarterly, 19:66-72.
Martin, Gary och Vladimir Kats (2003). “Families and work in transition in 12 countries, 1980–2001”, Monthly Labor Review, September.
Nutek (2006). ”Är det möjligt? Småföretagande inom vård- och omsorgssektorn.”
Nutek (2007). ”Företagens framväxt i vård- och omsorgssektorn”.
Nutek (2008). ”Entreprenörskapsbarometern 2008”.
RAMS. Registerbaserad arbetsmarknadsstatistik. Data för 16–64 åringar. SCB.
Sanandaji (2009). ”Jämställdhet inom räckhåll”, Captus.
SCB (2010). “Women and men in Sweden – Facts and figures 2010”.
SCB Databas. Ämnesområde arbetsmarknad. Data för anställda 16–64 år som är anställda i olika sektorer.
Skatteverket (2011). ”Om RUT och ROT och VITT och SVART”.
SNS (2007). ”SNS Konjunkturråd 2007: Tillväxt i otakt”.
SOU 2004:43, ”Den könsuppdelade arbetsmarknaden”, Arbetsmarknadsdeparte- mentet, 2004. Se framför allt bilaga 2 ”Yrkessegregering i sju länder − En jämförelse av könsmönster på olika arbetsmarknader”.
Sundin, Elisabeth och Malin Tillmar (2008). ”Kvinnors företagande i spåren av offentlig sektors omvandling”, i ”Forskning om kvinnors företagande, presentation av projekten”, Vinnova.
Tidd, Joe och Frank M. Hull (red.) (2003). “Service Innovation”, Series on Tech- nology Management – Vol. 9, Imperial College Press.
Tillväxtanalys. Tillväxtverkets databas.
Tillväxtverket (2010a). ”Många miljarer blir det... Fakta och nyckeltal om kvinnors företag”.
Tillväxtverket (2010b). ”Tjänstesektorn – kvinnors och mäns företagande”.
Tillväxtverket (2011). ”Tillväxtmöjligheter och tillväxthinder för svenska små och medelstora företag”.
Verheul, Ingrid, André van Stel och Roy Thurik (2004). ”Explaining female and male entrepreneurship across 29 countries”, SCALES-paper N200403.
Vinnova (2008). ”Forskning om kvinnors företagande – Presentation av projekten”.
World Values Survey. Data insamlade mellan åren 2005–2008.
NImA SANANdAJI
