Landstinget Dalarna
Granskning av delårsrapport per den 31 augusti 2011
Rapport
KPMG 19 oktober 2011
Antal sidor 10
Innehåll
1. Inledning och sammanfattning 1
2. Bakgrund 2
3. Ansvarsavgränsning 2
4. Revisionsmål 3
5. Granskningens inriktning och omfattning 3
6. Delårsrapport per 2011-08-31 4
6.1 Resultaträkning i sammandrag 4
6.1.1 Verksamhetens kostnader 4
6.1.2 Bedömningar 5
6.1.3 Personalkostnader 5
6.1.4 Skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämning 5
6.1.5 Riktade statsbidrag 5
6.2 Balansräkning 5
6.2.1 Byggnader 5
6.2.2 Maskiner och inventarier 6
6.2.3 Kortfristiga fordringar 6
6.2.4 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 6
6.2.5 Pensionsskuld 6
6.3 Följsamhet mot gällande lagstiftning och rekommendationer 7
6.3.1 Innehåll 7
6.4 Rättvisande bild 7
6.5 Förenlighet med landstingsfullmäktiges mål 7
6.5.1 Verksamhetsmål 7
6.5.2 Finansiella mål 8
7. Balanskrav 8
8. Höstprognos 8
8.1 Resultaträkning i sammandrag 8
8.1.1 Skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämning 9
8.1.2 Verksamhetens nettokostnad 9
8.1.3 Omställningsarbete 10
8.1.4 Pensionsskulden och RIPS 07 10
1. Inledning och sammanfattning
På uppdrag av landstingets förtroendevalda revisorer har vi utfört en översiktlig granskning av delårsrapporten per 2011-08-31 för Landstinget Dalarna. Ur delårsrapportens innehåll:
Resultatet i delårsrapporten är ett överskott på +32 mkr. Prognosen för hela 2011 pekar mot ett underskott på -55 mkr. Budgeten för 2011 fastställdes till +25 mkr (avsnitt 6 och 8 i vår rapport).
Skatteintäkter och statsbidrag väntas i prognosen ge ett överskott på 71 mkr jämfört med budgeten för 2011 (8.1.1).
Verksamhetens nettokostnad prognostiseras till ett sammantaget underskott jämfört med budget på -138 mkr för 2011. Hälso- och sjukvården prognostiserar ett underskott på -130 mkr (8.1.2).
Om prognosen för de finansiella målen infrias kommer inget av dessa mål att nås (6.5.2).
Redovisningen av måluppfyllelse för verksamhetsmål är otydlig. För hälso- och sjukvår- den nås inte de mål rörande vårdgaranti som motsvarar budgeterade bidrag från kömiljar- den (6.5.1).
Landstingets underskott i förhållande till balanskravet kommer enligt höstprognosen att öka till 953 mkr om prognosen infrias och ingående underskott kommer inte att återställas inom tre år som kommunallagen kräver (7).
Våra väsentligaste iakttagelser, bedömningar och synpunkter:
Delårsrapporten uppfyller kraven på innehåll i kommunallagen och den kommunala re- dovisningslagen (6.4).
Med undantag för några mindre felperiodiserade och obeaktade kostnadsposter bedömer vi att delårsrapporten i allt väsentligt följer god redovisningssed och ger en rättvisande bild av resultat och ställning per 2011-08-31 (6.4).
Landstingen erhåller riktade statsbidrag mot olika områden som minskad sjukskrivning och ökad patientsäkerhet. Per 31 augusti saknades aktuell statistik om måluppfyllelse var- för intäkter bokförts utifrån budgeterade intäkter (6.1.5).
Kostnader för högspecialiserad vård och utomlänsvård innehåller fortfarande en osäker- het pga eftersläpande fakturering (6.2.3).
Olika förvaltningar använder olika principer för reservering av osäkra kundfordringar. I delårsbokslutet har hälso- och sjukvården glömt göra reservering för osäkerhet i kund- fordringar från 2010. Folktandvården har reserverat mer än vad vi bedömer som rimligt trots att man återfört och intäktsfört nedskrivna fordringar på 1,6 mkr från bokslutet 2010 och som då inte gavs någon rimlig förklaring (6.2.3).
Beslut har nyligen tagits av SKLs RIPS-kommitté att sänka den diskonteringsränta som används för framräkning av pensionsskuldens storlek. Landstinget Dalarna har inte tagit med denna post i sin prognos. Enligt preliminära beräkningar kan den bokförda skulden komma att öka med ca 150 mkr som då även blir en tillkommande kostnad 2011. Den del av skulden som redovisas som ansvarsförbindelse kan komma att öka med ca 500 mkr vilket dock inte påverkar årets kostnader för pensioner (8.1.4).
Ett omfattande omställningsarbete pågår, bl a med syfte att sänka landstingets kostnader.
Vi kan inte bedöma om de sparmål som satts är möjliga att nå eller när de i så fall kan nås. Vi anser därför att osäkerheten i årets prognos är stor. De redovisade nettokostnader- na för verksamheten har under perioden ökat med 3,4% jämfört med motsvarande period förra året. Om prognosen i delårsrapporten ska kunna infrias måste verksamhetens netto- kostnader under tredje tertialet minska med 3,4% (8.1, 8.1.2).
2. Bakgrund
Av lag om kommunal redovisning framgår att landstinget skall upprätta en delårsrapport som om- fattar en period av minst hälften och högst två tredjedelar av räkenskapsåret.
Delårsrapporten skall enligt lag om kommunal redovisning innehålla en översiktlig redogörelse för utvecklingen av landstingets verksamhet och resultat sedan utgången av föregående räken- skapsår.
Upplysningar skall lämnas om förhållanden som är viktiga för bedömningen av landstingets re- sultat eller ställning och händelser av väsentlig betydelse för landstinget som har inträffat under rapportperioden eller efter dennas slut.
I lagen anges att det, om det inte finns särskilda hinder, skall lämnas motsvarande uppgifter för samma rapportperiod under det närmast föregående räkenskapsåret. Begrepp och termer skall så långt det är möjligt stämma överens med dem som har använts i den senast framlagda årsredovis- ningen.
Revisorerna ska bedöma om resultatet i delårsrapporten är förenligt med de mål fullmäktige be- slutat. Revisorernas skriftliga bedömning ska biläggas delårsrapporten och överlämnas till full- mäktige. Bedömningen gäller både de finansiella målen och målen och riktlinjerna för verksam- heten.
3. Ansvarsavgränsning
Delårsrapporten upprättas av landstingsstyrelsen som svarar för innehållet i dess helhet.
Revisorerna skall bedöma om resultatet i delårsrapporten är förenligt med de mål som landstings- fullmäktige beslutat i årsbudgeten.
Landstingsfullmäktige skall behandla delårsrapporten tillsammans med revisorernas skriftliga bedömning.
4. Revisionsmål
Uppdraget har varit att granska om Landstinget Dalarna följer gällande lagstiftning och anvis- ningar. Uppdraget omfattar även att bedöma om delårsrapporten i allt väsentligt ger en rättvisande bild av resultat och ställning och om resultatet i delårsrapporten är förenligt med de mål fullmäk- tige fastställt.
5. Granskningens inriktning och omfattning
Granskningen har varit översiktlig och mer inriktad på analytisk granskning än detaljgranskning.
Granskningen har omfattat följande aktiviteter:
Inhämtande av information om väsentliga händelser eller förändringar i verksamheten, förändringar i redovisningsprinciper samt system och rutiner av betydelse, t ex genom läsning av dokument samt intervjuer med ansvariga befattningshavare.
Analys av nyckeltal för verksamhet och ekonomi.
Granskning att delårsrapporten innehåller de uppgifter som krävs enligt lag om kommu- nal redovisning och att rekommendationer från Rådet för kommunal redovisning efter- levs.
Översiktlig granskning att delårsrapporten i allt väsentligt ger en rättvisande bild av resul- tat och ställning.
Översiktlig granskning om styrelsens och nämndernas uppföljningsrutiner, prognoser och analyser är tillförlitliga och att de ger förutsättningar för korrekta bedömningar.
Översiktlig granskning av landstingsstyrelsens bedömning av möjligheterna att uppnå de fastställda finansiella målen för god ekonomisk hushållning samt bedömning om den fi- nansiella styrningen är tillräcklig.
Översiktlig granskning av landstingsstyrelsens bedömning att uppnå fastställda verksam- hetsmål med betydelse för god ekonomisk hushållning.
6. Delårsrapport per 2011-08-31
6.1 Resultaträkning i sammandrag
Belopp i mkr Budget
110831
Utfall 110831
Utfall 100831
Utfall 090831
Verksamhetens intäkter 695 649 621
Verksamhetens kostnader -4 987 -4 809 -4 751
Avskrivningar -152 -137 -136
Verksamhetens nettokostnader -4 348 -4 444 -4 297 -4 266
Skatteintäkter 3 384 3 454 3 356 3 300
Statsbidrag 1 076 1 062 1 085 960
Finansnetto -34 -40 -14 -29
Årets resultat 78 32 130 -35
I resultaträkningen redovisas från och med i år en avstämning av utfallet mot budget för samma period. Enligt denna budgetjämförelse är resultatet för perioden 46 mkr sämre än budget. Skatte- intäkter, statsbidrag och finansnetto är 50 mkr bättre än budget medan verksamhetens nettokost- nader är 96 mkr sämre.
6.1.1 Verksamhetens kostnader
Verksamhetens bruttokostnader har ökat med 178 mkr eller 3,7% under perioden. Den redovisade ökningen innehåller två osäkerheter;
vissa större poster bygger delvis på bedömningar
den löpande periodiseringen under året av större kostnader har förbättrats vilket kan innebära att en del av kostnadsökningen är en periodiseringseffekt
Vid granskningen av hanteringen av fakturor som kommit efter bokslutsdagen så bedömer vi att rutinen har ytterligare har förbättrats. Vid granskningen av större fakturor som kommit efter ba- lansdagen har vi funnit en större post där skulden var för högt upptagen med 3,1 mkr. Det avser läkemedelsfaktura för augusti.
Vår granskning omfattar enbart ett stickprov av poster över 0,8 mkr. Det kan därför inte uteslutas att det finns fler felperiodiserade poster som sammantaget uppgår till ett stort belopp.
6.1.2 Bedömningar
Bland de större kostnadsslag som bygger på bedömningar finns
Retroaktiv löneskuld för de anställda där avtal ännu inte slutits
Högspecialiserad vård och utomlänsvård, där det fortfarande finns en eftersläpning i faktureringen.
I delårsrapporten anges att kostnaderna för högspecialiserad vård för perioden uppgår till 305 mkr att jämföra med 287 mkr föregående år. Förändringen jämfört med föregående år uppgår till +6%.
Faktureringen från Akademiska Sjukhuset i Uppsala är kraftigt försenad varför en uppskattad re- servering har skett i bokslutet för att uppnå en bedömd kostnad för perioden.
6.1.3 Personalkostnader
Personalkostnaderna periodiseras sedan några år tillbaka så att kostnaderna i princip bokförs när arbetet utförs. Vi har jämfört personalkostnadsutfallet de fyra senaste åren med registrerade arbe- tade timmar på total nivå och funnit en god överensstämmelse mellan kostnad och arbetad tid.
6.1.4 Skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämning
I delårsrapporten har hänsyn tagits till SKLs senaste prognoser rörande skatteintäkter och statsbi- drag. Skatteintäkterna bedöms nu bli väsentligt högre än de budgeterade medan statsbidragen blir lägre, dels pga lägre ersättning för läkemedel, dels pga att landstinget Dalarna fortfarande inte uppfyller vårdgarantin och därmed går miste om statsbidrag från den s k kömiljarden.
6.1.5 Riktade statsbidrag
Landstinget får statsbidrag för Minskad sjukskrivning, Ökad patientsäkerhet, Rehabiliteringsga- rant och Ökad tillgänglighet BUP. I samband med upprättandet av delårsrapporten fanns ingen aktuell statistik eller annan information om hur väl landstinget uppfyllt de uppsatta målen. I del- årsbokslutet redovisas fordran för bidragen i enlighet med upprättad budget.
6.2 Balansräkning
6.2.1 Byggnader
För landstingets fastigheter finns ett antal pågående investeringar och det bokförda värdet av des- sa uppgår till 189 mkr i delårsbokslutet. Det största projektet avser den nya vårdbyggnaden vid Falu lasarett. En specifikation av nedlagda kostnader i större projekt skulle ge en bra bild av landstingets pågående investeringar.
6.2.2 Maskiner och inventarier
Inom Hälso- och sjukvården har det under perioden skett nyinvesteringar i maskiner och inventa- rier med ca 54 mkr. Under motsvarande period har det skett utrangeringar och försäljningar med ca 4 mkr. Vid investeringar på denna nivå är det troligt att viss äldre utrusning samtidigt tas ur bruk och därmed borde utrangeras ur anläggningsreskontran och redovisningen. Äldre invester- ingar som fanns innan det senaste anläggningsregistret infördes går inte att härleda till respektive ansvarsområde. Det går därför inte att identifiera alla inventarier som fysiskt utrangeras och ta bort dem ur anläggningsregistret och redovisningen.
6.2.3 Kortfristiga fordringar
Under räkenskapsåret har fakturering för patientavgifter fungerat utan störningar. Rutinen med att skicka filer till inkasso veckovis innebär att antalet inkassoärenden totalt sett ökat.
Principer för reservering av osäkra kundfordringar varierar mellan förvaltningarna. Inom Hälso- och sjukvården har av misstag reservering ej gjorts för kundfordringar som uppstod under 2010.
Enligt annars tillämpad princip är reserven för lågt upptagen med 2,1 mkr.
Inom folktandvården tillämpas en annan mer konservativ princip men även den har satts ur spel i delårsbokslutet. I bokslutet gjorde förvaltningen en reservering som föreföll orimligt hög för osäkra kundfordringar och som inte gavs någon rimlig förklaring. Reserveringen har i år återförts vilket detta år skapat en intäkt på 1,6 mkr trots att återstående reservering på 2 mkr enligt vår be- dömning är omotiverat hög, ca 1 mkr högre än en rimlig nivå.
6.2.4 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter
Periodiseringar för tre olika intäktsposter saknas i delårsbokslutet för Hälso- och Sjukvården vil- ket man själva noterat efter att delårsbokslutet färdigställts. Om intäkterna redovisats korrekt hade resultatet påverkats positivt med 4,6 mkr.
6.2.5 Pensionsskuld
Bokförd pensionsskuld uppgår i delårsrapporten till 1 380 mkr. Detta är en ökning med 123 mkr sedan 2010-12-31. Ej bokförd pensionsskuld som redovisas som ansvarsförbindelse uppgår till 4 896 mkr. Ansvarsförbindelsen har ökat med 103 mkr sedan 2010-12-31. Ökningarna har bland annat påverkats av förändrade räntesatser vid beräkningen av skulderna.
Förändringen i pensionsskulden påverkar även de finansiella kostnaderna. Räntekostnader i pen- sionsskulden har ökat med 34 (19 mkr fg år) mkr under perioden.
Pensionsskulderna utgör en väsentlig del av landstingets skulder och det vore önskvärt att man i delårsbokslutet specificerade förändringarna i dessa skulder.
Se även våra kommentarer rörande ändrad diskonteringsränta enligt RIPS 07 i avsnitt 8.1.4 ned- an.
6.3 Följsamhet mot gällande lagstiftning och rekommendationer
6.3.1 Innehåll
Av den kommunala redovisningslagen och förarbetena till lagen anges att delårsrapporten bör ges samma struktur som årsredovisningen. Delårsrapporten bör åtminstone innehålla:
Förvaltningsberättelse
Resultaträkning
Balansräkning
Enligt redovisningsrekommendationer ska även kassaflödesanalys ingå i delårsrapporten.
Vi bedömer att landstingets delårsrapport uppfyller minimikraven i kommunallagen och den kommunala redovisningslagen. Förvaltningsberättelse finns. Resultat- och balansräkningar är uppställda enligt den kommunala redovisningslagen. Noter finns men i begränsad omfattning jämfört med t ex den notapparat som ingår i årsredovisningen. Kassaflödesanalys finns. Invester- ingsredovisning finns. Jämförelsetal redovisas med motsvarande period föregående år.
6.4 Rättvisande bild
Med undantag för några felperiodiserade och obeaktade kostnadsposter bedömer vi att delårsrap- porten i allt väsentligt följer god redovisningssed och ger en rättvisande bild av resultat och ställ- ning per 2011-08-31.
Årets delårsbokslut och delårsrapport har förbättrats i två väsentliga avseenden:
Delårsrapportens resultaträkning innehåller en budgetjämförelse för samma period
De löpande periodiseringarna har en högre kvalitet än tidigare
6.5 Förenlighet med landstingsfullmäktiges mål
6.5.1 Verksamhetsmål
I bilaga till delårsrapporten redovisas de olika förvaltningarnas delårsrapporter med kommentarer till bl a verksamhetsmål. Hälso- och sjukvården redovisar förbättrade tal rörande vårdgarantin. Av redogörelsen framgår inte vilka mål som landstinget haft för perioden. Utfallet är dock lägre än vad som skulle ge budgeterad kömiljarduppfyllelse.
6.5.2 Finansiella mål
I landstingets budget för 2010 har fyra finansiella mål fastställts;
Resultatet ska ge ett överskott på 1- 2% i genomsnitt över en fyraårsperiod av skatteintäk- ter och statsbidragsinkomsterna
Soliditeten ska öka med mellan 1-3 procent per år
Likviditeten skall fortlöpande vara sådan att långsiktigt bestående upplåning inte behöver ske
Skattefinansierad verksamhets nettoinvesteringar skall till 100 % vara självfinansierad sett över en fyraårsperiod.
Om prognoserna för de finansiella målen 2011 blir verklighet kommer inte något av de finansiella målen att nås.
7. Balanskrav
Enligt kommunallagens balanskrav har landstinget ett ackumulerat underskott på 898 mkr att återställa efter bokslutet 2010. Om höstprognosen för 2011 infrias kommer underskottet att öka till 953 mkr. Underskottet kommer inte att återställas inom de tre år som lagen kräver.
8. Höstprognos
8.1 Resultaträkning i sammandrag
Belopp i mkr Prognos
2011
Budget 2011
Avvikelse Utfall 2010
Verksamhetens intäkter 982
Verksamhetens kostnader -7 454
Avskrivningar -215
Verksamhetens nettokostnader -6 753 -6 615 -138 6 687
Skatteintäkter 5 171 5 076 +95 5 002
Statsbidrag 1 590 1 614 -24 1 614
Finansnetto -59 -50 -9 -23
Värdeminskning pensionsfond -4 -4 0
Årets resultat -55 25 -80 -94
Det är en försämring av resultatet med -80 mkr sedan den prognos som lämnades i samband med delårsbokslutet för april.
Belopp i mkr Prognos
2011-08-31
Prognos 2011-04-30
Föränd- ring Verksamhetens intäkter
Verksamhetens kostn före avskr -6 523 -6 452 -71
Avskrivningar -230 -220 -10
Skatteintäkter 5 171 5 171 0
Statsbidrag och utjämning 1 590 1 590 0
Finansnetto -59 -64 0
Värdeminskning pensionsfond -4 0
Årets resultat -55 25 -80
Per 31 augusti är verksamhetens nettokostnader 96 mkr högre än budget för samma period (se avsnitt 6.1). En matematisk uppräkning från åtta till tolv månader ger ett underskott på 144 mkr varför det prognostiserade underskottet för hela året på 138 mkr inte förefaller orimligt. Analysen innehåller dock en osäkerhet då den budget som inrapporteras i ekonomisystemet Raindance har en månadsvis fördelning som skiljer sig mellan olika förvaltningar och inte överensstämmer med utfallets fördelning över året. En konsekvens av detta blir att den totala inrapporterade budgeten för hela landstinget inte kan användas som avstämning mot utfallet.
8.1.1 Skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämning
I höstprognosen har hänsyn tagits till SKLs senaste prognoser rörande skatteintäkter och statsbi- drag. För hela 2011 beräknas skatteintäkter och statsbidrag att överstiga budget med netto 71 mkr.
8.1.2 Verksamhetens nettokostnad
Verksamheterna räknar i sina höstprognoser med en total negativ budgetavvikelse på -138 mkr.
Större avvikelser redovisas av hälso- och sjukvården med -130 mkr, huvudkontoret +25 mkr och finansförvaltningen -35 mkr.
Hälso- och sjukvården bedömer att besparingsåtgärder i förhållande till satta sparmål kommer att ge ett underskott på -123 mkr.
Huvudkontorets prognostiserade över skott i förhållande till budget på 25 mkr ges ingen förklar- ing i delårsrapport och förvaltningsbilaga.
I finansförvaltningens befarade underskott ingår bl a en budgetavvikelse avseende bidrag för ökad tillgänglighet, där budgeterade +27 mkr nu bedöms bli +2 mkr.
I budgetjämförelsen per 31 augusti syns ett underskott för årets första åtta månader på -96 mkr i verksamhetens nettokostnader. Delar av detta underskott kan eventuellt förklaras med en förbätt- rad periodisering under 2011. Skulle så inte vara fallet har kostnadsutvecklingen inte brutits under denna period. Verksamhetens redovisade nettokostnader har ökat 3,4% under perioden januari- augusti medan prognosen för hela året är en ökning med 1,0%. Om prognosen – som ändå pekar på ett totalt underskott på -55 mkr – ska bli verklighet förutsätter det att verksamhetens redovisa- de nettokostnader under det tredje tertialet blir väsentligt lägre än under det tredje kvartalet 2010.
Prognosen pekar mot en kostnadsminskning från 2 390 mkr till 2 309 mkr, dvs 81 mkr lägre net- tokostnader, motsvarande en kostnadsminskning för tredje tertialet på 3,4%.
8.1.3 Omställningsarbete
Landstinget Dalarna har i ord och handling påbörjat ett omfattande förändringsarbete med bl a stora ekonomiska kostnadsbesparingar som mål. Per 31 augusti syns inga effekter av detta föränd- ringsarbete i arbetad tid och lönekostnadsutveckling. Antal årsarbetare har dock minskat med 166 jämfört med samma tidpunkt 2010 varav ca 70 förklaras av bolagiseringen av Älvdalens natur- bruksgymnasium.
Vi bedömer att stor osäkerhet finns rörande personalkostnaderna i den prognos som lämnats, både vad gäller nettoeffekter och när i tiden dessa effekter kommer att synas i ekonomin. I de kostnads- jämförelser som landstinget gör med andra landsting med liknande demografiska förutsättningar ligger landstinget Dalarna i ett högt kostnadsläge inom vissa områden. Samtidigt kan konstateras att landstinget Dalarna har svårare att nå vårdgarantin inom vissa områden.
Vi ser mycket positivt på det omfattande förändringsarbete som pågår men vi har inte underlag för att bedöma om fastställda mål är möjliga att uppnå, varken under 2011 eller senare.
8.1.4 Pensionsskulden och RIPS 07
Beslut har tagits av SKLs RIPS-kommitté att sänka den diskonteringsränta som används för fram- räkning av pensionsskuldens storlek. Rådet för kommunal redovisning har uttalat att denna för- ändring, som kommer att få stor påverkan på skuldens storlek, ska beaktas i bokslutet för 2011.
Enligt preliminära beräkningar kan den bokförda skulden komma att öka med ca 150 mkr som då även blir en kostnad. Den del av skulden som redovisas som ansvarsförbindelse kan komma att öka med ca 500 mkr vilket dock inte påverkar årets kostnader för pensioner. SKLs och RKRs syn på den redovisningsmässiga hanteringen av posten blev klar några dagar in i oktober och Lands- tinget dalarna har inte med denna post i sin prognos.
Falun som ovan KPMG
Bo Ädel Margareta Sandberg
Auktoriserad revisor Godkänd revisor
