Umeå Johanna Westlund

Miljörapport

Öns avloppsreningsverk År 2007

Umeå 2008-03-19

Johanna Westlund

Innehållsförteckning

Grunddel för år 2007 ...2

1 Uppgifter om anläggningen ... 2

2 Uppgifter om huvudman... 2

Textdel för år 2007 ...3

3 Verksamhetsbeskrivning... 3

3.1 Organisation...3

3.2 Verksamhetsområde...3

3.3 Avloppsvattenrening ...3

3.4 Slambehandling ...5

3.5 Driftövervakning ...6

3.6 Kemikaliehantering...6

3.7 Avfallshantering...6

3.8 Ledningsnät och pumpstationer ...7

3.9 Saneringsplan- arbete med tillskottsvatten ...7

3.10 Verksamhetens påverkan på miljön...7

4 Gällande föreskrifter och beslut ... 8

4.1 Tillstånd enligt miljölagstiftningen...8

4.2 Villkor för tillståndet ...8

4.3 Förelägganden och beslut gällande tillsyn ...11

5 Beaktande av hänsynsreglerna ... 11

6 Driftförhållanden, produktionsförhållanden samt kontrollresultat.. 11

6.1 Avloppsreningsverket och slambehandlingsanläggningen ...11

6.2 Ledningsnätet ...12

6.3 Mätinstrument och provtagare ...12

6.4 Recipient...12

6.5 Transporter...12

6.6 Anslutning och belastning samt kontrollresultat ...13

Miljörapport för Öns avloppsreningsverk, Umeå Kommun

Grunddel för år 2007

1 Uppgifter om anläggningen

Anläggningens (platsens) namn:

Öns avloppsreningsverk

Anläggningens (plats-) nummer:

2480-131-01

Fastighetsbeteckning:

Ön 6:17

Besöksadress:

Ögatan 35

Kommun:

Umeå Kommun

Kontaktperson (namn, tele, e-post):

Carl-Johan Sandgren, Sektionschef Produktion Avlopp

Telefonnr: 090-16 13 88

Telefaxnr: 090-12 54 08

E-postadress:

carl-johan.sandgren@umea.se

Huvudbransch och tillhörande kod¹:

Avloppsanläggning dimensionerad för mer än 2000 pe SNI-kod: 90.001-1 B

Ev övriga branscheroch koder¹:

Anläggning för biologisk behandling av avfall Mängd: 200-100 000 ton/år SNI-kod: 90.003-1 B Anläggning för termisk behandling av avfall Mängd: 50-100 000 ton/år SNI-kod: 90.004-2 B

Grund för avgiftsnivå²:

SNI-kod: 90.001-1 / mer än 100 000 personekvivalenter

Tillstånd enligt: Miljöbalken Vattendom Miljöskyddslagen

Dispens Daterat: 2000-10-30

Tillståndsgivande myndighet: Miljödomstol Länsstyrelsen Annat

Tillsynsmyndighet: Länsstyrelsen Kommunal nämnd: Miljö- och hälsoskyddsnämnd

Miljöledningssystem: EMAS ISO 14001 Annat: Nej

Emissionsdeklaration bifogas Ja Nej

2 Uppgifter om huvudman

Huvudman:

Umeå Vatten och Avfall AB (UMEVA)

Organisationsnummer: 55 64 92-0287

Gatuadress: Postnummer:

901 84 Ort:

Umeå

Kontaktperson: Tomas Blomqvist, VD

Telefonnr: 090-16 14 93

Telefaxnr: 090-12 54 08

E-postadress:

tomas.blomqvist@umea.se

1 enligt bilagan till förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd

2 enligt bilagan till förordningen (1998:940) om avgifter för prövning och tillsyn enligt miljöbalken

Miljörapport för Öns avloppsreningsverk, Umeå Kommun

Textdel för år 2007

Anläggningens (platsens) namn:

Öns avloppsreningsverk

Anläggningens (plats-) nummer:

2480-131-01

Kommun:

Umeå Kommun

3 Verksamhetsbeskrivning 3.1 Organisation

Verksamheten ligger inom bolaget Umeå Vatten och Avfall AB (UMEVA). Bolaget har en politiskt tillsatt styrelse. Verkställande direktör och juridisk ansvarig är Tomas Blomqvist. Bolaget är uppdelat i två avdelningar med gemensam administration: Vatten & Avlopp samt Avfall & Återvinning. Vatten

& Avlopp består av fem sektioner, varav Produktion Avlopp är en. Till sektionen hör totalt 20 av- loppsreningsanläggningar och ett åttiotal pumpstationer. Kommunens över 72 mil långa spillvattennät (serviser och tryckavloppsledningar inkluderat) drivs och underhålls av sektion Rörnät. Reningsverks- och rörnätspersonal har återkommande beredskap för att finnas tillgängliga dygnet runt. Miljöansvaret ligger inom varje sektion, men utövas huvudsakligen av en processingenjör.

VD: Tomas Blomqvist 090-16 14 93

VA-chef: Johanna Lindgren 090-16 14 79 Sektionschef Produktion Avlopp: Carl-Johan Sandgren 090-16 13 88

Produktionsledare Öns ARV: Sven Öberg 090-16 51 66 Sektionschef Rörnät: Robert Lindh 090-16 54 05 Processingenjör: Johanna Westlund 090-16 15 25

3.2 Verksamhetsområde

Umeås avloppsreningsverk Ön, med tillhörande slambehandlingsanläggning, är belägen på en ö i Umeälven söder om centrala Umeå. Avloppsreningsverket betjänar Umeå centralort och kransorterna Brännland, Sörfors, Klabböle, Ersmark, Anumark, Innertavle, Yttertavle, Stöcksjö, Obbola och Holm- sund samt Dåvamyrans avfallsdeponi. Hela upptagningsområdet för Ön avloppsreningsverk hör till Forslunda Vattenverks distributionsområde. Forslunda levererar därutöver till Djäkneböle, Degernäs och Täfteå, vars spillavlopp inte går till Ön.

Vid reningsverket behandlas även slam från ca 5 000 enskilda slamavskiljare och 15 stycken mindre avloppsreningsverk.

3.3 Avloppsvattenrening

Reningsanläggningen är dimensionerad för 8 750 kg BOD₇ per dygn vilket motsvarar 116 000 person- ekvivalenter (pe), om man räknar med 75 g BOD₇ per person och dygn. Industribelastningen är dimen- sionerad till 29 000 pe och domineras av livsmedelsindustri, huvudsakligen mejeri. Dimensionerande flöde är 1 790 m³/h. Den maximala tillrinningen är dimensionerad till 3600 m³/h.

Allt inkommande avloppsvatten pumpas till reningsverket från yttre pumpstationer och genomgår i reningsverket mekanisk, kemisk och biologisk behandling i nämnd ordning. Processchema för Öns avloppsreningsverk ses i kompaktformat här nedan eller i A3-format i bilaga 16.

3.3.1 Mekanisk rening

Det mekaniska reningssteget består av två processteg. Inkommande avloppsvatten leds först parallellt över tre maskinrensade galler för avskiljning av fast material. Gallrens spaltvidd är 2 resp. 3 mm och kapaciteten uppgår till 4480 m³/h. Renset från gallret tvättas, avvattnas och komprimeras i en skruv- tvättpress och går sedan i container till förbränning. Före gallren finns möjlighet till nödbräddning via en mätränna.

Avloppsvattnet går vidare till ett luftat fett- och sandfång med en total volym av 1050 m³ där fettav- skiljningen sker på ytan. Avskiljt fett leds in framför gallren och följer med renset till förbränning istället för att deponeras som tidigare. Sanden avskiljs genom sedimentering i inloppsdelen och går via en sandtvätt till container. Sanden kan återanvändas vid konstruktionsarbeten.

3.3.2 Kemisk rening

Efter mekanisk rening leds avloppsvattnet vidare i en kanal. Ur kanalen fördelas vattnet jämnt till tre parallella linjer. Varje linje består av en förluftningsbassäng med efterföljande försedimentering. Do- sering av järnsulfat sker proportionellt mot inkommande mängd suspenderad substans, strax före fett- och sandfånget. I försedimenteringen avskiljs ett blandslam som leds vidare till slambehandlingen.

Efter den kemiska reningen samlas allt vatten från de tre linjerna åter upp i en gemensam kanal och leds vidare till en snäckpumpstation. Möjlighet finns att brädda vatten ur kanalen. Bräddning sker vid flöden större än ca 3 000 m³/h. Utrustning för flödesmätning och provtagning av bräddat vatten finns.

3.3.3 Biologisk rening

Efter den kemiska reningen samlas allt vatten från de tre linjerna åter upp i en gemensam kanal och leds vidare till en snäckpumpstation. I snäckpumpstationen fördelas vattnet på två block. Till det ena blocket (nya delen) förs ca 60 % av vattnet och till det andra blocket (gamla delen) förs ca 40 % av vattnet. Varje block består av tre parallella linjer med en aktivslambassäng och en efterföljande slutse- dimenteringsbassäng. Totalt består den biologiska reningen av sex stycken parallella linjer. I slutsedi- menteringsbassängerna avskiljs det biologiska slammet och fördelas i retur- och överskottslam. Re- turslammet återförs till aktivslambassängerna, medan överskottslam från den biologiska reningen leds tillbaka till inloppet av den kemiska reningen. Vid snäckpumpstationen finns möjlighet till dosering av järnsulfat vilket i så fall innebär simultanfällning.

3.3.4 Utsläppspunkt för renat avloppsvatten

Efter den biologiska behandlingen samlas det renade avloppsvattnet från de två blocken upp i en gemensam kanal för flödesmätning och provtagning. Slutligen leds vattnet via en klorkontaktbassäng direkt, alternativt efter värmeåtervinning av Umeå Energi AB, ut till Umeälven. Utloppsledningen mynnar i älvens djupfåra.

Vid mycket höga flöden eller när inkommande avlopp av någon anledning inte kan genomgå hela reningsprocessen i verket bräddas det till utloppet i Umeälven. Avloppet har då genomgått åtminstone mekanisk och kemisk rening.

3.4 Slambehandling

Under 2002 togs den nybyggda slambehandlingsanläggningen i drift. Från och med april samma år har slammet rötats och under kortare tidsperioder pelleterats och torkats.

Det avskiljda slammet från vattenreningen och slam från externa avloppsreningsverk sambehandlas vid reningsverket enligt flödesschema, bilaga 16. Slam från enskilda slamavskiljare tillförs anlägg- ningen via ledningen från avloppspumpstation T3 på Nabbvägen eller brunn vid reningsverket och genomgår samtliga reningssteg vid avloppsreningsverket.

3.4.1 Förtjockning

Avskiljt slam från reningsverket pumpas till sex stycken parallella slamförtjockare. Förtjockning sker till en ungefärlig TS-halt på 4% med hjälp av polymer. Externslam tillförs en separat mottagningsbas- säng. Extern- och internslam blandas i ett råslamlager innan inpumpning till rötkammaren sker. Re- jektvatten från förtjockarna återförs till inkommande avloppsvattenledning.

3.4.2 Rötning

Det förtjockade slammet pumpas från råslamlagret via en slam/slamvärmeväxlare till rötkammaren.

Rötkammarens volym är 5 000 m³. Den mesofila rötningen sker vid 38±0,5°C. Rötning kan även ske termofilt vid 55°C. Rötat slam pumpas till ett rötslamlager, via en slam/slamvärmeväxlare och en av- gasningskanal. Rötkammaranläggningen producerar dagligen ca 3 500 m³ rötgas med ett metaninne- håll av ca 65 % och energiinnehåll av 7 kWh/m³. Gasen eldas i gaspannor för uppvärmning av röt- kammaren och reningsverket samt torkning av slammet. Den överskottsgas som produceras används vintertid för att värma en fjärrvärmeledning åt Umeå Energi.

3.4.3 Avvattning

Avvattning av det rötade slammet sker genom centrifugering. Polymer tillsätts före centrifugering.

Slammets TS-halt efter avvattning är ca 33 %. Det avvattnade slammet lagras i en torrslamsilo innan torkning och pelletering sker.

3.4.4 Torkning och pelletering

Torkning av slammet sker i två steg. Det centrifugerade slammet leds in i en tunnfilmstork med en omgivande värmemantel innehållande olja med temperaturen 160 ºC. Höljets insida utgör den yta på vilken slammet torkas. Efter att slammet passerat torken har det en torrsubstanshalt på minst 50%.

Efter tunnfilmstorken pressas slammet genom en hålskiva. Det spagettiliknande slammet leds till en bandtork för slutlig torkning med luft av temperaturen 100-110ºC. Slutprodukten är pastöriserad slam- pellets med en torrsubstanshalt på 90-95%.

2003 kompletterades anläggningen med luftreningsutrustning för att undvika luktproblem i samband med torkning av slammet. Utgående luft från torkningsprocessen renas i två steg, först med vatten och sedan med ozon.

3.5 Driftövervakning

Driftövervakningen sker med hjälp av FIX-baserad kontrollstyrning via datorer.

3.6 Kemikaliehantering

3.6.1 Fällningskemikalier

Järnsulfat levereras på flakbil till reningsverket en till två gånger per 14-dagarsperiod. Järnsulfaten upplöses med vatten och förvaras i två cementbassänger med volymen 2 x 135 m³ varifrån doseringen sker.

3.6.2 Polymer

Polymer till slambehandlingen upplöses i två kärl på vardera 2 m³ varefter dosering sker.

3.6.3 Övriga kemikalier

Mindre mängder kemikalier för interna analyser förvaras i laboratorium. Mindre mängder rengörings- och smörjmedel förvaras i förråd.

3.7 Avfallshantering

3.7.1 Gallerrens, fett och sand

Tvättat och komprimerat gallerrens samt fett från den mekaniska reningen förvaras inomhus i contai- ner innan transport sker till Umeå Energis förbränningsanläggning på Dåvamyran. Den tvättade san- den används som konstruktionsmaterial.

3.7.2 Laboratorieavfall

Laboratorieavfall hanteras enligt instruktioner från leverantören. Kemikalier för analyser återlämnas till leverantören om de ej har förbrukats. Förbrukade COD-rör innehållande kvicksilver samlas upp behållare och levereras tillbaka till leverantören.

3.7.3 Spillolja och övrigt farligt avfall

Spillolja och övrigt farligt avfall samlas upp och omhändertas separat. För att förhindra tillbud vid spill förvaras flytande avfall i lokal där utflöde endast kan ske aktivt. Intern personal har utsetts som ansvariga för avsändare av farligt gods i enlighet med gällande lagstiftning.

3.8 Ledningsnät och pumpstationer

Ledningssystemet består av ca 520 km spillvattenledningar, serviser och tryckledningar inräknade.

Dagvattnet avleds huvudsakligen i separata dagvattenledningar eller i diken. Längden kombinerade dag- och spillvattenledningar uppskattas till mindre än 5 km och finns i några äldre områden av Umeå tätort.

På spillvattennätet finns 56 avloppspumpstationer med nödbräddavlopp i anslutning till varje station.

Ytterligare 25 bräddavlopp finns på ledningsnätet. Dessutom finns en så kallad boosterstation och en motorventil. Pumpstationerna är utrustade med larm för hög nivå och bräddavloppen försedda med en enkel utrustning för bräddfrekvensmätning. I tre större stationer finns flödesmätare installerade och tidmätning finns i sju ytterligare. Under 1994 upprättades en saneringsplan för Öns avloppslednings- nät. En inventering av samtliga bräddavlopp utfördes och detaljerade ritningar upprättades. Pumpsta- tionerna besöks olika frekvent beroende på storlek. De största och hydrauliskt mest belastade besöks varje dag, medan de minsta tillses som mest sällan var fjortonde dag.

3.9 Saneringsplan- arbete med tillskottsvatten

Under år 1994 upprättades en saneringsplan för Öns avloppsledningsnät. Saneringsplanarbetet syftar huvudsakligen till systematisk avskiljning av tillskottsvatten för minskade bräddfrekvenser och för- bättrade reningsprocesser i avloppsreningsverket. Kapacitetsstudier, flödesanalyser, aktivt ledningsar- bete och marknadsbearbetning är några av de verktyg som används för att sträva mot uppställda mål.

Nederbördsdata hämtas huvudsakligen från SMHI:s mätstation på Rödbäcksdalen. UMEVA har även egna mätare uppkopplade på datalogger och utplacerade på fem pumpstationer i centralorten. Flödes- registrering utförs parallellt på ett antal pumpstationer. Datorprogrammet Vabas DUF (Drift, Under- håll och Förnyelse) utnyttjas som erfarenhetsbank.

3.10 Verksamhetens påverkan på miljön

Verksamhetens påverkan på den yttre miljön utgörs huvudsakligen av utsläpp till vatten. Umeälven är recipient för det behandlade avloppsvattnet från Öns avloppsreningsverk såväl som för ett flertal större industrier. Under 2007 beräknas tillförseln från verksamheten vara 124 ton BOD7 och 5,6 ton fosfor.

Inkommande avloppsvatten renas idag till drygt 95 % i reningsverket med avseende på BOD7 och fosfor. Den belastning som härrör från bräddning vid verket under året utgör ungefär 6 % av de totala utsläppsmängderna och den hydrauliska bräddningen från verk samt ledningsnät var 0,64 % av total- flödet.

Verksamhetens påverkan på den yttre miljön kan även vara utsläpp till luft. Viss lukt har under året förekommit utefter ledningar från Norrmejerier samt från industrins utjämningsmagasin. För att försö- ka komma tillrätta med det har tätning av brunnslock vid speciellt utsatta områden skett. Även vätske- nivån i utjämningsmagasinet har sänkts för att på så sätt minska uppehållstiden och luktspridningen.

Dålig lukt vid Öns avloppsreningsverk har inte förekommit under 2007.

4 Gällande föreskrifter och beslut 4.1 Tillstånd enligt miljölagstiftningen

Tillstånd enligt miljöbalken (9 kap 6 och 8 §§) till fortsatt utsläpp av behandlat avloppsvatten till Umeälven, samt ny anläggning för slambehandling vid Öns avloppsreningsverk, lämnades av Länssty- relsen 2000-10-30. UMEVA har 2005-06-28 lämnat in förslag på slutliga villkor för utsläpp till vatten och Länsstyrelsen har 2007-03-23 lämnat beslut om detta. UMEVA har 2006-12-21 lämnat förslag på slutliga villkor till luft och Länsstyrelsen har 2007-05-21 begärt in en komplettering avseende utsläpp till luft i form av spridningsberäkning för ammoniakutsläpp till luft. Denna lämnades in 2007-10-16.

2008-02-15 lämnade Länsstyrelsen beslut om slutliga villkor för utsläpp till luft.

Tillståndet innefattar en dimensionerande anslutning av 116 000 personekvivalenter (pe) till avlopps- reningsverket. År 2007 har belastningen uppgått till 109 000 pe beräknat som årsmedelvärde utifrån varje enskild provtagning.

Dimensionerande flöde för reningsverket är 1 790 m³/h. Flödet, baserat på totala volymen inkomman- de avloppsvatten under året, var 1 450 m³/h.

4.2 Villkor för tillståndet

4.2.1 Slutliga villkor Kommentar

A. Resthalten BOD7 i det behandlade avlopps- vattnet får som gränsvärde inte överstiga 15 mg per liter beräknat som medelvärde per kalenderkvartal.

Resthalten BOD₇ i det behandlade avlopps- vattnet får som riktvärde inte överstiga 15 mg per liter, beräknat som medelvärde per kalendermånad.

Inga gränsvärden avseende resthalten BOD7 har överskridits under 2007. Se diagram, bilaga 13.

Inga riktvärden avseende resthalten BOD₇ har överskridits under 2007. Se diagram, bilaga 13.

B. Resthalten totalfosfor i det behandlade av- loppsvattnet får som gränsvärde inte

överskrida 0,5 mg totalfosfor per liter beräk- nat som medelvärde för kalenderkvartal.

Resthalten totalfosfor i det behandlade av- loppsvattnet får som riktvärde inte överstiga 0,5 mg per liter, beräknat som medelvärde per kalendermånad.

Inga gränsvärden avseende resthalten totalfosfor har överskridits under 2007. Se diagram, bilaga 14.

I september överskreds gällande riktvärde för rest- halten totalfosfor, detta beroende på väldigt höga inkommande flöden. Se diagram, bilaga 14.

C. Utsläppet från torkanläggningen ska genom- gå stoftavskiljning och ytterligare rening för luktreduktion, t.ex. biofilter. Stofthalten från torkanläggningen får som riktvärde vid be- siktning uppgå till högst 10 mg/m³ normal- torr gas.

En luftreningsutrustning, som avskiljer stoft och reducerar lukten avsevärt, installerades 2003.

D. Uppkommer besvärande ammoniaklukt från torkanläggningen i omgivande bebyggelse ska åtgärder omedelbart vidtas så att stör- ningen upphör.

Besvärande lukt till omgivningen har uppmärk- sammats vid provdrift av pelleteringsanläggningen, varför en luftrening installerats 2003.

4.2.3 Allmänna villkor Kommentar 1. Om inte annat framgår av nedanstående vill-

kor ska verksamheten bedrivas i huvudsaklig överensstämmelse med vad bolaget uppgett och åtagit sig enligt ansökan.

Verksamheten har under 2007 bedrivits i över- ensstämmelse med tillståndsansökan, daterad 2000-04-17.

2. Reningsutrustning ska ständigt drivas så att högsta möjliga reningseffekt uppnås med tekniskt och ekonomiskt skäliga insatser.

Verksamheten har bedrivits i enlighet med villko- ret. Ambitionen är att ständigt driva reningsverket så att högsta möjliga reningseffekt uppnås med tekniskt och ekonomiskt rimliga insatser.

3. Byte av fällningskemikalie får endast ske efter godkännande av tillsynsmyndigheten.

Inget byte av fällningskemikalier har skett under året.

4.2.4 Villkor för kontroll och tillsyn Kommentar 4. Förslag till reviderat kontrollprogram för

anläggningen (utsläpps- och anläggnings- kontroll) ska inges till tillsynsmyndigheten senast 2001-06-30.

Förslag till reviderat kontrollprogram för Öns ARV har ingetts till Länsstyrelsen före begärt datum, varefter slutlig revidering har skett. Gäl- lande program är daterat 2002-12-20.

4.2.5 Övriga villkor Kommentar

5. Ledningsnätet ska fortlöpande ses över och underhållas i syfte att så långt som möjligt dels begränsa tillflödet till reningsverket av grund- och dräneringsvatten, dels förhindra utsläpp genom bräddning av obehandlat eller otillräckligt behandlat vatten från lednings- nätet och reningsverket. Bolaget ska årligen i miljörapporten till tillsynsmyndigheten re- dovisa bl.a. vidtagna och planerade åtgärder på ledningsnätet.

Såväl vidtagna som planerade åtgärder på led- ningsnätet gäller huvudsakligen borttagande av tillskottsvatten, främst i Holmsund och centrala Umeå.

Utförda och planerade åtgärder på ledningsnät och pumpstationer redovisas i bilaga 10.

6. Vattenflöden på mellan 2 och 2,5 Q_dim ska som minimikrav genomgå slamavskiljning vid avloppsreningsverket.

Vattenflöden upp till 2 Q_dim (3580 m³/h) genom- går alla reningssteg på verket. Mellan 1,7 och 2,5 Qdim (3000 och 4480 m³/h) genomgår vattnet mekanisk rening och försedimentering med för- fällning innan det vid behov bräddas. Vid brädd- ning uppgår reduktionen av BOD7 och fosfor till i storleksordningen 50 %, ofta mer.

4.2.4 Övriga villkor, fortsättning Kommentar 7. Kommunen ska genom kontroll och åtgärder

beträffande inkommande avloppsvatten ver- ka för att hålla sådan kvalité på slammet att nedanstående värden klaras:

Bly 100 mg/kg TS

Kadmium 2 mg/kg TS

Koppar 600 mg/kg TS

Krom 150 mg/kg TS

Kvicksilver 2,5 mg/kg TS

Nickel 100 mg/kg TS

Zink 1500 mg/kg TS

Slamhanteringen sker i enlighet med Naturvårds- verkets allmänna råd (87:9) angående hantering av slam från avloppsreningsverk. Slammet från Öns reningsverk håller en god kvalité och analyseras kontinuerligt.

8. Haverier och driftstörningar av betydelse från miljöskyddssynpunkt, fel på reningsut- rustning, kemikalieutsläpp o.d. ska omgåen- de rapporteras per telefon, telefax eller e- post till tillsynsmyndigheten.

UMEVA underrättar tillsynsmyndigheten om till- bud som kan leda till olägenheter för människors hälsa eller miljön i enlighet med villkoret och för- ordningen om verksamhetsutövarens egenkontroll.

9. Industriellt avloppsvatten får inte tillföras anläggningen i sådan mängd eller av sådan beskaffenhet att reningsanläggningens funk- tion sätts ned eller särskilda olägenheter uppkommer i recipienten.

Några medgivanden till utsläpp av industriellt av- loppsvatten av sådan beskaffenhet eller mängd att anläggningens funktion nedsätts eller särskilda olägenheter uppkommer i recipienten har ej läm- nats under året.

10. Verksamheten får utomhus vid bostadsbe- byggelse inte ge upphov till högre ekviva- lent ljudnivå (riktvärde) än:

50 dBA dagtid vardagar (07-18) 45 dBA kvällstid (18-22) och dagtid sön- och helgdag (07-18) 40 dBA nattetid (22-07)

Nattetid (22-07) får den momentana ljudni- vån inte överstiga 50 dBA som riktvärde.

Villkorsnivåerna kvarstår sedan tidigare tillstånds- beslut. En bullermätning som påvisade villkorets uppfyllnad utfördes under 1999.

Vid samrådsmöte inför tillståndsansökan för röt- ning och pelleteringsanläggningen framkom en oro för högre bullernivåer. Med hänsyn till detta place- rades slamanläggningen bortom befintligt verk från fastigheterna på Ön sett. Inga klagomål beträffande buller har framförts under 2007.

11. Biogas får inte släppas ut från anläggningen. Ingen biogas har under 2007 släppts ut från an- läggningen.

12. Lagring av flytande kemiska produkter och farligt avfall ska senast 2001-12-31 ske på ogenomsläpplig invallad yta under tak. Upp- samlingsvolymen ska minst motsvara den största behållarens volym plus 10 % av eventuellt övriga behållares volymer. Tankar ska vara försedda med påkörningsskydd om inte invallningen fyller även denna funktion.

Lagring av flytande kemiska produkter och farligt avfall sker i lokal på avloppsreningsverket där ut- flöde endast kan ske aktivt.

13. Bolaget ska senast 2001-12-31 ta fram en reservplan för desinfektion av utgående be- handlat avloppsvatten.

Reservplan för desinfektion av utgående behandlat avloppsvatten har tagits fram under 2001. Länssty- relsen delgavs i skrivelse daterad 2002-01-21.

4.3 Förelägganden och beslut gällande tillsyn

UMEVA har 2003-12-19 lämnat in ”Anmälan enligt Miljöbalken 9 kap 6 § för mottagning av glykol på Öns avloppsreningsanläggning” till Länsstyrelsen. Länsstyrelsen har 2004-01-13 beslutat att lämna anmälan utan åtgärd.

5 Beaktande av hänsynsreglerna

Kunskapskravet: Då verksamheten har varit etablerad i dagens form under en längre tid anser UMEVA att man har den kunskap som krävs för att bedöma verksamhetens påverkan på människors hälsa och miljö. För att hantera framtida kunskapskrav sker löpande utbildning av bolagets personal samt deltagande i aktuella seminarier och utvecklingsforum.

Försiktighetsprincipen: Bolaget anser att de skyddsåtgärder har vidtagits som bedöms vara nödvän- diga för att förhindra olägenhet för människors hälsa och miljön.

Lokaliseringsprincipen: Vid anläggning av ett avloppsreningsverk är det nödvändigt att placeringen dels är avskild för att minimera påverkan på människor och miljö, men även nära det samhälle som ska servas för att få ett fungerande ledningssystem. Bolaget anser att bästa möjliga plats har valts för Umeå tätorts avloppsreningsverk. Vid val av geografisk samordning mellan den tillkommande slam- behandlingsanläggningen och befintlig verksamhet på Ön anser bolaget att principen har tillämpats.

Hushållnings- och kretsloppsprinciperna: Genom rötnings- och pelleteringsanläggningen blir det möjligt att använda slammet som gödselmedel eller jordförbättringsmedel i någon form. Detta innebär att kretsloppsprincipen tillämpas. Hushållning och återanvändning av naturresursen fosfor innebär också att principen tillämpas. Energiåtervinning med hjälp av slam/slam-värmeväxlare i den nya an- läggningen främjar även principerna.

Produktvalsprincipen: Vid val av kemikalier inom verksamheten tas hänsyn till denna princip.

Skadeansvaret: Denna hänsynsregel är för närvarande inte aktuell. Bolaget är medvetet om dess in- nebörd.

6 Driftförhållanden, produktionsförhållanden samt kontrollresultat 6.1 Avloppsreningsverket och slambehandlingsanläggningen

Under 2007 har avloppsreningsanläggningen samt stora delar av slambehandlingen fungerat bra.

Under året har en ny tvättpress med mottrycksskruv för det avskiljda renset har installerats.

Torkningen av slammet har ökat sedan föregående år och drygt 15 % av allt slam har pelleterats under 2007. Fortfarande kvarstår vissa problem med pelletering av slam, bland annat med damning och spridningseffektivitet av den färdiga produkten.

6.1.1 Överskridande av gränsvärde

Inget gränsvärde har överskridits under året. Resthalten totalfosfor översteg gällande riktvärde i sep- tember beroende på kraftig nederbörd vilket gav mycket höga inkommande flöden till reningsverket.

Se redogörelse till Miljökontoret 2007-10-16. Resthalten BOD₇ har ej överskridit varken gräns- eller riktvärdet under året.

6.1.2 Belastning

Tillståndet innefattar en dimensionerande anslutning av 116 000 personekvivalenter (pe) till avlopps- reningsverket. Under året har belastningen uppgått till 109 000 pe beräknat som årsmedel utifrån varje enskild provtagning. Uppmätta utsläppsvärden visar även att reningen fungerar bra överlag. Kvartals- medelhalten i utgående renat avloppsvatten har varierat mellan 6,8 och 11,2 mg/l för BOD7 respektive 0,38 och 0,45 mg/l för totalfosfor. Halterna organiskt material och fosfor i bräddade mängder står för cirka 6 % av de totala utsläppsmängderna till recipienten.

6.1.3 Flöde

Dimensionerande flöde för reningsverket är 1 790 m³/h. Inkommande flöde har under året legat mellan 1 000 och 2 500 m³/h beräknat utifrån dygnsmedelflödet. Normala eller väntade flödestoppar kan han- teras med bra reningsresultat tack vare flera års erfarenhet av det ombyggda verket. Bräddade volymer från reningsverket motsvarade under 2007 0,64 % av det totala spillvattenflödet.

6.1.4 Slam

Stickprov på slammet tas ut varje dygn. Varje kalendermånad sammanblandas stickproverna till må- nadsprov som lämnas in för analys. De gräns- respektive riktvärden för metaller och organiska ämnen som ej får överskridas enligt gällande lagstiftning och överenskommelser klarar slammet från Öns avloppsreningsverk med god marginal.

Rötslammet har som tidigare år använts på Dåvamyrans deponi för återställningsarbeten. Under 2007 har ingen deponering av reningsverksslammet skett. Det pelleterade slammet har framför allt använts till skogsgödsling men även som gödselmedel på golfbanor.

6.2 Ledningsnätet

UMEVA har även 2007 lagt ner stora resurser och arbete på att komma tillrätta med de höga volymer tillskottsvatten som belastar nätet. Två personer arbetar kontinuerligt på kartläggning och åtgärder.

Dessutom har gruppen för tillskottsvatten haft regelbundna träffar där uppföljning och fortsatta priori- teringar diskuterats. Arbetet kommer att fortsätta under kommande år.

Kraftig nederbörd har inträffat under augusti och december under 2007 då bräddning har skett på flera pumpstationer. Dock har de bräddade volymerna inte varit extremt stora.

Stuprörsinventeringar utförda 2001-2007 har under året lett till att totalt 492 fastigheter i bland annat Holmsund, Sofiehem, Berghem och Teg har anmodats att koppla bort sina stuprör, brunnar och even- tuella asfaltsytor från spillvattennätet. 291 av dessa har uppgett att omkoppling har skett. Arbetet fort- sätter under kommande år.

6.3 Mätinstrument och provtagare

Provtagare för bräddat, inkommande och utgående avloppsvattenkontroll har fungerat bra under året.

Under 2007 har en ny mätare för bräddat flöde (ekolod + instrument) installerats. Utgående flödesmä- tare byttes ut år 1999 och den nya mätaren har ansetts registrera mer korrekta värden än den gamla.

Flödeskontroll mot nya mätare i de större pumpstationerna (gamla reningsverken i Holmsund och Ob- bola, P6 (Boosterstationen), U9 (Ankargränd), U13 (Sofiehem) och T3 (Fiskegränd)) antyder dock att flödesmätaren på verket ligger konstant för högt. Undersökningar pågår.

6.4 Recipient

Utsläpp av behandlat och bräddat avloppsvatten från reningsverket sker efter mätning till Umeälven.

Samordnad recipientkontroll sker enligt ett särskilt program för Umeälvens och Vindelälvens avrin- ningsområden, daterat 2006-01-20.

6.5 Transporter

Transporter till och från anläggningen sker huvudsakligen med lastbil och det rör sig om 2-3 per dygn i genomsnitt. Tack vare kraftigt minskade slammängder har transporterna reducerats avsevärt sedan slambehandlingsanläggningen togs i drift.

6.6 Anslutning och belastning samt kontrollresultat

Uppgifter om anslutning och belastning samt kontrollresultat från året redovisas i bilaga 1-16.

1. Anslutning och ledningsnätuppgifter 2. Inkommande avloppsvatten och externslam 3. Bräddning och bräddningsmängder

4. Bräddningsuppgifter från ledningsnät 5. Bräddning vid avloppsreningsverket 6. Utgående vatten

7. Grovrens, sand, slamstabilisering och slammängder 8. Slamanalyser

9. Kemikalier, metalltillförsel, miljöfarligt avfall 10. Utförda åtgärder på ledningsnät och pumpstationer 11. Bränsleförbrukning

12. Kontroll av utsläpp till luft

13. Diagram över utgående BOD från Öns avloppsreningsverk 14. Diagram över utgående P-tot och från Öns avloppsreningsverk 15. Emissionsdeklaration

16. Processchema över avloppsvattenrening och slambehandling på Öns avloppsreningsverk

2008-03-19

UMEVA (Umeå Vatten och Avfall) AB

Johanna Lindgren VA-chef

Johanna Westlund

Processingenjör

Miljörapport för år: 2007

Avloppsanläggning/Kommun

ÖN ARV, UMEÅ KOMMUN

ANSLUTNING OCH LEDNINGSNÄTUPPGIFTER

VATTENVERK, antal anslutna personer **: 91 534 st Utsökning utifrån kartmaterial 2006-01-01 AVLOPPSANL, antal anslutna personer: 89 963 st Utsökning utifrån kartmaterial 2008-01-01

Anslutna personekvivalenter (pe) * beräknat utifrån årsmedelvärden 109 748 Anslutna personekvivalenter (pe) * beräknat utifrån varje enskild provtagning 108 511 anslutna pe från industrin m.a.p. BOD7 14 886

Månad Prod. mängd Mängd avlopps- Månadsdifferens Nederbörd Anmärkningar renvatten***, m³ vatten, m³ m³ Antal mm Maxdygn

I II II-I mm/d

Jan 777 261 1 204 273 427 012

Febr 777 261 859 789 82 528

Mars 777 261 1 068 233 290 972

April 777 261 1 166 622 389 361

Maj 777 261 1 140 600 363 339

Juni 777 261 897 269 120 008

Juli 777 261 803 143 25 882

Aug 777 261 977 215 199 954

Sept 777 261 1 221 839 444 578

Okt 777 261 1 050 964 273 703

Nov 777 261 1 165 917 388 656

Dec 777 261 1 248 044 470 783

Summa 9 327 132 12 803 908 3 476 776 0

UPPMÄTTA/UPPSKATTADE VATTENMÄNGDER

Debiterad mängd Kyl/spolvatten till Utläckage Ovidkommande mängd renvatten, m3 ** dagvattennät,m3 renvattenmängd, m3 vatten, m3

7 221 771 ingen uppgift ingen uppgift ingen uppgift

UPPGIFTER OM LEDNINGSNÄTET

Kombinerat system Antal Antal bräddavlopp Anm Antal neder-

% av ledningsnät pumpstationer Vid pumpstation Övriga bördsmätare

<1 % ( <5 km ) 57 55 25 5****

Anmärkningar

* Anslutna pe beräknas utifrån total inkommande BOD7-belastning och 70 g BOD7/person antingen utifrån årsmedelvärdet för BOD och totala årsflödet eller utifrån varje enskild provtagning.

** "Vattenverk, antal anslutna personer" avser Forslunda vattenverk. Förutom Öns upptagnings- område levererar Forslunda VV även till Djäkneböle, Degernäs och Täfteå, vars spillavlopp inte går till Ön. Debiterad mängd renvatten avser dock bara det som gått till Öns upptagn.område.

*** Den producerade mängden renvatten som redovisas är hela Forslunda vattenverks vattenproduktion.

**** Finns på pumpstationerna U9, A1 Böleäng, Holmsund g:a ARV, Ersboda 4 samt på Motståndet UMEVA.

Anslutna pe från industrin m.a.p. BOD7 beräknas utifrån 380 ton BOD7 totalt från Norrmejerier 2007.

Miljörapport för år: 2007

Avloppsanläggning/Kommun

ÖN ARV, UMEÅ KOMMUN

INKOMMANDE AVLOPPSVATTEN OCH EXTERNSLAM Ink.flöde: 35 079 m

/d

Anlitat Laboratorium Avser följande analyser

Alcontrol Laboratories Samtliga parametrar

Parameter Inkommande halter i mg/l Inkommande mängder i ton/år Ev. intern Total

Provtagn.punkt, prov-IN Provt.punkt Bräddning Externslam belastning** inkommande Antal prov Medel- Max- prov-IN vid verket efter prov-IN före prov-IN belastning***

och provtyp värde värde före prov-IN* ton/år ton/år

I II III IV I+II+III-IV

BOD7 25 dp 219 370 2804 - - - 2804

CODCr 26 vp 474 710 6069 - - - 6069

P-tot 26 vp 7,4 16 95 - - - 95

N-tot 25 dp 44 64 563 - - - 563

* Uppgift hämtas från bilaga 2 (sammanlagd mängd vid hydraulisk överbelastning och vid driftavbrott före prov-IN)

** Intern belastning bör återföras till en punkt efter provtagningpunkten för inkommande vatten. Om så inte är fallet, dvs.

om återföring skett före provtagningspunkten, skall återförda föroreningsmängder redovisas här.

*** Total inkommande belastning avser inkommande mängder vid provtagningspunkten prov-IN, bräddade mängder vid verket före prov-IN och externslam som tillförs anläggningen efter prov-IN. Den totala belastn. får inte omfatta någon intern belastn.

Inkommande vattenmängd under året inkl. bräddad mängd vid verket, m3

12 803 908

EXTERNSLAM Slammängd Behandling i verket

m³/år ton TS/år

Enskilda slamavskiljare * 10 431 125 Behandlas som inkommande avloppsvatten. Se not.

Försed. slam reningsverk 812 16 Behandlas som inkommande avloppsvatten. Se not.

Försed. slam övriga 601 12 Behandlas som inkommande avloppsvatten. Se not.

Reningsverk 9 912 263 Avvattning och rötning

Summa 21 756 416

SPECIFIKATION ÖVER EXTERNSLAM FRÅN AVLOPPSRENINGSVERK

Anläggning Fällnings- Slammängd Anmärkning

kemikalie m3/år ton TS/år Teoretiskt beräknad TS-halt i % **

Sävar Ekoflock 91 + Järnsulfat 2 392 72 3,0

Hörnefors AVR 3 060 67 2,2

Täfteå Ekoflock 91 1 116 28 2,5

Tavelsjö Ekoflock 91 620 13 2,1

Flurkmark Ekoflock 91 432 7,3 1,7

Strömbäck AVR 448 19 4,3

Sörmjöle AVR 324 6,8 2,1

Djäkneböle AVR 494 15 3,1

Överboda AVR 120 4,0 3,3

Bullmark AVR 270 10,0 3,7

Botsmark AVR 120 6,0 5,0

Norrbyn AVR 128 4,4 3,4

Brattby AVR 30 0,9 3,0

Bodbyn AVR 90 4,5 5,0

Gravmark - 60 1,7 2,9

Rödånäs Ekoflock 91 208 2,5 1,2

Övriga noteringar (eventuell mottagning av latrin):

* Slam från enskilda slamavskiljare samt försedimenterat slam töms på ledningsnätet och ingår i prov på inkommande avloppsvatten. Efter provtagning under 2005 & 2006 så antas TS=1,2 %.

** Teoretiskt beräknad TS-halt: (Antal faktiskt anslutna personer * 365 * 0,070) / (Slamvolym i m3 * 1000)

Miljörapport för år: 2007

Avloppsanläggning/Kommun

ÖN ARV, UMEÅ KOMMUN

BRÄDDNING OCH BRÄDDNINGSMÄNGDER

Kontrollmetoder för bräddning på ledningsnätet:

Beskriv kontrollmetod (mätutrustning/typ av datormodell, utförande m.m.)

Samtliga bräddavlopp är utrustade med ett enkelt kontrollverktyg för frekvensmätning (flytkropp med snöre).

Frekvensmätningen indikerar samtliga små och stora bräddtillällen. Att uppskatta mängden bräddat vatten är mycket svårt.

Samtliga pumpstationer är försedda med larm för hög nivå. Tre stationer har flödesmätning av det bräddade vattnet, sju stationer mäter tid och frekvens medan resterande bara registrerar frekvensen.

Kontrollmetoder för bräddning vid avloppsreningsverket

( X ) Kontinuerlig mätning/registrering av volym samt flödesproportionell provtagning och analys enligt 5-19 §§ SNFS 1990:14

( ) Annan likvärdig metod:

TOTAL BRÄDDNING I SYSTEMET

Vid hydraulisk över- Vid driftavbrott Totalt Totalt i procent av

belastning, m3 m3 m3 ink. avloppsvatten, %

Ledningsnät 678 - 678 0,01

Avloppsverket 81 720 81 720 0,64

Summa 82 398 0 82 398 0,64

Anmärkning

Ny mätare för bräddat flöde (ekolod + instrument) har installerats på Öns reningsverk under 2007.

Miljörapport för år: 2007

Avloppsanläggning/Kommun Sid 1 av 3

ÖN ARV, UMEÅ KOMMUN

BRÄDDNINGSUPPGIFTER FRÅN LEDNINGSNÄTET

Redovisning av bräddning från enskilda bräddavlopp samt andra utsläpp från ledningsnätet (t.ex. vid ledningsbrott). Om antalet utsläppsplatser är stort kan alternativt den totala bräddningsmängden till olika recipienter redovisas. Bräddning till känsliga recipienter bör dock redovisas separat för varje bräddpunkt.

Plats för utsläpp Tillsyns- Ev. typ Kontrollmetod Bräddning vid hydraulisk överbelastning Bräddning vid driftavbrott Recipient Klassad

Benämning frekvens av larm för bräddat vatten Brädd- Bräddad Anmärkning Brädd- Bräddad Anmärkning känslighet

frekvens mängd frekvens mängd i DUF

BRÄDDAVLOPP dygn/år m3/år dygn/år m3/år

BR 1: Brännland Häggevägen varierar Manuell,frekvens 4/5 tillf Påverkas av AP122 Sörfors Umeälven Låg

BR 2: Backen Västerhiske " Manuell,frekvens 2/5 tillf Umeälven Låg

BR 3: Umeå Lundaåkern " Manuell,frekvens Umeälven

BR 4: Teg Laxgränd " Manuell,frekvens 0/5 tillf Umeälven

BR 5: Umeå Strandpromenaden " Manuell,frekvens 0/5 tillf Umeälven Låg

BR 6: Umeå Broparken " Manuell,frekvens 3/5 tillf Umeälven Låg

BR 7: Umeå Tegsbron " Manuell,frekvens 4/5 tillf Umeälven Låg

BR 8: Umeå Ö:a Rådhusgatan " Manuell,frekvens 0/5 tillf Umeälven Medel

BR 9: Umeå Vasagatan " Manuell,frekvens 5/5 tillf Umeälven Låg

BR 10: Umeå Götgatan " Manuell,frekvens 2/5 tillf Umeälven Låg

BR 11: Teg Jägarvägen " Manuell,frekvens 1/5 tillf Umeälven Låg

BR 12: Umeå Residensgatan " Manuell,frekvens 3/5 tillf Umeälven Låg

BR 13: Umeå Pilgatan " Manuell,frekvens 1/5 tillf Umeälven Låg

BR 14: Holmsund Storg.-Svedbergsg " Manuell,frekvens Borttagen 2001 Umeälven Låg

BR 15: Holmsund Storg.-Centralg. " Manuell,frekvens 1/5 tillf Mycket hårdgjorda ytor Djupvikskajen Låg

BR 16: Holmsund Storg.Hantverkarg. " Manuell,frekvens 0/5 tillf Österfjärden Medel

BR 17: Holmsund Tobaksv.-Fågelv. " Se AP 022 3/5 tillf Bräddpunkt till pumpst AP022 Lövviken Hög

BR 18: Holmsund Lövövallen Proppad - utgår

BR 19: Holmsund Patholmsviken " Manuell,frekvens 0/5 tillf Patholmsviken Hög

BR 20: Obbola Östibyvägen " Manuell,frekvens 1/5 tillf Bräddpunkt till AP 034 Havsvik Hög

BR 21: Umeå Ankargr.-Scharinsv. " Manuell,frekvens 0/5 tillf Umeälven Låg

BR 22: Umeå V.Strandg.-Renmarkse " Manuell,frekvens Umeälven

BR 23: Ankargränd utanför U9 " Manuell,frekvens Umeälven

BR 24: Holmsund Sågv.g-Indust.g " Manuell,frekvens 2/5 tillf Österfjärden

BR 25: Holmsund Blåv-Holmsundsv 0/5 tillf

BR 26: Holmsund Andersersv " Manuell,frekvens 3/5 tillf Patholmsviken

BR 27: Holmsund Mäster Erik " Manuell,frekvens Upphittad 2003 Österfjärden

Summa ₀ 0 0 0

Anmärkning:

Tillsynsfrekvensen av bräddavloppen varierar med tidigare erfarenheter om när bräddning sker. Vid vårförfall kontrolleras vissa bräddavlopp dagligen.

I kolumnen där bräddfrekvensen anges redovisas antal bräddade tillfällen per antal besökstillfällen.

Bilaga 4

Sid 2 av 3

Plats för utsläpp Tillsyns- Ev. typ Kontrollmetod hydraulisk överbelastning Bräddning vid driftavbrott Recipient Klassad

Benämning frekvens av larm för bräddat vatten Brädd- Bräddad Anmärkning Brädd- Bräddad Anmärkning känslighet

frekvens mängd frekvens mängd (t.ex. orsak) i DUF

AVLOPPSPUMPSTATIONER dygn/år m3/år dygn/år m3/år

AP 011: Holmsund G:a ARV 1 gång/v Högnivå flödesmätning 212 Umeälven

AP 012: Holmsund Ljumviken " " manuell,frekvens

AP 013: Holmsund Bräntevägen " " manuell,frekvens Dike

AP 015: Holmsund Djupvik " " frekvens 3/5 tillf. Umeälven Låg

AP 016: Holmsund Stenind. " " frekvens Österfjärden

AP 021: Holmsund Sporthallen " " ^frekvens Österfjärden Medel

AP 022: Holmsund Kv Anden Tobaks " " tidmät,frekvens 2 h Bräddar i BR 17 Lövöviken Hög

AP 023: Holmsund Davida Brog 6 " " frekvens 2 h Lövösundet Hög

AP 024: Holmsund Västerb.1 Kursgår " " frekvens

AP 025: Holmsund Västerb.2 Arb.bos " " ^frekvens Österfjärden

AP 031: Obbola G:a ARV " " flödesmätning 466 Umeälven

AP 032: Obbola Nyvik " " frekvens i.u. Österfjärden

AP 033: Obbola Ersbergsv. " " frekvens

AP 034: Obbola Östibyv. " " frekvens i.u. Bräddar i BR 20 Havsvik Hög

AP 035: Obbolav. Bosterstation " " Ger indirekt bräddn i AP 031 Åkerdike

AP 121: Sörfors Sörfors 1 Fast. 1:29 " " frekvens Skogsdike

AP 122: Sörfors Sörfors 2 Älvdungen " " tidmätn.frekvens 5/5 tillf. 13 min Brädd i pumpstation ej nätet 8 h Inkoppling ny tryckledning Umeälven Låg

AP 124: Sörfors Sörfors 3 Stornorrfor " " frekvens Bäckravin

AP 125: Brännland Väst Soldattorp " " tid 2/5 tillf Påverkas av AP122 Sörfors Umeälven Låg

AP 126: Brännland Motorventil " " Dämmer till AP 125

AP 177: Yttertavle " " ^{frekvens Åkerdike}

AP 178: Innertavle " " frekvens Tavelån

AP 193:Klabböle Klabböle 1 Älvsbrink " " frekvens Umeälven

AP 194: Klabböle Klabböle 2 Mot Sör " " ^{frekvens Bäckravin}

AP 202: Ön Ö1 G:a Marketent. " " frekvens Lillån, UÄ

AP 203: Ön Ö2 Övägen 29 " " frekvens Umeälven

AP 204: Teg T3 Fiskegr. varje dag " frekvens Lillån

AP 205: Teg T4 Björkåg 1 gång/v " ^{frekvens Lillån}

AP 206: Teg T5 Obbolav. " " frekvens Umeälven

AP 207: Teg T6 Alvik " " frekvens Lillån

AP 208: Teg T9 Ringv. 47 " " frekvens

Sid 3 av 3

Plats för utsläpp Tillsyns- Ev. typ Kontrollmetod hydraulisk överbelastning Bräddning vid driftavbrott Recipient Klassad

Benämning frekvens av larm för bräddat vatten Brädd- Bräddad Anmärkning Brädd- Bräddad Anmärkning känslighet

frekvens mängd frekvens mängd (t.ex. orsak) i DUF

AVLOPPSPUMPSTATIONER dygn/år m3/år dygn/år m3/år

AP 211: Teg T13 Jakobsgr. " " ^{frekvens Umeälven}

AP 212: Teg A1 Böleäng/Röbäck " " tidmätn,frekvens 1/5 tillf. 3 h Degernäsbäcken

AP 213: Stöcksjö Stöcksjö 1 Stora " " frekvens Väg- & åkerdike

AP 214: Stöcksjö Stöcksjö 2 Degernä " " frekvens Vägdike

AP 215: Stöcksjö Stöcksjö 3 E4 " " ^{frekvens 3 h} Lillsjöbäcken

AP 216: Umeå B5 Väserslätt/Rödäng " " frekvens 2 h Tvärån

AP 217: Umeå U1 Lundaåkern " " frekvens Umeälven

AP 218: Umeå U2 Skrindv. " " frekvens Tvärån

AP 221: Umeå U7 V.Strandg. " " frekvens Umeälven

AP 222: Umeå U9 Akargr. " " flödesmätning 4/5 tillf. 2 h 3 h Efterdragning kablar, högspänningsnät. Umeälven

AP 223: Umeå U13 Sofiehem 1 gång/v " frekvens Umeälven

AP 224: Umeå U14 Gimonäs ind.omr " " tidmätn,frekvens Umeälven

AP 225: Ersmark Ersforsen " " frekvens 0/5 tillf. Tavelån

AP 226: Ersboda Mejeriet " " tid,frekvens 14,5 h Dike

AP 227: Anumark Norrskensgården " " frekvens Tavelån

AP 228: Nydala Badplats " " ^{frekvens Osäker}

AP 229: Ersboda Ersboda 1 Ostv. " " frekvens

AP 232: Baggböle Herrgården " " frekvens saknas

AP 235: Ersboda Ersboda 2 Löpev. " " ^{frekvens 1 h Tavelån}

AP 236: Ersboda Ersboda 4 Ersbodav " " frekvens Dike

AP 238: Ersmark, Sommarvägen " " frekvens Dike

AP 239: Umedalen " " frekvens

AP 240: Tomtebo 1 " " tidmätn,frekvens Dike

AP 241: Mariestrand " " frekvens Dagvattendammar

AP 242: Tomtebo 2 " " tidmätn

AP 253: Stöcksjö 4 " " ^tidmätn

Summa 678

Övriga upplysningar:

Samtliga pumpstationer har larm för högnivå. Samtliga pumpstationer har minst dubbla pumpar.

I kolumnen där bräddfrekvensen anges redovisas antal bräddade tillfällen per antal besökstillfällen.

Miljörapport för år: 2007

Avloppsanläggning/Kommun

ÖN ARV, UMEÅ KOMMUN

BRÄDDNING VID AVLOPPSRENINGSVERKET

ANTAL BRÄDDNINGSDYGN OCH VATTENMÄNGDER

Kvartal Bräddning före provtagn.punkt prov-IN Bräddning efter provtagn.punkt prov-IN** Total mängd Hydraulisk överbel.* Driftavbrott Hydraulisk överbel.* Driftavbrott bräddat

Antal Mängd Antal Mängd Antal Mängd Antal Mängd vatten

dygn m3 dygn m3 dygn m3 dygn m3 m3

1 - - 1 7517 - 7 517

2 - - 2 2 833 - 2 833

3 - - 8 40 927 - 40 927

4 - - 3 30 443 - 30 443

Summa - - 14 81 720 - 81 720

*Hydraulisk överbelastning av ovidkommande vatten (nederbördspåverkan, läck- och dräneringsvatten)

**Eventuell typ av behandling: Vattnet har passerat mekanisk och kemisk rening

FÖRORENINGSHALTER OCH -MÄNGDER I BRÄDDAT VATTEN

Parameter Föroreningshalter i mg/l, årsmedel Föroreningsmängder

Före prov-IN Efter prov-IN Före Efter Totalt Enhet

H.överbel.* D.avbrott H.överbel.* D.avbrott prov-IN prov-IN (maximalt)

BOD-7 111 9,1 9,1 ton/år

COD-Cr 220 18,0 18,0 ton/år

P-tot 3,2 0,262 0,262 ton/år

N-tot 26 2,12 2,12 ton/år

NH4-N 19 1,55 1,55 ton/år

Kvicksilver* < 0,00013 0,0106 0,0106 kg/år

Kadmium 0,00014 0,0114 0,0114 kg/år

Bly 0,0022 0,181 0,181 kg/år

Koppar 0,016 1,31 1,31 kg/år

Zink 0,082 6,7 6,7 kg/år

Krom 0,004 0,33 0,33 kg/år

Nickel 0,018 1,47 1,47 kg/år

Anmärkningar såsom ev. tillämpning av schablonvärden och metod för beräkning av föroreningsmängder (utifrån årsmedelvärden eller summering av utsläppsmängden vid varje tillfälle)

* För beräkningar av de föroreningshalter som anges i tabellen räknas eventuella "mindre-än-värden" som hela sitt värde. På detta sätt får man ett "maxmedelvärde" och därmed även en maximal föroreningsmängd.

Om man beräknar mängden förorening utifrån årsmedelhalterna eller utifrån mängden vid varje enskilt brädd- tillfälle skiljer sig inte resultaten markant med undantag för några enstaka parametrar. Därför används den enklare metoden och excellbladet i sin ursprungsform.

Miljörapport för år: 2007

ÖN ARV, UMEÅ KOMMUN

UTGÅENDE VATTEN

Laboratorium Avser följande analyser

Svelab Miljölaboratorier Samtliga parametrar

FÖRORENINGSHALTER OCH -MÄNGDER

Parameter Halt i mg/l Utgående mängder

Provtagningspunkt, prov-UT I II I+II Enhet

Antal prov Medelvärde* Maxvärde prov-UT Bräddat vatten Totalt

och provtyp vid verket

Vattenmängd 35079 12 722 188 81720 12803908 m3/år

BOD-7 1 dp/v 9,0 22 114 9,1 124 ton/år

COD-Cr 1 vp/v 51 76 649 18,0 667 ton/år

P-tot 1 vp/v 0,42 0,93 5,3 0,262 5,6 ton/år

N-tot 1 vp/v 40 63 509 2,12 511 ton/år

NH4-N 1 dp/v 32 43 407 1,55 409 ton/år

Kvicksilver 1 vp/mån 0,00013 0,00013 1,7 0,0106 1,7 kg/år

Kadmium 1 vp/mån 0,00011 0,00012 1,40 0,0114 1,41 kg/år

Bly 1 vp/mån 0,0012 0,0012 15 0,181 15 kg/år

Koppar 1 vp/mån 0,012 0,015 153 1,31 154 kg/år

Zink 1 vp/mån 0,036 0,050 458 6,7 465 kg/år

Krom 1 vp/mån 0,0031 0,0052 39 0,33 40 kg/år

Nickel 1 vp/mån 0,015 0,019 191 1,47 192 kg/år

*Bör redovisas som flödesvägt medelvärde. Om så inte är fallet skall detta anges under anmärkningar.

( X ) Kontinuerlig mätning/registrering av flöde samt flödesproportionell provtagning och analys enligt 5-9 §§ SNFS 1990:14

( ) Annan likvärdig metod:

Anmärkningar (ev. avledning inklusive analysresultat till damm före utsläpp till recipient etc.)

* Medelvärdet beräknas genom att "mindre-än-värden" räknas som sitt hela värde. Detta ger ett "max-medelvärde".

Miljörapport för år: 2007

ÖN ARV, UMEÅ KOMMUN

GROVRENS, SAND, SLAMSTABILISERING OCH SLAMMÄNGDER

GROVRENS OCH SAND: Rens: 79 ton Sand: 65 ton STABILISERING

Rötning Slamluftning Kalkstabilisering Övrigt

Antal Uppehållst Temperatur Uppehållstid kg CaO/ m3 slam

kammare dygn C dygn

1 15-20 38 - -

Övriga noteringar

SLAMMÄNGDER

Slam Mängd TS-halt Anmärkning

ton ton TS %

Producerat rötslam 6766 2222 33,0 ^(1m3 rötat slam väger 0,8 ton) Producerat pellets 417 392 94,0 ^(1m3 pellets väger 0,5 ton)

Producerat slam - totalt 2614

Lagrat slam vid Vid årets början - - verket Vid årets slut

Borttransporterat Skogsmark 317 298 94,0 Pellets

slam Anläggningsjord

Återställning deponi 6766 2233 33,0 Rötat slam

Markförbättring 100 94 94,0 Pellets till golfbanor

Övriga noteringar

De angivna TS-halterna är medeltal utifrån interna laboratorieanalyser.

Under året har såväl rötat som torkat och pelleterat slam producerats.

Miljörapport för år: 2007

ÖN ARV, UMEÅ KOMMUN

SLAMANALYSER

Laboratorium Avser följande analyser Alcontrol Laboratories Samtliga parametrar

Parameter Enhet Rötat slam Pelleterat slam Totala

Medel- Max- Antal prov Medel- Max- Antal prov mängderna värde värde och provtyp värde värde och provtyp kg/år

pH 7,4 7,8 9 6,7 3

Torrsubstans vikts-% 34,9 38,7 9 94,7 3 2 614 000

Glödgn.förlust % av TS 51 56 9 54 3

N-tot mg/kg TS 37 800 41 000 9 27 700 3 94 850

P-tot mg/kg TS 30 900 33 000 9 32 000 3 81 204

NH4-N mg/kg TS 8 300 11 000 9 5 000 3 20 403

Magnesium mg/kgTS 2 225 2 600 9 2 167 3 5 793

Kalium mg/kgTS 1 538 1 900 9 1 467 3 3 993

Bly mg/kgTS 19 25 9 20 3 50

Kadmium mg/kgTS 0,73 1,1 9 0,69 3 1,9

Koppar mg/kgTS 112 130 9 110 3 292

Krom mg/kgTS 20 22 9 24 3 54

Kvicksilver mg/kgTS 0,78 1,1 9 0,84 3 2,1

Nickel mg/kgTS 27 34 9 25,7 3 70

Zink mg/kgTS 524 600 9 513 3 1 365

Kobolt mg/kgTS 12 13 9 11,3 3 31

Nonylfenol mg/kgTS 11 13,0 5* 28

PAH mg/kgTS 0,34 0,52 5* 0,9

PCB mg/kgTS 0,038 0,047 5* 0,1

Toluen mg/kgTS 1,0 1,0 5* 2,6

Övriga upplysningar:

Ett dygnsprov bestående av ett antal stickprov tas ut varje dag på aktuell slamtyp och fryses.

När en kalendermånad gått sammanblandas alla dygnsprover till ett månadsprov som skickas in för analys.

*För de organiska parametrarna består proven av fyra slamprover och två pelletsprov, men de räknas samman till ett medelvärde.

Då analyserna av organiska ämnen understiger detektionsgränsen, används detektionsgränsen som analysresultat, vilket innebär "worst case".

Inga värden överskrider gränsvärden enl SNFS 1994:2 (Bly<100 mg/kg TS, Kadmium<2 mg/kg TS, Koppar<600 mg/kg TS, Krom<150 mg/kg TS, Kvicksilver<2,5 mg/kg TS, Nickel<100 mg/kg TS, Zink<1500 mg/kg TS), eller riktvärdn (PCB<0,4 mg/kg TS, PAH<3 mg/kg TS,

Nonylfenol<100 mg/kg TS, Touen<5 mg/kg TS).

Miljörapport för år: 2007

ÖN ARV, UMEÅ KOMMUN

KEMIKALIER, METALLTILLFÖRSEL MED FÄLLNINGSMEDEL, FARLIGT AVFALL

KEMIKALIETILLSATSER

Användning/ Typ och sammansättning Mängd Varuinfo. Anm.

Ändamål ton/år bifogas

ja nej Fällning/flockning Järnsulfat, FeSO4 från KEMIRA 1 463 X

Slambehandling Polymer, från Ciba och KEMIRA 15,4 X

Desinfektion

-

Ledningsnätet

-

Övrigt Smörjoljor (liter) 100 X

Kuggfett (kg) 253 X

Avfettningsmedel (liter) 410 X

Kaustiksoda (kg) 200 X

Släckt kalk (kg) 500 X

Metalloxin (kg) 60 X

TILLFÖRSEL AV TUNGMETALLER GENOM DOSERING AV FÄLLNINGSKEMIKALIER

Fällningsmedel Max-värde (kg/år)

Bly Kadmium Koppar Krom Kobolt Kvicksilve Nickel Zink

Järnsulfat - - - -

Polymer - - - -

Totalt - - - -

MILJÖFARLIGT AVFALL (koder och avfallstyper anges på blankettens baksida)

EWC- Typ av avfall samt ursprung Sammansättning Mängd Transportör Slutbehandling kod***

050105* Spillolja 0 liter Miljöåkeriet Orbit Miljölogistik

160108* Förbrukade COD rör (Hach) H2SO4 och Hg-salter 40 liter tillbaka till leverantören

200126* Smörjfett 0 liter " Orbit Miljölogistik

** EWC-kod enligt Avfallsförordning (2001:1063)

ÖVRIGT AVFALL

Typ av avfall (benämning enligt SNFS 1993:1) Mängd