Kapital och företagskvinnor

Högskolan i Gävle

Institutionen för Genusvetenskap

Genusvetenskap (31-60) 30 hp, IT-Distans, HT17

Kapital och företagskvinnor

Skaffar företagskvinnor i högre grad kapital om de ingår i professionella nätverk?

VT 2018

Författare: Lena Lewin

Handledare: Åsa Carlsson

ABSTRACT

I denna uppsats har jag sökt belägg för en teori som menar att företagskvinnor skaffar kapital i högre grad om de tillhör ett nätverk. Teorin kommer från ett internationellt nätverk av forskare från hela världen, Diana International, som alla ställt sig samma fråga: Varför växer inte företag som ägs av kvinnor i lika hög grad som de som ägs av män? De företag som ägs av kvinnor tenderar att stå helt still. De fann att anledningen till det berodde på bristen på kapital. De tittade då närmare på riskkapital, och såg att företagskvinnor har mycket liten del av samlat riskkapital. Orsaken till det kom de fram till beror på bristen på nätverk. Nätverk som har betydelse för att få den kunskap, information, kontakter och erfarenhet som leder fram till kapital via riskkapital. Genom ett antal intervjuer med företagare av båda könen i nätverket Rotary har jag i den här uppsatsen sökt belägg för den teorin. Resultatet ger visst belägg för teorin.

Förord

Jag vill här passa på att tacka alla företagskvinnor och företagsmän som välvilligt ställt upp och svarat på mina frågor. Jag vill också tacka de ordförande i Rotaryklubbar och andra inom Rotary som hjälp till och sett till att jag har fått kontakt med företagare av båda könen som är

medlemmar inom Rotary. Det här arbetet hade blivit betydligt mer arbetskrävande utan den hjälpen.

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

1 Abstract

2. Inledning 1

3. Teori 2

4. Syfte, frågeställning, metod och material 5

5. Tidigare forskning 6

6. Resultat 8

7. Analys och slutsatser 12

8. Nya frågeställningar för framtida 13

9. Sammanfattning 14

10. Käll- och litteraturförteckning 15

11. Bilagor 16

INLEDNING

Affärsmannen och mångmiljonären Percy Nilsson var värd för Sveriges Radios program Sommar i P 1 den 14 augusti 2017. Han berättar i programmet att han som snickare drev ett litet företag som inte alltid gav mat på bordet. Men så hände det något, han berättar: "Jag gick och tittade på tomter och där fanns ett mycket fint och exklusivt område i Malmö som heter Bellevue, och där hittade jag en stor patriciervilla med en jättestor tomt. Jag hade haft en affärsidé men jag hade inga pengar. Jag hade tur som kände en bankdirektör på Handelsbanken, Sixten Eriksson, och han råkade komma förbi när jag stod på gatan. Också sa han, vad håller du på med då lille påg. Ja, jag har en idé om att man kan göra någonting här. Om man tar bort det där stora huset, styckar av det också delar man den här sidotomten i två delar, så kan man ju sälja huset, också kan man bygga två nya hus i det här området. Men varför gör du inte det då sa Sixten och då sa jag att jag har ju inga pengar till sådant. Nej, men jag jobbar ju på bank så jag kan ju gå i borgen för dig sa han och det kan jag ju säga att det blev starten på Percy Nilsson."

Det finns ett antal forskare från hela världen som alla har ställt sig samma fråga: Varför växer inte företag som drivs av kvinnor i lika hög grad som de som drivs av män. De menar att företag som drivs av kvinnor tenderar att stå helt still. De såg att orsaken till det var bristen på kapital.

De tittade då närmare på riskkapital och såg att företagskvinnor hade år 1999 cirka 3 % av samlat riskkapital. Orsak till den föga siffran kom nätverket Diana International fram till berodde på att företagskvinnor saknar nätverk. Nätverk där de kommer i kontakt med personer som har erfarenhet nog att ge kunskap, information och förmedla kontakter inom riskkapitalbranschen.

Deras teori finns i kapitlet teori. Med riskkapital menas här den definition som Diana

International använder i teorin, se nedan. Det vill säga, riskkapital är pengar som någon, enskild person eller företag, satsar i ett företag eller en uppfinning etc. där de tjänar pengar på den avkastning deras investeringar eventuellt ger. (Babson College, The Diana Project/history).

Eftersom forskargruppen först kom fram till att det är kapitalbrist som gör att företag som ägs av kvinnor inte växer och då tittade närmare på riskkapital, finns även andra frågor om

kapitalanskaffning med bland frågorna. Även företagsmän som är medlemmar i Rotary har fått samma frågor som företagskvinnorna, vilket ger en jämförelse som i sammanhanget kan vara intressant.

Min egen erfarenhet som företagare och entreprenör ligger till grund för valet av den här uppsatsen. Jag drev företag som hade stark tillväxtpotential men jag gick inte till banken eller sökte riskkapital och utan kapital blev det en omöjlig situation. Jag vet vad kapital eller brist på det betyder för att få ett företag att växa.

1

2

Jag besökte också Rotary som gästföreläsare vid ett tillfälle och min känsla var ren eufori när jag gick därifrån. HÄR fanns allt jag hade behövt, var min absoluta känsla. Och jag kände inte minsta motstånd från de till 90 % män som ingick i Rotaryklubben, tvärtom, det fanns ett absolut gehör för det jag berättade om den affärsverksamhet, en annan än den jag inte sökte kapital för, jag hade byggt upp. Det här är anledningen till att jag valde Rotary som nätverk och en av orsakerna att jag intresserat mig för Diana internationals forskning.

TEORI

Information om Diana Projects teori och metod är hämtad från: The Diana project,

womenbusiness owners and equity capital: the myths dispelled, 2002, av Candida Brush, Boston University, Nancy Carter, University of St. Thomas, Elizabeth Gatewood, Indiana University, Patricia Greene, University of Missouri – Kansas City och Myra Hart, Harvard University. I ovan angivna artikel finns appendix 1 och 2 som visar deras teoretiska modell och metod.

Den teoretiska modellen:

Diana projektet styrs av en modell som visar strukturen inom kapitalindustrin och ageranden från nyckelaktörer i processen (se figur 1) Det beskriver tre analysnivåer - riskkapitalbranschen, företaget och enskilda faktorer. Avsikten med modellen är att avslöja var hinder och/eller möjligheter finns för företagskvinnor att erhålla riskkapital.

Riskkapitalbranschen består av riskkapitalföretag och investerare som går in med pengar till riskkapitalföretagen. Alla inom riskkapitalbranschen tjänar pengar på den avkastning deras investeringar eventuellt ger i de företag de har valt att investera i.

Företaget, entreprenörsföretaget, har ofta bekymmer att kunna finansiera sina företag i syfte att kunna utveckla företaget och få det att växa. Av den anledningen behöver de oftast söka kapital. Företagen är beroende av villkor för att kunna använda riskkapital såsom hur mycket kan de få låna, till vilket pris och vad tillväxtökningen generera i det egna företaget.

De enskilda faktorerna. Diana Project uppvisar fyra möjliga enskilda faktorer som kan vara strukturella hinder för företagskvinnor att få tillgång till riskkapital och därigenom en möjlighet att växa. ¹

1 Som vi ser handlar teorin om att utbud och efterfrågan ska kunna mötas, där utbud och efterfrågan sker från företagskvinnor likväl investerare. Företagskvinnor behöver kapital för att kunna få sitt företag att växa och investerare behöver företagare för att tjäna pengar. Det Diana

3

International menar är att företagskvinnor behöver nätverk för att hitta, få kännedom om var investerarna finns men också kunskap om riskkapital. Detta ligger sedan också in investerarnas intresse. Likväl ett intresse för samhället i stort.

Figur 1. Diana Internationals teoretiska modell.

URE CAPITAL EPRENEURIAL

1. Strategiskt val: Entreprenörer väljer själv om de vill utveckla sina företag eller inte. Det är ett strategiskt val. Att välja tillväxt är beroende av entreprenörens egen förmåga, produkt och kontext.

4

2. Humankapital, som inkluderar utbildning, kunskap om riskkapitalindustrin, erfarenheter hos företagaren samt lämplig adekvat utbildning. Det vill säga möjligheten att ha

människor omkring sig där företagaren kan få kunskap, information och skapa kontakter med riskkapitalindustrin.

3 Socialt kapital: Med socialt kapital menar forskargruppen nätverk. Det kan vara nätverk som affärsrådgivare vilket kan vara revisorer, advokater och tekniska experter etc. Det kan också vara familjekontakter. Social kapital menar forskargruppen är viktig för att få tillgång till möjligheter och resurser. Det är också viktigt för att få stöd och råd som företagare.

4 Finansiellt kapital: Finansiella resurser kan vara egna personliga medel, lån av vänner etc.

Finansiellt kapital för riskkapitalister är den summa som de har tjänat på att gå in med medel i ett företag.

Strukturella hinder: Hinder är sådana hinder som gör att företagskvinnor på ett eller annat sätt utesluts från tillgång till aktiemarknaderna. Dessa kan vara ett resultat av nätverk eller geografi. Om tillexempel riskkapitalindustrin är mansdominerad så kan nätverk där enbart kvinnor ingår göra att företagskvinnorna inte kan utnyttja nätverkets möjligheter att komma i kontakt med investerare. Investerare och de som känner investerare finns ju i nätverken. Om de är män så finns de ju inte med i nätverk där bara kvinnor finns.

Den vetenskapliga metoden:

Diana Projects mål med att undersöka kopplingen mellan möjligheter och resurser i kapitalfinansieringen för kvinnoägda företag var två: dels att informera

riskkapitalbranschen om den möjlighet som fanns att tjäna pengar, när det gällde företag som ägs av kvinnor. De hade förstått att företag som ägs av kvinnor hade mycket liten del av samlat riskkapital. Dels ville de nå företagskvinnor med kunskap och information om riskkapitalbranschen, försöka få företagskvinnor att se möjligheter och öka

medvetenheten med riskkapital för att kunna få deras företag att nå tillväxt. Här återges utdrag från deras metod, hela metoden finns angiven i källan som angavs i inledningen till detta kapitel.

Deras metod bestod av tre faser: bakgrundsforskning, efterfråge- och utbudssida.

Fas 1. Bakgrundsforskning: där de gjorde en översyn av mer än 300 akademiska artiklar om kvinnors entreprenörskap och riskkapital, liksom relaterade artiklar om kvinnors egenföretagande, karriär, motivationer, nätverk och sociala strukturer. De använde data från National Venture Capital Association (NVCA) mellan 1957 och 1998 för att hitta mönster av skillnader mellan finansiering till kvinnor i jämfört med män. Uppgifter som finns i NVCA innehåller information om företagsfinansiering via riskkapital sedan 1957 och forskargruppen omkodade för att kunna göra en jämförelse mellan könen. Uppgifterna innehåller information om 20 000 portföljer företag, 34 000 chefer och 120 000 företags- investeringar och tillhandahålls av 4 500 privata investerar. Företagen har 7 000

kapitalfonder. Endast företag som fått finansiering ingår därmed. Jämförelser med företag

5

som inte får finansiering kan inte görs från denna databas. Det forskargruppen i Diana Project gjorde var att göra alla svar könskodade.

Fas 2. Efterfrågesida - de har undersökt om och hur företagskvinnor söker riskkapital.

Forskargruppen började studera sökande och deltagare i Springboard 2000 venture forum. År 2000 hölls forum i Silicon Valley (San Francisco), Mid-Atlantic (Washington, D.C.) och New England (Boston). 2001-forumen var i Silicon Valley (San Francisco), New York City, Chicago och Boston. För att vara berättigad att få ge en eventuell presentation av sitt företag vid något av forumen, var entreprenörer skyldiga att lämna in en detaljerad applikation, affärsplan. Med hjälp av de applikationerna genomförde Diana Project en panelstudie av mer än 150 av sökandena. Där de spårade deras tillväxtstrategier, finansieringserfarenheter och utforskade särskilda ambitioner, humankapital (ledning erfarenhet och sammansättning), socialt kapital (kontakter, nätverk och rådgivare) och företag och finansieringsstrategi.

Fas 3. Utbudssidan eller Leveranssidan - Riskkapitalbranschen: Här analyserade

forskargruppen kapitalindustrin där riskkapitalisterna var kvinnor. Information erhölls från två volymer av Pratt's Guide, 1995 och 2000. De granskade kön av namngivna huvudmän för varje företag som listas och kodade datasatsen så att alla kvinnor i branschen kunde spåras av position. De kunde jämfört detta med män i liknande företag. Även

djupintervjuer med riskkapitalister som var kvinnor. TAL

SYFTE, FRÅGESTÄLLNING, METOD OCH MATERIAL

Syfte: Syftet med uppsatsen är att söka belägg för Diana Internationals teori som menar att företagskvinnor i högre grad söker riskkapital om de tillhör ett professionellt nätverk.

Frågeställning: Söker företagskvinnor i högre grad riskkapital om de tillhör ett professionellt nätverk än om de inte gör det?

Metod:

För att ta reda på om företagskvinnor skaffar kapital i högre grad om de ingår i ett nätverk valde jag att intervjua ett antal företagskvinnor i nätverket Rotary.

Jag började med att via Rotarys hemsida hitta e-postadresser till ordförande i olika

Rotaryklubbar utspritt i hela Sverige där jag bad om hjälp att sprida information att jag sökte företagskvinnor som samtidigt var medlemmar i Rotary för en intervju. Jag bad de

företagskvinnor som ville ställa upp att maila mig. Sedan gjorde jag likadant när jag sökte

företagsmän. Läs alla mailkonversationer samt alla frågor som ställdes till företagarna i bilaga 2.

Jag sållade bort cirka 4 svar från de jag erhöll av båda könen, eftersom det saknades svar på några av frågorna. Det gjorde att jag sammanlagt hade 18 intervjuer kvar, 9 intervjuer från

6

företagskvinnor och lika många från företagsmän. Alla svar finns presenterade i tabeller i resultatdelen där man kan göra en jämförelse i svaren från de olika könen.

Den här uppsatsen har använt en deduktiv ansats. En deduktiv ansats innebär att forskningsfrågan har kommit till på grund av en teori.

Finns det en hög reliabilitet i undersökningen? Resultatet ska i sådana fall vara desamma vid upprepade mätningar ("test–retest-reliabilitet"), och oberoende av vem som utför testet ("interbedömarreliabilitet"). Den första frågan menar jag har en hög reliabilitet, antingen har man eller har man inte tagit lån eller sökt riskkapital. De övriga frågorna har något lägre reliabilitet. Frågor som om de kan utveckla, är intresserade att ta lån för att göra det etc.

Situationen för ett företag ändras snabbt och av den anledningen kan svaren skifta på dessa frågor. Här måste man först i sådana fall välja ett nätverk med liknande sammansättning som Rotary. OM man skulle ställa frågorna till företagskvinnor som ingår i nätverk där det endast ingår kvinnor blir det en intressant jämförelse med denna undersökning men det går inte att säga att man gjort samma typ av undersökning. Reliabiliteten är beroende i sådana fall av typ av nätverk.

Har undersökningen en hög validitet, är också något man frågar sig inom vetenskapen. Det innebär att testet mäter det som det är avsett att mäta. Har jag lyckats mäta det jag önskat mäta och fått fram ett trovärdigt resultat? Jag ville ta reda på om företagskvinnor som är

medlemmar i Rotary skaffat kapital efter att de blev medlemmar i nätverket. Min ambition är ju att ge belägg för teorin av Diana International som menar att det är så. Jag tycker att jag har en hög validitet därmed. Det går att fråga sig om Rotary är ett lämpligt nätverk att mäta från. Jag menar att Rotary borde kunna kallas ett professionellt nätverk av anledning jag nämnde innan.

Det är ett stort nätverk med klubbar i hela Sverige, och även utanför Sverige, där många medlemmar kommer både från näringsliv och alla övriga branscher, sektorer samt offentliga sektorn. Där personer från båda könen ingår.

TIDIGARE FORSKNING

När jag letat efter tidigare forskning har jag valt att leta efter andra forskare som skrivit om nätverk, kapitalanskaffning eller annat som är relevant. Jag kommer härnedanför presentera dessa.

Professorerna Jeaneth Johansson, Malin Malmström vid Luleå tekniska Universitet, beskriver i en Vinnovarapport vikten av riskkapital för att kunna få ett företag att växa. De visar på att trots att företag som drivs av kvinnor har ökat har riskkapitalinvesteringar i företag som drivs av kvinnor varit starkt begränsade. De skriver också att det finns ett fåtal studier kring

7

kapitalanskaffning och kvinnoägda företag och av de forskningar som finns visar de kommer just från forskargruppen Diana international. Enligt Johansson och Malmström kan det konstateras att företagskvinnor möter strukturella hinder såsom bristen av nätverk och menar att utbud och efterfrågan av riskkapital inte möts och menar att när utbud och efterfrågan inte möts hämmar det tillväxten i företag som ägs av kvinnor likväl som tillväxt både nationellt och internationellt (ibid).

Annan forskning visar att riskkapitalister har en könsstereotyp syn när det gäller företagskvinnor och menar att riskkapitalister väljer bort företagskvinnor på grund av könsstereotypa

föreställningar. När forskarna tittade på årsredovisningar såg de att det inte fanns någon skillnad i avkastningen till riskkapitalisterna mellan könen. Riskkapitalister tjänar alltså lika mycket oberoende av kön när de investerar. (Malmström, Voitkane, Johansson och Wincenta, 2018).

Professor i företagsekonomi, Carin Holmquist, menar att kvinnors nätverk ofta består av vänner och familjemedlemmar. (Holmquist, Wennberg, 2010). Hon hänvisar till nätverksforskning som visar att så kallade weak ties, som kan översättas till ytligare kontakter, i högre grad ger tillgång till potentiella finansiärer. (Batjargal, Hitt, Webb, Arregle, Miller, 2009).

Diana Internationals teori går ju ut på att kvinnor som äger företag inte växer och att

anledningen är att de saknar kapital. Där ett sätt att komma från det är att i högre grad ingå i professionella nätverk för att få ökad kunskap, information, kontakter etc. som kan generera i att fler skaffar kapital för tillväxt. Det går att fråga hur kvinnor har hamnat i den positionen? Jag ville veta varför all den här forskningen överhuvudtaget finns om skillnader mellan företagare beroende på kön. I boken KVINNORS ENTREPRENÖRSKAP under 400 år, av Anita du Rietz, fil.dr. i nationalekonomi, kan man hitta en förklaring. Den visar att kvinnor i mycket högre grad var företagare innan omkring 1930, där hemmafrutillvaro ökade för kvinnorna. Tillexempel kan man se hur antalet företag som drivits av kvinnor kraftigt har minskat från år 1751 till år 2000. ( Du Rietz, 2013, sid 278). Kvinnor har alltså långt tillbaks i tiden drivit företag. I en tidningsartikel där Anita du Rietz svarar Liberalernas ordförande Jan Björklund uttrycker hon just de företagsamma kvinnorna genom historien som funnits i Sverige. ( Du Rietz, 2017, 9 mars).

8

RESULTAT

I resultatet presenteras svaren på de frågor intervjupersonerna fick i stapeldiagram.

Tabell 1. Svarar på frågorna 1 och 2 i undersökningen. Fråga 1. Har du sökt riskkapital eller tagit ett lån på någon bank, efter att du blev medlem i Rotary? Fråga 2: Hade du tagit lån eller sökt riskkapital innan du blev medlem i Rotary?

Som vi ser i tabell 1 är det betydligt fler företagsmän som tagit lån eller sökt riskkapital innan de blev medlemmar i Rotary i jämförelse med företagskvinnorna. Vi ser också att lika många företagsmän som företagskvinnor tagit lån eller sökt riskkapital efter att de blev

Rotarymedlemmar. Det är nästan en tredjedel av företagskvinnorna som säger att de tagit lån eller sökt riskkapital efter att de blivit medlemmar. Från svaren om företagarna har skaffat kapital kan man också se att fler företagsmän har skaffat kapital både innan och efter Rotarymedlemskap i jämfört med företagskvinnorna.

9

Tabell 2. Svar på fråga 3. Har du ansökt om bidrag, stöd på något sätt, via EU, staten etc.?

Anledningen att jag valde att fråga om företagskvinnorna sökt bidrag var för att se om de valt att försöka finansiera en tillväxt via bidrag i stället för lån eller riskkapital. Vi ser att det är fler företagsmän som sökt bidrag än företagskvinnor. Det går att se i svaren att de företagskvinnor som skaffat kapital via lån eller riskkapital också ofta sökt bidrag. Det går även att se från svaren från företagsmännen. Det skulle gå att dra en slutsats att de som skaffar kapital gör det på många olika sätt och de som inte skaffar kapital gör det inte från något håll vad gäller lån, riskkapital och bidrag. Vi ser också att företagsmän tycks skaffa kapital i högre grad än företagskvinnor oavsett om det är lån, riskkapital eller bidrag.

10

Tabell 3. Svar på fråga 4 a och b: Om jag kom med 2 miljoner som du skulle kunna få låna med bra villkor: a) skulle du kunna utveckla ditt företag då? b) skulle du ta emot lånet?

Som jag skrev i metodkapitlet valde jag att förutom riskkapital också ställa frågor kring lån och bidrag. Diana International såg ju att anledningen att företag som drevs av kvinnor saknade kapital för att få sitt företag att växa. Vi ser i tabell 3 att skillnaden är stor när det gäller svaren på om företagarna tror att de kan utveckla företagen eller inte. Här är det företagskvinnorna som i högre grad svarar att de skulle kunna utveckla företaget om de fick 2 miljoner. Dock har männen svarat kanske, osäker eller mycket möjligt men de svaren har inte klassats som ja utan som annat, den grå färgen. En av orsakerna att fler män svarar att de inte kan utveckla sina företag kan var storleken på det lånebelopp på 2 miljoner som jag angett. Det kan anses vara en för liten summa för att kunna utveckla företaget för. Det kan också bero på att företagsmännen redan har skaffat kapital för den tillväxt de behövt hittills, männen har ju i högre grad skaffat kapital som vi sett i tabell 1 och 2.

När det gäller intresse att ta lån för att kunna utveckla ser vi att samtliga företagskvinnor tackat nej till det. En av kvinnorna har svarat att det är beroende på villkor. Det är återigen den

företagare bland kvinnorna som varit positiv över lag att skaffa och har skaffat kapital. Det är fler företagsmän än företagskvinnor som svarat att de skulle vara intresserade att ta emot ett lån på 2 miljoner. De som svarat annat än ja eller nej har svarat kanske eller nja. Det här visar tillsammans med tabell 1 och 2 att män både visar att de har varit mer benägna och är mer benägna att skaffa kapital än företagskvinnorna.

11

Tabell 4. Svar på frågan: Om du svarat ja på a, men nej på b och jag istället gav dig helt fritt 2 miljoner för att utveckla företaget, skulle du ta emot de pengarna och börja utveckla ditt företag då?

Den här frågan menar jag är viktig i sammanhanget. Den visar att företagskvinnor både kan och vill utveckla sina företag. De vill inte ta lån för att göra det MEN de tar gärna emot pengarna om de får dessa gratis.

12

Tabell 5. Ger svar på fråga 6: Om du svarat att du kan utveckla ditt företag skulle du ta emot riskkapital till bra villkor, om du erbjöds det?

Den här frågan ställde jag ett par veckor efter de första följdfrågorna till företagskvinnorna. Det kan vara anledningen att några kvinnor inte svarade på den här frågan. Men av de som svarade var en mycket stor del företagskvinnor negativa till riskkapital som alternativ för

kapitalanskaffning. Det gällde inte företagsmännen. När det gäller företagsmän kan man också se en viss ökad positivitet till riskkapital än lån, se tabell 3. En av företagskvinnorna har svarat inte just nu, det är återigen samma företagskvinna som tagit lån, skaffat bidrag och i övrigt visat sig positiv till kapitalanskaffning. Jag tror att den största skillnaden vi ser i undersökningen är från den här frågan. Företagsmän är klart mer positiv till riskkapital än företagskvinnor.

ANALYS OCH SLUTSATSER

Teorin av Diana International handlar om att de sett att företag som ägs av kvinnor inte växer i lika hög grad som de företag som ägs av män. Anledningen till det enligt forskargruppen beror på kapitalbrist. När de tittade närmare på riskkapital såg de att företagskvinnor hade endast cirka 3 % av samlat riskkapital. Orsak att så få företagskvinnor hade så liten del av riskkapitalet menar forskargruppen beror på att företagskvinnor saknar nätverk. Nätverk där de kommer i kontakt med personer som har kunskap, information, kontakter etc. som kan leda fram till att företagskvinnor i högre grad skaffar kapital

0 20 40 60 80 100 120

Företagskvinnors benägenhet att skaffa riskkapital för att utveckla

sina företag

Företagsmäns benägenhet att skaffa riskkapital för att utveckla sina företag

Benägenhet att ta emot riskkapital för att utveckla sitt företag

Ja Nej Annat

13

Frågan för den här uppsatsen, som ville söka belägg för teorin, om företagskvinnor i högre grad skaffar kapital om de tillhör ett professionellt nätverk. Vi har sett från svaren att företagskvinnor verkar skaffa kapital i högre grad efter att de blev medlemmar i nätverket Rotary, än de gjorde innan. Det skulle kunna styrka ett belägg för forskargruppens teori. Vi har också av svaren sett att det finns en stor skillnad mellan kapitalanskaffning mellan könen. Företagsmännen har skaffat kapital i högre grad än företagskvinnorna. Det är ju det som ligger till grund för det arbete Diana International gjort. Det de sett är samma som vi ser i den här undersökningen. Vad vi också ser är att företagskvinnor i högre grad än företagsmännen kan utveckla sina företag.

Det kan bero på att företagsmännen redan skaffat det kapital och utvecklat i den grad de just för tillfället har behövt. Företagsmännen har ju skaffat kapital i högre grad är företagskvinnorna som vi kan se i den här undersökningen. Att företagskvinnorna inte vill ta emot riskkapital för att utveckla sina företag är i intressant. Diana international menar att företagskvinnor som ingår i professionella nätverk och kommer i kontakt med andra som har kunskap om och kontakter inom riskkapitalbranschen i högre grad skaffar riskkapital. Vi kan inte riktigt se att det har skett här. Det kan vara så att hur länge man varit medlem kan spela roll. Det framgår inte för alla företagskvinnor som svarat i den här studien hur länge de varit medlemmar i Rotary. Det skulle kunna vara så att de som svarat på den här intervjun ännu inte hunnit komma i kontakt med tillräckligt många inom nätverket. Frågan för den här uppsatsen var om nätverk spelar roll för om företagskvinnor i högre grad skaffar kapital efter att de blivit medlemmar i Rotary än de gjorde innan. Det har studien visat ett visst belägg för. Varför de kvinnor som säger nej till riskkapital för att utveckla sina företag skulle kunna vara en fråga för framtida studier. Där mer djupgående frågor kring det kan ställas. Frågor som om de har kommit i kontakt med

riskkapitalbranschen, fått mer kunskap om den etc. efter att de blev medlemmar i Rotary.

Nya frågeställningar för framtida studier

Som jag skrev ovan i analys och slutsatser skulle det kunna vara intressant att mer djupgående intervjua de företagskvinnor som säger att de inte är villiga att utveckla sina företag med hjälp av riskkapital. Att ta reda på om nätverket har påverkat på något sätt. Har de kommit i kontakt med riskkapitalbranschen, känner de fler riskkapitalister nu än innan de blev medlemmar. Mer ingående fråga varför de inte vill skaffa riskkapital. Mer ingående fråga hur det kommer sig att när de kan utveckla sina företag inte gör det. Är de medvetna om vad det skulle kunna innebära. Hur ser deras vardag ut som företagare.

14

SAMMANFATTNING

Den här uppsatsen har sökt belägg för en teori av forskargruppen Diana International. Gruppen består av ett antal professorer i ekonomi från hela världen där alla ställt sig samma fråga: varför växer inte företag som drivs av kvinnor i samma höga grad som de som ägs av företagsmän.

De som ägs av kvinnor tenderar att stå helt still enligt Diana International. När de tittade närmare på varför såg de att anledningen var att företagskvinnor saknade kapital. De tittade då närmare på riskkapital och fann att kvinnor hade en mycket liten andel av samlat riskkapital i världen. Anledningen till det kom de fram till beror på bristen på nätverk. Nätverk där de kan träffa personer som kan ge kunskap, information och kontakter inom riskkapitalbranschen. Den här uppsatsen har sökt belägg för den teorin. Genom att intervjua ett antal företagskvinnor, likväl som företagsmän, om kapitalanskaffning och i synnerhet om de sökt riskkapital eller tagit lån efter att de blev medlemmar i nätverket Rotary. Resultatet visar att det finns fog för att påstå att företagskvinnorna i den här undersökningen visar tecken på att ha skaffat kapital efter att de blev medlemmar i Rotary.

15

KÄLL-OCH LITTERATURFÖRTECKNING

Batjargal, B., Hitt, M., Webb, J., Arregle, J.L., Miller, T., (2009): Women and men entrepreneurs’

social networks and new venture performance across cultures. (In G. Solomon, (Ed.) Best Paper Proceedings of the Annual Meeting of the Academy of Management, Chicago, Ill.

https://journals.aom.org/doi/abs/10.5465/ambpp.2009.44247734

Brush, C. G., Carter, N. M., Gatewood, E. Greene, P. G., & Hart M. M. (2002): The Diana Project:

Women business owners & equity capital – The myths dispelled. Venture Capital Review, Issue 10 (Summer): 30-40.

https://papers.ssrn.com/sol3/papers.cfm?abstract_id=1262312 Du Rietz, Anita. (2013): Kvinnors entreprenörskap: under 400 år

Holmquist, Carin., Karl Wennberg, (2010): Många miljarder blir det-: fakta och nyckeltal om kvinnors företag Tillväxtverket

http://tillvaxtverket.eprint.se/System/TemplateView.aspx?p=E-

View&id=bc7e54ce857e43e1ac240af96a99d699&l=t&cat=%2FPublikationer%2FEndast%20f%C3

%B6r%20nedladdning&tc=%2FWeb%2FText%2FTopp_Listvy_App3&page=46

Johansson, Jeaneth., Malmström, Malin. (2008) Riskkapitalmarknaden – ett glastak för

kvinnors företagande? I Vinnovarapport, V R 2 0 0 8: 2 0 "SESAM ÖPPNA DIG! Forskarperspektiv på kvinnors företagande" Larsson Pär, Göransson Ulla och Lagerholm Magnus. (Red)

http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:994595/FULLTEXT01.pdf

Malmström, Malin., Voitkane, Aija., Johansson, Jeaneth., Wincent, Joakim. (2018). When stereotypical gender notions see the light of day, will they burst? Venture capitalists' gender constructions versus venturing performance facts. Journal of Business Venturing Insights Volume 9, June 2018, Pages 32-38

https://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S2352673417300938 Internetkällor:

Babson College, The Diana Project/history

http://www.babson.edu/Academics/centers/blank-center/global- research/diana/Pages/history.aspx

Nationalekonomi.se: ”Anita du Rietz: Kvinnors entreprenörskap – en vit fläck i ekonomisk vetenskap och historia.” https://www.nationalekonomi.se/sites/default/files/NEFfiler/44-2- adr.pdf Nr 2 2016 årgång 44

16

Svenska Dagbladet: "Anita du Rietz: Slöjan och Björklund – vad talar han om?"

https://www.svd.se/slojan-och-bjorklund--vad-talar-han-om, 9 mars 2017.

https://www.nationalekonomi.se/sites/default/files/NEFfiler/44-2-adr.pdf

BILAGOR

Bilaga 1.

1) Har du sökt riskkapital eller tagit ett lån på någon bank, efter att du blev medlem i Rotary?

2) Om du svarat ja på fråga 1: Hade du

tagit lån eller sökt riskkapital innan du blev medlem i Rotary?

3) Har du ansökt om bidrag, stöd på något sätt, via EU, staten etc.

4) Om jag kom med 2 miljoner som du skulle kunna få låna med bra villkor:

a) skulle du kunna utveckla ditt företag då?

b) skulle du ta emot lånet?

5) Om du svarat ja på a, men nej på b och jag istället gav dig helt fritt 2 miljoner för att utveckla företaget, skulle du ta emot pengarna och börja utveckla ditt företag då?

6) Om du svarat att du kan utveckla ditt företag skulle du ta emot riskkapital till bra villkor, om du erbjöds det?

Bilaga 2.

Hej! Jag ska göra en B-uppsats i genusvetenskap på Högskolan i Gävle. Min handledare är Sarah Ljungquist, Ph. D, sarah.ljungquist@hig.se. Jag söker belägg för en teori som menar att det finns ett samband mellan tillväxt för företag som ägs av kvinnor och medlemskap i ett professionellt nätverk. Jag menar att Rotary är ett professionellt nätverk.

Av den anledningen söker jag 12 kvinnor som både är medlemmar i Rotary och samtidigt driver företag. Kvinnorna ska också ha drivit sitt företag innan de blev medlemmar i Rotary. Jag kommer att göra intervjuer. Har ni kvinnor som driver företag i ert Rotary distrikt? Jag tar tacksamt emot hjälp att sprida detta mail till de olika klubbarna som finns inom ert distrikt. Med förhoppning att de vidarebefordrar mailet till kvinnor som de vet driver företag. Mycket tacksam för den hjälpen i sådana fall. För Rotarys del borde det vara positivt med den studien

17

jag gör. Vänliga hälsningar Lena Lewin lenalewin@hotmail.com 0709189769

Jag kunde då oftast få ett svar från företagskvinnorna där det stod så här: Jag är företagare, kvinna och medlem i Rotary. Jag svarar gärna på dina frågor. Till dessa sände jag då detta mail.

Jag var noga i min kontakt med företagskvinnorna att de varit företagare innan de blev medlemmar i Rotary.

Hej! Stort tack för att du ställer upp på en intervju. Dina svar kommer att vara anonyma. Jag ställer frågan här via e-post. Vill du hellre göra intervjun via telefon så meddela det så ringer jag upp. Alla som svarar kommer att få del av resultatet när uppsatsen är klar.

Intervjun består av en fråga. Efter att jag fått svar på den frågan kommer jag att ställa ett par följdfrågor utifrån ditt svar. Hoppas det är okej.

Min fråga är: Har du sökt riskkapital eller tagit ett lån på någon bank, efter att du blev medlem i Rotary?

Efter att jag fått svar på den frågan fick företagskvinnorna dessa följdfrågor:

Har du ansökt om bidrag, stöd på något sätt, via EU, staten etc.?

Om jag kom med 2 miljoner som du skulle kunna få låna med bra villkor: a) skulle du kunna utveckla ditt företag då? b) skulle du ta emot lånet?

Om du svarat ja på a, men nej på b och jag istället gav dig helt fritt 2 miljoner för att utveckla företaget, skulle du ta emot de pengarna och börja utveckla ditt företag då?

Efter dessa svar bestämde jag mig för att jag ville intervjua företagsmän med samma frågor. Se nedanför. När jag ställt frågor och fått svar från företagsmännen, där jag lagt till frågan om de var intresserade av riskkapital för att utveckla sina företag bestämde jag mig för att den frågan också skulle gå till företagskvinnorna. Jag insåg att jag borde haft den frågan med tidigare till företagskvinnorna och av resultatet av svaren från företagsmännen blev frågan viktig att ställa till företagskvinnorna. Så jag sände återigen en fråga till företagskvinnorna som löd: Du har tidigare svarat att du kan utveckla ditt företag. Jag har en sista följdfråga. Mycket tacksam för svar. Frågan är: Om du svarat att du kan utveckla ditt företag skulle du ta emot riskkapital till bra villkor, om du erbjöds det?

Det hade då gått några veckor mellan följdfrågorna och det kan vara anledningen att jag inte fick svar från två av kvinnorna.

Jag sökte alltså företagsmän på samma sätt som jag sökt företagskvinnor. Jag sände på nytt mail till många klubbar och till föreningen. Helt slumpmässigt utan att veta om jag sänt till samma tidigare. Jag skrev i mailet: Hej! Jag fick hjälp av er för en tid sedan när jag sökte kvinnor som driver företag och är medlemmar i Rotary. Tack för det. Nu söker jag män som är företagare och

18

medlemmar i Rotary. Jag vill jämföra resultatet jag har fått från undersökningen med

företagskvinnorna. Tacksam om ni vidarebefordrar detta mail till medlemmar inom ert distrikt.

Är du man och företagare samt medlem i Rotary har jag några frågor jag vill ställa till dig.

Kontakta mig på lenalewin@hotmail.com. Jag gör en B-uppsats i genusvetenskap på Högskolan i Gävle. Min handledare är Sarah Ljungkvist, Ph.D.

De svarade på ett ungefär lika som företagskvinnorna, sände ett mail till mig där de skrev: man, företagare och medlem i Rotary, du kan skicka frågor till mig. Jag sände då detta mail till dessa:

Hej! Stort tack för att du ställer upp. Dina svar behandlas anonymt. Det kan komma följdfrågor längre fram, du svarar då i sådana fall bara om du själv vill. När uppsatsen är färdigställd sänder jag den via e-post till dig. Du kan gärna skriva i svaren direkt efter frågorna i mailet. Mina frågor är: 1) Drev du företag innan du blev medlem i Rotary? 2) Har du sökt riskkapital eller tagit ett lån på någon bank, efter att du blev medlem i Rotary? 3) Om du svarat ja på fråga 1:

Hade du tagit lån eller sökt riskkapital innan du blev medlem i Rotary? 4) Har du ansökt om bidrag, stöd på något sätt, via EU, staten etc. 5) Om jag kom med 2 miljoner som du skulle kunna få låna med bra villkor: a) skulle du kunna utveckla ditt företag då? b) skulle du ta emot lånet? 6) Om du svarat ja på a, men nej på b och jag istället gav dig helt fritt 2 miljoner för att utveckla företaget, skulle du ta emot de pengarna och börja utveckla ditt företag då? 7) Om du svarat att du kan utveckla ditt företag skulle du ta emot riskkapital till bra villkor, om du erbjöds det?