Rasspecifik Avelsstrategi för Tibetansk Spaniel
© Copyright 2011. Svensk Specialklubb för Tibetansk Spaniel.
Sida 2 av 13
Innehållsförteckning
Rasspecifik avelsstrategi för Tibetansk Spaniel ... 3
SSTS skall ... 3
Historik ... 3
Population/statistik ... 4
PRA - Progressiv Retinal Atrofi ... 7
Arvsgång ... 7
Målsättning... 7
PRA fall/statistik ... 7
PNP - progressiv nefropati eller renal dysplasi... 8
Arvsgång ... 8
Målsättning... 8
PNP fall/statistik ... 8
Navelbråck ... 9
Arvsgång ... 9
Målsättning... 9
Cherry Eye ... 9
Arvsgång ... 9
Målsättning... 9
Exteriör och mentalitet ... 10
Hälsoenkät ... 11
Ögonpolicy ... 12
Revisionshistorik ... 13
Sida 3 av 13
Rasspecifik avelsstrategi för Tibetansk Spaniel
Svensk Specialklubb för Tibetansk Spaniel (SSTS) mål är att väcka intresse för och främja avel av sunda, mentalt och exteriört goda tibetansk spaniel samt att förvalta rasens specifika egenskaper och attribut enligt den av FCI stadfästa rasstandarden för tibetansk spaniel.
Uppfödarnas val av avelsdjur ligger till grund för bevarandet av denna urgamla hundras. Ärftlig variation är en förutsättning för rasens fortlevnad. Aveln skall vara målinriktad och hållbar. Med hållbar menar SSTS att aveln inte skall leda till brister i hälsa, mentalitet eller exteriör eller att aveln skall frambringa extrema exteriöra avarter. Vidare är det ytterst viktigt att rasens genetiska variation bevaras.
Goda hundar anser SSTS vara typmässigt goda hundar. Typ är summan av alla de egenskaper som tillsammans utgör rasen tibetansk spaniel och som klart skiljer den från alla andra hundraser.
Egenskaperna beskrivs tillsammans med helheten och bakgrunden i FCI:s rasstandard för tibetansk spaniel.
SSTS ansvarar tillsammans med Svenska Kennelklubben (SKK) för hundrasen tibetansk spaniel i Sverige.
Avel skall ske i överensstämmelse med den svenska djurskyddslagstiftningen och enligt SKK:s grundregler.
För att förvalta tibetansk spaniel som den friska och käcka orientaliska hundras den är, har SSTS utarbetat nedanstående riktlinjer som stöd för avelsarbetet.
SSTS skall
Verka för en bred avelsbas
Verka för genetisk variation
Verka för en god hälsa som möjliggör ett långt liv
Motverka exteriöra ytterligheter
Historik
År 1955 importerades den första tibetanska spanieln till Sverige och följande år skedde den första registreringen. En mindre uppfödning av rasen bedrevs i slutet av 1950-talet.
I början av 1960-talet förde rasen en mycket tynande tillvaro men i mitten av decenniet importerades ett antal hundar från England. Flera av dessa importer var dräktiga tikar och registreringarna ökade.
1970 registrerades 36 hundar och under de följande åren ökade rasen stadigt och idag är rasen väl etablerad inom landet.
Sida 4 av 13
Population/statistik
Rasklubben publicerar varje år i klubbtidningen statistik över antal registreringar, antal kullar, snitt kullstorlek samt antal använda hanar. Dessutom kompletteras statistiken med uppgift om vilka hanar, som lämnat tre eller fler kullar under året, se bilaga.
År
Antal registreringar
1997 266
1998 317
1999 309
2000 330
2001 307
2002 344
2003 451
2004 388
2005 351
2006 436
2007 470
2008 481
2009 391
År Antal kullar
1997 88
1998 80
1999 80
2000 91
2001 91
2002 86
2003 92
2004 109
2005 96
2006 114
2007 121
2008 120
2009 98
0 100 200 300 400 500 600
1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009
Antal registreringar
0 20 40 60 80 100 120 140
1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009
Antal kullar
Sida 5 av 13 År
Snitt kullstorlek
1997 4
1998 3,3
1999 4
2000 3,4
2001 3,6
2002 3,6
2003 3,7
2004 3,3
2005 3,8
2006 3,7
2007 3,6
2008 3,9
2009 3,7
År
Använda hanar
1997 55
1998 46
1999 58
2000 51
2001 55
2002 44
2003 43
2004 56
2005 64
2006 58
2007 77
2008 69
2009 60
2,9 3,1 3,3 3,5 3,7 3,9 4,1 4,3
1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009
Snitt kullstorlek
0 10 20 30 40 50 60 70 80 90
1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009
Använda hanar
Sida 6 av 13 År Inavelsgrad
1997 3,10 % 1998 2,70 % 1999 2,50 % 2000 2,90 % 2001 2,70 % 2002 2,50 % 2003 1,70 %
2004 2 %
2005 1,60 % 2006 1,20 % 2007 1,10 % 2008 0,80 % 2009 1,20 %
Inavelsgraden för tibetansk spaniel ligger långt under det av SKK angivna högsta värdet på 6,25 %.
0,00%
0,50%
1,00%
1,50%
2,00%
2,50%
3,00%
3,50%
1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009
Inavelsgrad
Sida 7 av 13
PRA - Progressiv Retinal Atrofi
Är en ärftlig sjukdom som leder till blindhet. Båda ögonen angrips. Sjukdomen debuterar ofta med nattblindhet.
Arvsgång
Autosomalt recessiv
Detta innebär att båda föräldrarna till ett PRA fall kan vara friska anlagsbärare. Vid avel med 2 friska anlagsbärare finns det risk att 25 % får sjukdomen, 50 % blir friska anlagsbärare och 25 % är friska.
Observera att dessa procentsatser är ett genomsnitt då man räknar i mycket stora populationer och är inte tillämpbart i mindre.
Målsättning
Minimering av antalet PRA fall inom rasen.
Tibetansk spaniel ingår sedan 1993-01-01 i SKK:s hälsoprogram avseende PRA. Hälsoprogrammet anger, att ingen tibetansk spaniel får användas i avel, om inte båda föräldradjuren är ögonlysta av auktoriserad ögonveterinär inom ett år vid parning. Inga föräldradjur, PRA fall eller deras avkommor får användas i avel.
I den första skrivningen av RAS rekommenderade SSTS att inte heller helsyskon till PRA fall skall användas i avel. Det är en ståndpunkt, som SSTS vidhåller. Avelsbasen är i dag så stor, att det inte finns någon anledning att avla på helsyskon till PRA fall.
PRA fall/statistik
År 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003
Antal PRA fall 0 2 1 0 0 1 0
År 2004 2005 2006 2007 2008 2009
Antal PRA fall 1 2 2 2 1 0
Animal Health Trust i England bedriver på initiativ av de engelska rasklubbarna för tibetansk spaniel, sedan fler år tillbaka forskning för att hitta den gen, som förorsakar PRA.
Rasklubben i Sverige har bidragit med att skaffa fram blodprov från drabbade individer samt att DNA skickats från hundar 7 år eller äldre, som ögonlysts utan anmärkning.
SSTS har även bidragit ekonomiskt till forskningen.
Sida 8 av 13
PNP - progressiv nefropati eller renal dysplasi
Är en defekt där hunden föds med underutvecklade njurar. Ett antal nefroner, som är de minsta funktionella enheterna i en njure, når av någon okänd anledning inte full mognad. Detta leder till att njurarna inte får full kapacitet exempelvis vad gäller rening av kroppens avfallsprodukter eller produktion av hormonet erytroprotein, som är nödvändigt för bildandet av röda blodkroppar. Hur sjukdomen kommer att yttra sig eller hur länge hunden kommer att leva beror på hur
underutvecklade njurarna är, vilket tycks variera mycket från individ till individ.
Arvsgång
Autosomalt recessiv
Detta innebär att båda föräldrarna till ett PNP fall kan vara friska anlagsbärare. Vid avel med 2 friska anlagsbärare finns det risk att 25 % får sjukdomen, 50 % blir friska anlagsbärare och 25 % är friska.
Observera att dessa procentsatser är ett genomsnitt då man räknar i mycket stora populationer och är inte tillämpbart i mindre.
Målsättning
Att minimera PNP inom tibetansk spaniel.
För att kunna ställa en slutgiltig diagnos och därmed särskilja progressiv nefropati från andra njursjukdomar krävs mikroskopisk undersökning av njurvävnad så kallat njurbiopsi. I Sverige görs dessa undersökningar på histopatologiska laboratorium, exempelvis Biovet i Stockholm, patologiska avdelningen vid Sveriges lantbruksuniversitet eller Statens veterinärmedicinska anstalt i Uppsala.
Inga föräldradjur eller helsyskon till PNP fall skall användas i avel. För att få större kunskap om PNP är det viktigt att varje tibetansk spaniel som avlivas på grund av njursjukdom får njurarna obducerade och att en njurbiopsi blir gjord för att kunna fastställa om det rör sig om PNP eller någon annan njuråkomma. Bidrag till kostnad för obduktion och njurbiopsi kan sökas genom SSTS hälsofond.
Resultatet av den utförda mikroskopiska undersökningen meddelas förutom till remitterande veterinär även till ansvarig veterinär vid Sveriges lantbruksuniversitet.
Ansvarig veterinär skickar kopia av utlåtandet till rasklubben, som kontaktar ägaren till hunden för att få ett skriftligt medgivande att publicera fallet i klubbens medlemstidning samt att registrera fallet centralt hos SKK.
PNP fall/statistik
År 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003
Antal PNP fall 0 0 1 0 1 1 1
År 2004 2005 2006 2007 2008 2009
Antal PNP fall 1 0 0 0 1 0
Sida 9 av 13
Navelbråck
I den första versionen av RAS angavs att små navelbråck är frekvent förekommande inom rasen. I den 2009 genomförda hälsoenkäten uppger 24.71 % av samtliga ägare till tibetansk spaniel att deras hund har navelbråck (148 personer). 22 av dessa fall har lett till operation.
Arvsgång
Arvsgången är inte klarlagd.
Målsättning
Att minska frekvensen navelbråck inom tibetansk spaniel.
SSTS rekommenderar att det ena föräldradjuret vid avel skall vara utan navelbråck vilket innebär en skärpning då SSTS tidigare rekommenderade ”att ena föräldradjuret vid avel helst skall vara utan navelbråck”. SSTS rekommenderar uppfödarna att inte avla på stora grava navelbråck.
Cherry Eye
Bakom tredje ögonlocket (blinkhinnan) sitter en tårkörtel. Den kan falla fram och syns då som en röd svullnad i inre ögonvrån. Det orsakas av att körteln har dåligt fäste. Operation krävs för att få tillbaka körteln på sin normala plats.
Arvsgång
Ärftlighet misstänks.
Målsättning
Att minska antalet fall av Cherry Eye inom rasen. Ingen avel skall ske på drabbad hund.
Sida 10 av 13
Exteriör och mentalitet
Tibetansk spaniel är en urgammal hundras som finns och har funnits i de tibetanska munkarnas kloster i århundraden. Idag räknas Storbritannien som rasens hemland.
En tibetansk spaniel är en liten alert och pigg orientalisk hundras som i alla avseenden skall vara
”lagom”. Den passar lika bra i en pensionärsfamilj som i en barnfamilj. Rasen är robust och framåt.
Exteriört utmärks den av en lätt rektangulär kroppsform. Mankhöjden skall vara något lägre än kroppslängden mätt från manken till svansroten. Den skall idealt vara 10 tum (c:a 26 cm) hög och väga mellan 4 - 7 kg. Rörelserna skall vara fria, raska och parallella. Den har ett litet huvud som bärs upp av en måttligt kort, väl ansatt hals. En tibetansk spaniel skall ha måttliga vinklar och är på grund av detsamma en utmärkt klättrare. Pälsen skall följa kroppens kontur.
Temperamentet skall vara livligt. Tibetansk spaniel är en nyfiken och vaksam hundras. Den är ofta inte intresserad av främlingar. I den engelska standarden står det att den skall vara ”aloof to strangers”, avståndstagande gentemot främlingar.
Ett lätt underbett med bredd mellan hörntänderna är önskvärt. Hunden bör heller inte visa tunga eller tänder när munnen är stängd.
En tibetansk spaniel är en kvick, elegant och mycket alert hund.
SSTS har haft officiella mätningar av rasen. Resultaten visar på en klar avvikelse uppåt. 78 % av hanarna låg på 26 - 28 cm, medan tikarna fanns mellan 25 - 27 cm. Allt tämligen jämt fördelat i samtaliga åldersgrupper från 9 månader till över 7 år. Mankhöjden ligger lite över normalstorlek, men våra tibetanska spaniels skiljer sig enligt tillfrågade exteriördomare inte från övriga länders populationer.
SSTS anser att det är ytterst viktigt att förvalta alla rasens rastypiska attribut och inte förändra eller förädla den, varken exteriört eller mentalt. Vi ha ett mycket gammalt kynologiskt arv att förvalta.
Rasen är sund. Mången tibetansk spaniel blir 13 - 14 år eller äldre. SSTS strävar efter att rasen skall förbli den lilla roliga, robusta hund den alltid varit, nämligen en hundras utan överdrifter och i alla avseende lagom.
Sida 11 av 13
Hälsoenkät
2009 fick styrelsen i uppdrag att genomföra en hälsoenkät på rasen. En tidigare hälsoenkät hade genomförts men det var mer än 10 år sedan. Vi hade dessutom fått påstötning av SKK, att vi vid vår redigering av RAS skulle angiva, vad som hade hänt i hälsohänseende sedan den första RAS skrevs.
Syftet med hälsoenkäten var att få kunskap om rasens hälsostatus och eventuellt kunna lokalisera några problemområden.
Med resultatet från denna enkät som grund och fortsättningsvis ny enkät vart femte år, skall vi kunna följa upp om vårt mål, att sänka antalet problem, har uppfyllts. Även om vi anser att tibetansk spaniel är en frisk hundras, kan vi inte ignorera att vissa problemområden finns och målet är naturligtvis att dessa minimeras.
Beslutet togs att gå ut med 1000 enkäter och urvalet gick till så, att vi från SKK:s ägarregister
plockade ut varannan ägare till tibetansk spaniel. Hade ägaren fler hundar, skulle den hund beskrivas, som i ålder låg närmast fem år. Frågorna togs fram genom att studera andra rasers enkäter samt frågeområden från Agrias försäkringsstatistik. Vi redovisar här endast svar som rör hälsofrågor. För att kunna göra jämförelser inom materialet delades svaren upp i grupperna 0-5 år, 5-10 år samt 10 år och äldre.
604 svar inkom och av dessa kunde 599 användas, En svarsfrekvens på 60 %, Vid årsmötet 2010 presenterades resultatet av enkäten för första gången och har även publicerats i nr 2 2010 i rasklubbens tidning.
Syftet med hälsoenkäten var att få kunskap om rasens hälsostatus och om det fanns eventuella problemområden. Några svarskategorier utmärker sig. Den största är navelbråck, där 24.71 % av ägarna (148 personer) angett att deras hund har navelbråck. Av dessa har 22 stycken lett till
operation. Att rasen har problem med navelbråck är känt sedan tidigare och i den första utgåvan av RAS rekommenderades att inte para två bråckdrabbade individer med varandra. Om dessa
rekommendationer har följts och lett till någon minskning är okänt. Dock om man gör en jämförelse mellan procenttalen i de olika ålderskategorierna kan man utläsa att 22.41 % inom åldersgruppen 0-5 år var drabbade och 29.02 % inom åldersgruppen 5-10 år vilket kan tyda på att anvisningarna har gett ett visst resultat. Utvecklingen beträffande navelbråck är en fråga, som rasklubben får fortsätta att följa. Det är i fortsättningen viktigt att följa rekommendationen att två drabbade individer inte skall paras med varandra.
15.6 % har angett, att deras hund drabbats av tandsten och problemen ökar ju äldre hundarna är.
Den tredje största svarskategorin är cherry eye med 8.33 %. Här har förekomsten ökat under de senaste 10 åren, då endast 3.61 % av ägarna till hundarna över 10 år angivit, att deras hund drabbats medan det i åldersgrupperna under 10 år är över 9 %. Ingen avel ska ske på drabbad individ.
Vanligt förekommande enligt enkäten är också klåda/mjäll med 7.85 %. Här hade det varit av intresse att veta, om det är klåda eller mjäll, som är det största problemet, då klåda kan orsaka stort lidande för den drabbade individen. I en framtida hälsoenkät är det viktigt att separera klåda från mjäll och också försöka få ett svar på vad som är orsaken till klådan.
Sida 12 av 13
Ögonpolicy
I samband med hälsoenkäten och arbetet med att revidera RAS beslutade SSTS att även ta fram en ögonpolicy för rasen. Tidigt kontaktades ögonveterinär Lennart Garmer och han har faktagranskat och godkänt slutresultatet. Se Bilaga.
Sida 13 av 13
Revisionshistorik
2004-10-12 SSTS fastslår RAS och lämnar in denna till Svenska Kennelklubben.
2006 Uppdaterad med resultat från den officiella mätningen som är gjord inom rasen.
2007 Statistik för nuvarande population, PRA och PNP fall uppdateras.
2008-04-07 Statistik för nuvarande population, PRA och PNP fall uppdateras.
2009-01-11 Layout omarbetad.
”Rasanpassad avelsstrategi” ändrad till ”Rasspecifik avelsstrategi” i enighet med benämning i protokoll efter ”Svenska Kennelklubbens
Kennelfullmäktige 2001”.
Flyttat text rörande målsättning för PRA så att den står under rubriken
”Målsättning” i stället för under ”Arvsgång”.
Förtydligande informationen om arvsgången av PNP och ändrat så att även helsyskon tas bort från avel liksom föräldradjuren vid kända PNP fall.
2009-03-01 Statistik uppdaterad.
2010-10-16 Revidering inför RAS version 2.
2010-12-05 Korrigeringar som inkommit efter utskick till lokalavdelningarna gällande årtal för hälsoprogram för PRA ska vara 1993 och inte 1994. SSTS har även bidragit ekonomiskt till forskningen gällande PRA. Önskas ersättning för obducering gällande PNP går detta att söka ur SSTS hälsofond.
2011-03-16 Ändring av formulering gällande användande av hund med gravt navelbråck enligt förslag från SKKs granskare.
2011-04-04 Den av SSTS reviderade avelsstrategin antogs av SKK.
