Till:
Utrikesdepartementet ud.cso-dialog@gov.se
Stockholm 9 oktober 2014
Ang: Remissyttrande från LO-TCO Biståndsnämnd avseende Överenskom- melse mellan regeringen och svenska civilsamhällesorganisationer inom Sve- riges bistånd
Vi välkomnar förfrågan om remissyttrande och den lyhördhet som visats i och med att relativt lång tid utverkats för remissyttrande kring Överenskommelse mellan regeringen och svenska civilsamhällesorganisationer inom Sveriges bistånd. Detta har möjliggjort goda diskussioner.
LO-TCO Biståndsnämnd uppskattar även den konsultativa process som arbetet utgjort och sätter stort värde i att regeringen på detta vis prioriterat en nära dialog med civilsamhället.
Vänligen finn vårt remissvar bifogat.
Vänligen,
Kristina Henschen Kanslichef
LO-TCO Biståndsnämnd
Remissyttrande från LO-TCO Biståndsnämnd avseende Överenskommelse mellan regeringen och svenska civilsamhällesorganisationer inom Sveriges bistånd
Detta remissvar är uppdelat i två delar:
1. Övergripande synpunkter, och 2. Detaljerad genomgång.
1. Övergripande synpunkter:
1.1 Remissförfarandet. Den 11 augusti 2014 erhölls utkastet till överens- kommelse för remiss, och svar ombedes inkomma senast 8 (10) oktober 2014. LO-TCO Biståndsnämnd noterar och uppskattar den modifierade tidsplan för remissförfarandet, och att önskemålen om förlängd tidsaspekt tagits i beaktan då en mer trovärdig process erhålls (ref Biståndspolitiska plattformen). Med tanke på att det råder frågetecken huruvida överens- kommelsen är förankrad med tidigare oppositionspartier framhåller vi att detta är centralt för att uppnå en långsiktig vision.
Vi föreslår att överenskommelsen förankras brett politiskt innan den färdigställs.
1.2 Typ av dokument. Dokumentet (hädanefter den så kallade överenskom- melsen) initierades av regeringen och lanserades i budgetpropositionen för 2014 under benämningen ”kontrakt”. Idag är den på remiss under benäm- ningen ”överenskommelse”. Dess juridiska status kvarstår som oklar, sär- skilt då referenserna till ett kontrakt respektive överenskommelse kan tolkas som att Sveriges regering har för avsikt att reglera det civila sam- hället, vilket inte är demokratisk godtagbart då det civila samhället är (lik- som ex massmedia) i en demokratisk stat bör betraktas som ett av sam- hällets grundpelare vilket har rätt att verka utifrån sin egen (oreglerade) demokratiska rätt. Därför bör dokumentet istället likställas med en vision, position alternativt avsiktsförklaring, och civilsamhällets nuvarande åtagan- den omformuleras till avsikter.
Vi föreslår ett tydliggörande av regeringens intentioner. Dokumentet bör döpas om till Gemensam vision för regeringen och den svenska civilsamhällesorganisationer inom Sveriges bistånd, alternativt Gemensam avsiktsförklaringalt position. Åtagan- den bör formuleras som avsikter.
1.3 Syfte. LO-TCO Biståndsnämnd välkomnar en förbättrad, långsiktig dialog mellan regering och civilsamhällesorganisationer, och bedömer detta vara en prioriterad fråga inom det svenska utvecklingssamarbetet. Den så kallade överenskommelsens syfte stämmer dock inte överens med de
omfattande åtaganden som sedan föreslås i dokumentet, utgör åtaganden som går bortom dialogsyftet.
Vi föreslår att syftet speglar resterande dokument i form av avsikter (åtaganden) som endast relaterar till syftet, alternativt att syftet vidgas till att omfatta en bredare an- sats.
1.4 Mål. Vi välkomnar en förbättrad dialog och att denna sker med rätt kontak- ter och i god tid vad gäller beslut som tas i utvecklingsfrågor. Vi ställer oss frågande till att ett mål skulle vara att det svenska civila samhället ska er- kännas av regeringen, vilket vi förutsätter redan är fallet. Vad gäller delning av kontaktuppgifter i specifika syften se kommentar nedan.
1.5 Utvärdering och målgrupp. Vi noterar att den så kallade överenskom- melsen kommer att utvärderas (sid 3, pkt 6;4), vilket medför att den bör åt- följas av en resultatinriktad plan med målsättningar på olika nivåer, indika- torer och ingångsvärden, då formuleringarna ”värna”, ”främja”, ”samråda”
med mera framstår som oklara i både ambitionsnivå och i konkreta termer.
Vi anser även att en förbättrad dialog ska tydligare omfatta de organisat- ioner som väljer att inte ansluta sig till den så kallade överenskommelsen, och att detta tydliggörs i ännu större utsträckning (sid 2, pkt 4:6).
Vi föreslår att resultatbilaga utarbetas för att möjliggöra utvärdering, alternativt att utvärderingen lyfts från dokumentet (sid 3, pkt 6;4). Skrivningar med en långsiktig dialog bör tydligare omfatta civilsamhällets alla representanter och dessa bör även innefatta deltagande i möten mm. (sid 2, pkt 4:6).
1.6 Vi söker klargörande kring relationen mellan Överrenskommelsen och de åtaganden som gjorts i ”Sweden’s Open Government Partnership Action Plan 2014-2016” där exempelvis åtagande 4.2 (sid 11) anges: ”Negotiate and implement a compact between the Government and Swedish civil society organisations that enhances dialogue and outlines these organisations’ role in Swedish aid.”
Vi föreslår att motiven för denna överenskommelse klarläggs visavi ”Sweden’s Open Government Partnership Action Plan 2014-2016”.
2. Detaljerad genomgång.
2.1 Sid 5, avsnitt 7.2.2. I denna skrivning åtar sig civilsamhällesorganisationer att i möjligaste mån dela med sig av kunskap, erfarenheter, perspektiv och kon- takter. Men i världen pågår kränkningar av de fackliga rättigheterna. Ofta or- ganiserar sig arbetstagare, trots att de riskerar hot, avsked, fängelse, sexuella trakasserier, tortyr och i värsta fall mord, visar Världsfacket IFS årliga rapport
om kränkning av mänskliga och fackliga rättigheter. Bland de sämst rankade länderna i Världsfackets rättighetsindex finns Vitryssland, Colombia och Qatar– länder som är kända för svag demokrati och omfattande kränkningar av mänskliga rättigheter. Men bland de 32 sämst rankade länderna finns också Bangladesh, Zambia och Turkiet – länder där flera svenska företag har verksamhet i eller produktion via underleverantörer. Regeringar i minst 35 länder har gripit eller fängslat arbetstagare för att mota deras krav på demo- kratiska rättigheter, schysta löner, säker arbetsmiljö och trygga jobb. Mord på fackliga ledare har skett i tio länder: Kambodja, Bangladesh, Filippinerna, Mexiko, Honduras, Guatemala, Colombia, Mauretanien, Egypten och Benin.
Arbetstagare har blivit avskedade eller avstängda från arbete i minst 53 länder efter att ha försökt förhandla fram bättre arbetsvillkor. Minst 87 länder utesluter vissa yrkesgrupper från strejkrätten i nationella lagar eller rättspraxis.
I denna riskmiljö är det inte möjligt för den fackliga rörelsen att ingå ett åta- gande med en regering om att dela med sig av de fackliga kontakterna. Detta kan även innebära en förtroendefråga i förhållande till våra utsatta samarbets- parter.
Vi föreslår följande skrivning/tillägg:
Att skrivingen om att dela ev kontakter helt lyfts ut ur dokumentet för att säkerställa att denna formulering inte missförstås.
2.2 Sid. 7.3.2:2, Skrivingen omfattar åtagande att verka för samordning och harmonisering med andra civilsamhällesorganisationer. I ljuset av centrala åtaganden i Paris, Accra och Busan, bör dock civilsamhällets inneboende dynamik lyftas, och att denna kan innebära att just samordning och harmoni- seringsåtagandet riskerar att underminera denna flora av röster och perspek- tiv, arbetsmetoder och tillvägagångssätt som civilsamhällets representanter använder sig av. Som del av det fackliga arbetet är enighet centralt, samtidigt som exempelvis konflikt utgör ett arbetsredskap, till vilket den fackliga rörelsen aldrig kommer att tillåta kompromiss.
Vi föreslår följande skrivning/tillägg:
Att skrivningen om samordning och harmonisering lyfts bort som ett särskilt åta- gande mellan civilsamhällesorganisationer.
Sid 2, pkt 4:5 ang prop 2009/10:55. Överenskommelsen utgår från de sex principer som återfinns i propositionen ”En politik för det civila samhället”. Politiken i denna proposition har följts upp bland annat genom CIVOS rapport ”En uppföljning av poli- tiken för det civila samhället -ur det civila samhällets perspektiv” (februari 2012) där bland annat dialogprocessen kritiserats. Det framgår inte i överenskommelsen
huruvida erfarenheterna och lärdomarna från dialogen mellan civilsamhällesorgani- sationer verksamma i Sverige och regeringen (enligt prop 2009/10:55) tagits tillvara.
Vi föreslår följande skrivning/tillägg:
Förtydliga om erfarenheterna och lärdomarna från dialogen mellan civilsamhällesor- ganisationer verksamma i Sverige och regeringen (enligt prop 2009/10:55) tagits till- vara, och vad detta resulterat i.
Sid 4, pkt 7.2.1 Regeringen har inte rutiner för dialog med det svenska civilsamhället vad gäller globala frågor av vikt, som i fallet med utvecklingseffektivitet, nya millenni- emål, finansiering av utveckling, etc. Dessa globala processer borde vara självklara arenor där civilsamhället i kraft av sitt egenvärde som utvecklingsaktör kan bidra med värdefull input tillsammans med regeringen.
Vi föreslår följande skrivning/tillägg:
Regeringen åtar sig att skapa rutiner för att regelmässigt bjuda in civilsamhället till dialog inför processer i globala sammanhang samt ha tydliga rutiner för att civilsam- hället ska ingå i delegationer till sådana processer.
Sid 8, pkt 7.6.2:1 Varför avses stärkandet av endast den kulturella mångfalden? Av de sex principer som överenskommelsen utgår ifrån och som också återfinns i pro- position 2009/10:55 är den sjätte principen den om mångfald. Definitionen på mång- fald handlar om ”identitet, antal organisationer, typ av organisationer och verksam- hetsområde”.
Vi föreslår följande skrivning/tillägg:
Bredda mångfaldsbegreppet till att inkludera ”identitet, antal organisationer, typ av organisationer och verksamhetsområde” men även andra relevanta aspekter av mångfaldsbegreppet samt definiera vad termen ´kulturell mångfald´ avser.
