Redovisning för verksamhetsåret 2010

(1)

- DET ÄR VI SOM ÄR TRIVSELBYGDENS BANK -

Redovisning för verksamhetsåret

2010

Bild från Inganäs, Mjöbäck

(2)

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Förvaltningsberättelse 2

Fem år i sammandrag 6

Resultaträkning 9

Balansräkning 10

Kassaflödesanalys 12

Not om redovisningsprinciper 13

Not om finansiella risker 19

Noter till resultaträkning ( nr 1-10 ) 26 Noter till balansräkning ( nr 11-21 ) 31

Övriga noter 34

22 Ansvarsförbindelser 34

23 Åtaganden 34

24 Finansiella tillgångar och skulder 34

Not om kapitaltäckning 35

Företagsstyrning 37

Huvudmän och styrelse 38

Revisionsberättelse 40

Sparbankens huvudmän 41

Sparbankens styrelse, valberedning och revisor 42

Sparbanksfakta 43

Sparbanksstämman med huvudmännen äger rum fredagen den 15 april 2011 klockan 18.30, Påarps Gård i Håcksvik.

1

(3)

2 REDOVISNING FÖR VERKSAMHETSÅRET 2010

___________________________________________________________________________

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

Styrelsen för Mjöbäcks Sparbank, organisationsnummer 565000-6520, får härmed avge årsredovisning för sparbankens verksamhet 2010. Sparbankens 107:e verksamhetsår.

Verksamhetens art och inriktning

Mjöbäcks Sparbank bedriver traditionell bankverksamhet med inriktning mot privatpersoner,

småföretag samt jord- och skogsbruk företrädelsevis inom delar av Svenljungas, Marks och Falkenbergs kommuner. Sparbanken ger hög personlig service och satsar på rådgivning mot privatpersoner med speciell inriktning på pensionssparande, boendefinansiering och försäkringar.

Internetbanken och Telefonbanken är två viktiga kanaler för sparbankens kunder utöver bankens kontor i Överlida.

Mjöbäcks Sparbanks särart på den lokala marknaden visas bland annat genom stödet till föreningar och byalag inom verksamhetsområdet.

Sparbanken är medlem i Sparbankernas Riksförbund och har samarbetsavtal med Swedbank AB.

Sparbankens ställning

Affärsvolymen ökade med 9,8 % till 1 727 391 tkr (1 573 549 tkr). Av affärsvolymen ligger 29,5 % utanför balansräkningen.

Mjöbäcks Sparbanks balansomslutning ökade med 15,7 % till 757 195 tkr (654 245 tkr).

Medelomslutningen (MO) ökade med 17,5 % till 706 912 tkr (601 599 tkr).

Inlåningen ökade med 15,8 % till 616 267 tkr (532 282 tkr). Värdet av förmedlat sparande i Swedbank Roburs värdepappersfonder uppgick till ca 274 mkr vid 2010 års slut (244 mkr vid 2009 års slut).

Utlåningen ökade med 4,5 % och uppgick till 597 174 tkr (571 298 tkr). Summan av förmedlade krediter till Swedbank Hypotek uppgick till ca 138 mkr vid 2010 års slut (136 mkr vid 2009 års slut).

Kapitalbasen uppgick till 73 017 tkr. Vid beräkning av kapitalbas har innehavet av aktier i Swedbank enligt reglerna om kapitaltäckning, avräknats i sin helhet. Lagstadgade minimikapitalkrav för

kreditrisker är 33 759 tkr och för operativa risker 2 526 tkr, totalt 36 285 tkr. Vilket innebär att kapitalbasen är 2,01 gånger större än minimikapitalkravet. Mer information finns att läsa i noten om kapitaltäckning på sidan 35.

Under 2010 skedde ett trendbrott såtillvida att inlåningen ökade mer än utlåningen. Detta har medfört att

sparbankens likviditet förbättrats under året. Sparbanken har som likviditetsreserv en kontokredit på 40

mkr. För mer information om likviditeten hänvisas till kassaflödesanalysen på sidan 12 samt not om

finansiella risker på sidan 19.

(4)

3 Sparbankens resultat

De för sparbanken relativt höga reserveringarna för befarade kreditförluster under 2008 och 2009 (2 839 tkr respektive 1 440 tkr) minskade under 2010 och uppgick till 179 tkr.

Utdelning från sparbankens Swedbankaktier uteblev även under 2010. Räntenettot minskade obetydligt med 0,4% till 13 633 tkr (13 682 tkr). Räntenettot under första halvåret var endast 6 356 tkr men andra halvårets höjda ränteläge ökade den tidigare låga räntemarginalen så att räntenettot nådde 2009 års nivå.

Provisionsnettot ökade tack vare ökade intäkter överlag samtidigt som kostnaderna ökat långsammare.

Sparbankens försäljning av 38 000 aktier Swedbank A medförde en reavinst på 1 911 tkr som ingår i nettoresultatet av finansiella transaktioner. Reavinsten är den huvudsakliga förklaringen till den förbättrade rörelseresultatet före kreditförluster 8 763 tkr (6 213 tkr) en förbättring med 41 %.

Reavinsten har uppstått då värdet av Swedbankaktierna skrevs ned och belastade 2008 års resultat.

Bortsett från nedskrivningen var försäljningspriset i nivå med ursprungligt anskaffningsvärde.

Lägg därtill de lägre kreditförlusterna och sparbankens rörelseresultat förbättrades med 79 % till 8 548 tkr (4 773 tkr).

På sidan 6 och 7 framgår nyckeltal som beskriver sparbankens ställning och resultat.

Risker och osäkerhetsfaktorer

I verksamheten exponeras sparbanken för risker. De risker styrelsen identifierat som mest betydande för sparbanken är kreditrisk, likviditetsrisk, aktiekursrisk, ränterisk och operativa risker. Sparbanken arbetar kontinuerligt med att bedöma och begränsa riskerna. Av styrelsen fastställda instruktioner och limiter syftar till att begränsa riskerna i verksamheten. I noten om finansiella risker på sidan 19 beskrivs riskerna.

Kreditrisken är sparbankens största risk. Bedömningen av eventuella förlustengagemang är också den största osäkerhetsfaktorn i bokslutet.

Samarbete med och aktieägande i Swedbank

I november 2010 tecknades ett nytt samarbetsavtal mellan sparbanken och Swedbank vilket löper till 30 juni 2017. Avtalet reglerar bland annat sparbankens kostnad för användande av IT-system,

produktkoncept och kunderbjudanden. Även sparbankens provisionsintäkter för förmedling av

produkter till Swedbank regleras i samarbetsavtalet. Fristående sparbanker ser det som strategiskt viktigt att utöver samarbetsavtalet även vara en stor aktieägare i Swedbank AB. Innehavet ses som långsiktigt.

Swedbanks styrelse har föreslagit till bolagsstämman år 2011 att utdelningen på stam och preferensaktier skall återupptas.

Innehavet av aktier i Swedbank är Mjöbäcks Sparbanks enskilt största engagemang. Vid beräkning av sparbankens kapitalbehov för verksamheten räknas hela värdet av aktieinnehavet i Swedbank bort. Detta innebär att sparbanken har oförändrat god kapitalbas oavsett utveckling av aktiekursen i Swedbank.

Läs mer om detta i noten om kapitaltäckning på sidan 35.

Under året har styrelsen beslutat sälja en mindre del av innehavet (sålt 38 000 st Swedbank A), vilket

inneburit marginell förbättring av sparbankens kapitalbas.

(5)

4 I årsredovisningen har aktieinnehavet i Swedbank värderats till börskursen 93,80 för Swedbank A och 95,90 för Swedbank preferens vilket gällde vid årsskiftet. I början av 2011 har Swedbanks börskurs stigit. Varje krona börskursen stiger innebär ca 355 tkr i ökat eget kapital för Mjöbäcks Sparbank, motsvarande minskning sker vid en kursnedgång.

Övriga aktieinnehav

Samtliga innehav är föranledda av sparbankens affärsverksamhet. Värdet av aktierna i Sparbankernas Kort AB har skrivits ned med 36 tkr till noll då sparbanken inte använder sig av detta bolags tjänster.

Vad gäller innehavet i Sparbankernas Försäkrings AB finns ett ägaravtal som säger att deltagande sparbanker ska ha en ägarandel motsvarande de andelstal som styr försäkringspremierna.

På grund av detta såldes under året 82 st aktier.

Personal

Personalstyrkan är oförändrad men viss ökning av arbetad tid har skett då deltidsanställda ökat sin tjänstgöringsgrad. Sparbanken har för närvarande 3 st privatrådgivare och 2 st företagsrådgivare.

Omvärldsförändringar medför ständiga krav på utbildning av sparbankens personal. Under året har personalen genomgått utbildning för miljö, säkerhet och uppgradering av samtliga rådgivningsrätter. En privatrådgivare har genomgått utbildning inför SwedSec licensiering. En privatrådgivare har dessutom utbildats och fått godkänd examination i ämnet försäkringsförmedlarens roll och ansvar.

Ersättningar till sparbankens ledning beskrivs i not nr 5 på sidan 28.

Miljöcertifiering

Mjöbäcks Sparbank miljöcertifierades i juni 2009 enligt ISO 14001. Miljöarbetet sker parallellt med övrigt arbete i sparbanken och syftar till ständiga förbättringar. Under 2010 har genom miljöarbetet antalet betalningar via pappersutskick minskat till förmån för elektroniska betalningar och antalet mil med bil i tjänsten minskat.

Under 2011 planeras en ombyggnad av ventilationssystemet som syftar att sänka elförbrukningen.

Förväntad framtida utveckling

Med nuvarande kända förutsättningar är prognosen för 2011 års rörelseresultat 7,2 mkr.

Övrigt

I december 2009 lade SEB ner sitt kontor i Överlida vilket var det enda kvarvarande konkurrerande bankkontoret inom Mjöbäcks Sparbanks verksamhetsområde. Detta är en av anledningarna till sparbankens goda inlåningsökning under 2010.

Samarbetet kring sakförsäkringar med Dina Försäkringar Ätradalen har startats upp och fördjupats

under året.

(6)

5 Genom ett ökat samarbete med Swedbank Försäkringar finns en försäkringsspecialist på sparbanken en gång per månad för rådgivning av försäkringstjänster.

Samarbete har under året inletts med Swedbank Juristbyrå vilket har resulterat i att sparbanken nu även kan förmedla juridiska tjänster på sparbankens kontor. De tjänster som erbjuds är arvsskifte, bodelning, kompanjonavtal, samboavtal, testamente etc.

Sparbanken har under året fastställt nya och mer omfattande instruktioner kring likviditetshantering utifrån Finansinspektionens nya regler. Förberedelser har gjorts inför kommande strängare

likviditetsregler.

Förslag till vinstdisposition

Sparbankens vinst enligt balansräkningen för 2010 5 587 tkr Styrelsen föreslår att detta belopp disponeras enligt följande:

- Överföres till reservfonden 5 587 tkr

Reservfonden består av sparbankens sparade vinstmedel och syftar till att stärka sparbanken mot eventuella förluster i framtiden. Efter årets avsättning uppgår Reservfonden till 85 944 tkr.

Fond för verkligt värde inkluderar den ackumulerade nettoförändringen av verkligt värde på finansiella tillgångar som kan säljas fram till dess att tillgången bokas bort från balansräkningen. Nedskrivningar redovisas i resultaträkningen även om inte den finansiella tillgången tagits bort från balansräkningen.

Sparbankens ekonomiska ställning ger inte upphov till annan bedömning än att sparbanken kan förväntas fullgöra sina förpliktelser på såväl kort som lång sikt. Styrelsens bedömning är att

sparbankens egna kapital såsom det redovisas i årsredovisningen är tillräckligt stort i förhållande till

verksamhetens omfattning och risk.

(7)

FEM ÅR I SAMMANDRAG, tkr 2010 2009 2008 2007 2006

Volym

Utlåning till allmänheten 597 174 571 298 509 453 461 653 424 446

Förändring under året, % 4,5 12,1 10,4 8,8 6,3

Inlåning från allmänheten 616 267 532 282 498 038 479 775 401 550

Medelomslutning (MO) 706 912 601 599 584 589 552 421 472 083

Affärsvolym, ultimo 1 727 391 1 573 549 1 365 899 1 372 066 1 216 932

Förändring under året, % 9,8 15,2 -0,4 12,7 12,6

Av sparbanken förvaltade och förmedlade kundvolymer Kapital

Soliditet

Beskattat eget kapital + eget kapitalandel av obeskattade

reserver i % av balansomslutningen 14,07 14,15 13,36 16,72 20,08

Kapitaltäckningskvot

Kapitalbasen/totalt minimikapitalkrav 2,01 1,89 2,18 2,33

Primärkapitalrelation

Primärkapital i % av riskvägda placeringar 16,92 16,32 19,07 20,44 Resultat

Placeringsmarginal

Räntenetto i % av MO 1,94 2,27 2,44 2,32 2,54

Rörelseintäkter/affärsvolym

Räntenetto + rörelseintäkter i % av

genomsnittlig affärsvolym 1,17 1,13 1,36 1,33 1,48

Rörelseresultat/affärsvolym Rörelseresultat i % av

genomsnittlig affärsvolym 0,52 0,32 -0,74 0,60 0,75

Räntabilitet på eget kapital

Rörelseresultat efter schablonskatt

i % av genomsnittligt eget kapital 6,33 4,13 -8,19 5,56 6,39

KI-tal före kreditförluster

Summa kostnader exkl kreditförluster och värdeförändring på övertagen egendom

i relation till räntenetto + rörelseintäkter 0,55 0,63 0,56 0,53 0,47 KI-tal efter kreditförluster

Summa kostnader inkl kreditförluster och värdeförändring på övertagen egendom

i relation till räntenetto + rörelseintäkter 0,56 0,71 0,71 0,55 0,49

6

(8)

FEM ÅR I SAMMANDRAG, tkr 2010 2009 2008 2007 2006

Osäkra fordringar och kreditförluster

Reserveringsgrad för osäkra fordringar Reservering för sannolika förluster i %

av osäkra fordringar brutto 43,07 35,99 43,64 22,45 16,00

Andel osäkra fordringar

Osäkra fordringar netto i % av total utlåning till

allmänheten 0,84 1,20 1,36 0,98 1,12

Kreditförlustnivå

Kreditförluster i % av ingående balans för utlåning

till allmänheten 0,03 0,28 0,61 0,10 0,10

Övriga uppgifter

Medelantal anställda 9 9 8 8 7

Antal kontor 1 1 1 1 1

Personalkostnader i % av MO 0,81 0,90 0,93 0,92 0,94

7

(9)

FEM ÅR I SAMMANDRAG, tkr 2010 2009 2008 2007 2006

RESULTATRÄKNING

Räntenetto 13 633 13 682 14 238 12 826 11 992

Provisioner, netto 3 528 2 897 2 598 3 218 2 845

Nettoresultat av finansiella transaktioner 2 161 14 -23 -11 24

Övriga intäkter 9 24 1 675 1 349 2 067

Summa intäkter 19 331 16 617 18 488 17 382 16 928

Allmänna administrationskostnader -9 210 -8 925 -8 711 -7 730 -6 820

Övriga rörelsekostnader¹ -1 358 -1 479 -1 564 -1 467 -1 105

Kreditförluster -179 -1 440 -2 839 -433 -401

Summa kostnader -10 747 -11 844 -13 114 -9 630 -8 326

Nedskrivning finansiella tillgångar -36 0 -15 385 0 0

Rörelseresultat 8 548 4 773 -10 011 7 752 8 602

Bokslutsdispositioner, netto -1 600 -1 200 -250 0 0

Skatter -1 361 -949 -1 022 -1 814 -2 094

Årets resultat 5 587 2 624 -11 283 5 938 6 508

1 inkl avskrivningar på materiella anläggningstillgångar

BALANSRÄKNING

Kassa 1 647 1 602 1 549 1 625 1 955

Utlåning till kreditinstitut 88 999 47 190 52 608 85 260 39 508

Utlåning till allmänheten 597 174 571 298 509 453 461 653 424 446

Aktier och andelar mm 33 888 28 366 12 108 31 453 38 773

Obligationer 30 016 0 0 0 0

Materiella tillgångar 3 684 4 129 4 274 4 479 4 192

Övriga tillgångar 1 787 1 660 3 015 2 155 2 009

Summa tillgångar 757 195 654 245 583 007 586 625 510 883

Skulder till kreditinstitut 30 283 25 860 311 1 076 1 234

Inlåning från allmänheten 616 267 532 282 498 038 479 775 401 550

Övriga skulder 3 214 3 100 6 614 4 793 2 972

Avsättningar för pension mm 58 58 61 2 894 2 558

Summa skulder och avsättningar 649 822 561 300 505 024 488 538 408 314

Obeskattade reserver

3 050 1 450 250 0 0

Eget kapital

104 323 91 495 77 733 98 087 102 569

Summa skulder, avsättn och eget kapital

757 195 654 245 583 007 586 625 510 883

8

(10)

RESULTATRÄKNING, tkr

Not 2010 2009

Ränteintäkter 17 720 18 348

Räntekostnader -4 087 -4 666

Räntenetto 1 13 633 13 682

Provisionsintäkter 2 4 703 3 969

Provisionskostnader 3 -1 175 -1 072

Nettoresultat av finansiella transaktioner 4 2 161 14

Övriga rörelseintäkter 9 24

Summa rörelseintäkter 19 331 16 617

Allmänna administrationskostnader 5 -9 210 -8 925

Avskrivningar på materiella anläggningstillg. 15 -465 -472

Övriga rörelsekostnader 6 -893 -1 007

Summa kostnader före kreditförluster -10 568 -10 404

Resultat före kreditförluster 8 763 6 213

Kreditförluster, netto 7 -179 -1 440

Nedskrivning av finansiella anläggningstillg. 8 -36 0

Rörelseresultat 8 548 4 773

Bokslutsdispositioner 9 -1 600 -1 200

Skatt på årets resultat 10 -1 361 -949

Årets resultat 5 587 2 624

Rapport över totalresultat

Årets resultat 5 587 2 624

Övrigt totalresultat

- Årets förändring i verkligt värde på finansiella

tillgångar som kan säljas (Swedbankaktier) 8 340 11 138 - Förändringar i verkligt värde på finansiella tillgångar som

kan säljas överfört till årets resultat (Swedbankaktier) -1 099 0

Årets övrigt totalresultat 7 241 11 138

Årets totalresultat 12 828 13 762

9

(11)

BALANSRÄKNING, tkr

TILLGÅNGAR Not 2010 2009

Kassa 1 647 1 602

Utlåning till kreditinstitut 11 88 999 47 190

Utlåning till allmänheten 12 597 174 571 298

Obligationer 13 30 016 0

Aktier 14 33 888 28 366

Materiella tillgångar 15

- Inventarier 634 973

- Byggnader och mark 3 050 3 156

Aktuell skattefordran 79 616

Övriga tillgångar 92 4

Förutbetalda kostnader och

upplupna intäkter 16 1 616 1 040

Summa tillgångar 757 195 654 245

10

(12)

BALANSRÄKNING, tkr

SKULDER, AVSÄTTNINGAR Not 2010 2009

OCH EGET KAPITAL

Skulder till kreditinstitut 17 30 283 25 860

Inlåning från allmänheten 18 616 267 532 282

Övriga skulder 19 924 1 238

Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 20 2 290 1 862

Avsättning för uppskjuten skatt 58 58

Summa skulder och avsättningar 649 822 561 300

Obeskattade reserver 21 3 050 1 450

Reservfond 80 357 77 733

Fond för verkligt värde 18 379 11 138

Årets resultat 5 587 2 624

Summa eget kapital 104 323 91 495

Summa skulder, avsättningar

och eget kapital 757 195 654 245

Poster inom linjen

Ansvarsförbindelser 22 3 388 4 450

Åtaganden 23 16 006 14 545

Ställda säkerheter inga inga

Fond för

Rapport över förändringar i eget kapital Reserv- verkligt Årets Totalt eget

fond värde resultat kapital

Ingående eget kapital 2009-01-01 89 016 0 -11 283 77 733

Vinstdisposition avräknas mot reservfonden -11 283 11 283

Årets övrigt totalresultat (omvärdering Swedbankaktier) 11 138 11 138

Årets resultat 2 624 2 624

Utgående eget kapital 2009-12-31 77 733 11 138 2 624 91 495

Ingående eget kapital 2010-01-01 77 733 11 138 2 624 91 495

Vinstdisposition avsatt till reservfonden 2 624 -2 624

Årets övrigt totalresultat (omvärdering Swedbankaktier) 7 241 7 241

Årets resultat 5 587 5 587

Utgående eget kapital 2010-12-31 80 357 18 379 5 587 104 323

11

(13)

KASSAFLÖDESANALYS, tkr

2010 2009

Den löpande verksamheten

Rörelseresultat 8 548 4 773

- realisationsvinst aktier (investeringsverksamhet) -1 921 0

Justering för poster som inte ingår i kassaflödet

- avskrivningar 465 472

- kreditförluster -47 835

- nedskrivning av finansiella tillgångar 36 0

- ökning av upplupna anskaffningsvärden -16 0

Betald inkomstskatt -824 203

Kassaflöde från den löpande verksamheten

före förändringar av rörelsekapital 6 241 6 283

Kassaflöde från förändringar i rörelsekapital

Ökning av utlåning till allmänheten -25 827 -62 680

Ökning av inlåning från allmänheten 83 985 34 244

Ökning av skulder till kreditinstitut 5 248 25 034

Förändringar av övriga tillgångar och skulder -550 -3 314

Kassaflöde från den löpande verksamheten 69 097 -433

Investeringsverksamheten

Försäljning av aktier 3 602 0

Investeringar i finansiella tillgångar -30 000 -5 119

Försäljning av materiella tillgångar 0 141

Förvärv av materiella tillgångar -20 -468

Kassaflöde från investeringsverksamheten -26 418 -5 446

Årets kassaflöde 42 679 -5 879

Likvida medel vid årets början 47 967 53 846

Likvida medel vid årets slut 90 646 47 967

Utöver likvida medel finns outnyttjad kontokredit om 40 000 tkr ( 40 000 ).

Specifikation av likvida medel vid årets slut

Kassa 1 647 1 602

Utlåning till kreditinstitut 88 999 47 190

Clearingskulder 0 -825

Betalda räntor och erhållen utdelning som ingår i kassaflödet från den löpande verksamheten.

Erhållen ränta 17 689 18 735

Erlagd ränta 2 943 4 677

12

(14)

13 NOT OM REDOVISNINGSPRINCIPER

Uppgifterna i årsredovisningen avser Mjöbäcks Sparbank, 565000-6520, med säte i Överlida, Svenljunga kommun, räkenskapsåret 2010.

Överensstämmelse med normgivning och lag

Sparbankens årsredovisning är upprättad enlig Lag om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag (ÅRKL) samt Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd om Årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag (FFFS 2008:25) i enlighet med

ändringsföreskrifterna i FFFS 2009:11 och Rådet för finansiell rapporterings rekommendation RFR 2.3 Redovisning för juridiska personer. Sparbankerna tillämpar därigenom så kallad lagbegränsad IFRS och med detta avses standarder som har antagits för tillämpning med de begränsningar som följer av RFR 2.3 och FFFS. Detta innebär att samtliga av EU godkända IFRS och uttalanden så långt detta är möjligt inom ramen för Årsredovisningslagen och med hänsyn till att sambandet mellan redovisning och beskattning skall tillämpas.

Förutsättningar vid upprättande av sparbankens finansiella rapporter

Sparbankens funktionella valuta är svenska kronor och de finansiella rapporterna presenteras i svenska kronor. Samtliga belopp, om inte annat anges, är avrundade till närmaste tusental.

Tillgångar och skulder är redovisade till historiska anskaffningsvärden. Finansiella tillgångar och skulder är redovisade till upplupet anskaffningsvärde, förutom vissa finansiella tillgångar som värderas till verkligt värde. Finansiella tillgångar som värderas till verkligt värde består av finansiella tillgångar klassificerade som ”finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen”

eller som ”finansiella tillgångar som kan säljas”.

Anläggningstillgångar och avyttringsgrupper som innehas för försäljning (t ex egendom som har övertagits för skydd av fordran) redovisas till det lägsta av anskaffningsvärdet och det verkliga värdet efter avdrag för försäljningskostnader.

Att upprätta de finansiella rapporterna i enlighet med lagbegränsad IFRS kräver att sparbankens ledning gör bedömningar och uppskattningar samt gör antaganden som påverkar tillämpningen av redovisningsprinciperna och de redovisade beloppen av tillgångar, skulder, intäkter och kostnader.

Uppskattningarna och antagandena är baserade på historiska erfarenheter och ett antal andra faktorer som under rådande förhållanden synes vara rimliga. Resultatet av dessa uppskattningar och

antaganden används sedan för att bedöma de redovisade värdena på tillgångar och skulder som inte annars framgår tydligt från andra källor. Verkliga utfall kan avvika från dessa uppskattningar och bedömningar.

De nedan angivna redovisningsprinciperna har tillämpats konsekvent på samtliga perioder som presenteras i de finansiella rapporterna.

Ändrade redovisningsprinciper

RFR 2.3 Redovisning för juridisk person anger att ändrade IAS 1 Utformning av finansiella rapporter ska tillämpas även avseende juridisk person, med några undantag. En effekt av detta, jämfört med tidigare rapportering, är att en rapport över totalresultat tillkommit efter resultaträkningen.

(15)

14

Utländsk valuta

Sparbankens funktionella valuta är svenska kronor. Transaktioner i utländsk valuta omräknas till svenska kronor till den valutakurs som föreligger på transaktionsdagen. Monetära tillgångar i utländsk valuta räknas om till svenska kronor till den valutakurs som föreligger på balansdagen.

Valutakursdifferenser som uppstår vid omräkningarna redovisas i resultaträkningen.

Materiella tillgångar

Materiella anläggningstillgångar redovisas som tillgång i balansräkningen om det är sannolikt att framtida ekonomiska fördelar kommer att komma sparbanken till del och anskaffningsvärdet för tillgången kan beräknas på ett tillförlitligt sätt.

Materiella anläggningstillgångar redovisas till anskaffningsvärde efter avdrag för ackumulerade avskrivningar.

Avskrivning sker linjärt över tillgångens beräknade nyttjandeperiod, mark anses ha obegränsad nyttjandeperiod och skrivs inte av. Komponentavskrivning beräknas på rörelsefastigheten, vilket innebär att komponenternas bedömda nyttjandeperiod ligger till grund för avskrivningen. För övriga materiella anläggningstillgångar anser sparbanken att det inte finns några separata komponenter med väsentligt olika avskrivningsperioder.

Nyttjandeperioden för inventarier beräknas till 5 år.

Det totala avskrivningsbeloppet enligt komponentavskrivningarna innebär endast en mindre avvikelse från ursprunglig avskrivningsplan varför sparbanken beslutat tills vidare följa ursprunglig

beloppsmässiga avskrivningsplan. (Byggnaden skrivs av med 2% per år och markanläggningarna med 5%.)

Avskrivningsmetoder, tillgångarnas restvärden och nyttjandeperioder omprövas vid varje års slut. De redovisade värdena för företagets tillgångar prövas vid varje balansdag för att bedöma om det finns nedskrivningsbehov.

Finansiella instrument

Finansiella instrument värderas och redovisas i enlighet med reglerna i IAS 39 och ÅRKL. Finansiella instrument som redovisas i balansräkningen inkluderar på tillgångssidan lånefordringar och aktier.

Bland skulder finns leverantörsskulder och låneskulder.

En finansiell tillgång eller skuld tas upp i balansräkningen när sparbanken blir part enligt instrumentets avtalsmässiga villkor.

En finansiell tillgång tas bort från balansräkningen när rättigheterna i avtalet realiseras, förfaller eller bolaget förlorar kontrollen över dem. Detsamma gäller för del av finansiell tillgång. En finansiell skuld tas bort från balansräkningen när förpliktelsen i avtalet fullgörs eller på annat sätt utsläcks.

Detsamma gäller för del av en finansiell skuld.

Förvärv och avyttring av finansiella tillgångar redovisas på affärsdagen, som utgör den dag då bolaget förbinder sig att förvärva eller avyttra tillgången. Lånefordringar redovisas i balansräkningen i

samband med att lånebelopp utbetalas till låntagaren.

(16)

15

Klassificering och värdering av finansiella instrument

Finansiella instrument redovisas initialt till anskaffningsvärde motsvarande instrumentets verkliga värde med tillägg för transaktionskostnader för alla finansiella instrument förutom avseende de som tillhör kategorin ”finansiell tillgång som redovisas till verkligt värde via resultaträkningen”, vilka redovisas till verkligt värde exklusive transaktionskostnader. Ett finansiellt instrument klassificeras vid första redovisningen utifrån i vilket syfte instrumentet förvärvades. Klassificeringen avgör hur det finansiella instrumentet värderas efter första redovisningstillfället såsom beskrivs nedan.

Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen. Finansiella instrument i denna kategori värderas löpande till verkligt värde med värdeförändringar redovisade i resultaträkningen.

Lånefordringar och kundfordringar är finansiella tillgångar som inte är derivat, som har fastställbara betalningar och som inte är noterade på en aktiv marknad. Dessa tillgångar värderas initialt i balansräkningen till anskaffningsvärdet, dvs det belopp som lånats ut till låntagaren. Därefter redovisas kund- och lånefordran till det belopp som beräknas inflyta, det vill säga efter avdrag för osäkra fordringar.

Investeringar som hålles till förfall är finansiella tillgångar omfattande räntebärande

värdepapper med fasta eller fastställda betalningar och fastställd löptid som företaget har en uttrycklig avsikt och förmåga att inneha till förfall. Tillgångar i denna kategori värderas till upplupet anskaffningsvärde.

Finansiella tillgångar som kan säljas. Här ingår finansiella tillgångar som inte klassificerats i någon annan kategori eller finansiella tillgångar som företaget initialt valt att klassificera i denna kategori. Innehav av aktier och andelar redovisas här. Tillgångar i denna kategori värderas löpande till verkligt värde med värdeförändringar redovisade mot eget kapital samt i övrigt totalresultat, dock ej värdeförändringar som beror på nedskrivningar vilka redovisas i resultaträkningen. Vid avyttring av tillgången redovisas ackumulerad vinst/förlust, som tidigare redovisats i eget kapital, i resultaträkningen.

Inlåning samt övriga finansiella skulder, till exempel leverantörsskulder, värderas till upplupet anskaffningsvärde.

Metoder för bestämning av verkligt värde

För finansiella instrument som är noterade på en aktiv marknad bestäms verkligt värde med

utgångspunkt från tillgångens noterade köpkurs på balansdagen utan tillägg för transaktionskostnader vid anskaffningstillfället.

Innehav i onoterade aktier redovisas till anskaffningsvärde i de fall sparbankens ledning bedömer att ett tillförlitligt verkligt värde ej kan fastställas.

Avsättningar

En avsättning redovisas i balansräkningen när sparbanken har en befintlig juridisk eller informell förpliktelse som en följd av en inträffad händelse och det är troligt att ett utflöde av ekonomiska resurser kommer att krävas för att reglera förpliktelsen samt en tillförlitlig uppskattning av beloppet kan göras. Skillnaden mot andra skulder är att det råder ovisshet om betalningstidpunkt eller beloppets storlek.

(17)

16

Ränteintäkter och räntekostnader, samt utdelning

Ränteintäkter och räntekostnader som presenteras i resultaträkningen består av räntor på finansiella tillgångar och skulder som värderas till upplupet anskaffningsvärde enligt effektivräntemetoden inklusive betalda räntor på osäkra fordringar. Ränteintäkter och räntekostnader inkluderar i förekommande fall erhållna avgifter som medräknas i effektivräntan.

Utdelning från aktier och andelar redovisas när rätten att erhålla betalning fastställts.

Provisions- och avgiftsintäkter

Sparbanken erhåller avgifter och provisioner för utförda tjänster som intäktsredovisas på tre olika sätt enligt nedan:

Provisioner och avgifter som är en integrerad del av effektivräntan, redovisas inte som provisionsintäkt utan som justering av effektivräntan på resultatraden ränteintäkter. Sådana avgifter utgörs främst av uppläggningsavgifter för lån samt avgifter för tillhandahållande av kredit.

Provisioner och avgifter som är intjänade i takt med att tjänsterna löpande utförs. Hit hör främst avgifter för krediter när det inte är sannolikt att krediten kommer att utnyttjas samt avgifter och provisioner för ställande av finansiell garanti. Dessa avgifter och provisioner periodiseras som intäkt över den period som tjänsten utförs. Till dess avgifter hör också de ersättningar som sparbanken erhåller vid förmedling av lån till annan bank. Vid förmedling av lån till annan bank som också inbegriper ett ansvar för kreditförluster på de förmedlade lånen redovisas intäkten löpande netto efter avräkning för kreditförlust.

Provisioner och avgifter som är intjänade när en viss tjänst utförts. Hit hör olika typer av provisioner för köp av värdepapper för kunds räkning. Dessa provisioner och avgifter som i allmänhet är relaterad till en utförd transaktion redovisas omedelbart som en intäkt.

Provisionskostnader

Här redovisas kostnader för mottagna tjänster i den mån de inte är att betrakta som ränta, till exempel kostnader för clearing, bankgiro och värdepappershandel. Transaktionsavgifter som beaktas vid beräkning av den effektiva räntan redovisas ej här.

Nettoresultat av finansiella transaktioner

Denna posten innehåller de realiserade och orealiserade värdeförändringar som uppstått med anledning av finansiella transaktioner. Nettoresultatet av finansiella transaktioner består av:

Realiserade och orealiserade förändringar i verkligt värde på de tillgångar som värderas till verkligt värde via resultaträkningen.

Valutakursförändringar.

Realisationsresultat från avyttring av finansiella tillgångar och skulder.

Kreditförluster och nedskrivningar på finansiella instrument

Vid varje rapporttillfälle utvärderar sparbanken om det finns objektiva belägg som tyder på att en finansiell tillgång är i behov av nedskrivning till följd av att en eller flera förlusthändelser inträffat efter det att tillgången redovisas för första gången och att dessa förlusthändelser har en inverkan på de uppskattade framtida kassaflödena från tillgången. Om det finns objektiva belägg som tyder på att ett nedskrivningsbehov kan finnas så betraktar sparbanken dessa fordringar som osäkra.

(18)

17

Sparbanken utvärderar om ett nedskrivningsbehov finns och om en kreditförlust ska redovisas på individuell basis för alla lån.

Som objektiva belägg på att nedskrivningsbehov föreligger eller att lånet klassas som osäkert räknar sparbanken oreglerade betalningar som är mer än 60 dagar försenade. Andra objektiva belägg kan vara information om betydande finansiella svårigheter som kommit sparbanken till kännedom genom finansiella rapporter eller annat sätt i den löpande utvärderingen av kundens kreditvärdighet.

Eftergifter till sparbankens låntagare som görs på grund av att låntagaren har finansiella svårigheter kan också utgöra objektiva belägg om att lånet är osäkert.

Det redovisade värdet efter nedskrivningar på lånefordringar beräknas som nuvärdet av framtida kassaflöden. Tillgångar med kort löptid diskonteras inte. En nedskrivning belastar resultaträkningen.

Nedskrivning av ett egetkapitalinstrument klassificerade som finansiella tillgångar som kan säljas (ex aktier i Swedbank) till ett värde lägre än upplupet anskaffningsvärde görs via resultaträkningen. En nedskrivning över resultaträkningen görs när värdenedgången är betydande eller varaktig.

Återföring av nedskrivningar

En nedskrivning återförs om det finns bevis på att nedskrivningsbeloppet inte längre föreligger och det har skett en förändring i de antaganden som låg till grund för beräkningen av det nedskrivna beloppet.

En nedskrivning på en lånefordran återförs om låntagaren förväntas fullfölja alla kontraktuella betalningar i enlighet med ursprungliga eller omstrukturerade lånevillkor. Återföring av nedskrivningar på lån (kreditförluster) redovisas som en minskning av kreditförluster.

Nedskrivningar av ett egetkapitalinstrument klassificerade som finansiella tillgångar som kan säljas (ex aktier i Swedbank), vilka tidigare redovisats i resultaträkningen återförs ej via resultaträkningen.

Det nedskrivna värdet är det värde från vilket efterföljande omvärderingar görs.

Bortskrivningar av lånefordringar

Lånefordringar som klassificerats som osäkra skrivs bort från balansräkningen när kreditförlusten anses vara konstaterad vilket är när konkursförvaltare lämnat uppskattning om utdelning i konkurs, ackordsförslag antagits eller fordran eftergivits på annat sätt. Efter bortskrivning redovisas

lånefordringarna inte längre i balansräkningen. Återvinning på tidigare redovisade bortskrivningar redovisas som en minskning av kreditförluster.

Ianspråktagen pant

Övertagen egendom för skydd av lånefordran redovisas under samma tillgångspost som egendom av motsvarande slag som förvärvats på annat sätt. Eventuella intäkter och kostnader som avser övertagen egendom fördelas på motsvarande sätt som andra intäkter och kostnader i resultaträkningen. Övertagen egendom värderas enligt lägsta värdets princip, det vill säga det lägre beloppet av anskaffningsvärdet och nettoförsäljningsvärdet.

Allmänna administrationskostnader

Allmänna administrationskostnader omfattar huvudsakligen personal- lokal- IT och telekommunikationskostnader.

(19)

18

Ersättningar till anställda

Ersättningar till anställda redovisas som kostnad när tjänsterna erhålls. En skuld redovisas för den förväntade kostnaden för vinstandelsbetalningar när sparbanken har en förpliktelse att göra sådan vinstandelsbetalning till följd av att tjänster erhållits och förpliktelsen kan beräknas tillförlitligt.

Pensionering genom försäkring

Sparbankens pensionsplaner för kollektivavtalade tjänstepensioner är tryggad genom försäkringsavtal med Sparinstitutens Pensionskassa (SPK). Enligt IAS 19 är en avgiftsbestämd plan för ersättningar efter avslutad anställning enligt vilka företaget betalar fastställda avgifter till en separat juridisk enhet och inte har någon rättslig eller informell förpliktelse att betala ytterligare avgifter om den juridiska enheten inte har tillräckliga tillgångar för att betala alla ersättningar till anställda som hänför sig till anställdas tjänstgöring under innevarande period och tidigare. En förmånsbestämd pensionsplan definieras som annan plan för ersättningar efter avslutad anställning än avgiftsbestämd plan.

Pensionsplanen för sparbankens anställda har bedömts vara en förmånsbestämd plan som omfattar flera arbetsgivare. Sparbanken har dock gjort bedömningen att UFR 6 Pensionsplaner som omfattar flera arbetsgivare är tillämplig även för sparbankens pensionsplan hos SPK. Sparbanken saknar tillräcklig information för att möjliggöra en redovisning i enlighet med IAS 19, och redovisar därför dessa pensionsplaner som avgiftsbestämda. Sparbankens förpliktelser avseende avgifter till

avgiftsbestämda planer redovisas som en kostnad i resultaträkningen i den takt de intjänas genom att de anställda utfört tjänster åt sparbanken under en period. Premier betalas till SPK baserat på aktuell lön. Årets kostnader för dessa försäkringspremier framgår av not 5.

Bokslutsdispositioner

Bokslutsdispositioner omfattar avsättningar till och upplösningar av obeskattade reserver.

Skatter

Inkomstskatter utgörs av aktuell skatt, uppskjuten skatt och skatt avseende tidigare år. Inkomstskatter redovisas i resultaträkningen.

Aktuell skatt är skatt som ska betalas eller erhållas avseende aktuellt år, med tillämpning av de skattesatser som är beslutade per balansdagen, hit hör även justering av aktuell skatt hänförlig till tidigare perioder.

Uppskjuten skatt beräknas enligt balansräkningsmetoden med utgångspunkt i temporära skillnader mellan redovisade och skattemässiga värden på tillgångar och skulder. Värderingen av uppskjuten skatt baserar sig på hur redovisade värden på tillgångar och skulder förväntas bli realiserade eller reglerade. Uppskjuten skatt beräknas med tillämpning av de skattesatser och skatteregler som är beslutade per balansdagen.

Ansvarsförbindelser

En ansvarsförbindelse redovisas när det finns ett möjligt åtagande som härrör från inträffade händelser och vars förekomst bekräftas endast av en eller flera osäkra framtida händelser eller när det finns ett åtagande som inte redovisas som skuld eller avsättning på grund av att det inte är troligt att ett utflöde av resurser kommer att krävas.

(20)

NOT OM FINANSIELLA RISKER

I sparbankens verksamhet uppstår olika typer av finansiella risker som kreditrisker, marknadsrisker, likviditetsrisker och operativa risker. I syfte att begränsa och kontrollera risktagandet i verksamheten har sparbankens styrelse, som ytterst ansvarig för den interna kontrollen i sparbanken, fastställt policies och instruktioner för kreditgivningen och den övriga verksamheten.

Sparbankens styrelse har det övergripande ansvaret för sparbankens riskhantering. Styrelsen har i särskild instruktion inom vissa ramar delegerat ansvaret till olika andra funktioner. Dessa i sin tur rapporterar regelbundet till styrelsen.

Sparbankens riskhantering syftar till att identifiera och analysera de risker som sparbanken har i sin verksamhet och att för dessa sätta lämpliga begränsningar (limiter) och försäkra att det finns kontroll på plats. Riskerna bevakas och kontroller görs löpande att limiter inte överskrids. Riskpolicies och riskhanteringssystem gås igenom regelbundet för att kontrollera att dessa är korrekta och t ex återspeglar gällande marknadsvillkor samt produkter och tjänster som erbjuds. Genom utbildning och tydliga processer skapar sparbanken förutsättningar för en god riskkontroll, där varje anställd förstår sin roll och sitt ansvar.

I sparbanken finns en samlad funktion för självständig riskkontroll direkt underställd verkställande direktören vars uppgift är att analysera utvecklingen av riskerna samt vid behov föreslå ändringar i styrdokument och processer.

Kreditrisk

Med kredit-/motpartsrisk avses risken att sparbanken inte erhåller betalning enligt överenskommelse och/eller kommer att göra en förlust på grund av motpartens oförmåga att infria sina förpliktelser. Detta omfattar också den risk som sparbanken tar på sig när sparbanken ställer ut finansiella garantier för att garantera en tredje parts betalningsfullgörande till innehavaren av den finansiella garantin. Till denna risk räknas också den risk som sparbanken har i förmedlade lån till Swedbank Hypotek. I detta sistnämnda fall är emellertid förlustrisken begränsad till under året intjänad förmedlingsprovision. Den bakomliggande transaktionen kan avse en kredit, en garanti eller ett värdepapper.

Styrelsen har det övergripande ansvaret för sparbankens kreditriskexponering. Styrelsen har i särskild instruktion inom vissa ramar delegerat ansvaret till olika kreditdelegationer. Beviljade krediter rapporteras regelbundet till styrelsen.

Sparbankens kreditgivning präglas av högt uppställda mål med avseende på etik, kvalitet och kontroll. Trots att kreditrisken utgör sparbankens största riskexponering är sparbankens kreditförluster i förhållande till utestående kreditvolym jämförelsevis små.

Den avgörande bedömningsgrunden för sparbankens kreditgivning är låntagarnas återbetalningsförmåga.

För att ytterligare minska risken är merparten av sparbankens krediter dessutom säkerställda med pantbrev i i fastigheter och andra bankmässiga säkerheter. Sparbanken strävar efter en god riskspridning. Låntagarnas hemvist är geografiskt i huvudsak hänförliga till sparbankens verksamhetsområde. Placeringar i värdepapper styrs av en instruktion om hur sparbankens likvida medel får placeras.

19

(21)

Större kreditengagemang (kredittagarens samtliga egna förbindelser och ansvarsförbindelser) omprövas minst en gång årligen i styrelsen.

Sparbankens rutiner för övervakning av förfallna betalningar och oreglerade fordringar syftar till att minimera kreditförlusterna genom en tidig upptäckt av betalningsproblem hos kredittagarna och en åtföljande snabb handläggning av förekommande kravärenden. Övervakningen sker med stöd av ett kravsystem.

Fastighetspriserna i verksamhetsområdet är stabila på en jämförelsevis låg nivå. Historiskt har kreditförlusterna för utlåning med säkerhet i fastigheter varit i det närmaste obefintliga. Sparbankens utlåning är av "hypoteks- karaktär", 87% av utlåningen till allmänheten har säkerheter i form av pant i bostäder eller jordbruksfastigheter.

Kreditrisken för dessa låntagare är mycket låg.

Sparbankens kreditriskexponering brutto och netto samt lånefordringar per kategori av låntagare/säkerhet visas i tabell nedan. Upplysningar om nedskrivna lånefordringar finns i not 12 på sidan 31.

Kreditriskexponering Total Nedskriv- Redovisat Värde av Total vid utgången av 2010 kreditrisk- ning värde säkerheter Kreditrisk-

exponering avs. poster exponering

Krediter mot säkerhet av (före ned- i balansrkn efter avdrag

skrivning) säkerheter

Pb i villa- och fritidsfastighet

samt bostadsrätt 288 660 278 288 382 278 886 9 496

Pb i flerfamiljsfastigheter 16 103 0 16 103 16 032 71

Pb i jordbruksfastigheter 215 708 0 215 708 214 490 1 218

Pb i andra näringsfastigheter 19 886 0 19 886 19 595 291

Företagshypotek 21 876 0 21 876 21 342 534

Övriga inkl blancokrediter 38 759 3 540 35 219 289 34 930

Summa 600 992 3 818 597 174 550 634 46 540

Utlåning till kreditinstitut 88 999 0 88 999 0 88 999

Obligation Swedbank Hypotek AAA 30 016 0 30 016 0 30 016

Ansvarsförbindelser och åtaganden utanför balansräkningen

Outnyttjade krediter 16 006 0 16 006 0 16 006

Garantier 3 388 0 3 388 0 3 388

Total kreditriskexponering 739 401 3 818 735 583 550 634 184 949

20

(22)

Kreditriskexponering Total Nedskriv- Redovisat Värde av Total vid utgången av 2009 kreditrisk- ning värde säkerheter Kreditrisk-

exponering avs. poster exponering

Krediter mot säkerhet av (före ned- i balansrkn efter avdrag

skrivning) säkerheter

Statlig och kommunal borgen 300 0 300 300 0

Pb i villa- och fritidsfastighet

samt bostadsrätt 272 714 108 272 606 264 867 7 739

Pb i flerfamiljsfastigheter 17 835 0 17 835 17 571 264

Pb i jordbruksfastigheter 199 743 0 199 743 198 648 1 095

Pb i andra näringsfastigheter 19 610 0 19 610 19 253 357

Företagshypotek 21 939 0 21 939 21 282 657

Övriga inkl blancokrediter 43 024 3 759 39 265 933 38 332

Summa 575 165 3 867 571 298 522 854 48 444

Ansvarsförbindelser och åtaganden utanför balansräkningen

Outnyttjade krediter 14 545 0 14 545 0 14 545

Garantier 4 450 0 4 450 0 4 450

Total kreditriskexponering 641 350 3 867 637 483 522 854 114 629

Likviditetsrisk

Likviditetsrisk är risken för att sparbanken får svårigheter att fullgöra åtaganden som är förenade med sina finansiella skulder. Likviditetsrisk kan även uttryckas som risken för förlust eller försämrad intjäningsförmåga till följd av att sparbankens betalningsåtaganden inte kan fullgöras i rätt tid. Likviditetsrisker uppstår då tillgångar och skulder har olika löptider.

Sparbankens riskhantering fokuserar här på att skapa likviditetsresurser. Likviditeten bevakas löpande och det finns en beredskapsplan med åtgärder om likviditeten försämras. Sparbankens lividitetsberedskap i form av kassa samt dagslåneräkning och räntebärande värdepapper ska lägst uppgå till 40 000 tkr.

Detta lägsta belopp beräknas enligt olika scenarioanalyser vara tillräckligt för att klara sparbankens åtaganden i minst 30 dagar. Likvida medel inklusive värdepapper uppgick per 101231 till 120 662 tkr.

Sparbankens likviditetsexponering med avseende på återstående löptider på tillgångar och skulder framgår av tabellen nedan. Även den kassaflödesanalys, som finns på sidan 12 i årsredovisningen, belyser sparbankens likviditetssituation.

21

(23)

Likviditetsexponering vid utgången av 2010

Kontraktuellt återstående Nominella kassaflöden - kontraktuellt återstående löptid

löptid (redov värde) På Högst 3-12 mån 1-5 år >5 år Utan löptid Summa

anfordran 3 mån Tillgångar

Kassa 0 0 0 0 0 1 647 1 647

Utlåning till kreditinstitut 88 999 0 0 0 0 0 88 999

Utlåning till allmänheten 7 480 10 926 25 039 103 411 450 318 0 597 174

Obligationer 0 30 016 0 0 0 0 30 016

Övriga tillgångar 0 0 0 0 0 39 359 39 359

Summa tillgångar 96 479 40 942 25 039 103 411 450 318 41 006 757 195

Skulder och eget kapital

Skulder till kreditinstitut 20 283 10 000 0 0 0 0 30 283

Inlåning fr allmänheten 547 638 34 783 22 344 11 503 0 0 616 268

Övriga skulder och

eget kapital 0 0 0 0 0 110 644 110 644

Summa skulder och

eget kapital 567 921 44 783 22 344 11 503 0 110 644 757 195

Outnyttjade krediter 16 006 0 0 0 0 0

Total skillnad -487 448 -3 841 2 695 91 908 450 318 -69 638

Likviditetsexponering vid utgången av 2009

Kontraktuellt återstående Nominella kassaflöden - kontraktuellt återstående löptid

löptid (redov värde) På Högst 3-12 mån 1-5 år >5 år Utan löptid Summa

anfordran 3 mån Tillgångar

Kassa 0 0 0 0 0 1 602 1 602

Utlåning till kreditinstitut 47 190 0 0 0 0 0 47 190

Utlåning till allmänheten 3 115 10 190 28 408 94 099 435 486 0 571 298

Övriga tillgångar 0 0 0 0 0 34 155 34 155

Summa tillgångar 50 305 10 190 28 408 94 099 435 486 35 757 654 245

Skulder och eget kapital

Skulder till kreditinstitut 15 860 0 0 10 000 0 0 25 860

Inlåning fr allmänheten 497 816 7 613 18 734 8 119 0 0 532 282

Övriga skulder och

eget kapital 0 0 0 0 0 96 103 96 103

Summa skulder och 0

eget kapital 513 676 7 613 18 734 18 119 0 96 103 654 245

Outnyttjade krediter 14 545 0 0 0 0 0

Total skillnad -477 916 2 577 9 674 75 980 435 486 -60 346

22

(24)

Marknadsrisk

Marknadsrisk är att risken för att verkligt värde på eller framtida kassaflöden från ett finansiellt instrument varierar på grund av förändringar i marknadspriser. Det finns tre typer av marknadsrisker: valutarisk, ränterisk och andra prisrisker. I finansiell verksamhet utgörs de viktigaste marknadsriskerna ränterisker, valutarisker och aktiekursrisker (prisrisk). I sparbankens fall utgör ränterisken och aktiekursrisk de övervägande

marknadsriskerna.

Ränterisk definieras som risken för att marknadsvärdet på sparbankens fastförräntande tillgångar sjunker då marknadsräntan stiger. Graden av ränterisk, eller prisrisk, ökar med åtagandets löptid. En annan form av ränterisk är inkomstrisken, d v s risken för att räntenettot försämras i ett förändrat ränteläge genom att räntebindningstiden är olika för tillgångar och skulder.

Valutarisk uppstår till följd av att tillgångar och skulder i samma utländska valuta storleksmässigt inte överensstämmer. Sparbanken har endast ett mycket begränsat lager resevaluta i kassan (135 tkr). Eventuella värdeförändringar har obetydlig resultatpåverkan.

Aktiekursrisk är risken för att marknadsvärdet på en aktieplacering sjunker. Innehavet i Swedbank är det enda väsentliga aktieinnehavet och avräknas i sin helhet från sparbankens kapitalbas. En uppgång i Swedbanks börskurs med 10 kr medför ett ökat eget kapital i sparbanken med 3,6 mkr och motsatsen vid en nedgång.

Ränterisk

Ränterisk är risken för att verkligt värde på eller framtida kassaflöden från ett finansiellt instrument varierar på grund av förändringar i marknadsräntor. Ränterisk kan således dels bestå av förändring i verkligt värde, prisrisk, dels förändringar i kassaflöde, kassaflödesrisk. En betydande faktor som påverkar ränterisken är räntebindningstiden. Långa räntebindningstider motverkar kassaflödesrisken men ökar prisrisken. Kortare räntebindningstider motverkar prisrisken men ökar kassaflödesrisken.

I enlighet med sparbankens riskpolicy kontrolleras de finansiella riskerna i verksamheten med limiter.

Beträffande ränteriskerna innebär detta t ex att räntebindningstiderna på sparbankens räntebärande placeringar måste hålla sig inom vissa tids- och beloppsmässiga ramar. Ett sätt att indikativt mäta ränterisken är den så kallade gap-analys, som återfinns nedan, som visar räntebindningstiderna för sparbankens tillgångar och skulder.

Hantering av sparbankens ränteexponering är centraliserad, vilket innebär att styrelsen ansvarar för att identifiera och hantera denna exponering.

Enligt riskpolicyn begränsas sparbankens räntebundna exponeringar av deras förändrade värde vid en

ränteförändring på 1%-enhet ställt i relation till sparbankens genomsnittliga rörelseresultat före kreditförluster.

Under 2011 innebär det att en sådan värdeförändring ej får överstiga 3 230 tkr.

23

(25)

Ränteexponering vid utgången av 2010

Räntebindningstider Högst 1-3 mån 3-12 mån 1-5 år Utan ränta Totalt för tillgångar och 1 mån

skulder Tillgångar

Kassa 0 0 0 0 1 647 1 647

Utlåning till allmänheten 471 390 15 613 26 077 84 094 0 597 174

Obligationer 0 30 016 0 0 0 30 016

Övriga tillgångar 0 0 0 0 39 359 39 359

Summa tillgångar 560 389 45 629 26 077 84 094 41 006 757 195

Skulder

Inlåning fr allmänheten 553 965 28 456 22 344 11 503 0 616 268

Övriga skulder 0 0 0 0 3 272 3 272

Eget kapital och

obeskattade reserver 107 372 107 372

Summa skulder och eget

kapital 574 248 38 456 22 344 11 503 110 644 757 195

Differens tillgångar

och skulder -13 859 7 173 3 733 72 591 -69 638

Kumulativ exponering -6 686 -2 953 69 638

Ränteexponering vid utgången av 2009

Räntebindningstider Högst 1-3 mån 3-12 mån 1-5 år Utan ränta Totalt för tillgångar och 1 mån

skulder Tillgångar

Kassa 0 0 0 0 1 602 1 602

Utlåning till allmänheten 456 187 5 801 35 796 73 514 0 571 298

Övriga tillgångar 0 0 0 0 34 155 34 155

Summa tillgångar 503 377 5 801 35 796 73 514 35 757 654 245

Skulder

Inlåning fr allmänheten 501 449 3 980 18 734 8 119 0 532 282

Övriga skulder 0 0 0 0 3 158 3 158

Eget kapital och

obeskattade reserver 92 945 92 945

Summa skulder och eget

kapital 517 309 3 980 18 734 18 119 96 103 654 245

Differens tillgångar

och skulder -13 932 1 821 17 062 55 395 -60 346

Kumulativ exponering -12 111 4 951 60 346

24

(26)

Operativa risker

Med operativ risk avses risken för att fel eller brister i administrativa rutiner leder till oväntade ekonomiska eller förtroendemässiga förluster. Dessa kan exempelvis orsakas av bristande intern kontroll, bristfälliga system eller teknisk utrustning. Även risken för oegentligheter, internt eller externt, ingår i den operativa risken.

De operativa riskerna motverkas genom intern kontroll. Upprätthållandet av en god intern kontroll är en ständigt pågående process i sparbanken, som bland annat omfattar:

- kravet på att det skall finnas ändamålsenliga rutiner och instruktioner, - klart definierad ansvars- och arbetsfördelning för medarbetarna,

- IT-stöd i form av ekonomi-, kredit- och inlåningssystem med inbyggda avstämningar och kontroller, - behörighetssystem,

- interna informations- och rapporteringssystem för att bland annat tillgodose ledningens krav på information, - informationssäkerhet och fysisk säkerhet för att skydda sparbankens och kundernas tillgångar.

25

(27)

NOTER TILL RESULTATRÄKNINGEN

1 Räntenetto 2010 2009

Ränteintäkter

Utlåning till kreditinstitut 855 400

Utlåning till allmänheten 16 849 17 948

Obligationer 16 0

Summa 17 720 18 348

Räntekostnader

Skulder till kreditinstitut 607 177

Inlåning från allmänheten 3 363 4 388

varav kostnad för insättargaranti 469 380

Stabilitetsavgift 117 101

Summa 4 087 4 666

Summa räntenetto 13 633 13 682

Varav ränteintäkt från osäkra fordringar 442 495

Ränteintäkt från finansiella tillgångar

ej värderade till verkligt värde 17 720 18 348

Räntekostnad för finansiella skulder

ej värderade till verkligt värde 3 970 4 565

Räntemarginal 1,84% 2,14%

Totala ränteintäkter i % av MO minus totala räntekostnader i % av MO exkl. genomsnittligt eget kapital och obeskattade reserver

Placeringsmarginal 1,94% 2,27%

Räntenetto i % av MO

Medelränta på utlåningen 2,88% 3,26%

Medelränta på inlåningen 0,58% 0,87%

Inkl. kostnad för insättargarantin

2 Provisionsintäkter

Betalningsförmedlingsprovisioner 1 294 1 205

Utlåningsprovisioner 843 767

Inlåningsprovisioner 226 173

Värdepappersprovisioner 1 602 1 344

Övriga provisioner 738 480

Summa 4 703 3 969

26

(28)

3 Provisionskostnader 2010 2009

Betalningsförmedlingsprovisioner 941 835

Värdepappersprovisioner 168 172

Övriga provisioner 66 65

Summa 1 175 1 072

4 Nettoresultat av finansiella transaktioner

Valutakursförändringar 15 18

Realisationsvinst Swedbank A (sålt 38000) 1 911 0

Realisationsvinst Sparbankernas Förs. AB 10 0

Realisationsvinst övriga värdepapper 220 0

Övrigt 5 -4

Summa 2 161 14

5 Allmänna administrationskostnader Personalkostnader

- löner och arvoden 3 511 3 259

- sociala avgifter 1 272 1 169

- kostnad för pensionspremier 543 496

- avsättning till vinstandelsstiftelse, inkl löneskatt 139 198

- övriga personalkostnader 293 308

Summa personalkostnader 5 758 5 430

Övriga allmänna administrationskostnader

- porto och telefon 169 175

- IT-kostnader 1 972 1 940

- konsulttjänster 240 234

- revision 260 259

- fastighetskostnader 277 288

- övriga 534 599

Summa övriga allmänna administrationskostnader 3 452 3 495

Totalt 9 210 8 925

Löner och arvoden

Till styrelse och VD 802 744

Till övriga anställda 2 709 2 515

Summa 3 511 3 259

27

(29)

Ersättningar till ledande befattningshavare 2010 Grundlön Rörlig Övriga Pensions-

arvode ersättning förmåner kostnad Summa

Kjell Andersson, styrelsens ordförande 74 74

Christer Everås, styrelsens vice ordförande 28 28

Fredric Lindgårde, styrelseledamot 21 21

Carolina Skogsberg, styrelseledamot 21 21

Marie Mårtensson, styrelseledamot 21 21

Jimmy Karlsson, styrelseledamot 20 20

Tomas Andrén, VD 617 0 36 218 871

Summa 802 0 36 218 1 056

Ersättningar till ledande befattningshavare 2009 Grundlön Rörlig Övriga Pensions-

arvode ersättning förmåner kostnad Summa

Kjell Andersson, styrelsens ordförande 57 57

Christer Everås, styrelsens vice ordförande 29 29

Fredric Lindgårde, styrelseledamot 20 20

Carolina Skogsberg, styrelseledamot 20 20

Marie Mårtensson, styrelseledamot 21 21

Jimmy Karlsson, styrelseledamot 20 20

Tomas Andrén, VD 577 34 37 205 853

Summa 744 34 37 205 1 020

Till styrelsens ordförande och ledamöter utgår arvode enligt sparbanksstämmans beslut. VD´s ersättning beslutas av styrelsen. Den rörliga ersättningen avser avsättning till vinstandelsstiftelse, avsättningen gjordes till och med 2009 enligt samma principer som för övriga anställda. Ersättningspolicy, se www.mjobackssparbank.se.

Vid uppsägning från bankens sida har VD en uppsägningstid på 12 månader. Lön utbetalas under uppsägningstiden. Om sparbanken säger upp avtalet senare än 5 år efter dess träffande och VD

därigenom skiljs från sin tjänst i banken, skall banken - förutom lön under uppsägningstiden - utbetala ett avgångsvederlag motsvarande 12 månadslöner. Någon semesterersättning utgår inte på avgångsvederlaget.

Vid uppsägning från VD´s sida är uppsägningstiden 6 månader.

Pensioner

Bankens pensionsåtagande täcks genom försäkringsavtal.

Pensioner till ledande befattningshavare 2010 2009

Till VD Tomas Andrén

- premier för pensionsförsäkring 218 205

Lån till ledande befattningshavare

Verkställande direktör 0 0

Styrelseledamöter och styrelsesuppleanter 3 434 3 512

Samtliga lån avser lån med fullgod pantsäkerhet i fastighet.

Lånevillkoren överensstämmer med dem som normalt tillämpas vid kreditgivning till allmänheten.

28

(30)

2010 2009 Medelantal heltidstjänster

kvinnor 5,5 4,5

män 4,0 4,6

Totalt 9,5 9,1

Könsfördelning i ledningen Styrelsen

antal kvinnor 2 2

antal män 5 5

Arvode och kostnadsersättningar till revisorer KPMG AB

revisionsuppdrag (Anders Östblom) 108 103

övriga tjänster 126 157

Revisionsgruppen i Borås AB

interna revisionsuppdrag 152 156

Med revisionsuppdrag avses granskning av årsredovisningen och bokföringen samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning, övriga arbetsuppgifter som det ankommer på sparbankens revisor att utföra samt rådgivning eller annat biträde som föranleds av iakttagelser vid sådan granskning eller genomförandet av sådana övriga arbetsuppgifter.

6 Övriga rörelsekostnader

Avgifter till centrala organisationer 242 241

Försäkringskostnader 172 161

Säkerhetskostnader 85 80

Marknadsföringskostnader 394 493

Realisationsförlust vid avyttring av materiella tillgångar 0 32

Summa 893 1 007

7 Kreditförluster netto

Specifik nedskrivning för individuellt värderade lånefordringar

Årets bortskrivning för konstaterade kreditförluster 251 604

Återförda tidigare gjorda nedskrivningar för kreditförluster som i årets bokslut redovisas

som konstaterade förluster -250 -604

Årets nedskrivning för kreditförluster 336 1 594

Inbetalt på tidigare konstaterade kreditförluster -24 0

Återförda ej längre erforderliga nedskrivningar

för kreditförluster -134 -154

Årets nettokostnad för individuellt

värderade lånefordringar 179 1 440

29

(31)

2010 2009 Ansvarsförbindelser

Årets nettokostnad för infriande av garantier

och andra ansvarsförbindelser 0 0

Årets nettokostnad för kreditförluster 179 1 440

8 Nedskrivning av finansiella tillgångar Sparbankernas Kort AB

- Anskaffningsvärde 36 0

- Redovisat värde 0 0

Nedskrivningsbelopp Sparbankernas Kort AB 36 0

Summa 36 0

9 Bokslutsdispositioner

Avsättning till periodiseringsfond 1 600 1 200

10 Skatt på årets resultat

Aktuell skattekostnad 1 360 952

Uppskjuten skatt 0 -3

Justering av skatt hänförlig till tidigare år 1 0

Summa 1 361 949

Skattekostnad i procent av resultat före

skatt i sparbanken 19,6 27

Skillnaden mellan sparbankens skattekostnad och skattekostnad baserad på gällande skattesats 26,3%.

förklaras nedan.

tkr procent tkr procent

Redovisad skattekostnad 1 361 19,6% 949 26,6%

Skattekostnad, 26,3% på resultat före skatt 1 827 26,3% 940 26,3%

Skillnad -466 -6,7% 9 0,3%

Skillnaden består av följande poster Skatteeffekt av:

Realisationsvinst Swedbank A ej skattepliktig -505 -7,2% 0 0,0%

Schablonintäkt periodiseringsfond 9 0,1% 0 0,0%

Ej avdragsgilla kostnader 30 0,4% 9 0,3%

Summa -466 -6,7% 9 0,3%

30

(32)

NOTER TILL BALANSRÄKNINGEN

TILLGÅNGAR 2010 2009

11 Utlåning till kreditinstitut

Swedbank 43 923 47 141

Fristående sparbanker 45 011 0

Övriga 65 49

Summa 88 999 47 190

12 Utlåning till allmänheten

Lånefordringar per kategori låntagare

Företagssektor 51 458 51 546

Hushållssektor 549 534 523 619

- varav personliga företagare 284 144 256 918

Utestående fordringar, brutto 600 992 575 165

Varav: Osäkra fordringar 8 864 10 741

Oreglerade fordringar (förfallna med mer än 60 dagar) som ingår i osäkra fordringar

- företagssektor 0 0

- hushållssektor 142 9

Avgår: individuellt nedskrivna fordringar 3 818 3 867

- varav företagssektor 2 661 2 911

- varav hushållssektor 1 157 955

Redovisat värde, netto 597 174 571 298

Antal konton 2 260 2 225

Specifikation av individuellt nedskrivna fordringar

Ingående balans 3 867 3 031

Årets nedskrivning för kreditförluster 335 1 594

Återförda nedskrivn. pga under året konstaterad förlust -250 -604

Återförda nedskrivn. pga ej längre erforderlig -134 -154

Utgående balans 3 818 3 867

13 Obligationer Ansk Verkligt Redovisat Ansk Verkligt Redovisat

värde värde värde värde värde värde

Swedbank Hypotek AB 30 000 30 016 30 016 0 0 0

Postitiv skillnad till följd av att redovisade värden

överstiger nominella värden 16

14 Aktier

Finansiella tillgångar som kan säljas

- Swedbank A 25 162 21 744

- Swedbank preferens 8 391 6 169

- övriga, ej börsnoterade 335 453

Summa aktier och andelar 33 888 28 366

31

(33)

Innehaven i ej börsnoterade företag är affärsbetingade. Verkliga värdet för dessa aktier har bestämts till anskaffningsvärdet då ett tillförlitligt verkligt värde ej kan beräknas.

Urspr. Nedskrivet Redovisat

Aktieförteckning Antal anskaffn. anskaffn. Börs- verkligt

värde värde värde värde

- Swedbank A 268 250 24 490 11 290 25 162 25 162

- Swedbank preferens 87 500 4 200 3 885 8 391 8 391

- Sparbankernas Kort AB, onoterad 36 36 0 0

- Sparbankernas Försäkrings AB, onoterad 300 300 300

- Överlida Fjärrvärme AB, onoterad 350 35 35

15 Materiella tillgångar

Byggnader

Anskaffningsvärde Inventarier och mark Totalt

Ingående balans 1 januari 2009 4 061 5 321 9 382

Förvärv 468 0 468

Avyttringar -495 0 -495

Utgående balans 31 december 2009 4 034 5 321 9 355

Förvärv 20 0 20

Avskrivningar

Avskrivningar 366 106 472

Avskrivningar 359 106 465

Redovisade värden

1 januari 2009 1 012 3 262 4 274

31 december 2009 973 3 156 4 129

1 januari 2010 973 3 156 4 129

31 december 2010 634 3 050 3 684

Taxeringsvärden 2010 2009

Taxeringsvärden, byggnader 573 558

Taxeringsvärden, mark 130 85

16 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter

Förutbetalda kostnader 514 21

Upplupna ränteintäkter 79 64

Upplupna provisionsintäkter 1 023 955

Summa 1 616 1 040

32

(34)

SKULDER, AVSÄTTNINGAR OCH OBESKATTADE RESERVER

2010 2009

17 Skulder till kreditinstitut

Swedbank, clearingskulder 0 825

Fristående sparbanker 30 283 25 035

Summa 30 283 25 860

Beviljad outnyttjad kontokredit 40 000 40 000

18 Inlåning från allmänheten

Inlåningen per kategori av kunder

Företagssektor 67 514 58 587

Hushållssektor 548 753 473 695

- varav personliga företagare 203 205 130 846

Summa 616 267 532 282

Antal konton 12 264 11 550

19 Övriga skulder

Leverantörsskulder 146 320

Preliminärskatt räntor 453 586

Anställdas källskattemedel 110 98

Övrigt 215 234

Summa 924 1 238

20 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter

Upplupna räntekostnader 1 090 532

Upplupna personalkostnader 599 660

Övriga upplupna kostnader 593 666

Förutbetalda intäkter 8 4

Summa 2 290 1 862

21 Obeskattade reserver Periodiseringsfonder

- avsatt vid 2008 års taxering 250 250

- avsatt vid 2009 års taxering 1 200 1 200

- avsatt vid 2010 års taxering 1 600

Summa 3 050 1 450