Skrivande och samtal vägar in i läsningen. Karin Jönsson, Malmö högskola

Skrivande och samtal – vägar in i läsningen

Karin Jönsson, Malmö högskola

Samtal och skrivande kring texter är en viktig del i att bygga förståelse. Det är i social aktion som

elevernas läsning och förståelse kan vidgas och fördjupas. De mål som läsningen grundar sig i

kommer att påverka både val av litteratur och vad vi gör med den. Samtalet fungerar som en brygga in i de skriftspråkliga världarna och ger eleverna

möjlighet att röra sig mellan olika texter.

En viktig fråga att ställa sig är

varför vi ska läsa och skriva

Hur man definierar literacy påverkar nästan alla andra beslut som ska fattas.

Gordon Wells 1996:51 , citerad i Fast 2007:40

Möten med text

Läsaren

Texten Sammanhang

Jönsson 2015

Att tänka på

”… vad elever lär sig läsa och skriva om, vad de gör med det skrivna och det lästa och vad

skrivningen och läsningen gör med dem och deras värld ”

(Vasquez 2004, utgår från Comber & Kamler 1997).

Bergöö & Jönsson 2012:23

Att lära sig att läsa

världen

Läsning och skrivning

som social aktivitet

Läsning

Att få gå i någon annans skor Att få läsa med och mot texten

att läsa med texten – att få använda sin förmåga att förstå, analysera och värdera en text i sitt sammanhang

att läsa mot texten – att förstå texten som ett av många sätt att

förstå världen, att kunna tänka sig texten annorlunda med ett annat sätt att se på världen

Det innebär att

det är viktigt att få ställa frågor till och identifiera problem i texter – att få skapa, omskapa och återskapa

(i Bergöö & Jönsson 2012:137)

Föreställningsvärldar

Föreställningsvärldar

• Vara utanför och gå in i en textvärld

• Vara inne och röra sig inne i textvärlden

• Ta ett steg tillbaka och reflektera över det man vet

• Gå ut ur texten och objektivera erfarenheten

Langer 2005, Litterära föreställningsvärldar. Litteraturundervisning och litterär förståelse

Två sätt att läsa

horizon of possibility point of referens

estetisk läsning efferent läsning

Langer 2005

Alla ämnen

Texter är olika bilder av världen. Viktigt att ställa

dem emot varandra.

Jönsson & Jennfors 2015

Texter är aldrig neutrala

Jönsson & Jennfors 20

Texter är inte på något enkelt sätt fönster genom vilka vi

kan betrakta världen, inte heller är de en spegelbild av världen sådan den ”är”

O’Brien 2001)

”Vår plats i världen färgar de glasögon med vilka vi läser

världen”

(Jennifer O’Brien)

Texter som ”platser”

Bergöö & Jönsson 2012

Det handlar om att tillsammans med barnen undersöka vad texter

omkring oss säger om hur saker och ting är – och varför – och

hur de skulle kunna vara

Bergöö & Jönsson 2012

Det viktigaste stödet

Att läsa och skriva tillsammans och

samtala kring det man skriver och

läser är sannolikt det allra viktigaste

stöd man kan ge för att barns och

ungas läsande och skrivande ska

utvecklas.

En flicka berättar

… att hon sett på teve att valarna i St Lawrencefloden är utrotningshotade

Baby Beluga

Raffi1992

”Baby Beluga”

”Baby Beluga in the deep blue sea […],

you swim so free […],

you dive and splash all day” …

Baby Beluga i havets blåa djup[…],

du simmar så fri […],

du dyker och plaskar dagen lång

…

Baby Beluga

• fri

• lycklig

• trygg

• säker

• har roligt

• i farten

• nöjd och belåten

• plaskar runt och har roligt

• i fara

• inte säker

• behöver hjälp

• sjuk

• döende

• maktlös

• skadad

• hungrig

• rädd

Pollution – förgiftning?

• please save us from this pollution/

snälla, rädda oss från att förgifta

• you will be saved from this pollution/

ni kommer att bli räddade från förgiftning

• we will save you from this pollution/

vi ska rädda er från förgiftning.

i Bergöö & Jönsson 2012

Barnens version

Baby Beluga in the deep blue sea

Please help us so we can be The garbage in the water Doesn’t let us be free

Please save us from this pollution.

Baby Beluga, Baby Beluga Is the water safe?

Is the water clean For us to live in?

[…]

Please save us from this pollution”

(Vasques 2004:116).

Baby Beluga i havets blåa djup

Snälla, hjälp oss så att vi kan leva Avfallet i vattnet

Låter oss inte bli fria

Rädda oss från att förgiftas.

Baby Beluga, Baby Beluga Är vattnet säkert?

Är vattnet rent nog För oss att leva i?

[…]

Snälla, rädda oss från att förgiftas.

iBergöö & Jönsson 2012:57

Janks och Lukes & Freebodys modeller

• Vad barn/elever/studenter måste få vara med om för att erövra en komplex skriftspråklighet

• Vilka praktiker förskollärare och lärare måste skapa för att göra det möjligt för

barn/elever/studenter att erövra en komplex skriftspråklighet

Bergöö, förel

Janks och Lukes & Freebodys

modeller

Språklig kompetens växer

medan man läser och skriver (om) världen. Därför är

innehållsfrågan, frågan vad man läser och skriver om i undervisningen en central fråga.

Jönsson 2014

Innehållet

Sammanhang

Kontext

Textens röster – vem talar i texten?

• Vem verkar inte få göra sin röst hörd?

Finns det någon person i texten som inte får tala om vad han eller hon tycker?

Hur kan du veta det – ledtrådar i texten?

• Skriver författaren så att man ska hålla med om något?

Finns det något man ska hålla med om?

Vad verkar vara rätt att göra och tänka?

Finns det något man inte ska hålla med om?

Vad verkar vara fel att göra och tänka?

Hur kan du veta det – ledtrådar i texten?

Jönsson & Jennfors 2015

Vem talar i texten?

• Vem talar i texten?

• Vems röst är viktigast i den här texten?

Vem är den viktigaste personen?

Vem bestämmer vad de andra personerna ska göra eller tycka?

Hur vet du det – ledtrådar i texten?

• Vem får inte göra sin röst hörd?

Får någon person inte tala om vad han eller hon tycker?

Hur vet du det – ledtrådar i texten?

Jönsson & Jennfors 2015

Vem känner igen sig i texten?

• Vem kan inte känna igen sig i den här texten?

Vem kan inte känna igen sina egna tankar?

Vem kan inte känna igen vad hon/han varit med om?

Hur kan du veta det – ledtrådar i texten?

Jönsson & Jennfors 2015

Sociala frågor står i fokus och verksamheten i

klassrummen är inriktad på att ge eleverna möjlighet att betrakta det välkända och vardagliga med nya ögon, att få ”läsa” och gå i någon annans skor och, i möjligaste mån, få handla och främja social rättvisa (Lewison, Seely Flint & Van Sluys 2002).

Det viktigaste stödet

Att läsa och skriva tillsammans och

samtala kring det man skriver och

läser är sannolikt det allra viktigaste

stöd man kan ge för att barns och

ungas läsande och skrivande ska

utvecklas.

Referenser

• Bergöö, Kerstin & Jönsson, Karin (2012). Glädjen i att förstå. Språk- och textarbete med barn. Lund: Studentlitteratur

• Fast, Carina (2007). Sju barn lär sig läsa och skriva: familjeliv och populärkultur i möte med förskola och skola. Diss.

Uppsala: Uppsala universitet

• Kritiskt textarbete. Läslyftet. (2015). Jönsson, Karin & Jennfors, Elisabeth. Vad innebär det att tänka kritiskt i ett språk- och kunskapsarbete. Stockholm: Skolverket.

• Langer, Judith A. (2005). Litterära föreställningsvärldar. Litteraturundervisning och litterär förståelse. Göteborg: Daidalos

• Lewinson, Mitzi, Seely Flint, Amy & Van Sluys, Katie (2002). Taking on Critical Literacy: The Journey of Newcomers and Novices. Language Arts 79:5

• Liberg, Caroline (2007). Läsande, skrivande och samtalande. I Att läsa och skriva. En kunskapsöversikt baserad på forskning och dokumenterad erfarenhet. Stockholm: Myndigheten för skolutveckling.

• O’Brien, Jennifer (2001) Children reading critically: A local story. I: Comber, Barbara & Simpson, Anne (red.) (2001) Negotiating critical literacies in classrooms. Mahwah, New Jersey/London: Lawrence Erlbaum Associates

• Raffi & Wolff, Ashley (1992). Baby Beluga

• Samtal om texter. Läslyftet. (2014). Karin Jönsson. Samtal och skrivande – vägar in i läsningen. Stockholm: Skolverket.

• Vasquez, Vivian Maria (2004). Negotiating critical literacies with young children. Mahwah, New Jersey/London: Lawrence Erlbaum Associates