Illustratör: Beatriz Afonso
2019-03-27 13:03 CET
Luckor i lagen när barn misshandlas i hemmet
Luckor i svensk lag gör att barn som utsätts för våld i hemmet har ett bristande skydd. Trots att våldet är olagligt, är det inte alltid straffbart.
Föräldrar tillåts att utöva visst våld mot sina barn, visar en ny rapport från UNICEF Sverige.
Rapporten ”Olagligt men inte straffbart” har dels granskat ett antal domar där föräldrar har åtalats för att ha utövat våld mot sina barn, dels undersökt hur det straffrättsliga skyddet ser ut för barn som utsätts för våld i hemmet.
Borde inte det förbud mot aga som infördes för 40 år sedan, i kombination med barnkonventionens bestämmelser, ge barn i Sverige ett heltäckande
skydd?
Rapporten visar att så inte är fallet. Det finns ett glapp mellan agaförbudet i föräldrabalken och bestämmelserna i brottsbalken. Det innebär att vissa former av barnaga inte räknas som ett brott enligt brottsbalken. Våldet är alltså olagligt men samtidigt inte straffbart.
—Samhället sviker de här barnen eftersom det saknas ett heltäckande
rättsligt skydd när de utsätts för misshandel av sina föräldrar. Det här handlar om barn som befinner sig i en särskilt utsatt situation, som har en
beroendeställning till föräldern och som utsätts för våld i det egna hemmet, den miljö som ska vara barnets trygghet, säger Christina Heilborn, chefsjurist vid UNICEF Sverige.
Luckorna i lagen innebär till exempel att psykiskt våld, som att tvingas
bevittna våld i hemmet och att utsättas för hot och trakasserier, inte ses som ett brott mot barnet. När det gäller fysiskt våld måste det anses ha orsakat barnet tillräcklig smärta för att händelsen ska ses som misshandel och vara straffbar. Några exempel ur rapporten:
• Två flickor tvingas bevittna hur deras pappa mördar deras mamma med en bajonett. Han åtalas för olaga hot mot barnen eftersom han närmat sig dem med bajonetten i handen.
Hovrätten konstaterar att visserligen har pappan skrämt barnen oerhört när han dödade deras mamma, men anser inte att han haft uppsåt att skrämma dem och därför inte kan dömas för olaga hot mot barnen.
• En styvpappa åtalas för ofredande efter att ha tejpat sin tioårige styvsons ansikte med silvertejp. Pojken blev tejpad bakifrån, och tejpen, som täckte hela ansiktet, gjorde att han inte kunde andas eller tala ordentligt. Han berättar att han varit tejpad två – tre minuter och försökt ropa på hjälp. Styvpappan uppger att han tejpat pojken för att visa att han står vid sitt ord. Tingsrätten anser att pojkens berättelse ska bedömas med försiktighet på grund av hans låga ålder och att han av rädsla kan ha misstagit sig på hur långt förloppet egentligen var. Rätten anser att det ingår i rollen som förälder att sätta gränser, och styvpappan frias.
Rapporten pekar på att bedömningarna i domstolarna ofta görs utifrån ett föräldraperspektiv, där föräldern på olika sätt ursäktas med att det rörde sig
om en stressad situation eller ett krävande barn. Granskningen av domarna visar att även i de fall där föräldern döms för misshandel, lyfter domstolarna i många fall fram ursäkter för föräldrarnas agerande, vilket leder till mildare straff:
• En mamma åtalas för misshandel sedan hon i uppfostringssyfte slagit sin nioårige son med en stekspade av trä vilket orsakat smärta, rodnad och ett blåmärke. Högsta domstolen säger i sin vägledande dom att visserligen är det inte tillåtet att använda aga som uppfostringsmetod, men anser ändå att misshandeln ska betecknas som ringa. HD förklarar även mammans beteende med att hon ”tog till våld i en för henne pressad situation, när hon var sjuk och oroad för sin fortsatta anställning”.
Föräldrar kan med andra ord i vissa fall frias från misshandel, eller få ett mildare straff, trots att de har erkänt att de slagit sina barn. Rapporten lyfter fram att bristerna i lagstiftningen öppnar upp för godtyckliga bedömningar i domstolarna. Vissa domstolar försöker tillämpa den lagstiftning som finns för att barns rättigheter ska tas tillvara, medan andra intar en förlåtande och överslätande attityd gentemot föräldrar.
—Brister i lagstiftningen tillsammans med en godtycklighet i domstolarna leder till att föräldrar i praktiken tillåts utöva visst våld mot barn, säger Christina Heilborn.
—Det här visar att det behövs en ändring i lagen som gör att alla former av våld mot barn blir straffbara.
Trots det rådande förbudet mot barnaga är det fortfarande många barn som utsätts för våld i hemmet i Sverige. Enligt den senaste nationella
kartläggningen uppger inte mindre än 36 procent av barnen att de har utsatts för någon form av misshandel av sina föräldrar under sin uppväxt. UNICEF Sverige anser att alla former av våld mot barn ska förbjudas och vara straffbara enligt lag. Så är det inte idag, trots att detta är tydliggjort i
barnkonventionen. Barns rättsliga ställning behöver stärkas och barn måste få upprättelse när deras rättigheter kränks.
UNICEF Sverige kräver:
1.Att det införs en särskild bestämmelse i brottsbalken om misshandel mot barn.
2.Att våld mot barn i svensk lag överensstämmer med barnkonventionens bestämmelser och därmed även innefatta alla former av psykiskt våld.
3.Att barn som utsätts för våld i hemmet får tillgång till socialt stöd och skydd samt till ett anpassat stöd i rättsprocessen.
För frågor rörande rapporten kontakta:
Christina Heilborn, programchef Unicef
Övriga frågor:
Christina Kerpner, pressansvarig Unicef
08-692 25 18 eller 070-37 07 445 christina.kerpner@unicef.se
UNICEF, världens ledande barnrättsorganisation, arbetar i 190 länder för alla barns rätt till överlevnad, trygghet, utveckling och inflytande – både på lång sikt och i katastrofer. Uppgiften är att skapa varaktiga förändringar, inte bara för några barn i en by eller i ett land, utan för alla barn i hela världen. Det handlar om att förverkliga barnkonventionen och se till att alla barn får rent vatten, hälsovård, vaccin, skola, hjälp i katastrofer och skydd mot våld, övergrepp och diskriminering. De barn som har störst behov får hjälp först, oavsett nationalitet, religion eller landets politiska ledning. Arbetet för barnen finansieras helt av frivilliga bidrag.
Kontaktpersoner
Natasha Jevtic Esbjörnsson Presskontakt
Press och PR Manager
natasha.esbjornsson@unicef.se 0738 22 35 50
Petter Gustafsson Presskontakt Pressekreterare
petter.gustafsson@unicef.se 076-1133719
