Förbundsmöte 2020
2020 års förbundsmöte
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
Sidan
1. Förbundsmötets öppnande 1
2. Upprop 2
3. Beslut om förbundsmötets offentlighet 7
4. Fastställande av dagordning 7
5. Fastställande av arbetsordning 9
6. Val av förbundsmötets funktionärer 10
6:1 Val av två ordförande 10
6:2 Val av en huvudsekreterare 11
6:3 Val av åtta ledamöter till beredningsutskottet 11
6:4 Val av två protokollsjusterare 11
7. Verksamhetsberättelse, hållbarhetsrapport och 12 årsredovisning för år 2019 samt uppföljning
av bifallna motioner och rapporter från 2019 års kongress
7:1 Verksamhetsberättelse och hållbarhetsrapport för år 2019 12
7:2 Årsredovisning för år 2019 12
7:3 Uppföljning av bifallna motioner och rapporter från 12 2019 års kongress
8. Revisionsberättelse för år 2019 13
9. Revisorernas särskilda granskningsrapport 14
10. Beslut om ansvarsfrihet 15
11. Budgetprognos med förbundsstyrelsens förslag till 15 verksamhetsinriktning och beslut om fördelning av
medlemsavgift från och med den 1 januari 2021
12. Uttalande från Kommunals förbundsmöte 2020 22 13. Särskild fråga från Kommunal Stockholms län – Hantering 23
och struktur för de centrala avtalsförhandlingarna
14. Val 29
14:1 Fyllnadsval av förbundssekreterare 29
14:2 Fyllnadsval av avtalssekreterare 30
14:3 Val av registrerat revisionsbolag för verksamhetsåret 2020 32
15. Överklagan – Uteslutning 32
15:1 Överklagan medlem 1 32
15:2 Överklagan medlem 2 35
16. Överklagan – Återkallande av rätt att inneha uppdrag 38
17. Förbundsmötets avslutning 38
1
TORSDAGEN DEN 3 SEPTEMBER 2020
DAGORDNINGENS PUNKT 1 Förbundsmötets öppnande
Förbundsordförande Tobias Baudin: Vänner! Våren 2020 stannade Sverige och världen. Alla höll andan. I mars konstaterade Folkhälsomyndigheten att Sverige hade allmän smittspridning.
Och då gick det undan: Gatorna tömdes, flyg och tåg ställdes in, kulturevenemang stängdes, hockeyn ställdes in (trots att Luleå vara så här nära SM-guld) och alla som kunde skulle jobba hemifrån.
Alla som kunde skulle. Alltså inte undersköterskorna på IVA, i hemtjänsten eller på särskilda boenden. Inte barnskötarna, fritidspersonalen eller elevassistenterna. Inte bussförarna,
brandmännen, de personliga assistenterna eller sterilteknikerna. Inte kockarna, VA-teknikerna, vårdbiträdena, lokalvårdarna, fastighetsskötarna, lantarbetarna, djurskötarna eller
måltidspersonalen.
Ingen av er jobbade hemma. Alla behövdes på plats. Nu var det som vi sagt så länge tydligt för alla: Utan medlemmarna i Kommunal stannar Sverige! Utan oss stannar Sverige.
Och Sverige stannade inte. För de som behövdes för att samhället Sverige skulle fortsätta fungera var på plats: de yrkesskickliga, professionella medlemmar i Kommunal var på jobbet.
Och vi vet ju vilken enorm insats det var. Vi som var där, vi som har koll på arbetsvillkoren.
Vi som vet vad medlemmarna i Kommunal har i lön.
Och vänner – då tänker jag en enda sak: Kommunal ska vara Sveriges starkaste och viktigaste fackförening. När kollektivavtalen nu ska förhandlas – då ska ingen, ingen, få glömma Corona-våren 2020.
Förbundsvänner! Våren 2020 visade vi i Kommunal vad vi kan. Vi genomförde nära 50 skyddstopp på drygt tre månader, vi stängde framdörrar på bussarna och vi JO-anmälde Arbetsmiljöverket. Kommunal var den röst som påminde arbetsgivare, myndigheter och politiker om vem som har ansvaret för arbetsmiljö och anställningsvillkor.
Jag vet att många av oss gjorde extraordinära insatser – under galen press. Jag hoppas verkligen att varenda en av er är stolt över detta. För det ska ni vara.
Men nu är det framtiden som gäller. Och jag måste erkänna att jag är lite orolig. Jag är orolig för att längtan efter en värld utan Corona ska leda oss till slutsatsen att det var bra förr. Åh – vad skönt. Nu är det över. Nu kan vi äntligen gå tillbaka till det som var innan pandemin.
Mitt budskap är: Nej. Vi går inte tillbaka. För det var inte bra innan! Det är ju just det som Corona blixtbelyst. Nu måste vi i Kommunal ta på oss ledartröjan och ta strid för att det nya normala blir bättre än det gamla.
Och det är med kollektivavtalen vi främst förändrar verkligheten. Vänner, höstens avtalsrörelse kommer inte att bli någon lätt match. Det kommer vara stentufft. Arbetsgivarna vet vad de vill – och det är nollbud på bordet. Medlemmarna vet vad de förtjänar – förväntningarna är skyhöga.
Så vi måste vara smartare och tuffare än någonsin. Vi ska vara pragmatiska och resultatinriktade.
2
i Kommunal ska ha högre löneökningar än andra!
Och, vänner – vi kommer fixa det. För vi gör det tillsammans. Och vi håller ihop.
Med oss till förhandlingsbordet har vi det faktum att vi är starkare nu – vi är 9 240 fler medlemmar än vid årsskiftet. Vi har faktiskt bara två ynka minusmånader senaste året. Det hade jag inte riktigt våga tro när vi stod på kongressen, höll varandras händer och lovade att göra allt vi kan för att nå vårt mål:
Kommunal ska vara minst 600 000 medlemmar år 2030.
Men nu är vi på väg. Och jag vet att det inte har varit roligt hela tiden. Omprioriteringen har varit svår och påverkat oss alla. Nog har det varit lite obekvämt och utmanande ibland.
Men vänner, det har gett resultat. Vi har kommit en bit på vägen – och nu måste vi hålla i.
För det är medlemsantalet och organisationsgraden som långsiktigt kommer avgöra Kommunals framtid. Tro inget annat.
Så, nu gäller det. Vi ska ut och värva, värva och värva igen. För så jobbar en fackförening som har bestämt sig. Så bygger vi ett urstarkt Kommunal. Så får medlemmarna Sveriges bästa fackförening.
Förbundskamrater! Pandemin pågår fortfarande. Men framtiden är redan här. Vårt ansvar är stort, fallgroparna många, arbetsgivarna taggade. Det är allvar – men om vi gör det här rätt så är möjligheterna oändliga.
Sist jag höll ett fysiskt Första Maj-tal citerade jag Laleh. Nu kan jag inte låta bli att göra det igen:
Vi sa, vi ska ta över Vi ska ta över världen Vi ska bli stora Vi ska bli mäktiga.
Vänner! Det är Kommunals tid nu. Härmed förklarar jag Kommunals femtonde ordinarie, digitala, förbundsmöte år 2020 för öppnat.
Information om mötessystemet Easymeet
Mats Abrahamsson, Abaton Produktion AB, informerade om de viktigaste funktionerna i mötessystemet Easymeet.
DAGORDNINGENS PUNKT 2
Upprop
Avtalssekreterare Lenita Granlund: Förbundsmötets ombud och övriga deltagare har prickats av i samband med att de har loggat in i Easymeet online. Ett fulltaligt förbundsmöte ska enligt stadgarna bestå av 188 ombud. Förbundsmötet består dessutom av 17 ledamöter som ingår i förbundsstyrelsen. Ombuden och förbundsstyrelsen är den beslutande församlingen.
3
Vid inloggningen som är slutförd är 199 ombud av 205 avprickade.
På förbundsmötet är även revisorerna, enhets-, lokalkontors- och platscheferna samt föredraganden närvarande.
Jag föreslår därmed att uppropet ska anses vara verkställt.
Beslut
Förbundsmötet beslöt att bifalla förslaget.
4 OMBUD
Kommunal Bergslagen Ann-Christine Steneryd Alexandra Mentzas Christer Blomqvist Gustaf Oldermark Hans Eriksson Hans-Göran Steneryd Lena Eldståhl
Linda Lindfeldt Malin Ragnegård Pia Ström Swen Frank Thomas Hoffsten
Kommunal Mellersta Norrland Andreas Mörtsjö
Anna Eriksson Eleonore Gradin Karolina Lindkvist Leif Nilsson Lohla Persson Mathz Myrin Petra Monwell Veronica Neiström Åsa Selander Kommunal Mitt Agnes Jonsson Anna Savolainen Anneli Ellebo Anneli Hallström Emil Thyr Hanna Romin Helena Ersson Johan Broström Lena Broman Magnus Alfredsson Pia Söderman Royne Nordli Shaher Al-Saghbini Kommunal Norrbotten Anneli Palmklint
Henrik Alqvist Jenny Markström Kristina Nilsson-Martala Linda Lindström
Sara Lagesen Lundgren Zara Leghissa
Kommunal Skåne Agneta Persson
Anders Sahlström Glassel Anna Johnsson
Anne-Lii Jönsson Birgitta Persson Camilla Sigvardsson Caroline Uddgård Conny Bodén
Kommunal Skåne (forts.) Emma Wennerholm
Erica Bergman Gunilla Lindström Håkan Dahmström Jimmy Ivarsson Lena Mårtensson Maria Hammer Martina Karlsson Mikael Roos Olga Krivtsova Petra Nyheim Persson Peter Svensson Therese Ekelöv Torgny Handreck Ulf Eliasson Victoria Jönsson
Kommunal Stockholms län Anette Pettersson
Anki von Essen Walldén Annelie Carlsson Arnstein Mogstad Carina Lenngren Dan Svensson Faya Lahdou Fredrik Björklund Kamile Ünver Lars Fridh Lena Tormund Lena Ericson-Höijer Linda Runcrantz Lowisa Anderzon Marcus Antfolk Malin Appelqvist Maria Liljegren Oscar Karlsson Peter Olsson Peter Ulander Pyret Due Hedlund
Riitta Salokangas Davidsson Robert Mjörnberg
Saara Gustafsson Sanna Tefke
Susanne Dahlqvist Lindoff Tony Nicander
Zandra Michal
Zekiye Güler-Thompson Kommunal Sydost Aina Sörensen Daniel Deleuran Elin Ljunggren Fredrik Nilsson Jannica Sjöblad Jeanette Dellevik Jenny Sjöström Lena Svensson
Merlita Mozo Petersson
5
Kommunal Sydost (forts.) Monica Sundell
Petra Dahlström Wall Piroska Ruzsa-Pal Torgny Lindqvist Kommunal Sydväst Andreas Rudeström Birgitta Svensson Carina Gardevall Carin Söderberg Charlotte Olesen-Rosén Christer Sernemyr Eva-Lena Jacobsson Jeanette Örenmark Markus Svensson Mats Persson Robert Rydberg Safet Muric
Kommunal Vänerväst Amanda Blomster Roos Anna Ross Leü
Anna Shaw Johansson Eva Sandell
Fredrik Rydell Johanna Svensson Johanna Winberg Lena Dalstam Lise-Lotte Lindblom Magdalena Fallqvist Maria Blomgren Maria Söderberg Robert Darelius Simon Erlandsson Tilda Gustafsson Kommunal Väst Carina Antonsson Christina Blennerhed Christine Martilla Conny Källström Elpida Georgitsi Erik Jakobsson Hanan Baalbaki Hannes Grundvall Ingalill Hedlund Isabelle Yalcintas Lena Dahlqvist Lena Sikström Monica Bengtsson Petra Sundblad Rabih Daouk Therése Mancini Winnie Kavsjö
Kommunal Västerbotten Ann-Christin Pettersson Annelie Grahn
Anton Markeby Isak Hjelte
Kommunal Västerbotten (forts.) Jutta Schöne
Matilda Olofsson Per Andersson
Kommunal Västra Svealand Angela Fors Hälleråd
Eva Jessen Inger Westerberg Lillemor Grandell Linda Bååth Michael Renhult Mikael Sjövall Nathalie Björfeldt Stefan Kvick Susanne Nederman Teres Jonsson
Ulrica Elfgren Borgström Åsa-Linda Ludvigsson Kommunal Öst Amir Poursohrab Birgitta Lindström Frida Kindeland Fia Karlsson Jasmine Berglund Jarmo Erkinmikko Malin Björgum Marie Särud
Mona Larsson Törnqvist Patrik Lindahl
Pernilla Berglund Rose-Marie Fransson Sara Üksik
Sofia Skotte Therese Waller Torbjörn Berg
6
Förbundsstyrelsens ledamöter
André Schwenk, Kommunal Västra Svealand Anna Skarsjö, Kommunal Väst
Barbro Andersson, Kommunal Mitt Catarina Eriksson, Kommunal Öst
Felix Finnveden, Kommunal Stockholms län Håkan Nilsson, Kommunal Västerbotten
Jasmine Berglund, Kommunal Öst (adjungerad ledamot) Jenni Strand, Kommunal Vänerväst
Jessica Leiding, Kommunal Stockholms län Mahlin Bergman, Kommunal Sydost Marianne Engberg, Kommunal Norrbotten Maria Jörmalm Andersson, Kommunal Sydväst Lenita Granlund, förbundet
Rose-Marie Andersson, Kommunal Skåne Sara Sjödin, Kommunal Mellersta Norrland Tobias Baudin, förbundet
Zdenka Mardetko, Kommunal Bergslagen Förbundets revisorer
Jeanette Nordström, Kommunal Öst Jörgen Olsson, Kommunal Sydost
Per Brännström, Kommunal Västerbotten Valberedningen
Sladjana Gustafsson, Kommunal Väst
Christer Andersson, Kommunal Stockholms län Margaretha Leonardsson, Kommunal Öst Maria Burlin, Kommunal Norrbotten Preben Widerberg, Kommunal Skåne Sirpa Bergenstoff, Kommunal Vänerväst Lokalkontorschefer
Anncatrin Ivansen Andersson, Kommunal Mellersta Norrland David Atterling, Kommunal Sydväst
Daniel Minton, Kommunal Stockholms län Eva Fornefors, Kommunal Öst
Henrik Johansson, Kommunal Väst
Kjell-Ivan Eriksson, Kommunal Västerbotten Margaretha Johansson, Kommunal Sydost Marie Persson, Kommunal Skåne
Mari Schönning, Kommunal Bergslagen Pia Embretsen, Kommunal Västra Svealand Stig Persson, Kommunal Mitt
Ulf Gustafsson, Kommunal Vänerväst Vanja Nyberg, Kommunal Norrbotten Förbundets enhetschefer
Johan Ingelskog Jonas Eckhardt Kristina Mårtensson Kristina Svedin Lisa Bondesson Lotta Lundén Nina Rådström Per Holmström Pier Lundmark Robert Eriksson Sten Magnusson
7
Förbundets platschefer
Birgitta Pettersson, Kommunal Direkt Ingegerd Nilsson, MC Malmö
Ulrika Andersson, EC Sundbyberg Ulrika Englund, MC Sundsvall
Förbundets ombudsmän och tjänstemän Agneta Nederström
Clara von Otter Inger Öhlin Jon Löfdahl Kerstin Ljungberg Kristina Öfverstedt Lena Andersson Lia Scheding Malin Sjunnebo Maria Zanchi Marika Thryssén Niklas Rengen Pernilla Selimovic Robin Ljungqvist Thomas Johansson
DAGORDNINGENS PUNKT 3
Beslut om förbundsmötets offentlighet
Avtalssekreterare Lenita Granlund: I den arbetsordning som förbundsmötet snart ska besluta om föreslås att förbundsmötet ska vara offentligt, men att förbundsmötet vid behandling av särskild fråga kan besluta annorlunda, och att det i så fall ska gälla. Jag föreslår därför bifall till förslaget.
Beslut
Förbundsmötet beslöt att bifalla förslaget.
DAGORDNINGENS PUNKT 4 Fastställande av dagordning
Avtalssekreterare Lenita Granlund: Förslaget till dagordning har varit utsänt. Dagordningen innehåller 16 punkter. Jag föreslår att förbundsmötet fastställer dagordningen enligt förslaget.
Debatt
I debatten deltog:
Alexandra Mentzas, Kommunal Bergslagen
Alexandra Mentzas föreslog att förbundsmötet ska göra ett uttalande om att stötta Elektrikerförbundets krav på kollektivavtal.
Beslut
Förbundsmötet beslöt
att ge beredningsutskottet i uppdrag att utforma ett uttalande om att stötta Elektrikerförbundets krav på kollektivavtal.
8
Beslut
Förbundsmötet beslöt
att tillföra dagordningen en extra punkt, 12. Uttalande från Kommunals förbundsmöte 2020, och därmed fastställa dagordningen.
Dagordning
Förslag till dagordning på Svenska Kommunalarbetareförbundets femtonde ordinarie förbundsmöte (digitalt förbundsmöte) den 3 september 2020.
1. Förbundsmötets öppnande 2. Upprop
3. Beslut om förbundsmötets offentlighet 4. Fastställande av dagordning
5. Fastställande av arbetsordning 6. Val av förbundsmötets funktionärer 6:1 Val av två ordförande
6:2 Val av en huvudsekreterare
6:3 Val av åtta ledamöter till beredningsutskottet 6:4 Val av två protokollsjusterare
7. Verksamhetsberättelse, hållbarhetsrapport och årsredovisning för år 2019 samt uppföljning av bifallna motioner och rapporter från 2019 års kongress
7:1 Verksamhetsberättelse och hållbarhetsrapport för år 2019 7:2 Årsredovisning för år 2019
7:3 Uppföljning av bifallna motioner och rapporter från 2019 års kongress 8. Revisionsberättelse för år 2019
9. Revisorernas särskilda granskningsrapport 10. Beslut om ansvarsfrihet
11. Budgetprognos med förbundsstyrelsens förslag till
verksamhetsinriktning och beslut om fördelning av medlemsavgift från och med den 1 januari 2021
12. Uttalande från Kommunals förbundsmöte 2020
13. Särskild fråga från Kommunal Stockholms län – Hantering och struktur för de centrala avtalsförhandlingarna
14. Val
14:1 Fyllnadsval av förbundssekreterare 14:2 Fyllnadsval av avtalssekreterare
14:3 Val av registrerat revisionsbolag för verksamhetsåret 2020
9
15 Överklagan – Uteslutning 15:1 Överklagan 1
15:2 Överklagan 2
16 Överklagan – Återkallande av rätt att inneha uppdrag 16:1 Överklagan 1
16:2 Överklagan 2
17. Förbundsmötets avslutning
DAGORDNINGENS PUNKT 5 Fastställande av arbetsordning
Avtalssekreterare Lenita Granlund: Även förslag till arbetsordningen har varit utsänt.
Förbundsmötets digitala förhandlingar pågår tills de är avslutade, eller tills alla dagordningens punkter är behandlade. Jag föreslår därför att förbundsmötet fastställer arbetsordningen enligt förslaget.
Beslut
Förbundsmötet beslöt
att fastställa arbetsordningen.
Arbetsordning
Förslag till arbetsordning på Svenska Kommunalarbetareförbundets femtonde ordinarie förbundsmöte (digitalt förbundsmöte) torsdagen den 3 september 2020.
1. Förbundsmötets arbetstider
Förbundsmötets digitala förhandlingar äger rum torsdagen den 3 september klockan 12:00-ca 17:00 eller tills alla dagordningens punkter är behandlade.
2. Förbundsmötets offentlighet
Förbundsmötets förhandlingar är offentliga. Åhörare och massmedia har, i mån av utrymme, tillträde till förbundsmöteslokalerna. Förbundsmötet kan dock vid behandling av en viss fråga besluta annorlunda.
3. Ordförande
Förbundsmötet väljer två ordföranden som växelvis leder förhandlingarna.
Om den ordföranden som leder förhandlingarna vill delta i debatten, ska den andra ordföranden tjänstgöra. Ordföranden ska försöka få behandlingen av en fråga avslutad innan förbundsmötet slutar för dagen. Ordföranden har därför rätt att föreslå att debatten ska avslutas och rätt att föreslå tidsbegränsning. Sådant förslag kan också läggas fram av den som har rösträtt på förbundsmötet.
4. Sekreterare och justering av protokoll
Förbundsmötet väljer en huvudsekreterare som ansvarar för förbundsmötets protokoll.
Sekreteraren gör upprop av ombuden när presidiet anser det nödvändigt. Frånvarande ombud antecknas i protokollet.
10
Protokollet ska efter förbundsmötet justeras av dem som förbundsmötet utsett som protokollsjusterare.
5. Ordet begärs/förslag lämnas Ordet begärs elektroniskt via iPads.
Yrkanden och förslag till beslut ska vara tydliga och skrivs in direkt i iPaden. Förslagen bör lämnas in i början av debatten. Förslagen måste ha anknytning till en punkt på dagordningen.
När debatten har förklarats avslutad eller när beslut har fattats om talarlistans begränsning, får inga nya förslag i frågan läggas fram.
Reservationer och anteckningar till protokollet ska vara skriftliga.
6. Omröstning
Alla omröstningar är öppna (utom vid val) och sker med hjälp av voteringsanläggning. Enkel majoritet gäller vid alla omröstningar om inte förbundsmötet beslutar annat.
Den som begär votering eller rösträkning ska uppge sitt namn och sin avdelning.
7. Beredningsutskott
Förbundsmötet väljer beredningsutskott bestående av åtta ledamöter.
Förbundsmötet kan besluta att beredningsutskottet ska försöka sammanjämka olika förslag eller lägga fram ett nytt förslag i en viss fråga till förbundsmötet. Förbundsmötet avgör därefter frågan vid en ny behandling. Detta sker främst när det finns många förslag i en fråga.
8. Dechargeutskott
Förbundsmötet utser vid behov ett dechargeutskott bestående av fem ledamöter, varav förbundsmötet utser fyra ledamöter och förbundsstyrelsen en ledamot.
9. Permission
Permission begärs skriftligt.
Presidiet, det vill säga de två ordförandena, avgör om permission ska beviljas eller inte. Beviljad permission ska antecknas till protokollet.
DAGORDNINGENS PUNKT 6
Val av förbundsmötets funktionärer
Dagordningens punkt 6:1 – Val av två ordförande
Förbundsordförande Tobias Baudin: Förbundsstyrelsen föreslår att vi till ordföranden för förbundsmötet ska utse ombudsman Lia Scheding, förbundskontoret, och lokalkontorschef Ulf Gustafsson, Kommunal Vänerväst.
Beslut
Förbundsmötet beslöt att bifalla förslaget.
11
Dagordningens punkt 6:2 – Val av en huvudsekreterare
Förbundsordförande Tobias Baudin: Förbundsstyrelsen föreslår att Lotta Lundén, enhetschef på förbundskontoret, ska utses till huvudsekreterare.
Beslut
Förbundsmötet beslöt att bifalla förslaget.
Dagordningens punkt 6:3 – Val av åtta ledamöter till beredningsutskottet
Avtalssekreterare Lenita Granlund: Förbundsstyrelsen föreslår att vi till beredningsutskottet ska utse följande personer:
Kristina Mårtensson Förbundskontoret tillika sammankallande Mahlin Bergman Förbundsstyrelsen
Håkan Nilsson Förbundsstyrelsen Lena Andersson Förbundskontoret Lisa Bondesson Förbundskontoret Johan Ingelskog Förbundskontoret Nina Rådström Förbundskontoret
Maria Zanchi Förbundskontoret
Beslut
Förbundsmötet beslöt att bifalla förslaget.
Dagordningens punkt 6:4 – Val av två protokollsjusterare
Avtalssekreterare Lenita Granlund: Kan vi få förslag till två protokollsjusterare?
Elpida Georgitsi, Kommunal Väst, och Magnus Alfredsson, Kommunal Mitt, är föreslagna.
Beslut
Förbundsmötet beslöt
att till protokollsjusterare utse Elpida Georgitsi, Kommunal Väst, och Magnus Alfredsson, Kommunal Mitt.
Förbundsmötesordförande: Lia Scheding
Information från presidiet
Det valda presidiet tillträdde. Förbundsmötesordföranden tackade för förtroendet att leda årets förbundsmöte.
12 DAGORDNINGENS PUNKT 7
Verksamhetsberättelse, hållbarhetsrapport och
årsredovisning för år 2019 samt uppföljning av bifallna motioner och rapporter från 2019 års kongress
Dagordningens punkt 7:1 – Verksamhetsberättelse och hållbarhetsrapport för år 2019
En film visades.
Debatt
I debatten deltog:
Martina Karlsson, Kommunal Skåne Johanna Svensson, Kommunal Vänerväst Isabelle Yalcintas, Kommunal Väst
Kristina Mårtensson, förbundsstyrelsens föredragande
Ombuden fick möjlighet att ställa frågor om verksamhetsberättelsen och hållbarhetsrapporten och fick svar på desamma av ansvarig föredraganden på förbundskontoret.
Beslut
Förbundsmötet beslöt
att godkänna och lägga verksamhetsberättelsen och hållbarhetsrapporten för år 2019 till handlingarna.
Dagordningens punkt 7:2 – Årsredovisning för år 2019
En film visades.
Beslut
Förbundsmötet beslöt
att godkänna och lägga årsredovisningen för år 2019 till handlingarna.
Dagordningens punkt 7:3 – Uppföljning av bifallna motioner och rapporter från 2019 års kongress
Beslut
Förbundsmötet beslöt
att godkänna och lägga uppföljningen av bifallna motioner och rapporter från 2019 års kongress till handlingarna.
13 DAGORDNINGENS PUNKT 8
Revisionsberättelse för år 2019
Auktoriserade revisor Erik Stenbeck, PwC, inledde dagordningens punkt 8 med att presentera sig för förbundsmötet. Han informerade att han ersätter den ordinarie auktoriserade
yrkesrevisorn Christine Wikström, som har fått förhinder från att delta på förbundsmötet.
Han fortsatte med att presentera revisorskollegiet och deras roller, det vill säga den auktoriserade yrkesrevisorn Christine Wikström, och de förtroendevalda revisorerna, Jeanette Nordström, Jörgen Olsson och Per Brännström.
Eric Stenbeck föredrog revisionsberättelsen och gjorde några korta reflektioner när det gäller revisorernas iakttagelser och ansatser rörande koncernredovisningen. Kommunals finansiella ställning är stabil och stark med 2,9 miljarder i konfliktfonden och ett totalt eget kapital på 3,9 miljarder samt stora övervärden bland annat i fastigheter. Det är viktigt att det finns en långsiktig strategi och plan så att Kommunals medel förvaltas på bästa möjliga sätt.
Förbundsrevisor Jeanette Nordström: Ordförande, presidium, ombud och gäster!
Revisionsberättelse till förbundsmötet i Svenska Kommunalarbetareförbundet med organisationsnummer 802001-7888.
Enligt vår uppfattning har årsredovisningen och koncernredovisningen upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en i alla väsentliga avseenden en rättvisande bild av
förbundet och koncernens finansiella ställning per den 31 december 2019 och av dess finansiella resultat och kassaflöden för året enligt årsredovisningslagen. Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens och koncernredovisningens övriga delar.
Uttalande
Utöver vår revision av årsredovisningen och koncernredovisningen har vi även utfört en revision av styrelsens förvaltning för Svenska Kommunalarbetareförbundet för år 2019. Vi tillstyrker att förbundsmötet beviljar styrelsens ledamöter ansvarsfrihet för räkenskapsåret.
Stockholm den 20 mars 2020
Öhrlings PricewaterhouseCoopers AB
Christine Wikström, auktoriserad revisor, Jörgen Olsson, Jeanette Nordström och Per Brännström.
Beslut
Förbundsmötet beslöt
att godkänna revisionsberättelsen för år 2019 och lägga den till handlingarna.
14 DAGORDNINGENS PUNKT 9
Revisorernas särskilda granskningsrapport
Förbundsrevisor Jörgen Olsson: Ordförande, presidium, ombud och gäster! Särskild granskningsrapport till förbundsmötet i Svenska Kommunalarbetareförbundet, organisationsnummer 802001-7888.
I egenskap av förtroendevalda revisorer har vi i enlighet med Svenska
Kommunalarbetareförbundets stadgar och särskilda revisionsbeskrivning genomfört en
granskning av ändamålsenligheten och effektiviteten i den av förbundet bedrivna verksamheten.
Granskningens inriktning och omfattning har fastställts utifrån principerna om risk- och väsentlighet. Det innebär att granskningen har inriktats på sådana områden som bedömts vara särskilt viktiga för verksamheten. Vår granskning har samordnats med förbundets auktoriserade revisor.
Det är förbundsstyrelsen som ansvarar för att på ett ändamålsenligt och effektivt sätt bedriva verksamheten i enlighet med stadgarna och kongressens beslut. Vårt ansvar är att granska att förbundsstyrelsen har bedrivit verksamheten i enlighet därmed.
I syfte att uppfylla granskningsmålen om ändamålsenlighet och effektivitet har vi vidtagit de granskningsåtgärder som föreskrivs i den särskilda revisionsbeskrivningen.
Uttalanden
Förbundsrevisor Per Brännström: På grundval av vår granskning med utgångspunkt i ändamålsenligheten och effektiviteten gör vi följande uttalanden:
- Det har inte framkommit något som tyder på att förbundets verksamhet inte har bedrivits i allt väsentligt enligt stadgarna.
- Vi bedömer att förbundsstyrelsen har vidtagit rimliga åtgärder för att genomföra kongressens beslut.
- Vi bedömer att förbundsstyrelsen har styrt verksamheten i lämplig grad och omfattning.
- Vi bedömer att förbundsstyrelsen i rimlig omfattning har följt upp och utvärderat verksamheten.
- Vi bedömer att verksamheten har bedrivits med hänsyn till förbundets behov och värdegrund för att säkerställa att förbundet inte drabbas av förtroendeskada.
- Vid vår granskning har det inte framkommit något som tyder på att förbundets verksamhet inte i allt väsentligt hushållar med medlemmarnas medel och i övrigt bedrivs ändamålsenligt.
- Vi bedömer att verksamheten i rimlig omfattning uppnått uppsatta mål. Dock uppnås inte målen att bli 10 000 fler medlemmar och 5 000 fler förtroendevalda samt att 5 procent av medlemmarna genomgått medlemsutbildning.
Stockholm den 18 mars 2020.
Av kongressen valda förtroendevalda revisorer Jörgen Olsson, Jeanette Nordström och Per Brännström.
15
Beslut
Förbundsmötet beslöt
att godkänna den särskilda granskningsrapporten för år 2019 och lägga den till handlingarna.
DAGORDNINGENS PUNKT 10 Beslut om ansvarsfrihet
Beslut
Förbundsmötet beslöt
att bevilja förbundsstyrelsens ledamöter ansvarsfrihet för det gångna verksamhetsåret.
DAGORDNINGENS PUNKT 11
Budgetprognos med förbundsstyrelsens förslag till
verksamhetsinriktning och beslut om fördelning av medlemsavgift från och med den 1 januari 2021
Robert Eriksson, förbundsstyrelsens föredragande, föredrog Kommunals övergripande verksamhetsplan 2021 med budgetprognos, och yrkade bifall till förbundsstyrelsen förslag att fastställa övergripande verksamhetsmål för kongressperioden och budgetprognos för år 2021, att fastställa oförändrad fördelning av avgiftens förbundsdel respektive avdelningsdel, vilket innebär att förbundets del utgör 61 procent och avdelningarnas del utgör 39 procent samt att fastställa antal avgiftsnivåer till sex stycken.
En film visades.
Kommunals övergripande verksamhetsplan 2021 med budgetprognos
Närvarande, proffsiga och handlingskraftiga Information
Kommunals övergripande verksamhetsplan 2021 och budgetprognos Kommunals övergripande verksamhetsplan består av två delar:
• Den första delen är en beskrivning av Kommunals värdegrund, nuvarande situation med prioriteringar och mål.
• Den andra delen består av budgetprognos. Budgetprognosen innehåller den ekonomiska bilden för 2021 med prognos över intäkter, kostnader och verksamhetens resultat.
Inledning om planeringsmodellen
Förbundets verksamhetsplanerings- och budgetprocess är ett viktigt verktyg för att hålla samman hela Kommunals verksamhet och ge förutsättningar för fackligt arbete där alla organisatoriska nivåer drar åt samma håll.
16
Planen utgör den gemensamma utgångspunkten för alla avdelningar, sektioner och enheter samt grupper i planering och genomförande av verksamhet.
Kommunals verksamhetsplanerings- och budgetprocess Verksamhets- och budgetprocessen består av fem delar:
1. En övergripande plan tas fram för hela Kommunal med budgetprognos.
2. Planen följs upp efter kongress/förbundsmöte.
3. Förbundsledning och chefer (lokalt och centralt) tar fram prioriteringar inför
förbundskontorets och avdelningarnas planeringar, vilka beslutas av förbundsstyrelsen.
4. Inom förbundskontoret gör sedan varje enhet en basbudget, utifrån en gemensam plattform och riktlinjer, med verksamhet som ska genomföras för att vi ska nå fastställda mål.
5. Utöver linjeverksamhet som planeras och budgeteras i basbudget kan särskilda projektplaner inklusive budget tas fram för verksamhet som ska genomföras i särskilt projekt för att vi ska nå fastställda mål.
Varje avdelning arbetar fram verksamhetsplan och budget under samma period. En särskild mall för verksamhetsplaneringen på sektionsnivå med en tillhörande handledning finns på Insidan.
Tidplan
Januari-mars
Utvärdering av föregående års verksamhet med verksamhetsberättelse och tertialuppföljning.
Uppföljning av resultatet från kongressen/förbundsmötet, utkast till plan tas fram.
April-maj
Preliminär övergripande plan för hela Kommunal tas fram för kommande år.
Maj-juni
Avdelningarnas ledningar och förbundsledningen samt enhetschefer har gemensamma strategidagar. Enhetschefer förbereder ihop verksamheter och prioriteringar till
förbundsledningen. Mål och budgetprognos fastställs av förbundsstyrelsen. I år kommer budgetprognosen föreläggas förbundsstyrelsen i juni (vanligen i april) för att kunna läggas fram till förbundsmötet i september.
Augusti-september
I år kommer förbundsmötet fastställa mål och budgetprognos. Förbundsledningen och
chefsgruppen arbetar vidare med prioriteringar inför kommande år. Budgetdirektiv fastställs av förbundsstyrelsen.
September-november
Verksamhetsplanerings- och budgetarbete i hela Kommunal.
17
November-december
Beslut i förbundsstyrelsen om förbundskontorets verksamhetsplan och budget. Parallell process i avdelningarna med beslut i representantskapen.
Kommunals värdegrund
Visionen
Viktiga jobb värda att älska – dygnets alla timmar.
Meningen med föreningen (syfte)
Kommunal är en medlemsstyrd organisation som bygger all verksamhet på medlemmarnas inflytande, delaktighet, behov och önskemål.
Kommunal ska företräda medlemmarnas gemensamma intresse, stärka sammanhållningen och styrkan på arbetsplatserna för att skapa bästa möjliga villkor i arbetslivet och i samhället.
Kommunal är en demokratisk organisation som värnar om ett demokratiskt samhällssystem och bygger all verksamhet på uppfattningen och respekten för alla människors lika värde och rätt.
Grundläggande värderingar
De värderingar som vägleder Kommunals verksamhet är alla människors lika värde, rättvisa, jämlikhet, jämställdhet, solidaritet och frihet.
Framgångsfaktorer/kärnvärden
Närvarande – Kommunal ska vara en närvarande organisation. Vi finns alltid där. På arbetsplatsen, i medlemmarnas vardag, i debatten och i maktens korridorer.
Proffsiga – Kommunal levererar effektivt och hjälpsamt. Vi har kunniga och kompetenta fackliga företrädare som förstår medlemmarnas vardag för att de själva är en del av den. I andra frågor som rör medlemskapet är vi alltid tillgängliga och serviceinriktade, både på plats, på telefon och i sociala medier.
Handlingskraftiga – Kommunal är en organisation som går från ord till handling. Vi tar initiativ för medlemmarnas bästa, varje dag. När det behövs tar vi fajten.
Bakgrund för Kommunals verksamhetsplan 2021
Nuvarande situation: Var är Kommunal i dag och vart ska vi?
Här presenteras en sammanfattande bild av var Kommunal står i dag. Det är en gemensam utgångspunkt för arbetet med att uppnå våra mål.
Det pågår ett förändringsarbete i Kommunal med målet att utvecklas som facklig organisation.
Kommunal har Sveriges viktigaste medlemmar och ska vara Sveriges både bästa och viktigaste fackförening. För att kunna vara det måste vi vara många.
Under 2019 tog Kommunal nästa kliv i den förändringsresa som vi inledde år 2016. Kongressen 2019 bestämde att Kommunal ska växa och år 2030 vara 600 000 medlemmar. Det
övergripande målet är vår ledstjärna i alla våra beslut.
18
Kongressen 2019 pekade tydligt ut vart Kommunal ska och prioriteringarna är tydliga.
Corona-pandemin som präglat första halvåret 2020 ställer nya och ökade krav på oss som förening. Medlemsantalet ökar och är en förutsättning av den uppåtgående trend som påbörjades under andra halvåret 2019. Nya medlemmar, nya sätt att mötas och ökat fokus på medlemmarna i Kommunal ställer nya krav på oss som förening.
Det är samma utmaningar – upplevelsen av medlemsnytta, allmänhetens förtroende och medlemsvärvning – för att nå det övergripande målet om 600 000 medlemmar. Men utmaningarna måste delvis lösas på ett nytt sätt.
• Upplevelsen av medlemsnytta måste stärkas. Det är avgörande för såväl medlemmarnas lojalitet med föreningen som för medlemsrekryteringen.
Medlemsundersökningar visar att runt 28 procent av medlemmarna upplevde medlemsnytta 2019.
• Medlemsvärvning och höjd organisationsgrad. År 2019 ökade Kommunal åter med 406 medlemmar, om studerandemedlemmar räknades bort. Ändå tappar vi i organisationsgrad då de flesta branscher som Kommunal organiserar växer.
• En stark röst i förhandlingar och i samhällsdebatten. Kommunal har de senaste åren gjort en stark återhämtning vad gäller förtroendet hos allmänheten. Anseendet för Kommunal ökade mer än snittet för andra fackliga organisationer och landade på 22, vilket är det högsta sedan vi började mäta 2013 då siffran var 15. Men trots det ligger vi på för låga nivåer. För att kunna vara en stark röst när vi lyfter medlemmarnas villkor i såväl som förhandlingar som i samhällsdebatten måste arbetet för att stärka förtroendet fortsätta.
Tre prioriterade områden
Värvning
Kommunal gjorde förra året ett trendbrott i medlemsvärvningen. År 2018 minskade Kommunal med över 7 000 medlemmar när studerandemedlemmarna räknades bort. När vi summerade 2019, räknat på samma sätt, så har vi vuxit med 406 medlemmar. Det är fantastiskt och stora insatser från hela Kommunal ligger bakom detta inflöde. Men vi tappar ändå i
organisationsgrad.
Kommunal behöver agera långsiktigt och uthålligt. Verksamhetens fokus på våra viktigaste uppgifter – att värva medlemmar, förhandla avtal och stärka organisationen – måste öka.
Kongressens beslut innebär att värvningsarbetet ska vara högsta prioritet i hela Kommunal och vi ska våga prova nya vägar och kommunikationssätt för att nå målet om fler medlemmar.
Det fackliga arbetet på arbetsplatsen
På kongressen pekades utbildning ut som ett centralt sätt för att öka takten i värvningen, ändra förhållningssätt och förstärka medlemsnyttan. Detta är Kommunals kunskapslyft.
Tre områden prioriteras för att fokusera på satsningen på ökad kunskap:
- Medlemsutbildningen
- Utbildning för arbetsplats- och skyddsombud - Kunskapslyft för sektionsföreträdare
19
Kvalitet i mötet med medlemmar
Kommunals kommunikation med medlemmarna ska fortsätta utvecklas – i hela organisationen.
Var helst Kommunal figurerar ska det vara tydligt att medlemmarna står i fokus.
Värvningsinsatser och påverkansarbete ska präglas av ett språk, bemötande och tilltal som stärker relationen till medlemmarna och som ger stöd i arbetet med att värva nya.
Medlemmar, potentiella medlemmar och allmänhet möter också Kommunal genom vårt
opinionsbildande arbete. Även det ska därför präglas av en närhet till medlemmarna, synliggöra utmaningarna i arbetslivet och Kommunals förslag till lösningar.
Övergripande verksamhetsmål för kongressperioden
Kommunal är en mer proffsig, handlingskraftig och närvarande fackförening
På arbetsplatsen
I förhandlingarna
I medlemmarnas vardag
Och som samhällsaktör
Budgetprognos 2021
Förbundets uppgift anges i stadgarna. Mål beslutas av kongressen/förbundsmötet. Med detta som utgångspunkt fastställer förbundsstyrelsen årligen en verksamhetsplan och budget samt kommande års medlemsavgift.
Förbundskontorets fackliga verksamhet
2019 2019 2020 2021
Intäkter Budget Utfall Budget Prognos
Avgifter 1 312 1 304 1 338 1 365
Kostnader
LO-avgifter 103 102 103 106
Medlemsförsäkringar
(inkl. inkomstbortfallsförsäkring) 569 560 560 559
Övriga verksamhetskostnader (1) 687 646 700 700
Totala kostnader per år 1 359 1 308 1 363 1 365 Verksamhetens resultat
exklusive projekt -47 -4 -25 0
Projekt 39 35 47 45
Verksamhetens resultat -86 -39 -72 -45
(1) Avser verksamhetskostnader netto efter diverse verksamhetsintäkter (mnkr).
Verksamhetens intäkter
Möjligheterna att bedriva bra verksamhet och att nå målen är starkt beroende av de intäkter som kommer från medlemsavgifterna. Kommunal har under första tertialet 2020 haft en stor tillströmning av nya medlemmar. Detta innebär att intäkterna ökat. Mitt i verksamhetsåret, den 1 juli 2021, ska den nya avgiftsmodellen träda i kraft. Intentionen är att denna inte ska påverka medlemsintäkterna.
20
Prognosen för medlemsintäkterna år 2021 bygger på en frysning av medlemsavgiften. Den stegvisa ökningen av avgiftsnivå 1 till 140 kronor skjuts till när den nya avgiftsmodellen träder i kraft. Detta antas ske den 1 juli 2021. Prognosen bygger också på ett antagande om en
medlemsökning med 10 000 medlemmar netto. De medlemsintäkter som redovisas avser förbundets andel av medlemsavgiften, inklusive förändringsavgiften.
Verksamhetskostnader
Vid fastställande av 2020 års budget beslöt förbundsstyrelsen att tillåta övriga
verksamhetskostnader uppgående till 700 mnkr. Kostnadsramen för verksamheten år 2020 föreslås ligga oförändrat på 700 mnkr. Verksamhetskostnaderna har räknats upp med löneökningar och kostnadsstegringar i övrigt, men kostnaderna för KA minskar.
För att få en mer rättvisande bild av de totala verksamhetskostnaderna tas även
projektkostnader med i budget och budgetprognos. Ska den ekonomiska obalansen förändras i positiv riktning måste kommande års projektkostnader hållas på en nivå som är långsiktigt hållbar. I prognosen för 2021 så uppskattas projektkostnaderna till 45 mnkr, vilket är något lägre än i budgeten för 2020. De 45 mnkr har satts av för att skapa utrymme för projekt som behövs för att nå uppsatta mål och följa med i den tekniska utvecklingen. Av de 45 mnkr så är 36 mnkr avsatta till Framtidsklivet för att uppnå de mål som sattes på kongressen 2019.
Framtidsklivet består av tre delar; värvning, medlemsresan samt kunskapslyftet.
Avgift till LO
LOs roll i opinionsbildningen och som pådrivande i samhällsdebatten är en viktig del av de gemensamma verksamhetsfrågorna för medlemmarna inom LO-familjen.
Avgiften till LO bestäms av LO-kongressen och för 2020 uppgår den till 16,95 kronor per medlem och månad. För 2021 och framåt bedöms LO-avgiften vara oförändrad. I prognosen så är antagandet att Kommunal ökar med 10 000 medlemmar under 2021. Eftersom detta får direkt genomslag på kostnaden för LO-avgiften, så ökar denna kostnad med 3 mnkr jämfört med budgeten för 2020.
Avgiften till arbetslöshetskassan
De medlemmar som är anslutna till A-kassan betalar, utöver medlems- och försäkringsavgift, även a-kasseavgift. Då den intäkten tillhör A-kassan redovisas den inte ovan.
Medlemsförsäkringar
Försäkringarna (LO-paketet) är budgeterade till 91 kronor per medlem och månad år 2020. Vid en preliminär beräkning av premien för 2021 och framåt, så är bedömningen att premien kan sänkas med 2 kronor till 89 kronor för 2021. I prognosen så är antagandet att Kommunal ökar med 10 000 medlemmar under 2021. I kostnaden för försäkringarna så ligger även kostnaden för inkomstförsäkringen. I spåren av Corona så bedöms premien för denna försäkring kunna öka med 5 mnkr till 15 mnkr. Den lägre premien för LO-paketet gör att den budgeterade försäkringskostnaden minskar med 1 mnkr trots en ökning av antal medlemmar.
Verksamhetsresultatet
Verksamhetsresultatet budgeteras i prognosen för år 2021 till -45 mnkr. Detta kan jämföras med 2020, då det budgeterade verksamhetsresultatet är -72 mnkr. För 2019 var
verksamhetsresultatet -39 mnkr.
I ett så stort förbund som Kommunal, med många medlemmar, kan väldigt små justeringar kring exempelvis medlemsavgift och försäkringskostnad, ha väldigt stor påverkan på resultatet.
21
Kapitalavkastning
Förbundets överskott/underskott av kapitalförvaltning budgeteras inte då resultaten kan variera kraftigt mellan åren beroende på de finansiella marknadernas utveckling.
Placeringar sker enligt fastställda placeringsregler.
Grundläggande för Kommunals kapitalförvaltning är att tillgångarna ska förvaltas så att de ger avkastning med ett begränsat risktagande. Placeringar sker i tillgångar som, i viss utsträckning, ska kunna realiseras på kort tid. Målet är att tillgångarna över tid ska ha en real avkastning på minst 2 procent årligen. Placeringsreglementet innehåller etiska regler för placeringarna.
Avsättning till konfliktfond
Målet är att kapitalavkastningen ska bidra till att konfliktfonden årligen tillförs medel minst motsvarande 2 procent av sina tillgångar plus kompensation för inflation.
Medlemsavgiften
Medlemsavgiften består av två delar, efter att försäkringsavgiften räknats bort; avdelningarnas andel samt förbundets andel. Avgiften delas in i sex avgiftsnivåer, där lägsta avgiftsnivå är lägsta avgift och högsta avgiftsnivå utgör maxavgift. I stadgarna under rubriken Beslut om avgift framgår att kongressen/förbundsmötet årligen ska ta ställning till avdelningsdel och
förbundsdel samt indelning av antal avgiftsnivåer. Förbundsstyrelsen fastställer medlemsavgift och avgiftsnivåer i samband med budgetarbetet för kommande år. Förbundsstyrelsen fastställer också årligen försäkringsavgiften. Försäkringsavgiften går i sin helhet till att täcka kostnaderna för de obligatoriska försäkringarna.
Av medlemsavgiften utgör enligt nuvarande beslut förbundets del 61 procent och
avdelningarnas del 39 procent. Inga skäl talar i dagsläget för att ändra fördelningen mellan förbund och avdelningar.
I budgetprognosens beräkningar har medlemsavgiften inklusive försäkringsavgiften frysts.
Slutligen fastställs avgiften och försäkringsavgiften av förbundsstyrelsen i samband med beslut om verksamhetsplan och budget för nästkommande år.
Nedan följer medlemsavgiftsnivåerna som intäkterna baseras på:
Nivå Månadsinkomst Avgift 2020 Avgift 2021 (nuvarande) (prognos)
1 0-10 000 125 125
2 10 001-18 879 258 258
3 18 880-21 682 306 306
4 21 683-25 421 390 390
5 25 422-34 766 453 453
6 34 767- 618 618
22
Med hänvisning till ovanstående föreslår förbundsstyrelsen förbundsmötet besluta
att fastställa övergripande verksamhetsmål för kongressperioden och budgetprognos för år 2021,
att fastställa oförändrad fördelning av avgiftens förbundsdel respektive avdelningsdel, vilket innebär att förbundets del utgör 61 procent och avdelningarnas del utgör 39 procent, samt
att fastställa antal avgiftsnivåer till sex stycken.
Debatt
I debatten deltog:
Gunilla Lindström, Kommunal Skåne
Robert Eriksson, förbundsstyrelsens föredragande Beslut
Följande förslag förelåg:
• Förbundsstyrelsens förslag att fastställa övergripande verksamhetsmål för
kongressperioden och budgetprognos för år 2021, att fastställa oförändrad fördelning av avgiftens förbundsdel respektive avdelningsdel, vilket innebär att förbundets del utgör 61 procent och avdelningarnas del utgör 39 procent, samt att fastställa antal avgiftsnivåer till sex stycken.
Förbundsmötet beslöt
att bifalla förbundsstyrelsens förslag att fastställa övergripande verksamhetsmål för kongressperioden och budgetprognos för år 2021, att fastställa oförändrad fördelning av avgiftens förbundsdel respektive avdelningsdel, vilket innebär att förbundets del utgör 61 procent och avdelningarnas del utgör 39 procent, samt att fastställa antal avgiftsnivåer till sex stycken.
DAGORDNINGENS PUNKT 12
Tillförd punkt till dagordningen
Uttalande från Kommunals förbundsmöte 2020
Johan Ingelskog, beredningsutskottet, föredrog uttalande om stöd till Elektrikerförbundets krav på kollektivavtal:
”Kommunal stödjer Elektrikerförbundets krav på kollektivavtal
Den svenska modellen bygger på ömsesidig respekt för fackföreningarnas rätt att kräva
kollektivavtal med den fackförening som organiserar arbetarna på arbetsplatsen. Varje gång så inte sker utmanas den modell som tjänar både svenska arbetstagare som arbetsgivare väl.
Företaget Hometec Security Gbg AB vägrar att skriva under ett kollektivavtal med
Elektrikerförbundet för installatörerna på företaget. Det drabbar arbetarna som i nuläget saknar möjlighet att hävda rätt lön, arbetstider och ledighet. Därför är Hometec Security Gbg nu satt i blockad.
Det är självklart för Kommunal att arbetarnas fackföreningar stöttar varandra. Tillsammans tar vi strid för rätten till schyssta villkor.
23
Kommunal vill med detta uttalande uttrycka sitt stöd för Elektrikernas blockad.”
Beslut
Förbundsmötet beslöt
att anta uttalandet till stöd för Elektrikerförbundets krav på kollektivavtal.
DAGORDNINGENS PUNKT 13
Särskild fråga från Kommunal Stockholms län – Hantering och struktur för de centrala avtalsförhandlingarna
Lotta Lundén, förbundsstyrelsens föredragande, informerade att Kommunal Stockholms län har skickat in en särskild fråga till förbundsmötet för behandling.
Särskild fråga från Kommunal Stockholms län till 2020 års förbundsmöte
Hantering och struktur för centrala avtalsförhandlingar
Det har kommit till avdelningsstyrelsens kännedom att avtalsrörelsen 2020 innehåller olika kvalitet och strukturer kring avtalsdelegationer och hanteringen av de av medlemmarna
inlämnade avtalsförslag. Dessutom upplever vi att kompetensen hos vissa avtalsdelegerade är på en sådan nivå att de inte kan ge förbundsstyrelsen råd på ett sätt som kommer medlemmarna till gagn.
De av förbundskontoret, på uppdrag av förbundsstyrelsen, arrangerade avtalskonferenserna har lämnat avdelningsstyrelsen konfunderad. Vi i avdelningsstyrelsen värnar verkligen om
medlemmarnas möjlighet till inflytande och vi pratar ofta om just detta på utbildningar och på arbetsplatser. Samtidigt som verkligheten är en annan.
En avtalskonferens för ca 27 personer i en avdelning som har ca 37 000 medlemmar som påverkas av avtalet är, i vår mening, inte att bredda underlaget. Vi är starkt kritiska till att antalet konferenser stadigt minskar.
På de träffar som hittills har hållits för avtalsdelegationer på SKR, har det spenderats mer tid på presentationer av deltagarna än att behandla själva avtalsyrkanden. Detta är ett väldigt
respektlöst förhållande till andras tid.
Det har dessutom kommit till vår kännedom att avtalsdelegationerna inte har haft full tillgång till de inkomna avtalsförslagen. Inte heller hölls det en tillräckligt informativ sammanfattning av avtalsförslagen. Delegaterna fick en kort möjlighet att via en uppställd dator se samtliga
avtalsförslag.
Några av de prioriteringar som avtalskonferenserna gjorde presenterades inte för
avtalsdelegationerna. Detta hände på SKR-området 2020 och BBA förra avtalsrörelsen. Det har också kommit till vår kännedom att avtalsförslag som lyfts upp och prioriterats på
konferenserna har vid presentation tappat text och därmed ändrat betydelse. Detta ser vi särskilt allvarligt på.
24
Vi är väldigt frågande till den avsaknad av demokratiska strukturer för att nominera och utse medlemmar till både avtalskonferenser och avtalsdelegationer. Förbundskontoret ändrar hur dessa ska utse gång till en annan och det har dykt upp namn som inte varit nominerade av varken medlemmar eller avdelningar. Dessutom har inte ersättare till delegationerna utsetts i enlighet med stadgarna.
Hela denna otydlighet och otransparens inom organisationen om vem som ”bestämmer” tror vi påverkar avdelningars och sektioners engagemang i att rekrytera och plocka fram ett brett underlag av medlemmar. Bristen på transparens och tydlighet kan vara en av förklaringarna till den dåliga representationen i de privata avtalsdelegationerna. Till vissa avtalsdelegationer har endast enstaka eller i extremfallen en avtalsdelegation nominerats och utsetts. Om vi ska uppfattas som en modern organisation måste vi vara bättre representerade inom alla branscher.
Vi har också farhågor angående kvaliteten på de rådgivande delegationerna. Kommunal Stockholms län ifrågasätter under inga omständigheter medlemmarnas inflytande i alla led inom Kommunal. Däremot menar vi att i en sådan viktig funktion som en avtalsdelegation inte enbart ska handla om vad som uppfattas för en arbetsplats. Erfarenhet, kunskap om
förhandling, kännedom om arbetsgivarparten och en förmåga att se konsekvenser av
förändringar av avtalet måste väga tyngre i ett sådant sammanhang som en avtalsdelegation. Vi ser inte avtalsdelegationen som en plats där man ska lära sig om hur ett centralt avtal fungerar.
Kriterierna för medlemmar som utses till avtalsdelegationen har under flera år tenderat till att det är viktigare att en medlem verkar på sin arbetsplats än att personen har övergripande kompetens och insikt i kollektivavtalet. Vi tror inte att den kompetensprofilen gör att delegationen kan ge förbundsstyrelsen de insiktsfulla råd som de behöver för att fatta ett välgrundat beslut.
Vi har stor respekt för de ca 4 000 avtalsförslag som kommit in, och är bekymrade över hur vi ska motivera och skapa mer engagemang hos våra medlemmar i att skriva dem om inte förslagen gås igenom och hanteras av konferenser och delegationer på ett överskådligt sätt.
Avdelningsstyrelsen för Kommunal Stockholms län vill att förbundsstyrelsen utförligt och transparent till förbundsmötet svarar på vilka beslut som ligger till grund för hur vi bedriver och bedrivit vår avtalsförhandlarverksamhet, med särskilt beaktande av brödtexten i denna
skrivelse.
Vi vill veta hur nomineringar och beslut om att utse medlemmar och förtroendevalda till avtalskonferenser och avtalsdelegationerna har gått till. Vi vill även ha svar på hur förbundsstyrelsen resonerat kring kriterier för desamma.
Vi vill även veta hur arbetet med förslagen gått till, och hur förbundsstyrelsen ser på att
förslagen inte varit tillräckligt tillgängliga för konferenser och delegationer, tappat text och i och med det förändrats under resans gång.
Vi tror att förbundet kommer må bra av en sådan diskussion och att vi med denna kan starta ett arbete med att få en organisation för vår avtalsrörelseverksamhet som har tydliga, transparenta och demokratiska strukturer.
Stockholm den 10 februari 2020
Avdelningsstyrelsen Kommunal Stockholms län
25
Svar på Kommunal Stockholms läns särskilda fråga om hantering och struktur för de centrala avtalsförhandlingarna
Avdelningsstyrelsen i Kommunal Stockholms län har inkommit med en skrivelse daterad den 10 februari 2020 som adresserar olika frågor avseende hantering och struktur för centrala avtalsförhandlingar. Med anledning av denna skrivelse vill förbundsstyrelsen anföra följande:
De centrala avtalsförhandlingarna bygger på att stora delar av Kommunals organisation är engagerad och bidrar till att säkerställa att medlemmarnas avtalsförslag får genomslag, att deras vilja och expertis återspeglas i såväl avtalskraven till arbetsgivarna som i de skarpa
förhandlingarna Det är förbundsstyrelsen som fattar beslut om processen, det är avdelningarna som nominerar och ansvarar för att delegaterna medverkar/kan medverka. Det är ett
gemensamt ansvar.
Av stadgarna framgår att det är avtalssekreteraren som ansvarar för och samordnar förbundets avtalsfrågor Det innebär att avtalssekreteraren leder och samordnar det arbete som sker såväl före som under avtalsrörelsen och som med stöd av förbundsombudsmän, avdelningarna och inte minst delegationerna bedriver och genomför avtalsförhandlingarna.
Utgångspunkten är de ändamål och uppgifter som är väl beskrivna och fastslagna i Kommunals stadgar. Ett av Kommunals viktigaste uppdrag är att verka för våra medlemmars villkor på arbetsplatserna. Kollektivavtalet är fackens och därmed även Kommunals viktigaste verktyg för att uppnå föreningens syfte, det vill säga förbättra medlemmarnas löne- och anställningsvillkor.
Det synsättet innebär att en omförhandling av våra kollektivavtal är en av de viktigaste processerna och den viktigaste verksamhet vi genomför. Det är under den processen som medlemmarna har möjlighet att komma med förslag, prioritera och vara med och påverka hur de framtida arbetsvillkoren och kollektivavtalen ska se ut.
Av § 8 i Kommunals stadgar framgår att det är förbundsstyrelsen som ansvarar för planering, struktur och hantering av avtalsrörelsen. Förberedelsearbetet och processen under en
avtalsrörelse är också reglerad i stadgarna, det är förbundsstyrelsen som säger upp avtalen, utser avtalsdelegationer, bestämmer vilka yrkanden som ska lämnas till motparten och slutligen godkänner alla nya kollektivavtal.
Till sin hjälp har förbundsstyrelsen och avtalssekreteraren förbundsombudsmän som sköter förberedelsearbetet samt genomför de operativa förhandlingarna och möten med
avtalsdelegationer på förbundsstyrelsens uppdrag. Delegationernas uppgift är att företräda samtliga medlemmar inom avtalsområdet, att föreslå förbundsstyrelsen vilka yrkanden som ska lämnas över till arbetsgivaren, ge ombudsmännen expertis utifrån praktisk kunskap inom området samt inriktning för förhandlingarna.
Förutsättningen för arbetet inför avtalsrörelsen är reglerat i Kommunals stadgar och förbundsstyrelsen har valt att jobba med insamling av avtalsförslag, prioritering av
avtalsförslag, ta fram avtalsyrkanden och förhandla kollektivavtal. Med det kan avtalsrörelsen sägas vara indelad i fyra faser; medlemsinflytande, fastställande av avtalskrav,
avtalsförhandlingar samt antagande av nytt avtal.
Nedan följer en beskrivning av de fyra olika faserna samt de överväganden och beslut som legat till grund för förbundsstyrelsens agerande och hantering av årets avtalsrörelse så här långt.
Förbundsstyrelsens avsikt är att med denna skrivelse besvara och bemöta de frågor som avdelningsstyrelsen i Kommunal Stockholms län anfört i den ovan nämnda skrivelsen.
26
1. Medlemsinflytande
Medlemsinflytande är grunden för Kommunals arbete med avtal och förhandlingar.
Förberedelsearbetet inleds med en ”insamlingsfas”, där alla medlemmar har möjlighet att föra fram sin åsikt och skriva förslag till förändringar i sitt kollektivavtal. Grunden för detta arbete finns i stadgarna § 8 mom 3 och 4. Detta arbete är omfattande och påbörjas långt innan det är dags för avtalskonferenser.
I de senaste två avtalsrörelserna har denna fas i stor utsträckning varit digitaliserad och det har varit möjligt att lämna såväl enskilda som kollektiva förslag på avtalsyrkanden. Genom att förslagen lämnas digitalt har detta möjliggjort för en mer effektiv och transparent process och redovisning av avtalskraven än vad som tidigare varit möjligt. Utifrån att över 4 000
avtalsyrkanden inkommit bedömer förbundsstyrelsen att denna ordning är en nödvändighet för att alla förslag ska kunna gås igenom och tas om hand.
Förbundsstyrelsens uppfattning är att denna modell, att medlemmarna såväl som enskilt som kollektiv kan lämna förslag på avtalsyrkanden, skapar goda förutsättningar för en demokratisk process, genom att medlemmarna kan prata ihop sig på arbetsplatsen och fackliga möten och därefter enskilt eller tillsammans inkomma med förslag på avtalskrav.
Under åren har förbundsstyrelsen testat olika metoder och modeller för att den demokratiska processen ska vara så bra som möjligt inför och under en avtalsrörelse. Det har genom åren varierat mellan centrala och regionala avtalskonferenser. Förbundsstyrelsen beslutade inför avtalsrörelsen 2020 att genomföra regionala avtalskonferenser. En av anledningarna till det har varit för att möjliggöra för medlemmar som kanske annars skulle ha svårt att delta på grund av långa resor och/eller övernattning, att kunna få delta i en konferens inom sin egna geografiska region. Det är viktigt att Kommunal är ett föredöme och möjliggör även för exempelvis
medlemmar som är ensamstående föräldrar att kunna delta och medverka i den demokratiska processen.
I skrivelsen anges att avdelningsstyrelsen i Kommunal Stockholms län är kritisk till att antalet avtalskonferenser minskat. Inför årets avtalsrörelse har 26 regionala avtalskonferenser
anordnats och genomförts; 13 för medlemmar på SKR-/Sobona-området och 13 för medlemmar på privata området. Förbundskontoret planerade och budgeterade för totalt 900 deltagare på avtalskonferenserna inför årets avtalsrörelse. Inbjudan till avtalskonferenserna skickas till avdelningarna som har att tillse att platserna på avtalskonferenserna fylls med deltagare i form av medlemmar från de olika avtalsområdena. Till denna inbjudan har flera påminnelser skickats ut, där avdelningarna har uppmanats att inkomma med ytterligare anmälningar till
avtalskonferenserna. Trots detta anmäldes endast 479 personer, men på grund av sjukdom och andra oförutsedda händelser som lett till ett stort antal avbokningar har 410 personer deltagit i de regionala avtalskonferenserna inför årets avtalsrörelse.
Inför avtalsrörelsen 2016 anordnades ett mindre antal regionala avtalskonferenser samt ett antal större konferenser som genomfördes på Marholmen. Totalt anordnades
29 avtalskonferenser, varav sex konferenser anordnades för medlemmar inom SKR/Pacta. Det totala antalet deltagare på avtalskonferenserna var högre (673 deltagare) men antalet deltagare inom området SKR/Sobona var något färre än de medlemmar som deltagit i denna
avtalsrörelses avtalskonferenser på området SKR/Sobona.
27
Oaktat detta är det viktigt att betona att Kommunals demokrati bygger på representativ demokrati i motsats till direktdemokrati. Men en förutsättning för att den representativa demokratin ska fungera tillfredsställande är att ett representativt underlag av medlemmarna kommer till tals. Förbundsstyrelsen anser därmed att det finns anledning att se över denna del av upplägget.
Syftet med avtalskonferenserna är att diskutera och sedermera prioritera bland de inkomna avtalsförslagen på det aktuella avtalsområdet. Alla prioriteringar från samtliga
avtalskonferenser ska sedan sammanställas på ett sätt så att de kan användas som ett underlag för avtalsdelegationerna i nästa steg av processen.
I en sammanställning av avtalsförslagen och prioriteringarna måste dessa klustras och sorteras för att de på ett hanterligt vis ska kunna användas i det fortsatta arbetet. Glädjande nog inkom det en stor mängd avtalsförslag på framför allt SKR-området. Dessvärre tappades något förslag bort med hänvisning till den mänskliga faktorn. Detta fångades dock upp på en av
avtalsdelegationens träffar och har således redan rättats till. Det kan också nämnas att detta förslag även finns med bland de avtalskrav som överlämnats till motparten.
2. Fastställande av avtalskrav
Nästa steg i processen är att de av förbundsstyrelsen utsedda avtalsdelegationerna träffas och går igenom de av avtalskonferenserna prioriterade förslagen. Alla inkomna avtalsförslag finns då med och det finns möjlighet att titta på dem. Alla inkomna avtalsförslag har funnits i oredigerat skick till delegaternas förfogande genom en uppställd dator innehållande en fil över de hundratal och ibland tusentals avtalsförslag på respektive avtalsområde. Det är dock
förståeligt att detta kan uppfattas som svåröverskådligt och förbundsstyrelsen anser att det kan finnas anledning att se över hur detta ska ske i framtiden.
Utifrån den process som följt med sammanställningen av de av deltagarna på
avtalskonferenserna prioriterade avtalskrav får avtalsdelegationerna ett förslag med ett antal avtalsyrkanden presenterade för sig. Dessa diskuteras sedan inom avtalsdelegationen, processas och korrigeras utifrån avtalsdelegationernas vilja att ändra, stryka eller lägga till.
Förbundsstyrelsen får därefter ett förslag från avtalsdelegationen med avtalsförslag, som avtalsdelegationen i enlighet med stadgarna rekommenderade förbundsstyrelsen att anta.
3. Avtalsförhandlingar
Efter att förbundsstyrelsen antagit avtalskraven så överlämnas de till motpart och
förhandlingsarbetet startar. Kommunal och SKR växlade avtalsyrkanden den 19 december 2019 och därefter inleds förhandlingarna i sak. Under förhandlingarnas gång har ett antal träffar med avtalsdelegationen planerats in.
Att bli utsedd till avtalsdelegat är ett hedersamt uppdrag som också innebär ett stort ansvar. För att delegationsarbetet ska fungera krävs tillit och respekt såväl delegaterna emellan som mellan delegationen och förbundsombudsmännen. Av det skälet valde de ansvariga för
SKR-delegationen, som är förbundets största avtalsdelegation, att ägna en förmiddag åt presentationer och att lära känna varandra, för att skapa tillit och respekt inför det fortsatta delegationsarbetet. För att den representativa demokratin ska kunna fungera måste alla de som utsetts till delegater känna att de kan komma till tals, bli lyssnade på och tas på allvar. Av tidigare erfarenheter har det uppstått utmaningar där detta inte fungerat tillfredsställande varför förbundskontoret försökt att ta denna uppgift på stort allvar.
28
Av skrivelsen framgår också att det finns synpunkter på delegationernas sammansättning och sammantagna erfarenhets- och kompetensnivå. Arbetet med att utse en delegation sker i flera steg. Förbundskontoret skickar ut ett cirkulär till avdelningarna som i sin tur svarar för att samordna och hantera nomineringsprocessen. Förbundskontoret hanterar därefter de inkomna nomineringarna och sammanställer och lämnar förslag till förbundsstyrelsen som fattar beslut.
Ett stort problem inför årets avtalsrörelse har varit att det på vissa områden inkommit mycket få nomineringar men på andra områden ett mycket stort antal nomineringar, ibland flera från samma kommun/arbetsplats. Detta har lett till att förbundskontoret i vissa fall behövt begära in kompletteringar från avdelningarna och i andra fall behövt välja bland alla de som nominerats.
En förutsättning för en gynnsam process är dock att avdelningarna gjort ett gediget grundarbete i nomineringsprocessen.
Förbundsstyrelsens avsikt har varit att få deltagare till avtalsdelegationerna med en spridning avseende ett antal olika kriterier såsom kön, storlek på arbetsplats, erfarenhet av fackligt arbete och geografisk tillhörighet. Givetvis kan det trots denna relativt omfattande process och
ambition att verka för medlemsinflytande och den representativa demokratin finnas skäl att se över nomineringsprocessen inför avtalsdelegationer såväl som till avtalskonferenser.
För att öka och involvera avtalsdelegationen och därigenom säkerställa medlemsinflytandet i förhandlingsarbetet har kommunikation mellan de förbundsombudsmän på förbundskontoret som förhandlar med motparten och delegationen ökats under årets avtalsrörelse. Som exempel på detta så skickas det uppdateringar via e-post varje vecka till SKR-/Sobona-delegationen och inom andra, mindre, delegationer har man gemensamt beslutat att starta och använda sig av en chattgrupp i Whats-App för uppdateringar i förhandlingsarbetet. Det är avtalsdelegationerna som tillsammans med de förhandlande förbundsombudsmännen som beslutar hur denna kommunikation ska ske. Givetvis anser förbundsstyrelsen att förbundsombudsmännen ska vara lyhörda för behovet och önskemålet av uppdateringar för avtalsdelegationen.
När förhandlingarna sedermera resulterar i ett förslag till nytt avtal sker en omröstning av avtalsförslaget i avtalsdelegationen. Därefter ger avtalsdelegationen en rekommendation till förbundsstyrelsen om de ska anta eller förkasta förslaget till nytt avtal. I samband med detta redovisas också omröstning i avtalsdelegationen till förbundsstyrelsen.
4. Nytt avtal
Enligt stadgarna är det förbundsstyrelsen som fattar beslut om antagande av ett förslag till nytt kollektivavtal, på rekommendation av avtalsdelegationen.
Utvärdering av arbetet inför och under avtalsrörelsen
För Kommunals medlemmar innebär varje avtalsrörelse en möjlighet till förbättringar av arbetsvillkor och lön. Avtalsförhandlingar är ett av förbundets viktigaste verktyg för att uppnå och verka för bra villkor på våra medlemmars arbetsplatser. Förutsättningarna för arbetet med avtalsrörelser och avtalsförhandlingar förändras över tid och detta arbete måste ständigt utvärderas och utvecklas. Det finns, och kommer alltid att finnas goda anledningar till att utvärdera och se över upplägg och arbetet, inför, under och efter en avtalsrörelse.
