Hälsoskyddsinfo 1:06 F
Förskolor
Varför egenkontroll?
Egenkontrollen är ett verktyg för att se om verksamheten lever upp till miljöbalkens grundläggande krav på resurshållning och hänsyn till hälsa och miljö. En väl fungerande egenkontroll ger bra förutsättning för att felaktiga rutiner gällande t ex städning eller klagomålshantering upptäcks innan de orsakar miljö- eller hälsoproblem.
Lagkrav
Miljöbalken gäller alla. Många verksamheter kan påverka miljön eller människors hälsa i någon mån, allt från bilverkstäder till skolor. Enligt miljöbalken ska den som bedriver en verksamhet planera och kontrollera sin verksamhet för att motverka och förebygga olägenheter för människors hälsa eller miljön. Man skall skaffa sig den kunskap som behövs med hänsyn till verksamhetens art och omfattning. Ansvarsfördelningen i verksamheten ska framgå tydligt. För anmälningspliktiga verksamheter såsom förskolor och skolor gäller preciserade krav på
egenkontrollen; arbetet skall dokumenteras och finnas på plats i verksamheten.
Hur skall arbetet genomföras?
Förskolan har ansvaret för att införa och tillämpa egenkontrollen. Att detta verkligen sker kontrollerar miljö- och hälsoskyddsenheten som är tillsynsmyndighet. Tillsynen framöver kommer därför att inriktas på just detta.
För att en förskola ska kunna leva upp till miljöbalkens krav på hälso- och miljöskydd krävs samverkan med fastighetsförvaltaren. Därför är en klar ansvarsfördelning mellan
verksamhetsutövare och förvaltare en mycket viktig del av egenkontrollen.
Det är också mycket viktigt att information om egenkontrollen når ut till all personal.
Hur skall arbetet redovisas?
Egenkontrollen skall vara dokumenterad, dvs. skriftlig. Den skall kunna visas upp vid inspektion och finnas lättillgänglig för all personal. Egenkontrollprogrammet bör bestå av en
sammanställning av vilka dokument (rutiner, system mm) som finns och var de är placerade.
En dokumentationspärm rekommenderas för detta ändamål.
Egenkontrollens innehåll
Miljö- och hälsoskyddsenheten räknar här upp punkter som kan vara till hjälp vid införande av egenkontrollen. Detta är tänkt som en vägledning.
• Har vi sammanställning över lagar och bestämmelser inom detta område?
• Har vi sammanställning över tillsynsmyndighetens beslut och information?
• Har vi tillräcklig kunskap om dessa frågor? Räcker kunskaperna inom verksamheten till för att utföra behövligt miljöarbete, säkerställa god inomhusmiljö och följa
bestämmelser?
Utbildning kan behövas och ett brett kontaktnät är viktigt. Samarbeta med andra förskolor.
• Ansvarsfördelning. Verksamhetsansvarig, skyddsombud, fastighetsskötare eller dyl. som ansvarar för inomhusmiljöfrågor respektive miljöfrågor ges formellt ansvar, metoder och resurser för att kunna verka inom sitt ansvarsområde.
• Ansvarsfördelning mellan verksamhetsutövare och fastighetsägare. Klargör ansvarsfördelning för t.ex. underhåll och reparationer. Gränsdragningslista.
• Kommunikationsplan som reglerar hur t ex felanmälan och återkoppling skall göras mellan förskola och fastighetsägare och även internt inom verksamheten.
• Fortlöpande kontroll och utvärdering av inomhusmiljön.
Arbetsmiljörond eller Allergirond från Folkhälsoinstitutet kan användas som underlag.
Resultat av obligatorisk ventilationskontroll (OVK) ska finnas tillgängligt. Hur ofta utförs OVK? Rutiner för att tillse att ventilationssystemet regelbundet sköts, rengörs och kontrolleras. T.ex. kan större kontroller och rengöringar ligga på fastighetsägaren medan mindre som rengöring av don på verksamhetsutövaren. Har verksamheten förändrats så mycket att utredning om ventilationens kapacitet måste göras?
Ventilationsdimensionering ska finnas i verksamheten. Där framgår
maxpersonbelastning med avseende på ventilationen som rekommenderas i varje rum.
Märk gärna upp rummen med dessa uppgifter. Överskrids dimensioneringen?
Radonsituationen ska vara kartlagd. När behövs nya mätningar göras? Vem svarar för underhåll av eventuella åtgärder, t ex fläktar?
• Handlingsplan för större störningar som t.ex. omfattande fuktskador och hälsobesvär. Det ska framgå vem som ansvarar för kartläggning och tillvägagångssätt, utredning och efterkontroll samt rapportering till tillsynsmyndigheten.
• Fortlöpande kontroll och utvärdering av miljöpåverkan.
Ställs miljökrav vid upphandling av varor, tjänster och transporter?
Kan miljöpåverkan från person- och varutransporter bli mindre?
Kan avfallsmängden minskas, alternativt kan mer återanvändas eller återvinnas?
Kan användning av papper och andra förbrukningsvaror, vatten och energi (el och bränsle) minskas eller ändras? Enligt miljöbalken ska den som bedriver en verksamhet hushålla med råvaror och energi samt utnyttja möjligheterna till återanvändning och återvinning. I första hand ska förnybara energikällor användas.
Produkter som kan vara farliga för miljö eller hälsa ska ersättas med mindre farliga alternativ enligt miljöbalkens produktvalsprincip. För att kunna göra detta måste man ha en överblick över vilka kemikalier som används i verksamheten och vilka effekter de har.
• Kemikalieförteckning ska ge en överblick av produkter som används i driften och skötseln av verksamheten och som kan innebära risk från hälso- och miljösynpunkt. Det är viktigt att inte glömma bort de kemikalier som används av entreprenörer. Kemikalier som normalt förekommer i hemmiljö och som är miljöanpassade, till exempel
svanenmärkta, behöver inte tas upp på listan.
Kemikalieförteckning ska innehålla.
1. Namn på produkten Avser normalt handelsnamnet. Det står vanligen på förpackningen eller i säkerhetsdatabladet
2. Omfattning och användning Årlig förbrukning. Till vad eller i vilket sammanhang används produkten?
3. Information om hälso- och miljöskadlighet
Information om hälso- och miljöskadlighet finns på säkerhetsdatabladet.
• Rutiner för avfallshanteringen. Om farligt avfall uppstår i verksamheten måste en förteckning finnas över följande:
1. Den mängd avfall som uppkommer årligen
2. De slag av avfall som uppkommer i verksamheten
3. De anläggningar som olika slag av avfall transporteras till inkl transportdokument
• Städrutiner och system för uppföljning av städkvalitén. Följs städning, annan lokalvård och underhåll upp regelbundet? Finns ett städschema?
• Rutiner för åtgärder mot smittspridning. Magsjuka m.m. Information till vikarier.
Handtvätt. Personlig hygien.
• Rutin för systematisk hantering av klagomål på inomhusmiljö. Vilka rutiner finns för klagomålshantering? Hur sker återkoppling till de klagande?
• Ordningsregler med syfte att förbättra inomhusmiljön och rutiner vid överträdelse. Policy kan behövas för t.ex. lukter/parfym, allergen, /husdjur/klädombyte.
• Dokumenteras egenkontrollen i tillräcklig utsträckning? Kan vi bevisa att vi utför en bra egenkontroll? Vem ansvarar för att egenkontrollen genomförs?
Förenkla arbetet!
Egenkontrollen bör inordnas i verksamheten så att den blir en naturlig del i det dagliga arbetet.
Egenkontrollen kan inarbetas i det systematiska arbetsmiljöarbetet för att undvika dubbelarbete.
Det systematiska arbetsmiljöarbetet granskas av Arbetsmiljöinspektionen.
Kraven i räddningstjänstlagen på förebyggande brandskyddsarbete är också en form av
egenkontroll. Också brandskyddet bör kunna inarbetas i verksamhetens samlade egenkontroll.
Tillsynsmyndighet för brandskyddet är kommunens räddningsnämnd.
Uppföljning
Miljö- och hälsoskyddsenheten kommer, som en del i tillsynen, under kommande år följa upp hur egenkontrollen tillämpas. För att underlätta genomförande av egenkontroll bifogas ett försättsblad (t.ex. för en egenkontrollpärm) som kan användas som underlag. Kompletteringar kan behöva ske! Egenkontrollen är inget man ”blir klar med”. Den ska fortlöpande ses över så att den följer förändringar i verksamheten. Ändringar och förbättringar ska göras när det är befogat.
