Greta Beckius och den omöjliga studentskeromanen

MARTA R O N N E

Greta Beckius och den omöjliga

studentskeromanen

I och med kvinnornas intåg på de svenska universiteten började

de kvinnliga akademikerna skriva om sin studenttid. Men fick en

studentska på 1910-talet öppet diskutera frågor som

jämställdhet, kärlek, sexualitet och moral?

Anda till b ö r j a n av 1900-talet skrevs r o m a n e r om universitetslivet uteslutande av manliga författare. Detta h a d e sin förklaring i att uni-versitetets portar hade varit stängda för kvin-nor ända till 1873. Samma år kvinkvin-norna fick tillträde till högskoleutbildning skrevs Sveriges första kvinnliga student in vid Uppsala univer-sitet. Men det skulle dröja ytterligare fyrtio år innan universitetslivet blev föremål för en kvinnlig författares verk. Först året 1915 gav den unga Stockholmsjournalisten Ellen I.and-quist ut sin r o m a n Suzanne som av samtiden kallades för en "studentskeroman" och hand-lade om kvinnliga studenter i Uppsala. Suzan-ne följdes 1920 av Lydia Wahlströms Sin fars dotter, även den en berättelse om Uppsalas kvinnliga studentliv. 1927 gav journalisten och författaren Margit Palmaer ut sin r o m a n Stu-dentska, m e d a n Gunhild Tegen 1929 publice-rade berättelsesamlingen Eros i Uppsala och an-norstädes och 1934 r o m a n e n En fattig students-ka. Universitetslivet i L u n d skildrades däremot av Ingeborg Björklund i Månen över Lund

(1931), a n d r a delen i den så kallade VaxMrilo-gin.1 Gemensamt för dessa författare var att de

själva h a d e varit studentskor i Uppsala eller L u n d och k u n d e d ä r f ö r skildra d e n kvinnliga studentmiljön utifrån sina egna erfarenheter.

Samtidigt fortsatte även manliga författare att skriva om universitetet.2 Lundamiljön

ut-nyttjades som motiv av Gustaf Hellström (ro-m a n e r n a En (ro-mycket ung (ro-man från 1923 och Sex veckor i Arkadien från 1925). O m Lund skrev också Harald Wägner, bror till Pennskafts-Elin och liksom hon journalist. Universitetstemat

finner vi också hos Artur Möller och Fritiof Nils-son Piraten. Den sistnämndes Lundaroman Tre terminer blev m e d tiden en klassiker. Till före detta Uppsalastudenter som senare skildrade staden och dess universitet hörde även Albin Yt-terlund m e d sina Upsataberättetser och Axel Wändahl m e d novellsamlingen Studenter. Båda författarna gäller idag som helt okända.

H u r skildrar då kvinnorna respektive män-n e män-n det egmän-na och det motsatta kömän-net? Fimän-nmän-ns det överhuvudtaget stora skillnader mellan d e båda g r u p p e r n a när det gäller beskrivningar av universitetet och studenternas dagliga till-varo? Dessa frågor är utgångspunkten för min föreliggande licentiatavhandling "Myrten och lager. En genusteoretisk studie av kvinnors och mäns skönlitterära prosaskildringar av svenskt universitetsliv utgivna 1904-1943. Där ställer j a g de o v a n n ä m n d a kvinnliga och manliga förfat-tarna i ett sorts dialogförhållande till varand-ra. Min utgångspunkt är att de båda k ö n e n speglas i varandra, något m a n bara kan visa g e n o m att läsa texterna parallellt. Det intres-santa m e d författarna är annars att deras ung-d o m och stuung-dietiung-d inföll mellan 1880 och 1910. Ofta är det samma frågor som återkom-m e r i texterna, oavsett oåterkom-m författaren är återkom-m a n eller kvinna. Många av texterna bedriver de-batt kring religion, etik och filosofiska spörsmål, kring kvinnlig rösträtt och arbetar-rörelsen, och sist m e n kanske mest kring kär-lek, d u b b e l m o r a l , och sexualitet. Antalet skönlitterära texter där universitetet och stu-dentlivet skildrades var också som störst före 1943 m e n minskade sedan kraftigt på

1940-ta-let. U n d e r 1940-talet f ö r ä n d r a d e s det svenska studentlivet i takt m e d andra stora samhälls-förändringar, vilket även påverkade bilden av universitetet i d e senare skrivna r o m a n e r n a .

Kvinnligt, manligt.

Likheter och skillnader

De kvinnliga författarna skriver om kvinnliga studenters liv i Uppsala och Lund precis som d e manliga alltid skrivit om m ä n n e n . I kvin-n o r kvin-n a s r o m a kvin-n e r beskrivs av kvin-naturliga skäl all-tid den manliga studentkretsen utifrån stu-dentskornas syn på den. Då framställs män-nen ofta som inkräktare och sägs hota stu-dentskornas nyvunna och fortfarande mycket svaga ställning vid universitetet. I männens tex-ter är kvinnorna i sin tur oftast frånvarande i den hermetiskt stängda, manliga studentkret-sen. Många av de unga m ä n n e n sägs vara osäk-ra och förvirosäk-rade inför den nya kvinnotypen. Sekelskiftets manlige student tvingas ta ställ-ning till vad han ofta uppfattar som kvinnornas intrång på ett hittills manligt territorium.

Lika mycket som d e n manliga studentkret-sen är stängd för de kvinnliga s t u d e n t e r n a är universitetsmiljön m e d sina traditioner och ri-tualer en stängd värld i förhållande till resten av samhället. Därför utspelar sig konflikterna i r o m a n e r n a oftast på flera olika plan. Stu-d e n t e n eller stuStu-dentskan måste hitta sin plats i universitetsmiljön och precisera sin ställning g e n t e m o t det motsatta könet. De flesta unga bryter också m e d de n o r m e r och värderingar som representeras av "de konservativa" utan-för universitetsvärlden, ofta av utan-föräldrar och anhöriga. Den traditionella konflikten mellan studenten och borgaren får dessutom en ex-tra dimension hos de kvinnliga författarna. Där är studenten d e n nya, m e r eller m i n d r e frigjorda kvinnotypen och borgaren lika m e d det intoleranta samhället m e d sin dubbelmo-ral och sin misstro mot kvinnoemancipation.

En "omöjlig" roman

Bland r o m a n e r om universitetslivet döljer sig en s p ä n n a n d e historia om en studentska och h e n n e s försök att ö p p e t och frispråkigt skild-ra studentlivet i Uppsala på 1910-talet.

Histo-rien handlar o m Greta Beckius och h e n n e s aldrig publicerade och senare till större delen förstörda sedlighetsskildring Marit Grene från 1911. Texten skiljer sig från de a n d r a kvinnli-ga r o m a n e r n a om universitetet. Den handlar om en LTppsalastudentska som k ä m p a r för kvinnans rätt till ett kärleksliv på egna villkor. Manuskriptets idag mycket fragmentariska ka-raktär gör att d e n innehåller få beskrivningar av studentlivet och universitetet. Det bevarade f r a g m e n t e t tyder emellertid på att studenter och Uppsalamiljön ägnades betydligt m e r plats i den ursprungliga texten. I manuskrip-tets nuvarande skick ligger tyngdpunkten på det som traditionellt kallas för livets "privata" sfär: kärlek, sexualitet och moral. D e n n a fo-kusering finns i alla d e kvinnliga författarnas r o m a n e r om studentlivet m e n saknas oftast i m ä n n e n s . D ä r f ö r jämför j a g här Marit Grene endast m e d d e a n d r a kvinnliga r o m a n e r n a . Hos Beckius, Landquist och Wahlström skild-ras u n g a kvinnor som f å n g n a i "det kvinnliga begärets ingenmansland", alltså i gränslandet mellan det alltmer u p p l u c k r a d e viktorianska kvinnoidealet och d e n ä n n u diffusa föreställ-ningen om "den nya kvinnan".3 De senare

för-fattarna Palmaer, Tegen och Björklund för dis-kussionen kring kärlek och erotik utifrån

1920- och 30-talets alltmer liberala syn på mo-ral och på kvinnans rättigheter. Björklund är d e n e n d a bland d e m som gärna blandar sam-m a n sekelskiftets idéer sam-m e d d e sam-m från 20- och 30-talet.

Greta Beckius

Beckius f ö d d e s 1886 i en grosshandlarfamilj i Stockholm. H ö s t t e r m i n e n 1905 a n l ä n d e h o n till Uppsala för att läsa på en filosofie k a n d i d a t i humanistiska ä m n e n .4

Tillsam-m a n s Tillsam-m e d v ä n i n n o r n a Landquist och Lisa Rolf f ö r d e h o n ett utåtriktat liv vid sidan o m studierna. Alla tre var aktiva i n o m Uppsala kvinnliga s t u d e n t f ö r e n i n g och Stockholms nation. För s t u d e n t s k o r n a s del m e d f ö r d e universitetsvistelsen en för d e n tiden ovan-ligt stor rörelsefrihet och ett tätt u m g ä n g e m e d d e manliga k a m r a t e r n a , n å g o t som stred m o t d e n borgerliga m o r a l u p p f a t t n i n g en. Liksom m å n g a a n d r a u n g a kvinnor h a m

-Linda Västrik, Edens Lustgård, 1996.

n a d e Greta i klyftan mellan d e n gamla och d e n nya m o r a l e n och mellan d e n gamla och d e n nya kvinnorollen. Ett olyckligt m ö t e m e d sexualiteten på m ä n n e n s villkor h a r sag-ts vara orsaken till h e n n e s n e r v s a m m a n b r o t t hösten 1911 och självmord i j a n u a r i 1912. Det av allt att d ö m a o f u l l b o r d a d e r o m a n m a -nuskript Marit Grene som Greta e f t e r l ä m n a d e vid sin d ö d i Uppsala f a n n s bland d e p a p p e r som Greta t e s t a m e n t e r a d e till sin vän, teolo-gen Emilia Fogelklou.'

För Fogelklou framstod innehållet som chockerande, liksom för Ellen Key och

kriti-kern Klara Johansson. De två sistnämnda fick kort efter Gretas d ö d uttala sig o m möjlighe-ten till eventuell publicering.6 Marit Grene

tol-kades som en självbiografisk skildring, en sjuklig och intim bikt över Gretas två kärleks-förhållanden, det e n a m e d essäisten och kriti-kern J o h n Landquist 1906-1908 och det a n d r a m e d meteorologen B r u n o Rolf 1910.' Särskilt J o h n Landquist ville se manuskriptet som en indikation på att Greta lidit av sjukdomen de-mentia praecox (schizofreni). Landquist fick aldrig se manuskriptet själv m e n fick del av det g e n o m Fogelklou 1915. H a n ansåg att en

Greta Beckius, fotograferad u n d e r studietiden. Bil-d e n är f ö r m o Bil-d l i g e n från 1910/11. Originalet finns i Göteborgs universitetsbiblioteks ägo.

eventuell publicering av Marit Grene skulle skada hans rykte. Med diverse a r g u m e n t och hot lyckades han ä n d a till 1956 f ö r h i n d r a ut-givningen.8

Den som till slut avgjorde manuskriptets ö d e blev emellertid Gretas syster Stina Becki-us som av Emilia Fogelklou fick i u p p d r a g att renskriva Gretas svårtydda o r i g i n a l m a n u -skript.9 Lika chockerad av textens innehåll

som Fogelklou m e n helt oförstående inför dess litterära värde tolkade h o n texten än som en tilltänkt r o m a n , än som n å g o n sorts dag-bok och ett utslag av Gretas nervsjukdom. I femtiosju år skulle Stina brottas m e d rädslan inför d e n eventuella skandal som utgivningen av Marit Grene k u n d e orsaka. 1969 b r ä n d e h o n slutligen alla kopiorna och större delen av originalmanuskriptet. Marit Grene h a d e dömts ut som en pinsam privatangelägenhet.1 0

Det skulle ta n ä r m a r e sjuttio år från Gretas d ö d tills h e n n e s manuskript skrevs in i

kvin-n o r kvin-n a s litteraturhistoria.1 1 Hela historien kan

ses som ett exempel på att kvinnor ofta tysta-des n e r när de försökte att ö p p e t diskutera sexualitet och moral.1 2 Att Marit Grene aldrig

publicerats b e r o d d e på d e inblandades per-sonliga intressen. Men h a d e det annars varit möjligt att ge ut manuskriptet i dess ur-sprungliga f o r m direkt efter Gretas d ö d 1912? Med all sannolikhet inte. Vad var det då som gjorde h e n n e s text till en "omöjlig" sedlig-hetsskildring j ä m f ö r t m e d d e r o m a n e r som förhållandevis ö p p e t diskuterade d e n kvinnli-ga erotiken?

Manuskriptet idag

Det idag bevarade f r a g m e n t e t i avskrift om-fattar cirka 140 sidor av originalmanuskrip-tets 917 blyertsskrivna a r k . " Enligt uppgifter-na var origiuppgifter-naltexten indelad i flera delar vil-ka i sin tur bestod av vil-kapitel och m i n d r e

av-snitt.1 41 sitt n u v a r a n d e skick saknar texten all

grafisk i n d e l n i n g . Vad gäller i n n e h å l l e t k a n d e n d o c k sägas bestå av två delar. I d e t första avsnittet ingår en i n l e d n i n g som troligen ut-g j o r d e b ö r j a n på o r i ut-g i n a l m a n u s k r i p t e t . D ä r får läsaren stifta b e k a n t s k a p m e d h u v u d p e r -s o n e n Marit G r e n e o c h m e d d e l en-sliga f j ä l l a n d s k a p d ä r h e l a historien utspelar sig. D e t t a avsnitt h a n d l a r o m Marits liv i h u s e t i skogen d ä r h o n b o r tillsammans m e d en kvinnlig släkting. En tillbakablick på Marits b a r n d o m o c h s t u d e n t t i d i U p p s a l a f i n n s ock-så m e d . I d e n framställs Marit som ett o f f e r f ö r e n traumatisk incestupplevelse o c h sena-re f ö r ett påtvingat sexuellt u m g ä n g e m e d d e n u n g e U p p s a l a s t u d e n t h o n svärmat för. Berättelsens a n d r a del u t g ö r d e n egentliga h a n d l i n g e n . Där m ö t e r Marit d e n m a n s o m får l e d a h e n n e i g e n o m d e n kroppsliga kärle-k e n s b l o d i g a initiationsrit o c h som s e n a r e överger h e n n e . H a n d l i n g e n f o r m a r en sinus-kurva, d ä r Marits m ö t e n m e d sexualiteten framställs som ett p e n d l a n d e m e l l a n tvivel och tro. Vid b e r ä t t e l s e n s slut är historien o m h e n n e s k a m p f ö r kärleken delvis tillbaka i utg å n utg s p u n k t e n , vid e n s a m h e t och h o p p l ö s -het. E n s a m h e t och tvivel u t g ö r m e d a n d r a o r d e n r a m f ö r berättelsen. O m så var tänkt f r å n b ö r j a n eller o m d e t b e r o r p å m a n u s k r i p tets f r a g m e n t a r i s k a karaktär får vi f ö r m o d l i -gen aldrig veta.1'

Erotik som övergrepp

D e n kvinnliga sexualiteten tar stor plats såväl i Beckius text som i d e a n d r a kvinnliga förfat-tarnas r o m a n e r o m studentlivet. B u d s k a p e t ly-d e r oftast att u n g a kvinnors första kontakt m e d e r o t i k e n blir f ö r ö d a n d e f ö r d e r a s liv. Ett t e m a som å t e r k o m m e r i flera av t e x t e r n a är kvinnliga s t u d e n t e r som tvingas till sexualde-b u t m o t sin vilja. Beckius Marit G r e n e , Land-quists S u z a n n e och B j ö r k l u n d s Lina utsätts al-la tre f ö r ö v e r g r e p p f r å n m a n l i g a s t u d e n t e r s sida. H ä r går e m e l l e r t i d Beckius betydligt längre än n å g o n av d e a n d r a . H o n låter Marit G r e n e s olyckliga erotiska e r f a r e n h e t e r äga r u m r e d a n i b a r n d o m e n . Ö v e r g r e p p e t Marit utsätts f ö r sägs h a väckt h e n n e sexuellt o c h gjort h e n n e u r stånd att motstå sexualdriften:

När jag var sex år gammal, missbrukade en mycket äldre gosse - jag minns honom än, han var kolsvart med tjocka starka mörkröda läppar och en sinnlig-het, som slog ut som en het låga från hans varelse - min ovetande barnanatur. Inte mycket - icke länge - han skadade icke den ömtåligaste organis-men, egentligen blott sinnet. Men det var nog."1

I Landquists Suzanne blir h u v u d p e r s o n e n s första erotiska e r f a r e n h e t e n våldtäkt, vilket l e d e r till skam och f ö r ö d m j u k e l s e r . För stu-d e n t s k a n S u z a n n e blir erotiken också e n stor chock. Landquists diskussion av d e n kvinnliga sexualiteten saknar emellertid d e n frispråkig-h e t som u t m ä r k e r Beckius m a n u s k r i p t . O m S u z a n n e s nyväckta erotiska b e h o v får läsaren veta indirekt, n ä r S u z a n n e antyder likheten m e l l a n d e n inre strid som plågar h e n n e själv o c h d e n som drev h e n n e s b r o r till självmord. S c e n e n utspelar sig i e n m a n l i g läkares mot-t a g n i n g s r u m :

Hon tvärtystnade och svalde orden: så var det nå-got han inte fick. Hennes röst hade emellertid sjunkit till en halvhög viskning, varför [läkarens] ljöd stark, då han sade:

- Han ägde ett våldsamt driftliv!

Vad? Hon blev paralyserad av detta ord, aldrig förr hört, och hennes hjärta sammandrog sig i en egen-domligt plågsam smärta, som om det blivit djupt och grymt sårat.17

N ä r S u z a n n e tvingas att ö p p e t diskutera sin a erotiska e r f a r e sin h e t e r m e d esin läkare u p p -lever h o n d e t som ett e n d a stort ö v e r g r e p p som berövar h e n n e all självaktning, e f t e r s o m h o n hittills varken uttalat eller h ö r t o r d e t "drifter". "Det låg n å g o t barnsligt, n å g o t idio-tiskt i det sätt p å vilket h o n u p p r e p a d e d e obe-k a n t a sexuella o r d e n . H o n sög m u s t e n av d e m ä n d a till leda, ä n d a tills h o n icke o r k a d e m e r o c h föll s a m m a n " , h e t e r d e t o m d e n c h o c k S u z a n n e u p p l e v e r vid samtalet.1 8

Sexualitet som en börda

D e n r ö d a t r å d e n h o s Beckius och i d e a n d r a kvinnliga t e x t e r n a o m studentlivet är att sex-ualiteten är ett h o t m o t kvinnans självständig-het. "Vi kvinnor hava ett driftliv...som går f r å n

L i n d a Västrik, Edens Lustgård, 1996.

och skriker sedan då den begraver henne, viskade hon ironiskt. Lina, hur har du blivit så lättsinnig, vad tänker du på, du ska läsa! Minns du inte läng-re din mor, som arbetat för dig och dina syskon, som ser upp till dig.

Men hennes kropp ropade, rakt mot förnuftet, på flera kyssar, mera!

"Vad har jag gjort", tänkte hon, "vad har jag gjort. Ser alla på mig, att jag är en annan nu än förut. Vad är rätt och vad är orätt, vad är sedligt och vad är osedligt, vad tillåtet och vad otillåtet?""4

Strävan att tämja sin e g e n k r o p p blir Linas viktigaste mål s o m nyinskriven s t u d e n t . H o n be-s t ä m m e r be-sig för att viga sitt liv åt d e t andliga p å bekost-n a d av sibekost-n sexuali-tet. " H o n t e x t a d e e n latinsk s e n t e n s o c h satte u p p vid skrivstället f ö r att h a d e n f ö r ö g o n e n : Ad m a i o r e m geni-tus sum, q u a m u t m a n c i p i u m sim mei c o r p o r i s . Eller p å svenska: J a g är f ö d d till större ting, än att vara slav u n d e r m i n kropp.""1 Trots d e t blir Lina förälskad

och låter sig f ö r f ö r a s av en u n g s t u d e n t . Slut-k l ä m m e n blir att erotiSlut-ken förstört h e n n e s känsloliv. Vägen tillbaka l e d e r g e n o m en o ö n s k a d graviditet och missfall och till slut väljer Lina b o r t d e n kroppsliga kärleken f ö r att återigen bli fri.

H u r skriver d å Beckius o m erotiken? För h e n n e s studentska Marit G r e n e är d e n inte n å g o t "tillfälligt", n å g o t som är " e m o t h e n n e s innersta instinkt". Nej, Marit vill i stället bli förlöst g e n o m d e t erotiska samlivet, ett samliv som bygger p å kärlek och som får h e n n e att a c c e p t e r a sina e g n a sexuella behov. Marit u p p f a t t a r sexualdriften som en inre svaghet, m e n b a r a så länge d e n g ö r h e n n e till ett vilje-löst n j u t n i n g s o b j e k t i en m a n s h ä n d e r . Det är inte erotiken i sig som skadar kvinnan, u t a n h i m m e l e n till j o r d e n . . . O c h m ä n n e n h a r

mak-ten över det.", k o n s t a t e r a r Marit Grene.1 9

Beckius m e n a r emellertid att kvinnans sexuel-la b e h o v är h e l t naturliga och att h o n b o r d e h a rätt att tillfredsställa d e m på sina e g n a vill-k o r och inte på m a n n e n s . Detta är d e n största skillnaden mellan Marit Grene o c h d e a n d r a t e x t e r n a , i vilka d e u n g a k v i n n o r n a sägs upp-fatta sin sexualitet som en b ö r d a . "Vad h a r j a g att g ö r a m e d något, som blott är tillfälligt?" f r å g a r Landquists S u z a n n e , "Det är e m o t m i n i n n e r s t a instinkt.

J a g vet väl, att j a g är sinnlig. Vilken kvin-n a är d e t icke? M e kvin-n h a vi icke fått mak-ten att leva u t a n d e t lika väl som att leva m e d det, n ä r vi ve-ta, att f ö r b i n d e l s e n varken g ö r oss stol-ta eller lyckliga."20

Även s t u d e n t s -kan Märta Fegrelius, h u v u d p e r s o n e n i Wahlströms Sin fars

dotter b e s t ä m m e r sig för att försaka kärleks- och sexlivet f ö r y r k e s a m b i t i o -n e r -n a s skull, -n å g o t som s e n a r e visar sig

h a slagit fel ut, e f t e r s o m h o n ä n d å blir förlo-vad. " R i k e d o m e n s lycka består icke i att m a n skaffar allt m a n önskar sig, u t a n i att veta att m a n kan det, o m m a n vill" k o m m e r h o n f r a m till. "Förbleve h o n n u ä n d å en undantagsvarelse, så s k e d d e d e t alltså inte av bittert n ö d -tvång u t a n av frivilligt val."21

För s t u d e n t s k a n M a g d a i Palmsers r o m a n S t u d e n t s k a är steget fullt u t m o t d e n kroppsli-ga kärleken inte möjligt, inte ens m e d d e n h o n älskar.22 Atrå och u p p h e t s n i n g ser h o n

som n å g o t p i n s a m t och r e p r e s e n t e r a r åsikten att f ö r n u f t e t är starkare än drifterna.2 3

Björk-l u n d s studentska Lina u p p f a t t a r sina e g n a erotiska b e h o v som e n svaghet och ett h o t m o t sin e g e n självständighet:

d e t f a k t u m , att d e n kroppsliga kärleken alltid sker p å m a n n e n s villkor, k a n Marit G r e n e s b u d s k a p tolkas. "Ar d e t så k v i n n o r n a s n e r v e r knäckas? Ar d e t så m a n n e n skyddar, älskar o c h vårdar d e n h a n älskar, att h a n störtar sig över h e n n e s o m ett r o v d j u r över sitt of-f e r ? . . A t t m a n n e n of-f ö r of-f ö r kvinnor, s k ä n d a r d e m - överger d e m d e t veta vi, d e t är e n gam-mal visa." utbrister d e n u n g a Marit Grene.2 6

Frihet eller dominans ?

D e t som g ö r Beckius text p r o b l e m a -tiskt är h e n n e s bild av d e n p e r f e k t a kär-l e k e n s o m ett m a k t s p e l m e l l a n m a n o c h k v i n n a . Trots b u d s k a p e t att i d e a l k ä r l e k e n byg-g e r p å j ä m l i k h e t m e l l a n k ö n e n är n ä m l i g e n M a r i t G r e n e i g r u n d och b o t t e n e n historia o m e n kvinnas läng-t a n e f läng-t e r e n full-ständig m a n l i g do-m i n a n s , b å d e intel-lektuell o c h erotisk. H u r kan d å Beckius

ses som s p r å k r ö r f ö r d e n nya, e m a n c i p e r a d e kvinnan?

S t u d e n t s k a n Marit G r e n e vill bli fri f r å n m i n n e n av d e n u n g e U p p s a l a s t u d e n t som tvingade h e n n e till samliv m o t h e n n e s vilja. M e n d e n n a förlossning skall ske g e n o m ett samlag m e d e n a n n a n m a n , e n m a n som h o n själv väljer o c h ser u p p till."' M a n n e n f r a m -ställs som å e n a sidan stark o c h m a s k u l m , och å a n d r a sidan ö m och hänsynsfull, ett mans-ideal som h ö r h e m m a i d a g e n s kvinnliga kär-l e k s r o m a n e r .2 8 M a k t p o s i t i o n e r n a f ö r s k j u t s

m e d berättelsens g å n g i o c h m e d att Marit G r e n e , i b ö r j a n framställd n ä r m a s t som jor-d e n s och n a t u r e n s starka jor-dotter, successivt får alltmer barnsliga o c h veka drag:

Man kunde tro att hon som en ung jättedotter trädt

fram ur den gråa berghallen bakom sitt hem för att bygga och bo i solen - men sedan under dess milda inflytande sjunkit samman till vanligt människo-mått. Ty något av en ung jättinnans kraft, fast i mjukhet förfinad och förmänskligad vilade över henne. Alla hennes drag voro stort tilltagna - som ett kvarlevande minne från jättinneperioden.29

Från b ö r j a n är Marit d e n n a starka kvinna o m vilken d e t också h e t e r att h o n "skötte sin t r ä d g å r d själv, grävde i j o r d e n och b r ö t sten" m e d h ä n d e r n a "se-niga av a r b e t e " o c h b e h ö v d e "låta sin kraft gå lös på j o r d o c h s t e n . " "För »fröken p å berget» h a d e alla karlar i n e j d e n respekt. De visste, att h o n var karl till att taga vil-k e n s o m h e l s t av d e m i k r a g e n o c h slänga h o n o m åt si-d a n " får läsaren ve-ta i d e n försve-ta de-l e n . L ä n g r e f r a m f ö r v a n d l a s M a r i t o c h blir liten o c h försvarslös. Då be-skrivs h o n plötsligt som "den lilla rotlö-sa k v i n n a n " som ska förlörotlö-sas, "en liten fladd-r a n d e pafladd-rasitvafladd-relse h e m l ö s i d e n eviga fladd- rym-den".3 0 O m Marits f ö r h å l l a n d e till d e n m a n

h o n valt h e t e r d e t också att h o n :

hade blivit ett barn igen, som gömmer sitt huvud i moderns knä, biktar i halvkvävda ord sina många synder och i moderns mötande innerliga blick lä-ser förlåtelse under bikten - ...Och sedan relä-ser det sig - starkt - ånyo lycklig och glad - glömmande allt och springer ut i solen till nya lekar

-Sådan var Marit Grene dessa dagar.51

M a n n e n h o n väljer skildras som ett mellan-ting mellan ett h e l g o n och en fadersgestalt. På det viset understryks Marits andliga och fysiska u n d e r l ä g s e n h e t . M å n g a av s c e n e r n a h a n d l a r också o m en fysisk o c h intellektuell b r o t t n i n g mellan d e m båda. I d e m spelar Marit G r e n e L i n d a Västrik, Edens Lustgård, 1996.

närmast ett svagt b a r n s roll och låter sig villigt domineras.'2 Själva samlaget görs i Beckius

framställning till en rit, där m a n n e n blir n å g o n sorts offerpräst och framstår själv som helt fri från allt köttsligt begär. Det blodiga lakanet ska u p p e n b a r l i g e n understryka d e n rituella karak-tären av Marits initiering i det erotiska samli-vet. H u r d e t k o m m e r sig att Marit efter det up-penbarligen långvariga samlivet m e d d e n förra älskaren f o r t f a r a n d e är j u n g f r u får för resten förbli en gåta.! !

Marit förstod - det var ej åt honom, detta "giv dig" skulle ske. Han menade - åt Gud.

han var blott medlet i Guds hand, att Marit skulle bli krossad.

Krossas måste hon. för att vinna - Liv. Var det hon, som låg där längre?

Ett brutet ingenting. Synden hade flytt ur henne, då hon uppgav sig själv. Färdig var hon att fyllas med nytt Liv - ovanifrån. Död var hon - hennes gamla människa i den stunden.

Nu offrade Marit Grene sitt jag. Nu skulle hon vinna det förklarat åter.

Han hade stigit upp och lagt sig i hennes mot ho-nom öppnade sköte.34

Den d ä r p å f ö l j a n d e samlagsskildringen är ovanligt d e t a l j e r a d o c h frispråkig f ö r att vara skriven av en u n g kvinna u p p v u x e n i skuggan av sekelskiftets sexuella hyckleri:

Våldsamt starkt famnade han henne - smärtan ska-kade vildt genom Marit. Gång på gång ville lian bryta hennes jungfruband - ett skri undslapp henne. Men liårdt var det Det hade stått emot -många gånger.

Äter låg han famnad i hennes sköte. Äter gick smärta genomträngande genom henne. ...

Smärtan gjorde Marit alldeles vild.

"Du får inte - jag kan inte - ja - ja - jag kan - du får - du skall - ropade hon omvartannat - slog ut med armarne, kramade hårdt fingrarne in i han-den - bet samman tänderna och gjorde sig stark mot denna vansinniga smärta. Det var som om nå-gon med ett slött spjut stötte och stötte - för att få hennes underliv att brista.

Ett sista skri från Marits läppar: "Jag vill inte - det är inte, kan inte vara någon mening i att jag skall li-da så "

Det var över. Han sjönk matt ihop bredvid Marit en

stund. Blod strömmade fram ur Marits sköte - stil-la torkade hon av det med stil-lakanet.So

Sexualiteten h a n d l a r hos Beckius o m liv o c h d ö d , m e n även o m å t e r v ä n d a n d e t till d e t u r s p r u n g l i g a , till n a t u r e n . Det s i s t n ä m n d a för t a n k a r n a till D.H. Lawrences mycket s e n a r e skrivna Lady Chatterleys Lover.''1' Kärleksakten

får i slutet av Beckius m a n u s k r i p t karaktären av en katarsis, d ä r kvinnan r e n a s o c h helgas g e n o m att u p p o f f r a sig. M e n o m d e n n a upp-o f f r i n g ska vara lika m e d kärlek p å kvinnans e g n a villkor förblir i m i n m e n i n g minst sagt oklart. B u d s k a p e t är i vart fall att kvinnan re-nas och helgas g e n o m en m a n s kärlek. Detta är Beckius e n s a m o m b l a n d d e kvinnliga för-f a t t a r n a som skriver o m studentlivet. Trots det är Marit G r e n e d e n mest vågade och frisprå-kiga försöket att g ö r a d e b a t t e n kring d e n kvinnliga sexualiteten offentlig.

Kärlek, heterosexualitet

och livslång trohet...

I alla d e kvinnliga r o m a n e r n a o m studentlivet framställs u n g a kvinnor som splittrade mellan d r ö m m e n o m d e n rena, idealistiska kärleken och strävan e f t e r fri sexualitet. De u n g a kvin-n o r som h a r ekvin-n friare sykvin-n på sexualitet för-d ö m s för-dessutom av för-d e n r å för-d a n för-d e samliällsmo-ralen som ställer h ö g a kyskhetskrav p å kvin-n a kvin-n . När Likvin-na i Björklukvin-nds Måkvin-nekvin-n över Lukvin-nd e r k ä n n e r för sig själv att h o n b e h ö v e r e n äls-kare för att bli tillfredsställd o c h h a r m o n i s k , m e d g e r h o n också att d e t inte h a n d l a r o m att h a dåligt samvete så mycket som att vara r ä d d för o m g i v n i n g e n s reaktion. "Mitt samvete tillå-ter alltså, m e n f r u k t a n för u p p t ä c k t tillåtillå-ter in-te.", konstaterar h o n ö p p e t . '' I m å n g a fall för-d ö m e r s t u för-d e n t s k o r n a för-d e n officiellt acceptera-d e f ö r l j u g n a kvinnosynen, m e n orkar inte ta n å g o n personlig strid m o t d e n . Ibland beskyl-ler d e r e n t av sin samtid för att h a startat en d e b a t t d e själva inte k ä n n e r sig m o g n a för att driva. "»Om j a g k u n d e eliminera b o r t d e n se-n a r e tidese-ns litteratur»", säger Lise-na i M å se-n e se-n över L u n d , "»så kanske j a g visste. Då vore all-ting strängt, hårt som p å T h o m a s a Kempis tid. Men n u h a r tiden kastat in krav p å frihet och sanning i diskussionen, krav på natur.»" 38

Det-ta kan ses m o t b a k g r u n d av d e n sexualdebatt som fördes u n d e r 1900-talets första decennier. De u n g a kvinnorna blev villrådiga på kärlekens och erotikens o m r å d e på g r u n d av att de hittills r å d a n d e reglerna gradvis upplöstes samtidigt som d e n gamla m o r a l e n f o r t f a r a n d e gällde.

Att k v i n n o r n a u r Beckius o c h Landquists g e n e r a t i o n inte k ä n d e igen sig i d e n f r i g j o r d a kvinnotypen l e d d e hos m å n g a av d e m till en svår i n r e konflikt. De var f o r t f a r a n d e f å n g a d e av d e n i n p r ä n t a d e konservativa kvinnosynen som k ä n d e s "naturlig" o c h rätt. A a n d r a sidan insöp d e Ellen Keys f ö r d e n t i d e n radikala lä-ra att kärleken var d e n viktigaste g r u n d e n för sexuellt samliv m e l l a n en kvinna och e n m a n och att d e t t a gav även u n g a kvinnor rätt till erotik u t a n vigsel. Beckius Marit G r e n e fram-ställs uttryckligen som f o r m a d av d e t kärleks-ideal h o n och a n d r a flickor i n h ä m t a t hos b l a n d a n n a t Ellen Kels T a n k e b i l d e r :

En väninna kom till mig en dag och medförde El-len Keys Tankebilder. Jag var då 17 år. Jag skall ald-rig glömma den dagen. En solig sommardag var det, vi sutto ensamma på en stor öppen veranda med utsikt över sjön och alträds mörkgröna toppar. Och hon läste med hänförd stämma och strålande blick underbara Essayer...

Då kom ljus med ens till min ande. Stort strålande ljus. Gud, detta var det jag trådde efter. Och jag sträckte mig mot det med hela min själ. Jag läste som en hungrande människa läser det hon mest av allt i sitt liv längtat efter.4"

De kvinnliga skildringarna av universitetsli-vet a n g r e p en kärlek vars villkor bestämdes av endast d e n e n a könet; av m ä n n e n .4 1 1 stället

sökte d e e n kärlek d ä r b å d a k ö n e n möts och respekterar varandra. I kvinnornas texter fram-ställs m ä n n e n som helt o f ö r s t å e n d e inför kvin-n o r kvin-n a s sykvin-n på kärlekekvin-n. Keys krav p å t r o h e t och livslång kärlek till en och s a m m a p a r t n e r r i m m a d e illa m e d u n g a m ä n s syn på erotik som i första h a n d en källa till njutning. Detta l e d d e till att kvinnornas och m ä n n e n s f ö r v ä n t n i n g a r på kärlek och samliv ofta gick isär.

Erotik med eller utan män

I g r u n d och b o t t e n kan såväl Beckius som d e a n d r a kvinnliga f ö r f a t t a r n a s b u d s k a p tolkas

som att sexualiteten är f ö r ö d a n d e för kvin-n a kvin-n . Skillkvin-nadekvin-n ligger i att m e d a kvin-n Lakvin-ndquists, Wahlströms, Palmsers o c h B j ö r k l u n d s stu-d e n t s k o r n ö j e r sig m e stu-d att avstå f r å n erotik så länge d e n styrs av m a n n e n , h a r Marit G r e n e d e s s u t o m m o d att k ä m p a f ö r en sexualitet p å kvinnans e g n a villkor. H o n vägrar välja b o r t kärleken, inte e n s till priset av sin e g e n un-d e r g å n g . I skilun-dringen av un-d e t i n t i m a samlivet mellan m a n och kvinna låter h o n d o c k kvinn a kvinn att ta på sig ekvinn o f f e r r o l l g e kvinn t e m o t m a kvinn -n e -n . D e t erotiska samlivet framställs som ett maktspel d ä r kvinnan får spela d e n barnsli-gas, försvarslösas och d o m i n e r a d e s roll. I Marit G r e n e blir d e n kvinnliga gestalten o u n d -vikligen ett objekt i m a n n e n s h ä n d e r . D e n h ä r bilden av kvinnan saknar motsvarighet i d e a n d r a kvinnliga t e x t e r n a o m studentlivet. Också i sin f o k u s e r i n g e n b a r t på kärleken och sexualiteten skiljer sig Beckius text f r å n d e a n d r a kvinnliga f ö r f a t t a r n a s . Dessa f ö r a n k r a r n ä m l i g e n s e d l i g h e t s d e b a t t e n i d e t tidiga 1900-talets syn på kvinnan, på kvinnlig rösträtt o c h yrkeskarriär. 1 Marit G r e n e påtalas kvinno-k a m p e n en e n d a g å n g o c h d e t t a i nedsättan-d e ornedsättan-dalag:

Kvinnorösträtt! Äter kvinnorösträtt! Vad skola vi med den! Som om vi behövde så grova och pålitli-ga medel! Vi kunna ha den - vi kunna vara utan den. Ett stort och skrymmande adiaforum! ....min absoluta visshet är, att när vi väl en gång fått denna omskrikna rösträtt och haft det några år -blir det ungefär som förut. De vägarna går det ej! -4~

D e t bevarade m a n u s k r i p t s f r a g m e n t e t tyder på att d e n p l a n e r a d e r o m a n e n var tänkt som ett kärlekens och sexualitetens evangelium o c h inte som n å g o n diskussion av kvinnosa-ken.

Detta i k o m b i n a t i o n m e d m a n u s k r i p t e t s o f u l l b o r d a d e karaktär och s k a n d a l o m s u s a d e u r s p r u n g g ö r att Beckius text h a m n a r långt ifrån d e a n d r a kvinnliga skildringarna av kvin-n o r s liv vid ukvin-niversitetet i b ö r j a kvin-n av 1900-talet. Trots d e t är Marit G r e n e en ovanligt stark röst i det kvinnliga samtalet o m genus, sexualitet och m o r a l f r å n tiden då kvinnans rätt till sin e g e n k r o p p långt ifrån u p p f a t t a d e s som själv-klar.

L i n d a Västrik, Edens Lustgård, 1996.

NOTER

1 I trilogin skildras en ung kvinnas uppväxt,

studie-tid och journalistkarriär. Den består av tre roma-ner: Våren (1930), Månen över Lund (1931) och Han som sjöng (1935).

2 Äldre svenska skildringar av universitetslivet tas

upp i Daniel Hjorths otryckta licentiatavhand-ling Studier i Fritiof Nilsson Piratens författarskap, Lund, 1962. En mycket utförligare undersök-ning är Claes Ahlunds avhandling Den skandina-viska universitetsromanen 1877-1890, Uppsala 1990 [diss. Uppsala].

3 Birgitta Holm, "Det kvinnliga begärets

ingen-mansland", Tvärsnitt nr 4, 1990, s. 51. Begreppet "ingenmansland" anspelar här på Sandra M.

Gil-bert & Susan Gubars standartverk om 1900-talets litteratur No Man s Land. The Place of the Woman Writer in the Twentieth Century, New Haven & Lon-don, 1988.

4 Se Album Nationis Holmiensis ab anno 1887 ad

annum 1922 U 500 d:l, Uppsala Universitetsbib-liotek (UUB). Om Greta Beckius studietid se även Beata Losman, Kamp för ett nytt kvinnoliv. El-len Keys idéer och deras betydelse för sekelskiftets unga kvinnor, Stockholm, 1980 [diss.Göteborg], s. 110 f.

5 Att titeln Marit Grene var tänkt som en

medve-ten anspelning på Gustaf af Geijerstams universi-tetsroman Erik Grane från 1885 förefaller inte helt omöjligt. Ronne, 1996, s. 11.

13 6 Se brev från Emilia Fogelklou till Ellen Key dat.

24.11.1913 och 28.1.1914, Ellen Keys brevsam-ling b. 10, L 41:55, Kungliga Biblioteket (KB), samt Holm. 1990, s. 59.

7 Varken Ellen Landquist eller Gretas andra vän

Li-sa Rolf fick veta om förhållanden mellan Greta och deras bröder. Allt tyder på att Landquist ald-rig läst manuskriptet Marit Grene, kanske inte ens hört talas om det. Från Ellens brev till Greta från 1910 framgår dock att Ellen tidigt hade egna planer på att skriva en roman om en studentska, vars namn ursprungligen planerades att bli Vera Liese. Inga brev från Greta till Ellen finns bevara-de, därför är det omöjligt att spekulera kring när Greta fick idén till Marit Grene och huruvida hon någonsin delat med sig av sina författarplaner.

8 Manuskriptets mycket invecklade öden kan

föl-jas i brevväxlingen mellan Fogelklou och Land-quist, Emilia Fogelklous samling Al :73, Göte-borgs Universitetsbibliotek (GUB). De togs även upp av Losman, 1980, s. 143-149 och Holm, 1990, s. 59-61.

!l Renskrivningsarbetet påbörjade Stina först 1950.

Hennes brevväxling med Emilia Fogelklou ger en intressant bild av hur Stina i årtionden bear-betade sorgen över Greta och försökte förstå sys-terns frispråkiga bikt i Marit Grene. Om det in-vecklade renskrivningsarbetet handlar särskilt tre av Stinas brev till Emilia daterade 18/8, 1/9 resp. 25/10 1950. Emilia Fogelklous samling, A 1:42 a, GUB.

10 I brevet den 1.9.1969 skrev Stina att hon "rivit

originalet och bada kopiorna i små, små bitar...Jag ville ej att någon annan än vi två skulle borra och pejla i hennes innersta." Om den res-terande delen av manuskriptet skrev hon: "Nå-got är ännu kvar, men bara litet, det är det ut-gallrade, »oredigerade», men det skall jag böl ja med när jag nu kommer hem den 3/9". " I brevet den 20/1.1970 återvände hon till Gretas manuskript: "••jag kan icke ångra, att jag till slut fick förhindra, att hon skulle studeras och nagel-faras av ovidkommande. Jag kände mig för myck-et som myck-ett med henne och då bmyck-etydde forskning-en för mig ingforskning-enting. Papperforskning-en har tyngt mig hela mitt liv. Nu först känner jag mig fri." Ibid.

11 Beckius och hennes manuskript togs för första

gången upp i Beata Losmans doktorsavhandling. Birgitta Holm har studerat manuskriptet utifrån sekelskiftets syn på kärlek och erotik.

12 Holm, 1990, s. 61.

13 Uppgiften att originalmanuskriptet skulle

omfat-ta 917 ark kommer från Holm, 1990, s. 59 Den här citerade texten är indelad i sektioner, varav sektion 1 omfattar 11 sidor numrerade 1-11, sek-tion 2 - 9 sidor, numrerade 1-8 (den sista onum-rerad), och sektion 3- 104 sidor numrerade 1-104. Vid citat anges respektive sektion och sid-nummer. Se Ronne, 1996, s. 12 och 94.

14 Se Stinas brev till Emilia, 1/9 resp. 25/10 1950,

Emilia Fogelklous samling, A 1:42 a, GUB.

15 Enligt Emilia Fogelklou bestod texten av fyra

de-lar, där del I skildrade Marits ( i Emilias tolkning Gretas) liv i Uppsala och delarna II, III och IV motsvarade de olika faserna i Gretas olyckliga förälskelse och själsliga sjukdom, ända till det fullständiga sammanbrottet under vistelsen i en fäbod i Dalarna. Se brevet från Emilia till Ellen Key, 28.1.1914, Keys brevsamling L 41:55, KB. '" Händelsen sägs även ha lett till att Marit själv

för-grep sig på en liten flicka. Marit Grene, s. 6 f (2).

17 Ellen Landquist, Suzanne, Stockholm, 1915, s.

135.

18 Ibid. , s. 142. Landquist skildrar Susannes försök

att bevara sin integritet genom att vägra diskute-ra sitt erotiska liv, se s. 136-140 i romanen. Se Ronne, 1996, kap. "Studentskans konfliktfyllda sexualitet" s. 76-87.

19 Marit Grene, s. 5 (2). 31 Landquist, 1915, s. 160.

Lydia Wahlström, Sin fars dotter, Stockholm, 1920, s. 139.

" Palmser, Margit, Studentska. En berättelse, Stock-holm, 1927, s. 174 ff. jfr s. 161.

Ibid. , s. 154 f och 141.

21 Ingeborg Björklund, Månen över Lund, Lund,

1931, s. 58 f resp. 77. Ibid. , 1931, s. 36.

Marit Grene, s. 15 (3). Jfr. Birgitta Holm om sex-ualiteten vid sekelskiftet: "Det erotiska samman-träffandet sker på mannens villkor, det äger rum innanför hans begärs ekonomi." Holm, 1990, s. 56 (cit.) och 58.

27 I manuskriptet kallas denne man på flera ställen

för Rolf. Överallt är namnet emellertid överstru-ket, förmodligen av Beckius själv. Den man som Beckius hade ett förhållande med efter bryt-ningen med John Landquist var Bruno Rolf, även han en Uppsalastudent. Överensstämmel-sen i fråga om namnen uppfattades säkert av Gretas omgivning som en bekräftelse på att tex-ten byggde på Gretas egna upplevelser. Även Bir-gitta Holm läser manuskriptet utifrån Gretas Beckius biografi, men menar att Gretas förtjänst ligger i försöket att omvandla de privata upple-velserna till en offentlig diskussion av den kvinn-liga sexualiteten. Se bl.a. s. 58 hos Holm, 1990.

_!< Om "den omöjliga mannen" och kvinnliga

kär-leksromaner se Margaretha Fahlgren, »Det ma-skinsydda broderiet »- Lace och 80-talets kvinn-liga populärroman", Kvinnovetenskaplig Tidskrift nr 3,1986, s. 48 f.

'-"' Marit Grene, s. 4 (1). Jfr ett tidigare utkast till personteckningen, s. 1 (1).

30 Ibid. , s. 43 resp. 44 (3). 31 Ibid. , s. 44 (3).

32 Ibid. , se sid 62, 65 och 91 (3).

14

fokuserar Birgitta Holm på den kvinnliga rösten, vilken ofta har uppfattats som den avvikande, sju-ka verklighetsbilden: "Skildringen sju-kan givetvis lä-sas som ett sjukdomsförlopp - en hindersam pe-netrering, en i religiös extas förvandlad sex-ualneuros. Så har kvinnans försök att tala vanli-gen bemötts. Men man kan också läsa skildring-en så som dskildring-en erbjuder sig, dvs. som skildring-en kvinnas försök att finna sig själv och sin sexualitet. Läst på det sättet har skildringen något nytt att lära oss." Holm, 1990, s. 58 f.

34 Marit Grene, s. 98 f (3). 35 Ibid. , s. 99 f (3).

30 Ibid., se särskilt scenen i skogen, s. 65 f (3). 37 Ibid. , s. 79 (3).

38 Björklund, 1931 s. 77 f.

40 s. 9 (2) i manuskriptet. Detta var med all

sanno-likhet anledningen till att Ellen Key ogärna såg en eventuell publicering av Marit Grene, något som skulle leda till att hennes kärlekslära och kvinnoideal förknippades med Beckius själv-mord. Hur tonen i Beckius text bör tolkas är emellertid oklar. Den unga Marit Grenes upp-räkning med sin naiva förtjusning över Keys tex-ter innehåller kanske en kritik över dåtida flick-ors idealiserade syn på kvinnan och kärleken.

41 Holm, 1990, s. 52. 42 Marit Grene, s. 2 (2).

LITTERATUR

Ahlund, Claes, Den skandinaviska universitetsromanen

1877-1890, Uppsala 1990 [diss. Uppsala],

Album Nationis Holmiensis ab a n n o 1887 ad annum 1922 U 500 d:l, Uppsala Universitetsbibliotek (UUB). Björklund Ingeborg, Måmn över Lund, Lund, 19,31, Våren,

Stockholm, 1930, I lan som sjöng, Stockholm, 1935. Ellen Keys brevsamling L 41, Kungliga Biblioteket (KB). Emilia Fogelklous brevsamling, Al:73, Al:42 a,

Göte-borgs Universitetsbibliotek (GUB).

Fahlgren, Margaretha, " 'Det maskinsydda broderiet'-Lace och 80-talets kvinnliga populärroman",

Kvinnove-tenskaplig Tidskrift nr 3,1986.

Gilbert, Sandra M. & Gubar Susan, No Man's Land. The

Place of the Woman Writer in the Twentieth Century, New

Haven & London, 1988.

Gustaf af Geijerstam, Erik Grane, 1885.

I Ijorth, Daniel, Studier i Fritiof Nilsson Piratens författarskap, Lund, 1962.

Holm, Birgitta, "Det kvinnliga begärets ingenmansland",

Tvärsnitt nr 4, 1990.

Landquist, Ellen, Suzanne, Stockholm, 1915.

Losman, Beata, Kamp för ett nytt kvinnoliv. Ellen Keys idéer

och deras betydelse för sekelskiftets unga kvinnor, Stockholm,

1980 [diss.Göteborg],

Palmzer, Margit, Studentska. En berättelse, Stockholm, 1927. Ronne, Marta, Myrten och Lager. En genusteoretisk studie

av kvinnor och mäns skönlitterära prosaskildringar av svenskt universitetsliv utgivna 1904-1943, Uppsala 1996. Wahlström, Lydia, Sin fars dotter, Stockholm, 1920.

SUMMARY

Until the beginning of the 20th century Swedish nniversity novels were written by men. It took al-most förty years from 1873 when women were ac-cepted at the universities before female students were able to use their own experience and depict university life in a realistic way. In 1915 a young journalist and academic named Ellen Landquist published her first and only novel called Suzanne, which was an account of female students' lives in Uppsala around 1910. From that day the number of female writers dealing with university life in their novels gradually increased. A comparative reading of a couple of university novels, published between 1904 and 1943 by female and male wri-ters, is the subject of my doctoral thesis.

In this article I take a closer look at women writers dealing with Swedish university life at the begin-ning of the century. I am focusing on Marit Grene, an unpublished and partly destroyed novel, written by a young Uppsala student named Greta Beckius (1886-1912). After Beckius' suicide the manuscript was taken care of by her friends and relatives and it was regarded as shocking and immoral. It there-fore remained unpublished causing a great deal of controversy among the people involved. Finally Beckius' sister partly destroyed the manuscript in order to protect the author's memory.

In order to point out the similarities and the diffe-rences between Beckius' manuscript and those writ-ten by the other women writers, I focus on main to-pics, such as love, moral, sexuality and equality between sexes. These topics are characteristic of all university novels written by female authors, and they also distinguish them from those male writers who depicted university life at that time. For the women writers, discussing female sexuality and the problem of responsibility in love and relationsships was often the primary project. However, among the female writers, Greta Beckius is the most outspoken when it comes to discussing a young woman's sex-ual initiation. Beckius' novel shows a female acade-mic who struggles against the double standard of morality represented by the patriarchal society. Beckius is very outspoken about intercourse and sexual abuse at a time when other female writers chose to let their public read between the lines. My conjecture is that the book, could never have been published as early as 1912 even if Beckius had lived to revise and finish her manuscript.

Marta Ronne Litteraturvetenskapliga institutionen Uppsala universitet

Slottet, ingång AO S-752 37 Uppsala