• No results found

1(17) Lokal arbetsplan. Skarpängsskolan

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "1(17) Lokal arbetsplan. Skarpängsskolan"

Copied!
17
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Lokal arbetsplan

Skarpängsskolan

(2)

Innehållsförteckning

Ledningsdeklaration ... 3

Skolans verksamhet ... 4

Organisation ... 5

Skolans systematiska kvalitetsarbete ... 8

Uppdrag ... 9

Prioriterade områden för förbättringar ... 9

Normer och värden ... 10

Arbetssätt ... 10

Kunskaper ... 11

Arbetssätt ... 12

Elevers inflytande ... 14

Arbetssätt ... 14

Medarbetarengagemang ... 15

Arbetssätt ... 15

Ekonomi ... 16

Arbetssätt ... 16

(3)

Ledningsdeklaration

Skarpängsskolan, en skola i framkant!

Skarpängsskolan präglas av en helhetssyn på elever där samverkan och en ge- mensam värdegrund styr verksamheten och organisationen. Alla arbetar tillsam- mans för att nå målen. Vi arbetar utifrån gemensamma rutiner och regler och är konsekventa när det brister. Vi respekterar varandras yrkesroller och skapar för- utsättningar för öppna dialoger mellan de olika yrkesgrupperna. Utifrån vårt ar- bete skapas gemensamma värderingar för elever och elevers utveckling.

Vi skapar en skola som utgår från den enskilda elevens mognadsnivå. Det är viktigt att varje individs kompetens uppmärksammas och ges beröm och att ut- vecklingen sker utifrån individens förutsättningar samt stimulerar eleven att nå så långt som möjligt i sin utveckling. Våra ledord kunskap - trygghet och glädje är nyckelord för att våra elever ska lyckas. Kunskap står i centrum och skolan sam- arbetar med föräldrar, föreningar och omgivande näringsliv för att skapa förut- sättningar för att inhämta kunskap. Skarpängsskolan ses som en del av sam- hället. Vi verkar för att skolan öppnar sig mot det närliggande samhället och för att samhället kommer till skolan.

På Skarpängsskolan ges varje elev möjligheter att utveckla sin fulla potential i en tillgänglig lärmiljö. Lärarna formulerar och dokumenterar elevernas utveckling i riktning mot kunskapskraven tillsammans med elever och vårdnadshavare.

Skarpängsskolan ger varje elev verktyg för ett livslångt lärande. Genomgående för all undervisning är tonvikt på kunskap, kommunikation och sociala färdigheter.

I framtiden kommer den sociala kompetensen och konsten att kommunicera att vara än viktigare och det är genom kommunikation med andra som kunskap alst- ras och överförs. Varje elev på Skarpängsskolan är aktiv och kompetent samt har lust att lära och att utvecklas. Detta gäller för varje elev oavsett social och kultu- rell bakgrund, förstaspråk, kön eller ålder. Varje elev har viktiga erfarenheter och kunskaper, vill lära i samspel med andra och se mening och sammanhang med sitt lärande.

Vi arbetar intensivt med att skapa en atmosfär av grundtrygghet på skolan. Det innebär konkret att vi alltid reagerar och agerar när vi upptäcker att värdegrunden inte respekteras. Vi har höga ambitioner och är övertygade om att varje enskild individ, oberoende av erfarenheter, förutsättningar och behov har en oändlig ut- vecklingspotential. Vi utgår från ett formativt perspektiv i lärandeprocessen och förstärker det med information, teknologi och kommunikation. Varje elev som lämnar Skarpängsskolan ska ha en positiv självbild, uppnått en hög kunskaps- nivå samt utvecklat ett användbart språk som fungerar väl i alla sammanhang.

Eleven ska ha en djup demokratisk insikt och kompetens samt ha både breda och djupa kunskaper på områden som bidrar till en fortsatt effektiv kunskapsut- veckling.

Det är oerhört viktigt att eleverna får använda så många sinnen som möjligt när de skaffar sig kunskap. De erfarenheter som är upplevelsebaserade är lättare att förstå och senare lättare att använda vid generaliseringar. Därför är det viktigt att vi satsar på att utveckla ett undersökande arbetssätt och en skapande verksam- het. Vårt arbete ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. För att nå våra mål följer vi kontinuerligt upp verksamhetens arbete, vi analyserar och dokumenterar vårt arbete, vi planerar och genomför. Hela året om.

(4)

Liv Tegelström

Rektor Skarpängsskolan

Skolans verksamhet

Skarpängsskolan är en 7-9 skola med ca 440 elever vilket motsvarar ett ungefär- ligt upptag på 75% av närområdets barn i denna ålder. På skolan går främst ele- ver som kommer från F-6 skolor i närområdet. Vi har plats för 18 klasser fördelat på årskurs 7-9, men i dagsläget har vi 17 klasser, 6-parallelligt i år 8 och 9 samt 5 parallelligt i år 7.

Under läsåret 2018-2019 kommer vi fortsätta med det lyckosamma samarbetet och ha elever från Rösjöskolans årskurs 6 inhyrda på skolan.

Under läsåret 2018-2019 kommer Skarpängsskolan fortsätta samarbetet med mottagningsenheten genom att vi på Skarpängsskolan bedriver språkstuga under två förmiddagar i veckan för nyanlända elever. Skarpängsskolan kommer fort- sätta öppna upp för denna verksamhet under läsåret 2018-2019 i den utsträck- ning det finns behov av den inom kommunen.

På skolan har vi totalt 45 personer, direkt anställda på skolan, fördelade på 3500%t jänst. Utöver detta har vi 3st tjänster, fördelade på 150% tjänst, som är anställda av Skolhälsan i kommunen.

(5)

Fördelning av personal:

 en rektor (totalt 100%)

 en bitr. rektor (totalt 100%)

 en intendent (totalt 100%)

 en vaktmästare (totalt 100%)

 tre resursassistenter (totalt 275%)

 fyra lärare i slöjd (totalt 310%)

 två lärare i hem och konsumentkunskap (totalt 150%)

 fem lärare i engelska (totalt XX%)

 sju lärare i svenska (totalt XX%)

 fyra lärare i moderna språk (totalt XX%)

 fyra lärare i samhällskunskapsorienterade ämnen (totalt XX%)

 åtta lärare i naturorienterade ämnen (totalt XX%)

 tio lärare i matematik (totalt XX%)

 två lärare i bild (totalt XX%)

 en lärare i musik (totalt 100%)

 en speciallärare (totalt 100%)

 en specialpedagog (totalt 100%)

 en studie- och yrkesvägledare (totalt 80%)

Organisation

Ledningsorganisation

 Rektor

 Bitr. rektor

Lärarna är uppdelade på fyra arbetslag och ett administrativt arbetslag

 Åk 7

 Åk 8

 Åk 9

 Elevhälsan

 Administrativ personal Elevhälsoteam (EHT)

 Rektor

 Bitr. rektor

 Specialpedagog

 Speciallärare

 Skolsköterska

 Kurator

 Skolpsykolog

Lärarna indelade i ämneslag inom samtliga ämnen

 Bild, Engelska, Hemkunskap, Idrott, Matematik, Musik, NO, SO, Slöjd, Språk, Svenska, Teknik.

Mötesstruktur

Utvecklingsgrupp (4 personalrepresentanter och skolledning) En gång i veckan

Arbetslagskonferens (årskursvis) Var 3:e vecka

(6)

Mentorstid

Åk 7-9 en gång i veckan Ämneslagsmöten Var annan vecka Elevhälsa Var annan vecka Utveklingsgrupp En gång i veckan Elevhälsoteam

EHT möte en gång i veckan Beskrivning av organisation:

Skolledning: Skarpängsskolan har en rektor på 100 % och en bitr. rektor på 100

%

Arbetslagledare: Skarpängsskolan har fyra utvecklingsgruppsledare.

Arbetslag:Skarpängsskolan har fyra arbetslag, årskurs (åk 7, 8, 9 och elevhälsa) som leds av varsin arbetslagledare.

Administration: Administrationen består av en intendent på 100 % och en vakt- mästare på 100 %

Elevhälsoteamet: Elevhälsoteamet på Skarpängsskolan består av rektor, bitr.

rektor, specialpedagog, speciallärare, skolsköterska, studie- och yrkesvägledare, kurator samt skolpsykolog

Övriga delar inom skolan

Bibliotek: Skarpängsskolan har tillgång till kommunens bibliotek som ligger i anslutning till skolans lokaler som bemannas av bibliotekarie. Ett gott samarbete där vi har tillgång till bibliotekets böcker, facklitteratur och skönlitteratur, informat- ionsteknik och andra medier och används inom alla ämnen som en del av ele- vernas utbildning för att bidra till att nå målen.

Kafeterian: Skarpängsskolan bedriver rastverksamhet i form av uppehållsrum, servering och spelrum. Kafeterian bemannas av personal från elevhälsan under hela skoldagen och är en del av skolans arbete för inkludering och värdegrunds- arbete.

Bild över organisationen

(7)

(8)

Skolans systematiska kvalitetsarbete

Beskrivning över hur det systematiska kvalitétsarbetet sker över tid och vilka un- derlag vi då arbetar med.

Augusti

Under augusti arbetar personal och skolledning med att revidera planer och ruti- ner (t.ex. Krisplan, Elevstödsplan). Under denna månad läggs även förslag till ny arbetsplan fram. Arbetet bygger på den kvalitetsrapport som gjorts i juni och de efterföljande analyser som gjorts. Personalgruppen är med och tittar på tänkta arbetsområden kring arbetsplanens olika delar; Normer och värden, Kunskaper, Elevers inflytande, Medarbetarengagemang samt Ekonomi. Ny arbetsplan läm- nas in 25 augusti.

Augusti

Ny arbetsplan antas.

Oktober/novemnber

Trivselenkät 1 för elever genomförs.

December

Halvårsutvärdering av arbetsplanen sker tillsammans med personalen.

Januari

Personalens utvärderingar kring arbetsplanen analyseras och eventuella juste- ringar görs i arbetsplan inför vårterminen.Utvärderingen "Våga visa" lämnas ut till elever.

Maj

Trivselenkät 2 görs av eleverna. Detta ligger till grund för senare analysarbete.

Maj-Juni

Resultaten från "Våga visa " samt andra utvärderingar gås igenom och analyse- ras. Dessa ligger sedan som ett underlag till utvärderingsarbete under junidagar-

(9)

na.

Likabehandlingsplanen gås igenom tillsammans med elever och personal. förslag på revideringar lämnas.

Juni

Skolan gör en slututvärdering av arbetsplanens arbetsområden. Skolledning går igenom och analyserar resultat och återkopplar till personalgruppen. Underlaget används sedan som en del i kvalitetsredovisningen. Betyg analyseras och an- vänds som del i kvalitetsrapportering.

Skolledning genomför kvalitetsrapportering.

Ny Likabehandlingsplan fastställs inför kommande läsår.

Juni-Augusti

Slutversion av kvalitetsrapportering lämnas in

Skolledningen tar fram ett grundförslag till ny arbetsplan inför kommande läsår.

Uppdrag

Skarpängsskolans uppdrag är att bedriva undervisning och omsorg utifrån mål och intentioner i relevanta nationella och kommunala styrdokument.

Prioriterade områden för förbättringar

Utifrån kommunfullmäktiges långsiktiga mål och skolans kvalitetsredovis- ning för 2018/2019 har skolan tre huvudsakliga utvecklingsområden som kommer att prioriteras högst under det kommande läsåret.

Tillgängligt lärande Ledarskap

Digitalisering

Tillgängligt lärande: För att alla elever ska utvecklas så långt som möjligt ska skolan under nästa läsår utveckla lärande strategier genom fortsatt arbete med bedömning för lärande (BFL). Fokus på ledarskapet i klassrummet och hur vi bemöter vi våra elever, kommer att vara en central fråga att arbeta med. Vi kom- mer på sikt att introducera UDL som ytterligare ett verktyg. Hela skolan arbetar vidare genom kommunprojektet IFous. På Skarpängsskolan leds arbetet av en förstelärare, specialpedagog och ledning. Under läsåret kommer skolan att ar- beta kring elevernas pedagogiska, fysiska och sociala miljö genom att vara flex- ibla i vårt arbetssätt samt se till elevens individuella kunskapsutveckling. Under läsåret som kommer har skolans ledning beslutat att arbeta mer fokuserat efter SPSM verktyg för tillgängligt lärande.

Ledarskap: Varje pedagog leder eleverna mot målen och ser till att varje elev utvecklas så långt som möjligt. Under läsåret kommer fokus att liga på undervis- ning och ledarskapet i klassrummet. Vi behöver fokusera på att fortsätta utveckla våra gemensamma start och slutrutiner i klassrummet. Viktigt att det är läraren som leder arbetet i klassen med delaktighet från eleverna.

Digitalisering: Utifrån att skolan fått en ny lärplattform, Quiculum, och nya direk- tiv i läroplanen kring digitalisering och programmering kommer tre förstelärare att ha fokus inom detta område. Dessa kommer ha en central roll i alla ämnen och tas med i ämneslagens framtida arbete.

(10)

Normer och värden

Läroplanen

 kan göra och uttrycka medvetna etiska ställningstaganden grundade på kunskaper om mänskliga rättigheter och grundläggande demokratiska värderingar samt personliga erfarenheter,

 respekterar andra människors egenvärde,

 tar avstånd från att människor utsätts för förtryck och kränkande behand- ling, samt medverkar till att hjälpa andra människor,

 kan leva sig in i och förstå andra människors situation och utvecklar en vilja att handla också med deras bästa för ögonen, och

 visar respekt för och omsorg om såväl närmiljön som miljön i ett vidare perspektiv.”

Nämndmål Enhetsmål Enhetsindikator Långsiktig enhetsin-

dikator

Förtroendet för de pedagogiska verk- samheterna är högt

Eleverna är trygga

Andel elever som anger att de känner sig trygga på sin skola

minst 97 %

Andelen elever som anger att de känner sig trygga

Andel elever som anger att de anser att livet är härligt minst 75 %

Arbetssätt

Arbetssätt Beskrivning Ansvar och uppgifter

Vi har en implementerad Plan mot kränkande be- handling (tidigare Likabe- handlingsplan)

Plan mot kränkande behand- ling skall vara väl känd för alla som arbetar inom skolan, såväl personal som elever.

Detta görs genom att skolled- ning informerar personalen och att mentorer ansvarar för att gå igenom och implemen- tera planen med eleverna under mentorstid. Återkopp- ling av planen skall göras flera gånger under ett läsår.

Skolledning ansvarar för att Plan mot kränkande behand- ling tas fram varje år. Mento- rer ansvarar för att den gås igenom med elever.

Vi har tydliga ordningsreg- ler som är väl kända för alla på skolan

Ordningsregler som är fram- tagna av personal och elever på skolan ska vara väl kända för alla, såväl elever som personal. Även konsekvenser kring vad som händer om man bryter mot ordningsreg- lerna skall vara väl kända av elever och personal (konse- kvensnivåerna).

Skolledning ansvarar för att ordningsregler tas fram till- sammans med personal och elever. Mentorer ansvarar för att alla deras elever är väl förtrogna med ordningsregler- na,

Vi har rutiner för elever som När vi får nya elever på sko- Mentorer ansvarar för att

(11)

Arbetssätt Beskrivning Ansvar och uppgifter börjar på skolan under en

termin

lan så utses faddrar för de eleverna. Detta borgar för en trygg och bra skolstart för nya elever.

faddrar utses när det kommer nya elever till klassen.

Vi arbetar med olika tema- paket inom normer och värden

Under läsåret får våra olika klasser genomgå temapaket inom olika områden (ett för varje år). temapaketen är: År 7 - Nätetik, År 8 - Sex och samlevnad, År 9 - Alkohol och droger.

Lärare ansvarar för att de olika temapaketen genomförs.

Kunskaper

Läroplan

 kan använda det svenska språket i tal och skrift på ett rikt och nyanserat sätt,

 kan kommunicera på engelska i tal och skrift samt ges möjligheter att kommunicera på något ytterligare främmande språk på ett funktionellt sätt,

 kan använda sig av matematiskt tänkande för vidare studier och i var- dagslivet,

 kan använda kunskaper från de naturvetenskapliga, tekniska, samhällsve- tenskapliga, humanistiska och estetiska kunskapsområdena för vidare studier, i samhällsliv och vardagsliv,

 kan lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt sätt,

 kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga,

 kan använda sig av ett kritiskt tänkande och självständigt formulera ståndpunkter grundade på kunskaper och etiska överväganden,

 har fått kunskaper om och insikt i det svenska, nordiska och väster- ländska kulturarvet samt fått grundläggande kunskaper om de nordiska språken,

 har fått kunskaper om de nationella minoriteternas (judar, romer, urfolket samerna, sverigefinnar och tornedalingar) kultur, språk, religion och histo- ria,

 kan samspela i möten med andra människor utifrån kunskap om likheter och olikheter i livsvillkor, kultur, språk, religion och historia,

 har fått kunskaper om samhällets lagar och normer, mänskliga rättigheter och demokratiska värderingar i skolan och i samhället,

 har fått kunskaper om förutsättningarna för en god miljö och en hållbar ut- veckling,

 har fått kunskaper om och förståelse för den egna livsstilens betydelse för hälsan, miljön och samhället,

 kan använda och ta del av många olika uttrycksformer såsom språk, bild, musik, drama och dans samt har utvecklat kännedom om samhällets kul- turutbud,

(12)

 kan använda modern teknik som ett verktyg för kunskapssökande, kom- munikation, skapande och lärande,

 och kan göra väl underbyggda val av fortsatt utbildning och yrkesinrikt- ning.

Nämndmål Enhetsmål Enhetsindikator Långsiktig enhetsin-

dikator

Eleverna når högt ställda kunskapskrav

Ett effektivt lärande är tillgängligt för varje elev

SPSM för området pedagogisk miljö

Andel elever som har kunskaper motsva- rande minst E i alla ämnen

minst 99 %

Andel elever som har kunskaper motsva- rande E i alla ämnen

Genomsnittligt merit- värde för elever i årskurs 9

minst 272 Andel elever som anger att de genom skolarbetet blir ny- fikna på att lära sig mer

minst 48 % Andel elever som anger att lärarna i deras skola hjälper dem i skolarbetet om de behöver det

minst 90 % Andel elever som anger att lärarna ger dem utmaningar så de utvecklas

minst 81 %

Arbetssätt

Arbetssätt Beskrivning Ansvar och uppgifter

Tydliga rutiner kring doku- mentation av elevernas kunskapsutveckling

På Skarpängsskolan skall lärarna ge kontinuerlig indivi- duell återkoppling till elever kring deras arbete i skolan.

Återkopplingen kan ske munt- ligt eller skriftligt under läsåret och skall vara av formativ karaktär. I slutet av terminer-

Lärare ansvarar för att doku- mentation och återkoppling av kunskapsutveckling sker.

(13)

Arbetssätt Beskrivning Ansvar och uppgifter na ges en summativ bedöm-

ning i form av betyg.

Vi arbetar i ämne-

slag/arbetslag för ökat kol- legialt lärande

För att öka det kollegiala lärandet har vi varje vecka ämneslag och arbetslag. Vi tror att detta leder till ett bättre lärande för våra elever.

Skolledning ansvarar för att möjliggöra mötestider. Arbets- lagsledare och ämneslärare ansvarar för genomförandet av mötena.

Vi arbetar med ett inklude- rande förhållningssätt till eleverna

Vi arbetar hela tiden med att hitta vägar för att nå alla ele- ver och deras behov. Ifous är ett område som kommer att finnas med under läsåret och ge våra lärare ytterligare för- djupning inom inkluderings- området.

Skolledning, specialpedagog samt specialpedagog ansva- rar för att föra ut ny kunskap inom ramen för Ifous.

Tydlig ärendegång för elev- hälsoarbetet

Elevhälsoarbetets gång ska vara tydlig för alla pedagoger och ge en klar bild över hur eventuella ärendegångar sker. detta görs dels genom en tydlig elevhälsoplan men också genom en förenklad punktlista som alla lärare ska vara väl förtrogna med,

Elevhälsoteamet ansvarar för att ta fram, revidera och in- formera personalen kring de olika delarna i elevhälsopla- nen och elevhälsoärendenas gång.

Vi arbetar med sambedöm- ning

I de ämnen som möjlighet finns arbetar pedagogerna med sambedömning för att skapa en god och rättvis bild över elevernas förmågor och kunskaper inom olika ämnen.

För att utveckla samarbetet har vi inför året placerat lärar- na i ämnesrum.

Lärare i de ämnen som har flera undervisande lärare.

Vi arbetar med digitala verk- tyg för tillgängligt lärande

Alla elever ska ha tillgång till digitala hjälpmedel i undervis- ningen. Lärarna går inför läsåret över till Chromebook och IT-pedagog ansvarar för vidareutbildning av lärare inom området.

Skolledning ansvarar för att digitala enheter köps in till alla elever. Lärarna ansvarar för att de används i undervis- ningen.

Vi arbetar med förtydli- gande av kunskapskrav

Lärarna ska inom varje givet område förtydliga läroplaner- nas kunskapskrav för att göra eleverna medvetna om vad som ska bedömas och på vilka olika nivåer detta görs

Lärarna ansvarar för att för- klaringar av kunskapskrav förklaras till olika arbetsområ- den.

Tydlig lektionsstruktur

Varje lektion ska ha en tydlig struktur med gemensam start och avslutning av lektionerna.

Den gemensamma inledning- en och avslutningen av lekt- ionen ska vara densamma i alla ämnen

Lärarna ansvarar för att den gemensamma lektionsstruk- turen genomförs.

(14)

Arbetssätt Beskrivning Ansvar och uppgifter

Resursassistenter får kon- tinuerlig handledning av specialpedagog från Skol- service.

Skolans 3 resursassistenter kommer under läsåret få kon- tinuerlig handledning av sko- lans specialpedagog. Resurs- assistenter kommer även få handledning från Skolservice.

Meningen är att öka förståel- sen och hitta nya vägar mot inkluderande arbetssätt i skolan

Skolledning ansvarar för att beställning från Skolservice blir gjord. Specialpedagog ansvarar för kontinuerliga möten med elevassistenter.

Elevers inflytande

Läroplan

 tar ett personligt ansvar för sina studier och sin arbetsmiljö,

 successivt utövar ett allt större inflytande över sin utbildning och det inre arbetet i skolan, och

 har kunskap om demokratins principer och utvecklar sin förmåga att ar- beta i demokratiska former

Nämndmål Enhetsmål Enhetsindikator Långsiktig enhetsin-

dikator

Eleverna når högt ställda kunskapskrav

Eleverna har reellt inflytande på sitt lärande

Andel elever som anger att lärarna bryr sig om vad eleverna tycker

minst 84 %

Andel elever som anger att lärarna bryr sig om vad eleverna tycker.

Andel elever som anger att de är med och bestämmer hur de ska arbeta med olika arbetsuppgifter minst 50 %

Andel elever som anger att de är med och bestämmer hur de skall arbeta med olika arbetsuppgifter.

Andel elever som anger att de är med och planerar sitt eget skolarbete

minst 67 %

Andel elever som anger att de är med och planerar sitt egna skolarbete

Andel elever som anger att de kan påverka sitt val av arbetssätt

minst 50 %

Arbetssätt

Arbetssätt Beskrivning Ansvar och uppgifter

(15)

Arbetssätt Beskrivning Ansvar och uppgifter

Eleverna arbetar med själv- utvärdering och självskatt- ningar inför deras utveckl- ingssamtal.

För ökat elevinflytande vill vi att eleverna äger sitt eget lärande och själva kan besk- riva och uppskatta vart de befinner sig i sin kunskapsut- veckling och hur de ska ta nästa steg i denna. Detta görs bl.a. med hjälp av självutvär- deringar och självskattningar inom de olika ämnena,

Ämneslärare och mentorer ansvarar för att eleverna ge- nomför utvecklingssamtal, självskattningar

Vi arbetar med olika råd för ökat elevinflytande

På skolan genomförs klass- råd, elevråd och matråd för att ge eleverna möjlighet till infly- tande över deras skoldag.

Mentorer ansvarar för klass- råd, skolledning för elevråd och intendent för matråd.

Eleverna får vara med och bestämma val av arbetssätt där detta är möjligt

Eleverna skall ges möjlighet till val av arbetssätt inom olika ämnen där så är möjligt.

Ibland kan det handla om hela arbetsområden men det kan även handla om inriktningar och redovisningssätt.

Ämneslärare ansvarar för att detta arbetssätt erbjuds.

Medarbetarengagemang

Inriktningsmål Enhetsmål Enhetsindikator

Verksamheter som finansie- ras av Täby kommun håller hög kvalitet

Vi skapar arbetsglädje

Hur stor är din arbetsglädje just nu? Index på skala 0-100 (Läsår)

minst 71

Ingen skadlig arbetsrelaterad stress får förekomma

Hur är din koncentrationsför- måga just nu? Index för frå- gan på en skala 0-100 (läsår) minst 73

Arbetssätt

Arbetssätt Beskrivning Ansvar och uppgifter

Vi har gemensamma triv- selarrangemang

På skolan finns olika arbets- lag som ansvarar för att ge- nomföra varsitt trivselar- rangemang under läsåret.

Årrbetslagen ansvarar för att planera och genomföra varsitt trivselarrangemang under läsåret

Skolledningen håller med- arbetar- och lönesamtal med alla anställda

Under höstterminen hålls medarbetarsamtal med de anställda där de bl.a. får frå- gor kring den upplevda ar- betssituationen. Detta följs sedan upp under vårterminen i samband med lönesamtal.

Skolledning ansvarar för ge- nomförande av samtal.

(16)

Arbetssätt Beskrivning Ansvar och uppgifter

Periodisering av lärarnas arbetsår

Vi har gjort en periodisering av lärarnas arbetsår för att få en bild över arbetsbelastning och få denna så jämn som möjligt över läsåret.

Skolledning ansvarar för att periodisering blir gjord och att medarbetare blir informerade.

Vi har schemalagda möten i olika konstellationer

På schemat finns avsatta pass för möten av olika slag (t.ex. ämneslag, a-lag, EHT).

Detta för att ge möjlighet till god samverkan mellan olika grupper.

Vi genomför kontinuerliga uppföljningar av Helthwatch (HW)

På månadsbasis följer vi upp personalens svar i HW- enkäten genom att skicka ut sammanställningar av de registrerade värdena. Om något värde avviker markant är det skolledningens ansvar att analysera varför situation- en uppstått och sätta in åtgär- der för att komma till förbätt- ringar.

Skolledning ansvarar för upp- följning och ansvarar för even- tuella förändringar i arbetet utifrån svarsanalys.

Kontinuerliga MBL möten

MBL-möten hålls ca 1 gång i månaden för att fånga upp och informera kring medarbe- tarnas arbetsmiljö. På MBL informeras även kring den LAK som görs på skolan och resultat från HW.

Skolledning ansvarar för att MBL genomförs.

Ekonomi

Inriktningsmål Enhetsmål Enhetsindikator Långsiktig enhetsin- dikator

Täby är en ekono- miskt, socialt och miljömässigt hållbar kommun

Enheten har en bud- get i balans vid ut- gången av 2017 och 2018

Enheten har en avvi- kelse om max +/- 1%

Arbetssätt

Arbetssätt Beskrivning Ansvar och uppgifter

Månadsvis uppföljning av

intäkter och utgifter. Rektor

Kvartalsvis revidering av

budget. Rektor

Kontinuerlig information till personalen kring skolans ekonomiska läge.

Skolledningen och ansvarig för undervisningsmaterial skall kontinuerligt informera perso- nalen kring skolans ekono-

Skolledning och ansvarig för materialinköp ansvarar för information av ekonomiskt läge.

(17)

Arbetssätt Beskrivning Ansvar och uppgifter miska läge för att på så vis ge

medarbetare en bättre förstå- else för hur vi kan/bör arbeta kring ekonomi.

References

Related documents

Naturvårdsverket rapport 5015 Darnerud PO, Atuma S, Aune M, Cnattingius S, Wernroth M-L, Wicklund-Glynn A (1998) Polybrominated diphenyl ethers (PBDEs) in breast milk from

Ge exempel.. Anser Du att det finns något annat ämne som kräver MINDRE färdighet än ditt? Ge exempel. Anser Du att det finns något annat ämne som kräver MER färdighet än ditt?

Detta går naturligtvis inte att göra i naturen vilket gör att en mängd olika ämnen i varierade doser finns i de djur som uppvisar effekter.. Därför kan det vara svårt att

Utgår man från ett sociokulturellt perspektiv är man medveten om att vissa uppfattningar är mer giltiga än andra, i exempelvis skolan, menar Säljö (2000). Det som anses som

Att läsa i svenskan för att sedan samtala om texten i samhällskunskap, historia eller religion är Barbros svar på hur högläsningen används i olika ämnen, hon nämner även att

Heatcote (Wagner 1993) lyfter också fram vikten av det icke-verbala språket, exempelvis genom att använda olika sätt att engagera eleverna såsom kroppsspråk, mimer, rytm i syfte att

Intervjuerna är ett fördjupande komplement till enkäten, där frågorna handlar om vikten av ämnet Bild i skolan jämfört med andra ämnen och varför Bild är ett skolämne

Huruvida detta stämmer, kan man analysera utifrån resonemangen de framför gällande språkets betydelse för lärande samt deras utformning av undervisningen och på