Buller vid centrum i Kågeröd

(1)

Buller vid centrum i Kågeröd

-Svalövs kommun

(2)

Trivector Traffic Åldermansgatan 13  SE-227 64 Lund / Sweden Telefon +46 (0)10-456 56 00  info@trivector.se

Dokumentinformation

Titel: Buller vid stationen och centrum i Kågeröd – Svalövs kommun Serie nr: 2014:80

Projektnr: 13157 & 15223

Författare: Lovisa Indebetou Kvalitets-

granskning: Petra Ahlström Beställare: Svalövs kommun

Kontaktperson: Vlasta Sabljak, tel 0418 – 475 106, 0709 – 475 106, vlasta.sabljak@svalov.se

Dokumenthistorik:

Version Datum Förändring Distribution

0.9 2014-09-19 Prel version Beställare

0.91 2015-12-17

Justerad utformning bebyggelse,

förhandsutkast Beställare

0.92 2016-01-27 Prel version med ny bebyggelse Beställare

1.0 2016-02-04 Slutrapport Beställare

(3)

Förord

I samband med detaljplanearbete för detaljplan för fastigheten Kågeröd 15:1 m fl (Centrum) i Kågeröd behövs underlag som visar vilka ljudnivåer från väg- och tågbuller som kommer att uppstå i området. Denna rapport avser en sådan bul- lerkartläggning och visar ljudnivåer från väg- och tågtrafiken. För tågtrafiken har två olika scenarier studerats; dels med dagens trafikering och utan nya bullerskydd, dels med framtida trafikering med ökad hastighet på godstågen, mer per- sontrafik och med bullerskydd. Vidare visas vilka krav som eventuellt kommer att behöva ställas på bebyggelsens utformning med hänsyn till bullersituationen.

Lund februari 2016

(4)

(5)

Innehållsförteckning

1. Bakgrund och syfte 1

2. Förutsättningar 2

3. Riktvärden 7

3.1 Tidigare riktvärden för bostadsbebyggelse 7

3.2 Ny förordning om trafikbuller vid bostadsbyggnader 7

4. Metod 9

5. Ljudnivåer 10

5.1 Buller från vägtrafiken 10

5.2 Buller från tågtrafiken idag (2016-2020) 13

5.3 Slutsatser avseende buller från väg- och tågtrafiken idag (2016-2020) 16 5.4 Buller från tågtrafiken 2030 med befintlig 2 m hög vall och Trafikverkets 2,7 m höga

bullerplank 16

5.5 Buller från tågtrafiken 2030- med förlängning av den 2 m höga vallen norrut till

Trafikverkets 2,7 m höga bullerplank 20

5.6 Buller från tågtrafiken 2030 – med genomgående 2,7 m högt bullerskydd längs

järnvägen 23

6. Sammanfattande slutsatser och kommentarer 27

(6)

(7)

1. Bakgrund och syfte

Denna utredning har tagits fram i samband med detaljplanearbetet för detaljplan för fastigheten Kågeröd 15:1 m fl (Centrum) i Kågeröd.

Beräkningar av buller visar vilka ljudnivåer som uppnås från väg- och tågtrafik år 2016-2020 samt år 2030 och vilken effekt föreslagna bullerskydd ger. Vidare belyses vilka krav som eventuellt kommer att behöva ställas på bebyggelsens utformning med hänsyn till bullersituationen.

(8)

2. Förutsättningar

Studerat område

Nedan visas det nya planerade området öster om stationen i Kågeröd i Svalövs kommun.

Figur 2.1 Det studerade planområdet (Källa: Svalövs kommun, Översikt till detaljplan, revidering date- rad 2015-12-01)

(9)

Terräng

Det studerade området är relativt platt men vid beräkningarna har hänsyn tagits till terrängens variation samt vägars- och järnvägens plushöjder.

Beräkningsår

För att beräkningarna av ljudnivåerna ska vara på säkra sidan har dessa gjorts för en förväntad trafik för år 2030 då hela utbyggnaden förväntas vara färdig. För tågtrafiken studeras dock två scenarier; ett med dagens tågtrafik och tillåten hastighet för godstågen och med befintlig relativt kort 2,0 m hög bullervall längs järnvägen samt ett alternativ för 2030 med ökad tillåten hastighet för godstågen, utökad trafik och med Trafikverkets nya planerade 2,7 m höga bullerplank längs spåren.

Vägtrafik

Vid beräkningarna av buller från vägtrafiken tas hänsyn till buller från den största vägen som påverkar området; Böketoftavägen/Knutstorpsvägen. Vid beräkning- arna tas även hänsyn till de betydligt mindre trafikerade gatorna Bygatan, Pers- sons väg och Per Ols väg.

Hastighet

Beräkningarna baseras på den idag skyltade hastigheten 50 km/h på Böketofta- vägen. På Bygatan och Per Ols väg förutsätts hastigheten vara 40 km/h.

Trafikmängder idag

På Bygatan finns en trafikmätning från 2011 som visar på 180 fordon per dygn varav 6 % tunga fordon. På Perssons väg saknas trafikräkningar men trafiken antas här vara densamma som på Bygatan idag vilket bör ge beräkningar på säkra sidan. Även på Per Ols väg saknas räkningar men här antas att trafiken kommer att vara hälften så stor som på Bygatan. På Böketoftavägen finns en mätning från 2009 som visar på 2 380 f/d varav 8 % tunga fordon.

Trafikalstring från den nya bebyggelsen

När det gäller den förväntade trafikökningen anges i Samrådshandlingen att trafiken på Böketoftavägen (väg 109) kan förväntas minska när förbifarten söder om Kågeröd färdigställts. I samrådshandlingen anges vidare att ”Planen innebär förändringar med en lokalt ökad trafikalstring i planens närområde, särskilt på Böketoftavägen och Bygatan”. Man anger också att man räknar med att den nya bebyggelsen kommer att alstra 45x5,6=252 fordonsrörelser per dygn och att trafiken på Böketoftavägen därmed kommer att öka med denna trafikmängd när utbyggnaden är klar. Hur stor andel av den nya trafiken som kommer att trafikera Bygatan anges dock inte. Här förutsätts för beräkningarna av ljudnivåer att all denna trafik kommer att belasta Bygatans östra del fram till det nya bostadsom- rådets parkering. Ökningen på övriga gator inom området bedöms som försum- bar.

Efter färdigställandet av väg 109 söder om Kågeröd kan trafiken på de båda gatorna ovan komma att minska. Detta finns dock inte med i några gällande planer och det är därför svårt att förutse när genomförandet kommer att ske och det kan

(10)

komma efter år 2030. Eftersom tiden för genomförande är osäker och inga be- räkningar visar på hur stor minskningen kan bli, har beräkningarna av eventuella bullerskydd baserats på de ovan redovisade högre värdena för att vara på säkra sidan.

Trafikalstring år 2030 till följd av allmän trafikökning

Beräkningen av trafiken år 2030 baseras på Trafikverkets allmänna trafikprogno- ser för trafikökning (som gäller från och med 2014-04-01) i Skåne nordväst som Svalöv tillhör. Det innebär att persontrafiken med hänsyn till allmän trafikökning kommer att öka med 30 % från 2010 fram till 2030 och den tunga trafiken kommer att öka med 14 % under samma period.

Trafikalstring av nytillkommen station

Bedömning av antal resande till och från stationen baseras på ett underlags- material från Skånetrafiken till beslutet om att öppna tågstationen i Kågeröd där prognosen visar på totalt 650 på- och avstigande per vardag.

I Trivectors rapport 2014:07 ”När tåget kom tillbaka. Effekter av återinvigningen av järnvägsstationen i Floby” framgår att antalet tågresor per person i Lunnarp, som har mycket litet upptagningsområde utanför själva tätorten, uppgår till 0,29 resor per tätortsinvånare. 650 på- och avstigande i Kågeröd, som har en befolk- ning på 1500 personer i tätorten, skulle ge motsvarande 0,44 tågresor per invå- nare. Här antas att skillnaden i resor per invånare, (0,44-0,29=0,14 st), skulle komma från personer som inte bor i tätorten och som därmed reser i bil. De som kommer från själva tätorten förutsätts ta sig till stationen utan bil. Det skulle då motsvara att totalt 32 % skulle resa i bil till stationen (0,14/0,44=32 %).

Rydsgård, som är ungefär lika stort som Kågeröd och i övrigt bedöms som en ort som är relativt jämförbar med Kågeröd har enligt Trafik för en Attraktiv Stad – Underlag utgåva 2 (2007) en andel på 28 % som tar sig till stationen med bil. Då dessa båda uppgifter stämmer relativt väl överens antas att cirka 30 % av resorna kommer att utföras med bil. Det skulle innebära totalt 195 fordonsrörelser per dygn.

Eftersom det är okänt varifrån dessa utifrån kommande bilresor kommer och stationen kan nås från flera olika håll antas en jämn fördelning av den tillkommande trafiken på Bygatan, Per Ols väg och Bangatan på västra sidan om stationen, vilka alla då får ett tillskott på 65 fordonsrörelser per dag.

(11)

Total trafik 2030 med utbyggnad av området och stationen

I Tabell 2.1 visas en sammanställning av trafikmängderna på vägarna idag samt prognoser för trafiken år 2030.

Tabell 2.1 Totalt vägtrafik, andel tung trafik samt skyltad hastighet.

Idag* 2030 utan

utbyggnad

Tillskott för ut- byggnad

(f/d)

Tillskott från stat- ionen (f/d)

2030 med utbyggnad

& station

Gata Trafik

(f/d)

Andel tung trafik

Hastighet (km/h)

Trafik (f/d)

Böketoftavägen 2 400 9 % 50 3 085 8 % 250 65 3 400 7 %

Perssons väg 90 6 % 40 116 5 % 0 0 116 5 %

Bygatan Ö om

parkeringen 180 6 % 40 232 5 % 250 65 547 2 %

Bygatan V om

parkeringen 180 6 % 40 232 5 % 0 65 297 4 %

Per Ols väg N

om Bygatan 180 6 % 40 232 5 % 0 0 232 5 %

Per Ols väg S

om Bygatan 180 6 % 40 232 5 % 0 65 297 4 %

* 2013 på Böketoftavägen och 2011 på Bygatan

För beräkning av maximal ljudnivå antas 8 % av trafiken gå nattetid respektive mest belastad timme dag/kväll. På Böketoftavägen är den tunga trafiken dimensionerande för de maximala ljudnivåerna men på övriga gator förutsätts att den tunga trafiken är betydligt mindre än 5 st fordon per natt eller mest belastad timme dag/kväll och därmed blir det personbilarna som är dimensionerande för maximal ljudnivå vid dessa gator.

Tågtrafik

När det gäller den framtida tågtrafiken (tågtyper, antal tåg, genomsnittliga och maximala tåglängder etc) har uppgifter från Trafikverket använts för beräkning- arna.

Hastighet

Godstågen kommer att passera Kågeröds station utan att stanna och bedöms av Trafikverket hålla en hastighet av 100 km/h på hela sträckan förbi stationen. Men för det framtida scenariot har antagits att hastigheten kan komma att öka till 120 km/h. Persontågen förutsätts alla att stanna på stationen och hastigheter på olika sträckor har beräknats utifrån accelerationer och retardationer för startande respektive stannande tåg.

Godstågen, som håller hög hastighet förbi stationen, är de som kommer att bullra mest och ge de högsta maximala ljudnivåerna.

(12)

Trafikmängd idag (2016-2020) respektive 2030

I Trafikverkets senaste prognos för 2030 ingår totalt 16 passager av godståg. De antas också trafikera spåren kring 2020. Maximal tåglängd för godstågen är 750 m och medellängden är 550 m. För beräkning av maximal ljudnivå antas dock att det kommer färre än 5 st av de allra längsta godstågen nattetid eller mest belastad timme dag/kväll och istället antas då 550 m långa godståg vara dimensionerande för den maximala ljudnivån som får överskridas högst 5 gånger de aktuella tidsperioderna.

16 persontåg beräknas passera den aktuella sträckan 2016-2020 och 38 persontåg beräknas passera år 2030. Maxlängd för persontågen (X61) är 150 m och medel- längden är (X61) är 100 m.

(13)

3. Riktvärden

3.1 Tidigare riktvärden för bostadsbebyggelse

I samband med infrastrukturpropositionen som antogs i mars 1997 (Infrastruk- turinriktning för framtida transporter, 1996/97:53) fastställde riksdagen riktvär- den för trafikbuller.

I propositionen anges att riktvärden enligt tabellen nedan normalt inte bör över- skridas vid nybyggnation av bostadsbebyggelse eller vid nybyggnation eller vä- sentlig ombyggnad av trafikinfrastruktur. Noteras bör här att riktvärdet på 55 dBA i ekvivalent ljudnivå utanför fasad inte motsvarar en god ljudmiljö utan snarare kan betecknas som en acceptabel ljudmiljö. Vid 55 dBA i buller upplever en viss andel av de boende sig som starkt störda. Påverkan på sömnen (hjärnak- tivitet, hjärtfrekvens och andningsförändringar) har konstaterats vid maximala ljudnivåer över 40 dBA. Risken för sömnstörningar har konstaterats vid fler än fem bullertoppar på 45 dBA.

Tabell 3-1 Tidigare riktvärden för buller från vägtrafik vid bostäder (enligt Infrastrukturinriktning för framtida transporter, 1996/97:53), Naturvårdsverkets förslag till tolkning.

Utrymme Ekvivalentnivå (dBA) Maximalnivå (dBA)

Inomhus: 30 45 (nattetid)*

Utomhus:

- vid fasad 55

- på uteplats 55 70**

* riktvärde får överskridas högst 5 gånger/natt

** riktvärde får överskridas 5 gånger/mest belastad timme dag/kväll

I Naturvårdsverkets förslag till tolkning anges att som uteplats ska betraktas iord- ningsställt område/yta såsom altan, terrass, balkong eller liknande som ligger i direkt anslutning till bostäder, fritidshus eller vårdlokal. Boverket anger att den ekvivalenta ljudnivån på uteplats inte ska innefatta fasadreflexer. Vidare anger man från Naturvårdsverkets sida att riktvärdet för maximal-ljudnivå på 70 dBA på uteplats får överskridas högst 5 gånger per maxtimme under dag/kväll (06- 22). Maximal ljudnivå inomhus i utrymmen avsedda för vila får överskrida 45 dBA högst 5 gånger per natt (kl 22-06).

3.2 Ny förordning om trafikbuller vid bostadsbyggna- der

Den 1 juni 2015 började en ny förordning¹ om buller från trafik att gälla för bo- städer där detaljplanearbetet påbörjats efter den 2 januari 2015. Man får enligt Boverket också tillämpa de nya riktvärdena vid planer som påbörjats tidigare än

1 Näringsdepartementet, Sveriges Riksdag, Förordning (2015:216) om trafikbuller vid bostadsbyggnader, Svensk författningssamling 2015:216, 2015-05-19

(14)

så, men det är frivilligt och inte tvingande. För den aktuella planen har man valt att tillämpa de nya riktvärdena. Formuleringarna i förordningen är inte helt enty- diga, t ex avseende hur maximala ljudnivåer ska beräknas och om de fortfarande får överskridas av 5 fordon nattetid respektive per timme under dag och kvällstid.

Boverket och Naturvårdsverket kommer att ta fram vägledning för både lagänd- ringarna och förordningen, men dessa är ännu inte färdiga. När de gäller de ekvivalenta ljudnivåerna framgår att riktvärdet höjts till 60 dBA om det gäller små bostäder på högst 35 kvadratmeter. Vidare anges att om riktvärdet på 55 dBA vid fasad som gäller för större bostäder överskrids i riktning mot vägen måste man klara 55 dBA på motsatt sida och minst hälften av bostadsrummen måste vara vända mot en sida där 70 dBA i maximal ljudnivå inte överskrids nattetid (kl 22- 06). Med bostadsrum avses sovrum och rum för daglig samvaro utom kök. En skärpning av kraven sker också avseende uteplatser där 50 dBA i ekvivalent ljud- nivå ska klaras. De maximala ljudnivåerna på uteplatsen ska liksom tidigare helst klara 70 dBA och bör i vilket fall som helst inte överskrida riktvärdet med mer än 10 dBA högst 5 gånger per timme under dag/kväll.

I förordningen sägs inget om ljudnivåer inomhus och därför antas här att det är de tidigare angivna riktvärdena som ska fortsätta gälla. Nedan visas en samman- fattning över de ljudnivåer som då bör klaras.

Tabell 3-2 Ljudnivåer för buller från väg – och tågtrafik vid bostäder enligt förordning 2015:216 om trafikbuller vid bostadsbyggnader, Svensk författningssamling 2015:216, 2015-05-19 samt ljudnivåer inomhus enligt tidigare gällande riktvärden.

Utrymme Ekvivalentnivå (dBA) Maximalnivå (dBA)

Inomhus: 30 45 (nattetid)*

Utomhus:

- vid fasad 55/60** På skyddad sida 70 (men bara om mer än 55 dBA i ekv ljud- nivå vid oskyddad sida)*

- på uteplats 50 Bör klara 70 (men bör annars inte överskrida riktvärdet med mer än högst 10 dBA högst 5 gånger per timme)

* riktvärde får överskridas högst 5 gånger/natt

** 60 dBA gäller vid lägenheter på högst 35 m²

(15)

4. Metod

Beräkningarna av ljudnivåer har genomförs med Soundplan 7.3. Detta program bygger på de av Naturvårdsverket godkända nordiska beräkningsmodellerna för väg- respektive tågtrafik. Resultaten från programmet illustreras som ljudnivå- kurvor över området med olika färger för olika ljudnivåer för olika höjder ovan mark. Med ljudutbredningskartor visas tydligt var man klarar riktvärden respektive var de överskrids.

De bullernivåer som visas och anges i resultatet är ekvivalent ljudnivå och maximal ljudnivå. Ekvivalentnivån beskriver den genomsnittliga bullernivån över en viss tidsperiod (vanligtvis ett dygn). Maxnivån är det högsta värde som erhålles under tidsperioden.

(16)

5. Ljudnivåer

5.1 Buller från vägtrafiken

Ekvivalenta ljudnivåer vid fasad

I Figur 5.1 och Figur 5.2 visas ekvivalenta ljudnivåer från vägtrafiken i det studerade området om man inte bygger några bullerskydd längs vägarna. De visade ljudnivåerna kan direkt jämföras mot riktvärdet på 55 dBA vid fasad, d v s grön

färg innebär att riktvärdet klaras.

Figur 5.1 Ekvivalenta ljudnivåer från vägtrafiken vid fasader sett ifrån sydost, 2030 utan bullerskydd.

Figur 5.2 Ekvivalenta ljudnivåer från vägtrafiken vid fasader sett ifrån nordväst, 2030 utan bullerskydd.

(17)

Som framgår av figurerna överskrids riktvärdet på 55 dBA vid bebyggelsen allra närmast Böketoftavägen. Ljudnivåerna vid gaveln av den nordligare trevånings- byggnaden blir dock högst 58 dBA (gult i figuren) vilket innebär att riktvärdet på 60 dBA för mindre lägenheter, högst 35 m², klaras. Detsamma gäller de övre våningsplanen i den norra delen av den långa 2-våningslängan närmst Böketofta- vägen. Om man bygger större lägenheter än så bör de vara genomgående med minst hälften av bostadsrummen mot den skyddade sidan. För övriga delar av den långa två-våningsbyggnaden överskrids även riktvärdet för mindre lägen- heter med 1 dBA och här måste då lägenheterna vara genomgående med minst hälften av boningsrummen mot den skyddade sidan. Som visas i kommande ka- pitel blir ljudnivåerna från tågtrafiken också låga på den skyddade sidan och rikt- värdena klaras här.

Ekvivalenta ljudnivåer vid uteplats

Riktvärdet för ekvivalent ljudnivå på uteplats är 50 dBA. För att enkelt kunna avgöra vid vilka delar av fasaderna som man klarar detta har dBA-intervallet i Figur 5.3 och Figur 5.4 nedan justerats. Där det är grönt klaras detta riktvärde.

Figur 5.3 Ekvivalenta ljudnivåer från vägtrafiken vid eventuella uteplatser vid fasader sett ifrån sydost, 2030 utan bullerskydd.

Figur 5.4 Ekvivalenta ljudnivåer från vägtrafiken vid eventuella uteplatser vid fasader sett ifrån nord- väst, 2030 utan bullerskydd.

(18)

Som framgår av figurerna ovan klaras riktvärdet i riktning bort från vägarna. Om inte alla lägenheter vid bullerutsatta gator görs genomgående med balkonger mot den skyddade sidan bör gemensamma uteplatser i markplanet anordnas på platser där riktvärdet klaras.

Maximala ljudnivåer på uteplats och vid fasad

I Figur 5.5 och Figur 5.6 visas maximala ljudnivåer från vägtrafiken vid fasader och eventuella uteplatser vid dessa fasader. Visade ljudnivåer kan direkt jämföras mot riktvärdet på 70 dBA och grön färg innebär att riktvärdet klaras.

Figur 5.5 Maximala ljudnivåer från vägtrafiken vid fasader och eventuella uteplatser vid fasader sett ifrån sydost, 2030 utan bullerskydd.

Figur 5.6 Maximala ljudnivåer från vägtrafiken vid fasader och eventuella uteplatser vid fasader sett ifrån nordväst, 2030 utan bullerskydd.

Som framgår av figurerna överskrids riktvärdet vid de fasader som ligger närmast Böketoftavägen men även med någon dBA på nedre våningsplan allra närmast några av de mindre gatorna. Uteplatser bör därmed förläggas i riktning bort från både Böketoftavägen och några av de mindre gatorna. Dock anger riktvärdena för uteplats att om riktvärdet på 70 dBA överskrids så bör man åtminstone klara 80 dBA och därmed kan det kanske vara åtminstone acceptabelt med så litet överskridande som det är längs de mindre gatorna. Vid de fasader som har mer än 55 dBA i ekvivalent ljudnivå riktning mot vägen finns krav om att man ska ha minst hälften av boningsrummen mot skyddad sida och att den maximala ljud-

(19)

nivån nattetid där bör vara högst 70 dBA (om man inte har högst 60 dBA i ekvivalent ljudnivå och bygger högst 35 m² stora lägenheter). Även detta klaras vid samtliga byggnader i riktning bort från vägarna.

5.2 Buller från tågtrafiken idag (2016-2020)

I Figur 5.7 och Figur 5.8 visas ekvivalenta ljudnivåer från tågtrafiken i det studerade området idag utan det av Trafikverkets på sikt planerade 2,7 m höga bullerplank längs spåret utan bara med den relativt korta befintliga 2,0 m höga bullervallen strax norr om stationen. De visade ljudnivåerna kan direkt jämföras mot riktvärdet på 55 dBA vid fasad, d v s grön färg innebär att riktvärdet klaras.

Figur 5.7 Ekvivalenta ljudnivåer från tågtrafiken år 2016-2020 med endast befintlig 2,0 m hög bullervall norr om stationen, sett från sydost.

Figur 5.8 Ekvivalenta ljudnivåer från tågtrafiken år 2016-2020 med endast befintlig 2,0 m hög bullervall norr om stationen, sett från nordväst.

(20)

Av figurerna ovan framgår att riktvärdet på 55 dBA vid fasad klaras vid samtliga fastigheter i riktning bort från järnvägen men överskrids med någon eller ett par decibel i riktning mot järnvägen vid de fastigheter som ligger närmast spåren.

Ekvivalenta ljudnivåer vid uteplats/balkong

Som tidigare angivits är riktvärdet för ekvivalent ljudnivå på uteplats 50 dBA.

För att enkelt kunna avgöra vid vilka delar av fasaderna som man klarar detta har dBA- intervallet i figur 5.9 och 5.10 nedan justerats. Där det är grönt klaras detta riktvärde.

Figur 5.9 Ekvivalenta ljudnivåer från tågtrafiken år 2016-2020 med endast befintlig 2,0 m hög bullervall norr om stationen, sett ifrån sydost.

Figur 5.10 Ekvivalenta ljudnivåer från tågtrafiken år 2016-2020 med endast befintlig 2,0 m hög bullervall norr om stationen, sett ifrån nordväst.

Av figurerna ovan kan utläsas att riktvärdet för ev uteplats/balkong klaras vid samtliga av de fasader som vetter i riktning bort från järnvägen och vid de hus som ligger lite längre bort från järnvägen, längs Böketoftavägen, klaras även rikt- värdet vid de fasader som vetter mot järnvägen.

(21)

I Figur 5.11och Figur 5.12 visas maximala ljudnivåer från tågtrafiken vid fasader och eventuella uteplatser vid dessa fasader. Visade ljudnivåer kan direkt jämföras mot riktvärdet på 70 dBA och grön färg innebär att riktvärdet klaras.

Figur 5.11 Maximala ljudnivåer från tågtrafiken år 2016-2020 med endast befintlig 2,0 m hög bullervall norr om stationen, sett ifrån sydost.

Figur 5.12 Maximala ljudnivåer från tågtrafiken år 2016-2020 med endast befintlig 2,0 m hög bullervall norr om stationen, sett ifrån nordväst.

Figurerna visar att riktvärdet bara klaras vid de fasader som vetter bort från järn- vägen och vid de fastigheter som ligger längst bort från järnvägen. I riktning mot järnvägen blir de maximala ljudnivåerna relativt höga och riktvärdet överskrids även vid den sida av fastigheterna som vetter bort från järnvägen.

(22)

5.3 Slutsatser avseende buller från väg- och tågtrafi- ken idag (2016-2020)

Med trafikeringen på järnvägen 2016-2020 och bara den befintliga 2,0 m höga bullervall strax norr om stationen klaras bara riktvärdena vid huset öster om Bö- ketoftavägen samt 2- och 4-våningshusen runt gården på västra sidan om Böke- toftavägen. Att riktvärdena klaras kring gården förutsätter att lägenheterna där görs genomgående med sovrum och uteplatser in mot gården. Vid den sydligaste delen av översta våningsplanet på 2-våningshuset klarar man dock inte riktvär- dena genom att låta lägenheterna bli genomgående eftersom de maximala ljud- nivåerna vid en mindre del av fasaden blir för höga även in mot gården. Ljudni- vån överskrider också gränsen på 60 dBA, om man kan lösa problemet med att ha enkelsidiga små lägenheter, med 1 dBA, vilket man kanske kan acceptera eftersom överskridandena är så små och bara rör en mycket liten del av fasaden.

För lägenheterna på västra sidan av Böketoftavägen närmast Böketoftavägen på andra våningsplanets norra del kan man också klara riktvärdena genom att låta lägenheterna bli högst 35 m² stora med tillgång till gemensam skyddad uteplats på gården. Detsamma gäller lägenheterna i fyravåningshuset mot järnvägen.

Även vid trevåningshuset längst i norr på västra sidan av Böketoftavägen klaras riktvärden om inga öppningsbara fönster anläggs vid gaveln mot Böketoftavägen och en gemensam uteplats anläggs i markplan som bullerskyddas av ett bullerplank antingen kring uteplatsen eller, om den anläggs i riktning mot Böketofta- vägen, av ett bullerplank längs vägen.

För den mindre bebyggelsen närmast järnvägen blir ljudnivåerna så höga att rikt- värdena inte kan klaras.

5.4 Buller från tågtrafiken 2030 med befintlig 2 m hög vall och Trafikverkets 2,7 m höga bullerplank

Till år 2030 beräknas Trafikverkets planerade 2,7 m höga bullerplank längs spå- ren vara på plats. I Figur 5.13 och Figur 5.14 visas ekvivalenta ljudnivåer från tågtrafiken i det studerade området år 2030 med den befintliga 2,0 m höga vallen och Trafikverkets 2,7 m höga bullerplank, d v s med en 50-100 m lång glipa mellan vallen och planket i norr. De visade ljudnivåerna kan direkt jämföras mot riktvärdet på 55 dBA vid fasad, d v s grön färg innebär att riktvärdet klaras. Som framgår av figurerna klaras riktvärdet för ekvivalent ljudnivå vid fasad med hän- syn till buller från järnvägen.

(23)

Figur 5.13 Ekvivalenta ljudnivåer från tågtrafiken år 2030 med befintlig 2,0 m hög vall och Trafikverkets nya 2,7 m höga bullerplank, sett från sydost.

Figur 5.14 Ekvivalenta ljudnivåer från tågtrafiken år 2030 med befintlig 2,0 m hög vall och Trafikverkets 2,7 m höga bullerplank, sett från nordväst.

Som framgår av figurerna ovan klarar man med tågtrafiken 2030 inte riktvärdet på 55 dBA i ekvivalent ljudnivå vid fasad vid några av husen närmast järnvägen.

Därmed måste antingen lägenheterna här vara högst 35 m² stora (för att klara det högre riktvärdet på 60 dBA som då gäller) eller vara genomgående med högst 55 dBA i ekvivalent ljudnivå (vilket man klarar) samt 70 dBA i maximal ljudnivå vid den skyddade sidan (vilket man inte klarar vilket framgår av kommande fi- gurer).

(24)

Som tidigare angivits är riktvärdet för ekvivalent ljudnivå på uteplats/balkong 50 dBA. För att enkelt kunna avgöra vid vilka delar av fasaderna som man klarar detta har dBA- intervallet i Figur 5.15 och Figur 5.16 justerats. Där det är grönt klaras detta riktvärde. Som framgår av figurerna klaras riktvärdet vid de flesta fasaderna utom de som ligger närmast järnvägen.

Figur 5.15 Ekvivalenta ljudnivåer från tågtrafiken vid eventuella uteplatser vid fasader år 2030 med befintlig 2,0 m hög vall och Trafikverkets 2,7 m höga bullerplank, sett ifrån sydost.

Figur 5.16 Ekvivalenta ljudnivåer från tågtrafiken vid eventuella uteplatser vid fasader år 2030 med befintlig 2,0 m hög vall och Trafikverkets 2,7 m höga bullerplank, sett ifrån nordväst.

(25)

I Figur 5.17 och Figur 5.18 visas maximala ljudnivåer från tågtrafiken vid fasader och eventuella uteplatser vid dessa fasader. Visade ljudnivåer kan direkt jämföras mot riktvärdet på 70 dBA och grön färg innebär att riktvärdet klaras. Som fram- går av figurerna blir ljudnivåerna närmast järnvägen relativt höga men klarar riktvärdet vid fasad i riktning bort från järnvägen, åtminstone vid nedre vånings- plan för de bostäder som ligger närmast spåren.

Figur 5.17 Maximala ljudnivåer från tågtrafiken vid fasader och eventuella uteplatser vid fasader 2030 med befintlig 2,0 m hög vall och Trafikverkets 2,7 m höga bullerplank, sett ifrån sydost

Figur 5.18 Maximala ljudnivåer från tågtrafiken vid fasader och eventuella uteplatser 2030 med befintlig 2,0 m hög vall och Trafikverkets 2,7 m höga bullerplank, sett ifrån nordväst

Som framgår av figurerna blir de maximala ljudnivåerna mycket höga närmast järnvägen, upp mot 83 dBA vid någon fastighet och strax under 80 dBA vid flera andra. Man skulle kunna uppfylla riktvärdet vid den nordligaste bygganden längs spåret genom att bara bygga små lägenheter på högst 35 m²(meddet högre rikt- värdet 60 dBA som då gäller) i riktning mot spåren men eftersom de maximala ljudnivåerna är höga i riktning mot järnvägen bör man överväga att förlänga den befintliga vallen mot Trafikverkets nya planerade plank i norr.

(26)

5.5 Buller från tågtrafiken 2030- med förlängning av den 2 m höga vallen norrut till Trafikverkets 2,7 m höga bullerplank

Till år 2030 beräknas Trafikverkets planerade 2,7 m höga bullerplank längs spå- ren vara på plats. Beräkningar visar att för villorna närmast järnvägen blir de maximala ljudnivåerna på den skyddade sidan för höga för att man ska klara rikt- värdet på högst 70 dBA vid fasad och uteplats vid den mindre bullerutsatta sidan av husen om man inte bygger igen den glipa på 50-100 m som skapas mellan den befintliga 2 m höga vallen och Trafikverkets nya bullerskärm i norr.

I Figur 5.19 och Figur 5.20 visas ekvivalenta ljudnivåer från tågtrafiken i det studerade området år 2030 om den 2,0 m höga befintliga vallen längs järnvägen förlängs norrut mot Trafikverkets 2,7 m höga bullerplank i norr så att glipan mellan vallen och planet byggs igen. De visade ljudnivåerna kan direkt jämföras mot riktvärdet på 55 dBA vid fasad, d v s grön färg innebär att riktvärdet klaras. Som framgår av figurerna klaras riktvärdet för ekvivalent ljudnivå vid fasad med hän- syn till buller från järnvägen.

Figur 5.19 Ekvivalenta ljudnivåer från tågtrafiken år 2030 med förlängning av befintlig 2,0 m hög vall norrut mot Trafikverkets 2,7 m höga bullerplank i norr, sett från sydost.

(27)

Figur 5.20 Ekvivalenta ljudnivåer från tågtrafiken år 2030 med förlängning av befintlig 2,0 m hög vall norrut mot Trafikverkets 2,7 m höga bullerplank i norr, sett från nordväst.

Som tidigare angivits är riktvärdet för ekvivalent ljudnivå på uteplats/balkong 50 dBA. För att enkelt kunna avgöra vid vilka delar av fasaderna som man klarar detta har dBA- intervallet i Figur 5.21 och Figur 5.22 justerats. Där det är grönt klaras detta riktvärde. Som framgår av figurerna klaras detta riktvärde vid de flesta fasaderna utom de som ligger närmast järnvägen.

Figur 5.21 Ekvivalenta ljudnivåer från tågtrafiken vid eventuella uteplatser vid fasader år 2030 med för- längning av befintlig 2,0 m hög vall norrut mot Trafikverkets 2,7 m höga bullerplank i norr, sett ifrån sydost.

(28)

Figur 5.22 Ekvivalenta ljudnivåer från tågtrafiken vid eventuella uteplatser vid fasader år 2030 med för- längning av befintlig 2,0 m hög vall norrut mot Trafikverkets 2,7 m höga bullerplank i norr, sett ifrån nordväst.

I Figur 5.23 och Figur 5.24 visas maximala ljudnivåer från tågtrafiken vid fasader och eventuella uteplatser/balkonger vid dessa fasader. Visade ljudnivåer kan direkt jämföras mot riktvärdet på 70 dBA och grön färg innebär att riktvärdet klaras. Som framgår av figurerna blir ljudnivåerna närmast järnvägen relativt höga men klarar riktvärdet vid fasad i riktning bort från järnvägen, åtminstone vid nedre våningsplan för de bostäder som ligger närmast spåren.

Figur 5.23 Maximala ljudnivåer från tågtrafiken vid fasader och eventuella uteplatser vid fasader 2030 med förlängning av befintlig 2,0 m hög vall norrut mot Trafikverkets 2,7 m höga bullerplank i norr, sett ifrån sydost.

(29)

Figur 5.24 Maximala ljudnivåer från tågtrafiken vid fasader och eventuella uteplatser 2030 med för- längning av befintlig 2,0 m hög vall norrut mot Trafikverkets 2,7 m höga bullerplank i norr, sett ifrån nordväst

5.6 Buller från tågtrafiken 2030 – med genomgående 2,7 m högt bullerskydd längs järnvägen

Tidigare beräkningar har visat att de maximala ljudnivåerna blir höga om man inte bygger igen den glipa på 50-100 m som skapas mellan den befintliga 2 m höga vallen och Trafikverkets nya bullerskärm i norr. Men beräkningarna visar också att ljudnivåerna närmast järnvägen ändå blir höga och här studeras därför effekten av att göra vallen högre (eller lägga ett bullerplank överst på krönet av vallen) så att bullerskyddet längs järnvägen genomgående blir 2,7 m högt.

I Figur 5.25 och Figur 5.26 visas ekvivalenta ljudnivåer från tågtrafiken i det studerade området år 2030 med genomgående 2,7 m höga bullerskydd längs järn- vägen, d v s även den befintliga vallen har höjts något från dagens 2,0 m höjd för att ge ett bättre skydd. De visade ljudnivåerna kan direkt jämföras mot riktvärdet på 55 dBA vid fasad, d v s grön färg innebär att riktvärdet klaras.

(30)

Figur 5.25 Ekvivalenta ljudnivåer från tågtrafiken år 2030 med 2,7 m högt bullerskydd längs spåren, sett från sydost.

Figur 5.26 Ekvivalenta ljudnivåer från tågtrafiken år 2030 med 2,7 m högt bullerskydd längs spåren, sett från nordväst.

Som framgår av figurerna klaras riktvärdet på 55 dBA vid fasad vid samtliga studerade fastigheter, vilket man även gör om vallen bara blir 2,0 m hög.

(31)

Som tidigare angivits är riktvärdet för ekvivalent ljudnivå på uteplats/balkong 50 dBA. För att enkelt kunna avgöra vid vilka delar av fasaderna som man klarar detta har dBA- intervallen i Figur 5.27 och Figur 5.28 justerats. Där det är grönt klaras detta riktvärde.

Figur 5.27 Ekvivalenta ljudnivåer från tågtrafiken vid eventuella uteplatser vid fasader år 2030 med 2,7 m högt bullerskydd längs spåren, sett ifrån sydost.

Figur 5.28 Ekvivalenta ljudnivåer från tågtrafiken vid eventuella uteplatser vid fasader år 2030 med 2,7 m högt bullerskydd längs spåren, sett ifrån nordväst.

Som framgår av figurerna klaras riktvärdet på 50 dBA på uteplats vid samtliga studerade fastigheter i riktning bort från järnvägen och för de fastigheter som ligger längre bort från spåren även i riktning mot järnvägen. Vid jämförelse med om vallen bara blir 2,0 m hög blir skillnaden i ekvivalent ljudnivå inte så stor.

(32)

I Figur 5.29 och Figur 5.30 visas maximala ljudnivåer från tågtrafiken vid fasader och eventuella uteplatser vid dessa fasader. Visade ljudnivåer kan direkt jämföras mot riktvärdet på 70 dBA och grön färg innebär att riktvärdet klaras.

Figur 5.29 Maximala ljudnivåer från tågtrafiken vid fasader och eventuella uteplatser vid fasader 2030 med 2,7 m högt bullerskydd längs spåren, sett ifrån sydost.

Figur 5.30 Maximala ljudnivåer från tågtrafiken vid fasader och eventuella uteplatser 2030 med 2,7 m högt bullerskydd längs spåren, sett ifrån nordväst.

De maximala ljudnivåerna i riktning mot järnvägen blir lägre än om vallen bara görs 2,0 m hög, men är fortfarande relativt höga, upp mot 79 dBA närmast järn- vägen. Det eftersträvade riktvärdet 70 dBA vid uteplatser klaras inte men väl den absoluta gränsen för uteplatser på 80 dBA. Vid de flesta fastigheter klaras dock riktvärdet på 70 dBA vid fasaderna som vetter bort från spåren. Det är dock problem längs västra sidan av Böketoftavägen där en mindre del av 2-våningsbygg- nadens översta våningsplan, vid den sydligaste delen av västra fasaden, får för höga maximala ljudnivåer och man klarar därmed inte kravet om högst 70 dBA i maximal ljudnivå vid den skyddade sidan, vilket krävs m h t att den ekvivalenta ljudnivån mot Böketoftavägen är 61 dBA.

Här blir maxnivån för hög m h t hög ekv. nivå mot Böketoftavägen

(33)

6. Sammanfattande slutsatser och kommentarer

Med förväntad trafik på järnvägen 2016-2020 och endast den befintliga 2,0 m höga bullervall som finns strax norr om stationen klaras bara riktvärden vid huset öster om Böketoftavägen samt 2- och 4-våningshusen runt gården på västra sidan om Böketoftavägen. Att riktvärdena klaras kring gården förutsätter att lägenhet- erna där görs genomgående med sovrum och uteplatser in mot gården. Vid den sydligaste delen av översta våningsplanet på 2-våningshuset klarar man dock inte riktvärdena genom att låta lägenheterna bli genomgående eftersom de maximala ljudnivåerna vid en mindre del av fasaden blir för höga även in mot gården. Ljud- nivåerna överskrider också gränsen på 60 dBA, för enkelsidaga små lägenheter, med 1 dBA. Eftersom överskridandena är så små och bara rör en mycket liten del av fasaden kanske man kan acceptera detta ändå. Naturvårdsverket och Bo- verket har ännu inte kommit ut med några tolkningar kring förordningen om om- givningsbuller men Naturvårdsverket anger i sin nya vägledning för industri- och annat verksamhetsbuller² att ”I situationer där det inte är tekniskt möjligt att klara de angivna ljudnivåerna utmed samtliga våningsplan vid fasaden på en ljuddäm- pad sida, kan högre värden behöva accepteras för dessa”. Man anger dock att angivna ljudnivåer alltid bör klaras vid en uteplats. Med vägledning av detta kan nog det mindre överskridandet vid delar av översta fasaden tillåtas om man kan säkerställa att lägenheter får tillgång till en gemensam bullerskyddad uteplats.

För lägenheterna på västra sidan av Böketoftavägen närmast Böketoftavägen på andra våningsplanets norra del kan man också klara riktvärdena genom att låta lägenheterna bli högst 35 m² stora med tillgång till gemensam bullerskyddad uteplats på gården. Detsamma gäller lägenheterna i fyravåningshuset mot järnvägen.

Även vid trevåningshuset längst i norr på västra sidan av Böketoftavägen klaras riktvärden om inga öppningsbara fönster anläggs vid gaveln mot Böketoftavägen och en gemensam uteplats anläggs i markplan som bullerskyddas av ett bullerplank antingen kring uteplatsen eller, om den anläggs i riktning mot Böketofta- vägen, av ett bullerplank längs vägen.

För den mindre bebyggelsen närmast järnvägen blir ljudnivåerna vid samtliga sidor av byggnaderna så höga att riktvärdena inte kan klaras.

Den prognosticerade trafiken och högre tillåten hastighet ökar de maximala ljud- nivåerna från tågtrafiken. För att klara riktvärdena vid bebyggelsen närmast spå- ren, behöver man utöver Trafikverkets planerade 2,7 m höga bullerplank även förlänga den befintliga bullervallen norrut så att den ansluter till planket. Annars blir de ekvivalenta ljudnivåerna för höga vid den nordligaste bygganden längs spåret. Alternativt kan man här bygga små lägenheter, högst 35 m², i riktning mot spåren. Men eftersom de maximala ljudnivåerna är så höga i riktning mot järn- vägen bör man överväga att förlänga den befintliga vallen mot Trafikverkets planerade plank i norr. Förlänger man vallen norrut kan man bygga större lägenheter

2 Naturvårdsverket, Vägledning om industri- och annat verksamhetsbuller, Rapport 6538, April 2015

(34)

i den nordligaste byggnaden längs spåret och man sänker de höga maximala ljud- nivåerna närmast järnvägen. Höjer man vallen till 2,7 meter till plankets höjd minskar framför allt de maximala ljudnivåerna ytterligare men fortfarande har man dock problem längs västra sidan av Böketoftavägen där en mindre del av 2- våningsbyggnadens översta våningsplan vid den sydligaste delen av västra fasaden får för höga maximala ljudnivåer och man klarar inte kravet på högst 70 dBA i maximal ljudnivå vid den skyddade sidan, vilket krävs m h t att den ekvivalenta ljudnivån mot Böketoftavägen här är 61 dBA.