Bra vård och bättre hälsa Tillgänglighet Kvalitet Delaktighet

(1)

Bra vård och bättre hälsa

Tillgänglighet – Kvalitet – Delaktighet

Strategisk plan med treårsbudget 2013–2015

Vision, mål och ekonomiska ramar

Förslag från (M), (VL), (FP), (C) och (KD) till landstingsstyrelsen 2012-06-05

(2)

581 91 Linköping Telefon: 010-103 00 00 www.lio.se

Grafi sk form och layout: ZON Reklambyrå

(3)

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

MED ANSVAR FÖR ÖSTERGÖTLANDS FRAMTIDA UTVECKLING… 4

UPPDRAG OCH VISION 5

DEN POLITISKA STYRNINGEN 6

PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR 9

HÅLLBAR UTVECKLING 12

PERSPEKTIVET – MEDBORGARE 14

PERSPEKTIVET – PROCESS 21

PERSPEKTIVET – MEDARBETARE 26

PERSPEKTIVET – EKONOMI 28

EKONOMI UNDER BUDGETPERIODEN 30

DET REGIONALA UPPDRAGET 33

BESLUT 35

Bilagor

Bilaga 1 Landstingets samlade verksamhet

Bilaga 2 Resultaträkning, kassafl ödesanalys och balansräkning 2013-2015

Bilaga 3 Landstingsbidrag för landstingsstyrelsen, hälso- och sjukvårdsnämnden och trafi k- nämnden 2013-2015

Bilaga 4 Detaljerad sammanställning av landstingsbidrag 2013-2015

Bilaga 5 Landstingsstyrelsen – Specifi cering av landstingsbidrag och landstingsgemensam intäkt, budget 2013

Bilaga 6 Resultaträkning, kassafl ödesanalys och balansräkning 2013-2015, blandmodellen Bilaga 7 Treårsplan för Regionförbundet Östsam (bifogas ej – kan rekvireras från

ledningsstaben)

(4)

MED ANSVAR FÖR ÖSTERGÖTLANDS FRAMTIDA UTVECKLING…

en ny vårdbyggnad för att ersätta den uttjänta nuvarande bygg- naden. I Norrköping har vi antagit den första delen i den plan som beskriver hur utvecklingen av Vrinnevisjukhuset ska se ut. I Linköping pågår en omfattande ny- och ombyggnation av Universitetssjukhuset. Allt detta för att underlätta smarta vård- processer.

Skattenivån i Landstinget i Östergötland har i princip varit oför- ändrad sedan 1999 och är idag bland de allra lägsta i landet. För att möta dagens och morgondagens utmaningar och ta ansvar för framtidens utveckling av både hälso- och sjukvården och regionens utveckling föreslår vi en förändrad skattenivå på 10,92 från och med 2013.

Att förändra skattenivån är inget som kan göras ofta, utan ska ske med stor restriktivitet och eftertänksamhet. När ett sådant beslut fattas ska det vara för att vi ska kunna ta ansvar för de långsiktiga förutsättningarna för en fortsatt bra vård och bättre hälsa.

Vår gemensamma ambition sedan 2006 har varit att mer tydligt sätta patienten i centrum. Ett av de viktigaste verktygen för att åstadkomma det har varit att ge klara mandat till våra profes- sionella medarbetare att utifrån sin kompetens och erfarenhet arbeta för att säkra att patientens behov är i fokus. Våra åter- kommande besök i verksamheten för dialog med medarbetarna, liksom de medarbetarenkäter som nyligen publicerats, visar att den inslagna vägen har varit framgångsrik!

Landstinget i Östergötland erbjuder hälso- och sjukvård med kvalitet, tillgänglighet och delaktighet i absolut toppklass. Vi i landstingets politiska ledning vill fortsätta att föra en ansvars- full ekonomisk politik för att säkra patienternas behov av trygg och säker vård även för kommande år. Det är så vi tillsammans tar ansvar för Östergötlands framtida utveckling!

Linköping i maj 2012

Landstingets politiska ledning

Moderaterna, Vrinnevilistan, Folkpartiet, Centerpartiet, Kristdemokraterna

…ska vi under budgetperioden 2013-2015 fortsätta arbetet med att förverkliga vår vision Bra vård och bättre hälsa.

Landstinget i Östergötland är bland de allra främsta i landet när det gäller kvalitet och kostnadseffektivitet i vården. Tillgänglig- heten till hälso- och sjukvården har förbättrats avsevärt under det senaste året. Vårdens viktigaste resurs, medarbetarna, blir allt mer nöjda med sin arbetsgivare, landstinget.

Vi har under fl era år drivit på och stöttat det ihärdiga arbetet med att jobba smartare och hitta effektivare vårdprocesser. Samti- digt har den tekniska och medicinska utvecklingen gått framåt, och vi kan se att mycket vård som tidigare tog lång tid, kostade mycket pengar och ofta kunde vara påfrestande för patienten, nu kan utföras mer effektivt, till lägre kostnad och framförallt ge patienten en mer behaglig kontakt med vården.

För landstingets politiska ledning är en av de allra viktigaste frågorna medborgarnas möjlighet att snabbt och effektivt få tillgång till den vård de behöver när de behöver den. Genom fl ertalet egna åtgärder och med starkt stöd av regeringens till- gänglighetssatsningar har den östgötska sjukvården under 2011 lyckats förbättra tillgängligheten inom fl era områden, och ligger mycket bra till i nationell jämförelse.

Tillgängligheten till besök på vårdcentralerna är mycket bra i en nationell jämförelse. Telefontillgängligheten till vårdcentraler- na är bra. Tillgängligheten till specialiserad vård har förbättrats mot slutet av 2011 och vid årsskiftet kunde Östergötland räknas till de allra bästa landstingen i landet. Den positiva utvecklingen när det gäller tillgängligheten har fortsatt även under våren 2012, och i tillgänglighetsmätningen för mars månad 2012 var Östergötland allra bäst i hela landet.

För att kunna fortsätta att erbjuda en bra vård och en bättre hälsa till alla, med hög kvalitet, tillgänglighet och delaktighet krävs det nu extra investeringar. Det handlar om att skapa framtidens vårdmiljöer som är trygga och säkra för patienten, att underlätta smart och effektivt arbete och att forma hållbara lösningar för en minskad miljöpåverkan.

Vi har därför påbörjat fl era stora om- och nybyggnationer av våra vårdlokaler. I Vadstena planerar vi för en ny rättsmedicinsk klinik för att på ett säkert sätt kunna ta hand om våra svårast sjuka patienter inom psykiatrin. I Finspång pågår planering med

(5)

Strategisk plan 2013-2015 | Uppdrag och vision

Landstinget i Östergötland har följande vision:

UPPDRAG OCH VISION

Huvuduppdraget för Landstinget i Östergötland är att erbjuda befolkningen en bra hälso- och sjukvård¹, inkluderande tand- vård för barn och äldre.

Landstinget deltar också aktivt i det regionala utvecklingsarbe- tet för en långsiktig och hållbar tillväxt i regionen genom sitt ansvar för regionala uppgifter. Landstinget ansvarar sedan 1 januari 2012 för all kollektivtrafi k i länet och har rollen att som regional kollektivtrafi kmyndighet ansvara för att utveckla en attraktiv och effektiv kollektivtrafi k.

Uppdraget att genomföra åtgärder inom områden som sam- hällsbyggnad, företagande, turism, kultur och folkbildning har huvudsakligen överlämnats till Regionförbundet Östsam, men landstinget har det politiska ansvaret gentemot medborgarna.

Landstingets uppdrag regleras till stora delar av Kommunal- lagen och Hälso- och sjukvårdslagen. Uppdraget för kollektivtrafi ken anges i Lagen om kollektivtrafi k. Denna lagstiftning är utgångspunkt för landstingets vision, mål och strategier.

Kommunallagen

Lagen innehåller de grundläggande reglerna för vad ett landsting (eller kommun) får göra och för hur landstingen kan organisera sin verksamhet. Lagen innehåller bestämmelser om förtroen- devalda (politiker), landstingets allmänna befogen heter, lands- tingsfullmäktiges uppgifter i förhållande till nämnder. I lagen regleras också arbetsformerna i fullmäktige och i nämnderna, hur ärenden ska förberedas inför beslut. Lagen anger också hur landstinget ska sköta sin ekonomi; att landsting ska ha en god ekonomisk hushållning i sin verksamhet.

Hälso- och sjukvårdslagen

Lagen innehåller de grundläggande reglerna för all hälso- och sjukvård. Lagen är i allt väsentligt utformad som en ramlag.

Den anger mål för hälso- och sjukvården och krav på god vård.

I övrigt fi nns bestämmelser som klargör landstingens och kommunernas ansvar för olika delar av hälso- och sjukvården. La- gen innehåller fl era bestämmelser som rör vårdens kvalitet och att kvaliteten i verksamheten systematiskt och fortlöpande ska utvecklas och säkras. Lagen innehåller också bestämmelser om att vården ska bygga på respekt för patientens självbestämman- de och integritet för att tillgodose patientens behov av trygghet i vård och behandling.

Lagen om kollektivtrafi k

Lagen innehåller bestämmelser om ansvaret för regional kollektivtrafi k. Den anger också uppgifter och befogenheter för kollektivtrafi kmyndigheter och anger allmänna krav på kollektivtrafi kföretag. Den nya kollektivtrafi klagen öppnar för ett ökat inslag av privata aktörer.

1 I begreppet ”Hälso- och sjukvård” innefattas fortsättningsvis i allmänhet även tandvård.

BRA VÅRD OCH BÄTTRE HÄLSA

Detta innebär att östgötarna ska ges bästa möjliga förutsättningar att få uppleva en god hälsa och känna en trygghet i att en effektiv hälso- och sjukvård med ett hälsofrämjande synsätt fi nns tillgänglig när den behövs.

Östgötarna ska garanteras en hälso- och sjukvård med bra tillgänglighet, hög kvalitet och stor delaktighet. I livets olika skeden ska alla känna trygghet i att vården fi nns där om och när man behöver den.

Det är en strävan att så många som möjligt får leva ett friskt liv utan att drabbas av sjukdomar som kan förebyg- gas. Landstinget ska arbeta för detta genom att ställa sin kunskap till förfogande och aktivt delta i det förebyggande folkhälsoarbetet tillsammans med andra aktörer.

En bra hälso- och sjukvård ska ge allt fl er möjlighet till ett liv med bra hälsa och livskvalitet utan att riskera förtida död eller onödigt lidande i sjukdom.

Landstinget ska också verka för att människor, trots sjukdom och ohälsa, ska kunna leva ett liv utan onödiga begräns- ningar i funktion eller förmåga till aktivitet i det dagliga livet och delaktighet i samhällslivet. Även om man drabbats av långvarig svår sjukdom och/eller svår funktionsnedsättning ska det fi nnas förutsättningar för ett liv med autonomi, vär- dighet och trygghet.

Östergötland ska uppfattas som en attraktiv värdeskapande region – en region som skapar goda levnadsbetingelser och hållbar tillväxt genom kreativitet, nytänkande, sunt resurs- utnyttjande samt en öppen och inbjudande attityd.

(6)

detta perspektiv. Hälso- och sjukvårdsnämnden (HSN) har ett särskilt ansvar för perspektivet Medborgare². Perspektivet Medarbetare är endast landstingsstyrelsens ansvarsområde.

Övriga perspektiv är i olika utsträckning såväl landstingsstyrelsens (LS) som hälso- och sjukvårdsnämndens respektive trafi k- nämndens (TN) angelägenhet.

LS, HSN och TN har fullmäktiges uppdrag att verkställa full- mäktiges beslut.

LS är styrelse för landstingets samlade verksamheter och ska genom att ha fokus på verksamheten se till att produktions- enheterna och egna bolag uppfyller kraven på god produkti- vitet, effektivitet och kvalitet. HSN har en beställarroll och ska med fokus på östgötens behov verka för en bra hälsa hos befolkningen och en bra hälso- och sjukvård. I praktiken inne- bär denna ansvarsfördelning att LS och HSN, trots olika fokus i sin styrning, arbetar mot samma mål men med olika utgångs- punkter.

2 Undantaget den regionala utvecklingen och kollektivtrafi ken som styrelsen och trafi knämnden har ansvar för i första hand.

DEN POLITISKA STYRNINGEN

Struktur och ansvar

Beställar – utförarmodellen utgör grund för ledningen av verksamheten. De förtroendevaldas roll och uppgifter samt de politiska organens uppgifter och ansvar framgår av landstingets reglemente. Rollfördelningen mellan politiker, tjänstemän, vårdverksamhet och egna bolag ska vara tydlig.

Landstinget styrs utifrån fyra olika perspektiv:

• Medborgare – är inriktat på hur befolkningens behov av hälso- och sjukvård och kollektivtrafi k ska tillgodoses

• Process – är inriktat på utvecklingen av och effektiviteten hos arbetsmetoder och arbetsprocesser

• Medarbetare – är inriktat på hur landstinget tillvaratar och utvecklar medarbetarskap och ledarskap

• Ekonomi – är inriktat på kontroll och skötsel av landstingets ekonomi

Perspektivet Medborgare är överordnat och de strategiska målen i övriga perspektiv ska understödja måluppfyllelsen i

Figur 1: Den landstingsövergripande styrningen.

Landstingsfullmäktige

Huvudmannen landstinget Strategisk plan med 3-årsbudget,

Finansplan med mera

Hälso- och sjuk- vårdsnämnden

Landstings- styrelsen

Landstingsdirektören

Trafiknämnden

Externa vårdgivare

Egna produktions-

enheter Ötraf

Behovsfokus - Verksamhetsplan

- Uppdrag - Överenskommelser

- Avtal

Behovsfokus - RTP - Verksamhetsplan - Trafikbeställning

med mera Verksamhets-

fokus - Verksamhetsplan

- Riktlinjer med mera Behovsfokus

- Verksamhetsplan - Uppdrag - Överenskommelser

- Avtal

Verksamhets- fokus - Verksamhetsplan

- Riktlinjer med mera

Behovsfokus - Verksamhetsplan

- Uppdrag - Överenskommelser

- Avtal

Behovs- och verksamhetsfokus

- RTP - Verksamhetsplan - Trafikbeställning

med mera Verksamhets-

fokus - Verksamhetsplan

- Riktlinjer med mera Behovsfokus

- Avtal - Regelbok

med mera

Behovs- och verksamhets-

fokus - Överenskommelser

- Verksamhetsplan - Riktlinjer med mera

Delårsrapport LS

Delårsrapport LS Delårsrapport TN

Årsredovisning Delårsrapport Ötraf Delårsrapport HSN

Uppföljning av överenskommelser

och avtal Behovsanalyser

Uppföljning av överenskommelser

och avtal Resultatdialoger

Årsredovisning Delårsrapport PE

Resultatdialoger Ledningsrapporter

Årsredovisning Delårsrapport 08

(7)

Strategisk plan 2013-2015 | Den politiska styrningen

Strategisk plan med treårsbudget

Landstingsfullmäktige beslutar i juni månad varje år om en strategisk plan innefattande visionen, de strategiska målen och den lagstadgade treårsbudgeten med beslut om skattesats och ekonomiska ramar. Visionen och de strategiska målen ska i huvudsak ligga fast under mandatperioden.

Finansplan

I november antar fullmäktige en fi nansplan som innebär en upp- datering av de ekonomiska förutsättningarna, främst med avseende på skatteunderlag, pris- och löneutveckling samt påver- kande beslut från riksdagen. Finansplanen kan också innehålla direktiv till landstingsstyrelsen, hälso- och sjukvårdsnämnden och trafi knämnden inför kommande planeringsarbete.

Landstingsstyrelsens, hälso- och sjukvårdsnämndens och trafi knämndens verksamhetsplaner

Styrelse och nämnder anger i sina verksamhetsplaner hur man under det kommande året ska verkställa det uppdrag som full- mäktige beslutat om i den strategiska planen med treårsbudget (se ovan). Dessa verksamhetsplaner är en utgångspunkt för styrelsens och nämndernas politiska processer och i förläng- ningen landstingsdirektörens verksamhetsplan.

Landstingsstyrelsen ska i sin verksamhetsplan:

• Fastställa framgångsfaktorer som visar på utvecklingsområ- den för att uppnå de strategiska mål som är styrelsens ansvar.

• Ange nödvändiga direktiv till produktionsenheterna och landstingets bolag.

• Redovisa plan för styrelsens uppföljningar.

Styrelsen beslutar om förslag till verksamhetsplan i september vilket sedan blir föremål för fullmäktiges beslut i oktober.

Hälso- och sjukvårdsnämnden ska i sin verksamhetsplan:

• Fastställa framgångsfaktorer som visar på utvecklingsområ- den för att uppnå de strategiska mål som är nämndens ansvar.

• Redovisa bakgrund och inriktning för behovsanalyser, uppdrag, överenskommelser och avtal.

• Redovisa plan för hälso- och sjukvårdsnämndens uppfölj- ningar.

Nämnden beslutar om förslag till verksamhetsplan i september vilket, efter styrelsens prövning, sedan blir föremål för fullmäk- tiges beslut i oktober.

Trafi knämnden ska i sin verksamhetsplan:

• Fastställa framgångsfaktorer som visar på utvecklingsområ- den för att uppnå de strategiska mål som är nämndens ansvar.

• Ange nödvändiga uppdrag till Östgötatrafi ken.

• Redovisa plan för trafi knämndens uppföljningar.

Nämnden beslutar om förslag till verksamhetsplan i september vilket, efter styrelsens prövning, sedan blir föremål för fullmäk- tiges beslut i oktober.

TN har en myndighets- och beställarroll med fokus på östgö- tens behov och har det övergripande ansvaret att leda, utveckla och följa upp kollektivtrafi ken. TN är samtidigt regional kollektivtrafi kmyndighet.

Landstingsdirektören (LD) ansvarar för den samlade produk- tionsorganisationen och för att verksamheten drivs och utvecklas professionellt. LD har det övergripande ansvaret för att, genom nödvändiga verkställighetsbeslut, se till att de politiskt fastställ- da målen uppnås inom den fastställda ekonomiska ramen.

LD ansvarar för tjänstemannastödet till landstingets samtliga politiska organ. LD ska – under LS – även utfärda de policies och riktlinjer som krävs för att genomföra fullmäktiges strategiska plan med treårsbudget, fi nansplan samt LS, HSN:s och TN:s verksamhetsplaner.

En samordnad styrprocess

Det är politikens uppgift att ange mål, fördela resurser och följa resultaten i förhållande till de uppsatta målen. Landstingsdirek- tör och produktionsenhetsledningar ska utgöra en professionell ledning och se till att åstadkomma resultat i linje med de politiska uppdragen.

Hälso- och sjukvårdsuppdraget kräver att landstingsstyrelsens verksamhetsstyrning och hälso- och sjukvårdsnämndens behovsstyrning koordineras utifrån en systematisk och samordnad styrprocess som ska kännetecknas av dialog och öppenhet (Se Figur 2).

Uppdrag

Överens- kommelser

och avtal

PE:s verksamhets-

planer Uppföljning

Behovs- analys

Beslutas av HSN

Redovisning till HSN/LS

Beslut LS/HSN

Årsredovisning Delårsrapporter till LS/HSN Kunskapssammanträden LS/HSN

Löpande tematiska uppföljningar

Förslag till resurs- fördelning från LD Beslut överens- kommelser HSN Beslut avtal fortlöpande

i HSN

HSN:s och LS verksamhets-

planer

LD:s verksamhets-

plan Organisering,

anvisningar och riktlinjer

Resurs- fördelning

Beslut LS Beslut

LS/HSN

Strategisk plan med treårsbudget

Finansplan

Huvudmannastyrning Verksamhetsstyrning

Behovsstyrning

Figur 2: Samordningen av landstingsstyrelsens och hälso- och sjuk- vårdsnämndens styrprocesser³.

3 LS = landstingsstyrelsen, HSN = hälso- och sjukvårdsnämnden, LD = lands- tingsdirektören, PE = produktionsenheterna.

(8)

Behovsanalyser

Behovsanalyserna är ett viktigt underlag i den samordnade styr- processen för hälso- och sjukvårdsnämnden och landstingsstyrelsen. Dessa analyser, inkluderande brukardialogsberedningar- nas uppdrag, presenteras för politiken under hösten. Dialog sker mellan hälso- och sjukvårdsnämnden och vårdverksamheten, men också mellan nämnden och landstingsstyrelsen, framförallt i samband med kunskapssammanträden. I anknytning till pre- sentation av behovsanalyserna bereds förslag till uppdrag inom berört område.

Uppdrag

Hälso- och sjukvårdsnämnden beslutar i februari om det över- gripande uppdraget baserat på främst resultaten av genomförda behovsanalyser och uppföljningen av tidigare givna uppdrag.

Beredningen av uppdragen förutsätter dialog mellan nämnden och vårdverksamheten, inte minst för att beakta resursfördel- ningen. Uppdraget är också en utgångspunkt för kravspecifi ka- tioner som ligger till grund för överenskommelser och avtal.

Resursfördelning och överenskommelser

Utifrån de uppdrag som hälso- och sjukvårdsnämnden fattat beslut om, ansvarar landstingsdirektören för att i samråd med sjukvårdande produktionsenheter i augusti presentera ett sam- ordnat förslag om resursfördelning. Fördelningen baserar sig på det uppdrag som givits av hälso- och sjukvårdsnämnden och de ekonomiska förutsättningar som landstingsfullmäktige angivit i treårsbudgeten.

Hälso- och sjukvårdsnämnden beslutar i september om överens- kommelserna med vårdverksamheten vilket innebär att resurs- fördelning och uppdrag fastställs.

Organisering, anvisningar och riktlinjer

Landstingsstyrelsen ska skapa förutsättningar för och säkerstäl- la effektivitet, kompetens och kvalitet inom landstingets egna verksamheter. Detta ska harmoniera med den behovsstyrning som bland annat får sitt uttryck i hälso- sjukvårdsnämndens överenskommelser. Styrelsen har ett övergripande ansvar för infrastruktur och organisering. Genom anvisningar och riktlinjer till landstingets egna produktionsenheter anger styrelsen för- utsättningar för planering, drift och uppföljning.

Landstingsdirektörens verksamhetsplan

Landstingsdirektören ansvarar för att politiskt fastställd vision, strategiska mål och framgångsfaktorer samt hälso- och sjuk- vårdsnämndens överenskommelser och avtal, får fullt genomslag i landstingets verksamhet men även, i tillämpliga delar, i extern landstingsfi nansierad verksamhet. Landstingsdirektören konkretiserar styrelsens, hälso- och sjukvårdsnämndens samt trafi knämndens framgångsfaktorer för att driva på och följa upp utvecklingen. Detta sker bland annat med hjälp av nyck- elindikatorer⁴ i landstingsdirektörens verksamhetsplan. Denna plan ska godkännas av landstingsstyrelse, hälso- och sjukvårds- nämnd och trafi knämnd i oktober.

4 Målsatt utvecklingsområde som ska driva på och följa upp utveckling i linje med en framgångsfaktor.

Produktionsenheternas verksamhetsplaner

Produktionsenheterna lämnar i september in förslag till verksamhetsplaner (inklusive övergripande ekonomisk bedömning) med tydlig koppling till landstingsdirektörens verksamhetsplan och, när så är aktuellt, till ingångna överenskommelser med häl- so- och sjukvårdsnämnden. Under perioden september-november sker en dialog om verksamhetsplanerna mellan framförallt landstingsdirektören och produktionsenheterna. Landstingssty- relsen beslutar om produktionsenheternas verksamhetsplaner i december.

Uppföljning

Den kontinuerliga uppföljningen sker genom månatliga delårs- rapporter till landstingsstyrelse, hälso- och sjukvårdsnämnd och trafi knämnd. En fördjupad uppföljning som inkluderar en ekonomisk helårsbedömning, sker i delårsrapporterna efter mars och augusti.

Uppföljningen till fullmäktige från landstingsstyrelsen, hälso- och sjukvårdsnämnden och trafi knämnden sker i form av den gemensamma årsredovisningen som behandlas av fullmäktige i april. En ytterligare uppföljning sker via den gemensamma delårsrapporten efter augusti som behandlas av fullmäktige i november.

Olika tematiska uppföljningar integreras i möjligaste mån i del- årsrapporterna till styrelse och nämnder, till exempel uppfölj- ning av landstingsdirektörens verksamhetsplan samt uppfölj- ning av uppdrag och överenskommelser. Därutöver sker vid behov fördjupade uppföljningar av styrelse, hälso- och sjuk- vårdsnämnd samt trafi knämnd inom respektive ansvarsområde vid ordinarie sammanträden. Inslag av uppföljning fi nns också under året vid styrelsens och hälso- och sjukvårdsnämndens gemensamma kunskapssammanträden.

Landstingsdirektören följer upp varje produktionsenhets resultat genom delårsrapporter och resultatuppföljning. Överens- kommelserna följs bland annat upp som en del av produktionsenheternas uppföljning av verksamhetsplanen.

Varje produktionsenhet gör månatliga delårsbokslut och års- redovisning.

De förtroendevalda har ett övergripande ansvar att följa upp att det fi nns en god intern styrning och kontroll i landstinget. Intern- kontrollen ska säkerställa att politiska mål, policies och övriga ambitioner avseende ekonomi och verksamhet uppfylls samt att rutiner, processer och system är tillförlitliga och effektiva.

(9)

Strategisk plan 2013-2015 | Planeringsförutsättningar

Hälsoutvecklingen

Den svenska folkhälsan fortsätter att förbättras. Det fi nns ingen anledning att förvänta sig någon större förändring av denna utveckling under överskådlig tid (Se Figur 3). Medellivsläng- den ökar och av de fl ickor som föds idag förväntas hälften över- leva sin 90-årsdag och av pojkarna som föds kommer hälften att uppleva sin 88-årsdag. Vissa grupper löper emellertid fortfarande större risk än andra att dö i förtid. Det gäller bland annat personer med exempelvis låg inkomst eller kort utbildning.

Den medicinska utvecklingen innebär för patienten säkrare diagnostik och bättre behandlingsresultat vilket i sin tur bidrar till mindre lidande, bättre överlevnad, och en bättre livskvalitet. Insjuknandet i fl era folksjukdomar förskjuts till högre åldrar. Den ökande medellivslängden de senaste decennierna beror främst på att allt färre insjuknar eller avlider i hjärt- och kärlsjukdomar. Överlevnaden i cancer har också ökat, om än inte i samma utsträckning. För båda dessa sjukdomsgrupper fi nns ytterligare förbättringspotential i diagnostisering och behandling.

Rökningen fortsätter att minska, främst bland kvinnor. Ingen trend syns för andelen vuxna med övervikt, men det fi nns tecken på att fetma har blivit något vanligare. Den genomsnittliga alkoholkonsumtionen har sjunkit gradvis under en följd av år och beräknas nu vara den lägsta på omkring tio år⁵. Många personer uppger att de vill förändra sina ohälsosamma levnadsva- nor och de fl esta tycker att det är positivt att dessa diskuteras i samband med vårdbesök. Om samhället lyckas utnyttja poten- tialen i det sjukdomsförebyggande arbetet kan detta generellt sannolikt påverka sjukdomsbördan mer än vad behandlings- insatser kan bidra med.

5 Folkhälsan i Sverige Årsrapport 2012, (Socialstyrelsen/Statens Folkhälsoin- stitut).

Befolkningsutvecklingen och försörjningskvoten

Antalet barn och ungdomar, 0-19 år, kommer att öka något de närmaste 40 åren medan antalet personer i yrkesaktiv ålder, 20- 64 år, kommer att vara ganska konstant. Åldersgruppen över 65 år kommer emellertid att öka betydligt. Detta är en utveckling som innebär att den sysselsatta befolkningen ska försörja allt fl er.

Idag har vi en försörjningskvot⁶ på 72 personer per 100 i yrkesaktiv ålder. Denna nivå antas öka till en nivå på omkring 88 personer per 100 i yrkesaktiv ålder år 2060. Detta kan för- enklat uttryckas som att 100 personer behöver försörja 88 unga och gamla. (Se Figur 4)

E nligt den senaste arbetskraftsprognosen⁷ kommer antalet sysselsatta att öka med cirka 170 000 till år 2030. Det skulle dock kräva cirka 400 000 fl er sysselsatta för att behålla försörjnings- kvoten på dagens nivå.

Den medicinska utvecklingen

Den medicinska utvecklingen går snabbt och påskyndas av en global kunskapsspridning. Under det kommande decenniet kommer en rad nya behandlingsmöjligheter få ett genombrott, även om det fi nns en osäkerhet om omfattningen⁸. Även det telemedicinska området, medicinsk vård på distans, förväntas att utvecklas kraftigt.

6 Den totala försörjningskvoten beräknas som summan av antal personer 0-19 år + antal personer 65 år och äldre delat med antal personer 20-64 år multipli- cerat med 100.

7 Arbetskraftsprognos 2009 – Utvecklingen till år 2030 enligt två scenarier (SCB).

8 Hälso- och sjukvårdsrapport 2009 (Socialstyrelsen).

PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR

80 100

70 90

75 95

65 85

1940 1960 1980 2000 2020 2040 2060 2080

År Prognos

Återstående medellivslängd

Män Kvinnor

Figur 3: Medellivslängd i Sverige 1960-2010 och prognos för år 2011-2060 (Källa: Statistiska centralbyrån).

Figur 4: Försörjningskvot i Sverige 1940-2011och prognos för år 2012-2060 (Källa: Statistiska centralbyrån).

1940 1960 1980 2000 2020 2040 2060 2080

20 40 60 80 100

10 0 30 50 70 90

Försörjningsbörda (%)

År Prognos

Totalt

Från barn och unga Från äldre

(10)

Inom ”den nya biologin”, som utnyttjar molekylära metoder, stamceller och genteknik, fi nns stora möjligheter till utveckling vilken lär påskyndas genom att så kallad DNA-sekvensering gör det möjligt att allt snabbare och billigare kartlägga arvsmassan.

Genetiskt inriktad terapi kommer att öka möjligheter att diagnostisera och förutsäga sjukdom och att ta fram personanpassade läkemedel. Nanomedicinen kommer att innebära ”måls ökande”

läkemedel, möjlighet att ”reparera” vävnader/organ och förbätt- rade möjligheter att diagnostisera. Datorer med artifi ciell intel- ligens kommer att vara ett framtida stöd vid diagnostisering.

Vårdens resursbehov

Det går redan nu att skönja inledningen på den demografi ska utveckling som om ett drygt decennium ställer den offentliga sek- torn inför betydande utmaningar - då effekterna av antalet äldre tar fart på grund av att fyrtiotalisterna börjar nå vårdkrävande ålder och sextiotalisterna börjar gå i pension. Samtidigt ökar den arbetsföra delen av befolkningen endast marginellt. Därutöver kan förutses en allmän standardutveckling i samhället, en fortsatt medicinteknisk utveckling och ett ökande kvalitetskrav från bru- karna. Dessa faktorer kommer att påverka förutsättningarna för de verksamheter som kommunerna och landstingen fi nansierar.

Det demografi ska trycket kommer att bli som störst under decenniet 2020-2030 och innebär att åldersgrupperna över 65 år förväntas växa mer än de yngre åldersgrupperna. Till en början märks ökningen bland de äldre mest inom åldrarna 65-74 år, men om ungefär 5 år börjar även de grupper av invånare som är över 75 år att öka. Omkring år 2025 inleds en kraftig ökning av invånare som är 85 år och äldre, som är den åldersgruppgrupp som har störst behov av äldreomsorg.

För landstinget kommer den största utmaningen att inträffa omkring år 2020, medan kommunernas utmaning kommer att vara störst under den andra halvan av decenniet då huvud delen av deras insatser sker sent i de äldres liv. Detta ökade behov inträffar samtidigt som andelen personer i arbetsför ålder minskar, vilket bland annat medför att färre personer ska för- sörja fl er och att det blir svårare att rekrytera personal.

Det förändrade scenariot kommer att påverka såväl kostnader som intäkter men kommer sammantaget sannolikt att vara kost- nadsdrivande i en omfattning som inte kan fi nansieras med ett oförändrat skatte- eller avgiftsuttag. Kostnadsökningar på grund av befolkningsförändringar bedöms kunna pareras tack vare en samtidig ökning av bruttonationalprodukten (BNP) och bedöms inte ställa krav på nämnvärt ändrad fi nansiering de närmaste 25 åren. Den historiska kostnadsutvecklingen har emellertid varit runt en procent utöver den som befolkningsförändringar har orsakat. Om så blir fallet även framöver så visar uppskattningar⁹ att detta till år 2035 skulle ge en kostnadsökning på närmare 30 procent utöver den demografi skt betingade. En ökad ambitions- nivå bedöms leda till att hälso- och sjukvårdens andel av BNP ökar med drygt två procentenheter till år 2050¹⁰.

9 Framtidens utmaning. Välfärdens långsiktiga fi nansiering, (SKL 2010).

10 Den ljusnande framtid är vård (Regeringskansliet 2010).

Kompetensförsörjningen

Prognosen för det framtida behovet av kompetensförsörjning de kommande fem åren är en fortsatt rekrytering av antalet läkare, tandläkare, sjuksköterskor och tandhygienister. Även socialte- rapeutisk personal, biomedicinska analytiker och medicinteknisk personal är yrkesgrupper där antalet medarbetare bedöms öka något fram till 2015. Beträffande öv riga yrkesgrupper så visar prognoserna ett oförändrat antal eller en svag minskning.

Den prognostiserade ökningen av läkare grundar sig på behov av nya läkartjänster (ST) under en övergångperiod för att klara generationsväxlingen. Det fi nns även behov av att anställa fl er läkare inom specialiteter där det idag fi nns vakanser och där bemanning i vissa fall sker genom hyrläkare.

Anledningar till ett ökat antal sjuksköterskor är utvidgad verksamhet, mer specialiserad vård som kräver fl er specialist- sjuksköters kor och minskning av nuvarande nyttjande av bemanningsföretag. Berörda produktionsenheter prognostiserar dock en minskning av antalet sjuksköterskor orsakat av inför- andet av hemsjukvårdsreformen 2014 när ansvaret för hem- sjukvården överförs till kommunerna. Gemensamt för fl ertalet produktionsenheter är att de beskriver en utveckling mot en ökad andel specialistutbildade sjuksköterskor i förhållande till grundutbildade.

Samhällsekonomin

¹¹

En betydande återhämtning har skett sedan fi nanskrisens bot- tenläge 2009, men i slutet av 2011 försvagades konjunkturläget på nytt. Mycket talar emellertid nu för att konjunkturen är på väg att vända upp igen. Men även om många tecken pekar åt rätt håll kvarstår att skuldkrisen i Sydeuropa fortsätter lägga hinder i vägen för en mer kraftfull återhämtning. Tillväxten i svensk ekonomi bedöms därför inte bli mycket mer än måttlig. BNP beräknas öka 0,6 procent år 2012 och 2,6 procent år 2013. Trots ett dystert arbetsmarknadsläge bedömer ändå Sveriges Kom- muner och Landsting (SKL) att skatteunderlaget ökar något år 2013 jämfört med tidigare prognoser.

11 Ekonomirapporten – april 2012 (Sveriges Kommuner och Landsting) 0

100 200 300 400 500

2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020

292 343 402 346 374 403 398 374 441

Antal unika anställda som värden

Pensionsavgångar 2012-2020

Figur 5: Förväntade pensionsavgångar 2012-2020.

(11)

Strategisk plan 2013-2015 | Planeringsförutsättningar

Det är dock viktigt att notera att intäkterna av skatter och gene- rella statsbidrag för åren 2013 och 2014 är betydligt sämre än den bedömning som låg till grund för den strategiska planen för åren 2012-2014. Försämringen uppgår 2013 till cirka minus 180 miljoner kronor och 2014 till cirka minus 240 miljoner kronor.

Landstinget står inför stora utmaningar de kommande åren.

Omfattande investeringar i fastigheter är planerade för såväl Universitetssjukhuset i Linköping, Vrinnevisjukhuset i Norr- köping, Rättspsykiatriska kliniken i Vadstena och Lasarettet i Finspång. Behoven inom hälso- och sjukvården ökar med en åldrande befolkning och en medicinskteknisk utveckling som innebär att allt fl er kan behandlas och botas. Dessutom krävs en avsevärd resursförstärkning under budgetperioden för att säkra nuvarande omfattning av kollektivtrafi ken.

En ekonomisk analys av landstingets ekonomiska utveckling fram till år 2015¹² har tidigare presenterats. Denna analys har uppdaterats med nya förutsättningar och även omfattat år 2016.

Analysen visar att det fi nns ett behov av åtgärder/fi nansiering runt cirka 750 miljoner kronor år 2016, för att klara såväl nya behov som beslutade investeringar samt att infria det fi nansiella målet på 2 procent av nettokostnaden.

Den föreslagna skattehöjningen ger förutsättningar för att möta planerade investeringar i verksamheten vilket säkrar en god infrastruktur på sikt och ger förutsättningar för förbättringar av vårdprocesserna. Den ökade fi nansieringen är dock långt ifrån tillräcklig för att möta de utmaningar och möjligheter som landstinget står inför i form av nya behandlingsformer, läke medel och behov i befolkningen. Det är därför nödvändigt att även fortsättningsvis arbeta med ständiga förbättringar och effektiviseringar i verksamheten.

12 Ekonomisk analys 2012-2015, Rapport Landstinget i Östergötland 2011.

En förbättring beräknas ske i svensk ekonomi åren 2014–2016.

Trots en relativt måttlig ökningstakt bedöms svensk BNP växa snabbare än BNP i fl era andra länder. SKL prognostiserar dock en lägre skatteunderlagstillväxt än tidigare för dessa år. Skälet till denna bedömning är att sysselsättningen bedöms ha en sva- gare utveckling.

SKL:s prognos bygger på att skuldkrisen i Europa löser sig under ordnade former och inte medför ett sammanbrott inom det fi nansiella systemet. Den rådande situationen i till exempel Grekland visar dock att utvecklingen fortfarande är oviss, vilket även kan få konsekvenser för den svenska ekonomins tillväxt.

Landstingsekonomin

För landstingets del innebär den senaste skatteprognosen från SKL en viss förbättring jämfört med den prognos som gjordes i fi nansplan 2012-2014. Förbättringen av skatteintäkterna mot- verkas dock av en ökad kostnad i skatteutjämningssystemet för delmodellen vårdtunga grupper (se avsnittet Ekonomi under budgetperioden).

0,5 1,0 1,5 2,0 2,5 3,0 3,5 4,0

2011 2012 2013 2014 2015 2016

År

Förändring (%)

Prognos för utveckling av skatteunderlag och BNP 2011-2016

Skatteunderlag realt BNP

Figur 6: Prognos för utveckling av skatteunderlag och BNP 2011- 2016 (SCB/Sveriges Kommuner och Landsting).

(12)

HÅLLBAR UTVECKLING

Det krävs ett långsiktigt och strukturerat arbete för att möta de utmaningar vi står inför. Landstinget i Östergötland har en bra grund att stå på men kan inte nöja sig med det – arbetet måste fortsätta.

Den ekonomiska analys 2012-2015¹⁴ som genomförts på full- mäktiges uppdrag, pekar på effektiviseringar som bedöms nödvändiga för att klara framtidens utmaningar. De skillnader som kunnat konstateras mellan landstingen vad gäller kostnadseffektivitet inom områden som läkemedel, behandlingsval, slutenvårdsanvändning och kvalitetsbristkostnader visar på en effektiviseringspotential¹⁵. En viktig slutsats är att det fi nns betydande möjligheter i att utveckla förmågan att använda befi ntlig kunskap.

För att skapa en hållbar utveckling där framtidens utmaningar kan mötas och allt det goda inom hälso- och sjukvården kan nyttjas måste hälso- och sjukvården aktivt arbeta med följande utvecklingsområden:

• Tillgänglighet

• Kvalitet

• Delaktighet

• Hälsofrämjande arbete

• Ledning och styrning

14 Ekonomisk analys 2012-2015, Rapport Landstinget i Östergötland 2011.

15 Kostnader, behandlingsval och kvalitet, Sveriges Kommuner och Landsting 2010.

”En hållbar utveckling är en utveckling som tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möj- ligheter att tillfredsställa sina behov”¹³.

Arbetet för hållbar utveckling är en process som omfattar sociala, ekologiska och ekonomiska aspekter.

• Socialt hållbar utveckling – exempelvis hälsa, jämställdhet, demokrati, social rättvisa

• Ekologiskt hållbar utveckling – exempelvis miljö, natur- resurser, klimat

• Ekonomiskt hållbar utveckling – exempelvis tillväxt, arbete, globalisering

Landstingets verksamhet berör i varierande omfattning alla dessa aspekter. Inom allt ifrån kollektivtrafi k till hälso- och sjukvård måste hänsyn tas till hållbarhetsaspekterna. Det fi nns inom varje perspektiv strategiska mål där kravet på hållbar utveckling är mer uttalat – målområden av särskilt långsiktig karaktär som påverkas kraftigt från omvärlden – framtidsfrågor som bör ges en särskild hållbarhetsdimension.

Hälso- och sjukvården ger unika möjligheter att bidra till att för- bättra människors livskvalitet. En bra vård och en bättre hälsa är en viktig grund för människor ska kunna utvecklas och leva ett bra liv.

Landstinget i Östergötland kan idag erbjuda en vård av mycket hög kvalitet med bra resultat, men samtidigt fi nns det stora ut-maningar. Hälso- och sjukvården förbättras ständigt vilket leder till att allt fl er patienter får ta del av den nya vården, men detta innebär också nya kostnader.

13 Ur Brundtlandkommissionens FN-rapport ”Vår gemensamma framtid” 1987.

(13)

Strategisk plan 2013-2015 | Hållbar utveckling

I perspektivet Medborgare:

Regional utveckling ska bidra till hållbar välfärd En fortsatt utveckling av välfärden kan långsiktigt klaras enbart genom en tillväxt i den samlade ekonomin. Det ökade resursbehov som följer av den demografi ska och medicinska utvecklingen med ökade förväntningar, kan delvis mötas genom en gynnsam regional utveckling. Östergötland har en utvecklingspotential som inte tas till vara fullt ut. Den regionalekonomiska tillväxten är låg i jämförelse med andra regioner.

Kollektivtrafi ken – ett naturligt val vid resor Hållbart resande handlar om att förändra människors be- teende och få dem att välja hållbara transportmedel som gång, cykel och kollektivtrafi k framför bilen. Ett utvecklat system för kollektiva färdmedel samt cykel- och gångvägar ökar människors möjlighet att resa på ett hållbart sätt och tär inte på naturens resurser eller människors hälsa i samma utsträckning som biltrafi ken gör.

Bra och jämlik hälsa

Välfärdens utveckling i framtiden är inte bara en utmaning ifråga om fi nansiering utan handlar också om att fi nna vägar att ta vara på den potential som fi nns i folkhälsoarbetet och hantera lokala och regionala skillnader i hälsa i samverkan med andra samhällsaktörer.

I perspektivet Process:

Framgångsrik forskning och utveckling med god konkurrenskraft

En stark forsknings- och utvecklingsverksamhet (FoU) är nödvändig för att kunna möta framtida sjukvårdsutmaningar och förnya verksamheten. FoU ska långsiktigt stödja landstinget i rollerna som sjukvårdshuvudman, arbetsgivare och regional/nationell/internationell aktör. Som regional aktör har landstinget intresse i att forskning bidrar till den regionala utvecklingen.

Minsta möjliga miljö- och klimatpåverkan

Landstinget ska medverka till en hållbar utveckling som innebär att östgöten, i nuvarande och kommande generationer, ska kunna leva i en hälsosam och god miljö.

I perspektivet Medarbetare

Strategisk kompetensförsörjning som stödjer verksamhetens uppdrag

Det är en utmaning för landstinget att långsiktigt säkerställa nödvändig kompetensförsörjning där scenariot är ett ökande resursbehov inom vården samtidigt som det fi nns en konkur- rens inom utbildning och arbetsmarknad.

I perspektivet Ekonomi:

Ekonomin ska inte belasta kommande generationer

Det är viktigt att landstinget uppnår och behåller en så god ekonomi så att den inte belastar kommande generationer.

Utgångspunkten är att varje generation ska bära kostna- derna för den hälso- och sjukvård generationen beslutar om och själv konsumerar.

Den särskilda hållbarhetsdimensionen innebär att ovanstående identifi erade strategiska mål bör hanteras likvärdigt på så sätt att de kräver en längre planeringshorisont med hållbarhet som ledstjärna. Detta ska tydligt framgå i både landstingsstyrelsens, hälso- och sjukvårdsnämndens och trafi knämndens verksamhetsplaner.

Planering för hållbar utveckling är ett långsiktigt, medvetet och systematiskt arbete som kräver aktiv omvärldsbevakning och framtidsanalys av både politik och verksamhet. Överväganden behöver utifrån detta göras om hur organisationen via innova- tion och verksamhetsutveckling ska agera mot en framtidshori- sont inom områden som:

• Nya uttryck för ohälsa

• Livsstilsförändringar

• Förändrade förväntningar i samhället

• Medicinsk utveckling

• Demografi sk utveckling

• Ekonomiska förutsättningar

• Globala förutsättningar och internationell utveckling

• Klimatförutsättningar

• Samhällsstruktur

• Formella förutsättningar – lagstiftning etc.

Kunskapen om morgondagens samhälle, om folkhälsan och om behoven hos dagens och framtidens medborgare måste hållas aktuell och leda till kontinuerlig omprövning av hälso- och sjuk- vårdens sätt att arbeta. Landstinget påverkas av omvärlden men kan också genom sitt agerande påverka utvecklingen.

Från år 2010 ställer samtliga Sveriges landsting och regioner krav på och följer upp en uppförandekod för leverantörer. Upp- förandekoden innebär att ta ett socialt ansvar vid produktionen av de varor och tjänster som köps in. I all upphandling av bland annat sjukvårdsartiklar ska leverantörerna garantera att krav på mänskliga rättigheter, miljöhänsyn¹⁶, föreningsfrihet och arbets- villkor uppfylls.

16 Se även sid 24, Minsta möjliga klimat- och miljöpåverkan.

(14)

PERSPEKTIVET – MEDBORGARE

Hälso- och sjukvården, och de många verksamheter som ankny- ter till den, har i sig mycket stora utvecklingsmöjligheter. Den pågående utvecklingen mot fl era aktörer och olika driftsformer ger också förutsättningar för en ökad dynamik. Landstinget är Östergötlands största arbetsgivare. Allt detta gör att lands- tinget har en viktig roll i arbetet för tillväxt och sysselsätt- ning i regionen. Det är viktigt att detta perspektiv får bättre genomslag i befolkningen, och att landstinget som viktig regional aktör sätts på kartan.

En avancerad hälso- och sjukvårdssektor är viktig också för utvecklingen av underleverantörer och andra branscher.

Genom att se vård och omsorg i ett större samma nhang kan man engagera andra branscher, sektorer och forskningsområden.

Företagsutveckling och konkurrenskraft är i hög grad beroen- de av den miljö där de verkar. Där samspelar både privata och offentliga aktörer.

Ett exempel på framgångsrik samverkan mellan offentliga organisationer och näringsliv är Hälsans nya verktyg i Östergöt- land¹⁸ (Se även sid 21 Framgångsrik forskning och utveckling med god konkurrenskraft)

Landstinget i Östergötland ingår också i Vinnovas program

”Innovationsslussar för hälso- och sjukvård”. Innovationssluss Östergötland ska ta tillvara utvecklingsidéer hos personalen och öka samverkan med näringslivet. Syftet är att underlätta introduktionen av nya lösningar inom vården och därigenom öka kvaliteten och/eller spara resurser i verksamheten.

Ett annat område som uppmärksammats såväl inom EU som på nationell nivå är så kallade innovationsupphandlingar eller förkommersiella upphandlingar. Det innebär upphandling av lösningar som inte fi nns på marknaden idag. Sådana upphandlingar driver fram nya innovativa lösningar och kan på så sätt också bidra till ekonomisk tillväxt i näringslivet. Landstinget har en viktig roll att som stor offentlig aktör stimulera och verka för innovationsupphandlingar inom områden där be- hov fi nns exempelvis för att stödja utvecklingen att erbjuda mer vård i hemmet istället för på sjukhus.

En väl fungerande hälso- och sjukvård i Östergötland och i Sydöstra sjukvårdsregionen är en viktig del av den infrastruktur som gör en region eller kommun attraktiv för företagande och boende och skapar tillväxt och arbetstillfällen.

18 En ideell förening som har Östergötland som bas. Medlemmarna utgörs av forskningsinstitut, Regionförbundet Östsam, kommuner, Landstinget i Östergötland, ett antal universitetsaktörer samt ett 60-tal privata företag.

Ambitionen är att satsa på tillväxt och underlätta samverkan mellan näringsliv, forskning och samhälle/politik för att utveckla nya produkter och tjänster för hälso- och vårdmarknaden.

Perspektivet – MEDBORGARE beskriver hur landstinget på ett hållbart och förtroendeskapande sätt ska tillgodose befolkningens behov av hälso- och sjukvård och bidra till en bra livskvalitet.

Landstinget i Östergötland har följande strategiska mål inom perspektivet – Medborgare

• Regional utveckling ska bidra till en hållbar välfärd

• Kollektivtrafi ken – ett naturligt val vid resor

• Bra och jämlik hälsa

• Hög tillgänglighet till hälso- och sjukvården

• Trygg och likvärdig vård

• Delaktiga och nöjda patienter

• Stort förtroende för hälso- och sjukvården

Regional utveckling ska bidra till en hållbar välfärd

Ansvarsområde: Landstingsstyrelsen

Att leva och bo i en region som är attraktiv, med hållbar miljö, bra utbildningsmöjligheter och ett aktivt näringsliv är en viktig faktor för bra livskvalitet. Hållbar välfärd där hälso- och sjukvården är en viktig del kräver också regional ut- veckling. God ekonomisk utveckling påverkar människors hälsa positivt. På samma sätt är hälsa en betydande faktor för regional ekonomisk utveckling¹⁷. Därför ska landstinget bidra till att Östergötland blir en mer attraktiv region som skapar möjligheter för alla – både människor och företag, att ut- vecklas och växa.

En fortsatt utveckling av välfärden kan långsiktigt klaras enbart genom en tillväxt i den samlade ekonomin. En förut- sättning för att öka tillväxten är en hög sysselsättningsnivå och ett bra skatteunderlag. En ökad tillväxt, som är hållbar, kräver en samhällsorganisation som tar vara på de krafter som driver tillväxten. Det behövs en förmåga på nationell, regional och lokal nivå att med helhetsperspektiv hantera utvecklingsfrågor över sektorsgränser.

Landstinget ska med sitt ansvar för hälso- och sjukvården och för andra regionala uppgifter – inte minst kollektivtrafi k – aktivt medverka i arbetet för en miljömässigt hållbar ut- veckling och tillväxt i regionen. (Se även sid 33 Det regionala uppdraget)

17 Hälsans betydelse för individens och samhällets ekonomiska utveckling (Folkhälsoinstitutet 2007).

(15)

Strategisk plan 2013-2015 | Perspektivet – Medborgare

Kollektivtrafi ken – ett naturligt val vid resor

Ansvarsområde: Trafi knämnden

Landstinget utgör sedan 1 januari 2012 regional kollektivtrafi k- myndighet och har därmed tagit över ansvaret för all allmän kollektivtrafi k i länet, såväl ekonomiskt som verksamhets mässigt.

Ambitionen är att kollektivtrafi ken ska vara ett naturligt val för resor i regionen och att kollektivtrafi ken ska öka sin marknadsandel gentemot resor med egen bil. Det främjas också av möjligheten att kombinera kollektivtrafi kresande med att cykla.

En väl utbyggd kollektivtrafi k är kanske den enskilt vikti- gaste faktorn för att knyta samman regionens delar till en helhet som kan fungera som en fl erkärnig stadsregion. Detta skapar i sin tur möjligheter för medborgare att bo där de vill och samtidigt resa till arbete och studier på ett sätt som är långsik- tigt hållbart för miljön. Kollektivtrafi ken ska också knyta ihop regionen med omkringliggande län.

För att utveckla en fl erkärnig stadsregion och knyta ihop regionens ortssystem med kollektivtrafi k behövs en kraftsamling av resurserna där det fi nns stora resandeunderlag. Det innebär att satsningar på tät trafi k i de stora pendlingsstråken och mel- lan de större städerna bör prioriteras. Vidare är det viktigt att upprätthålla möjligheter till daglig arbetspendling mellan regionens geografi skt perifera delar och de centrala delarna. Lands- tinget bör också verka för att turutbudet mellan Östergötland och för medborgarna intressanta orter utanför regionen medger dagligt utbyte för arbete och studier.

Det kan bli aktuellt att diskutera om vissa lågtrafi kerade linjer kan bli mer kostnadseffektiva och kundvänliga om de ersätts av alternativ som anropsstyrd trafi k, eller på initiativ av civilsam- hället, mobil samåkning och byabussar.

Landstinget bör medverka till förbättrade kommunikatio- ner med Stockholm – Mälardalsregionen för bättre möjlig- heter till dagligt utbyte för arbete och studier. Detta sker genom samverkan och samarbete utifrån ”ett hela resan perspektiv”

inom ramen för samarbetet med berörda län i Stockholm – Mä- lardalsregionen – ”En bättre sits”¹⁹.

Kollektivtrafi ken måste uppfattas som ett riktigt alternativ till bilen, ett stabilt och långsiktigt åtagande mot befolkningen och en restid som inte överstiger 1,5 gånger bilresans tid. Det ska vara enkelt och överskådligt att planera och köpa sin resa. Tjänster för planering, köp och information bör utveck- las så att de ger möjlighet till personlig utformning. Likaså är det viktigt att medborgarna/resenärerna inte upplever krångel med biljettsystemen när de korsar länsgränserna i sitt kollektivtrafi kresande.

19 Ett gemensamt och informellt samarbete mellan sju län som arbetar för internationell tillgänglighet, rimlig pendling mellan regionala noder, klimatsmarta, effektiva godstransporter och framkomliga och trafi ksäkra vägar.

Under den kommande treårsperioden står kollektivtrafi ken inför stora utmaningar. Samhällsfi nansieringen av kollektivtrafi ken har gradvis ökat under de senaste tio åren och ligger idag på cirka 60 procent. Målet är att denna trend ska brytas under budgetperioden. Den långsiktiga målsättningen bör vara att nivån för egenfi nansieringen av kollektivtrafi ken återgår till 50 procent. Samtidig fi nns det behov av ytterligare satsningar för att kollektivtrafi ken ska kunna bli ett naturligt förstaval för medborgarna. Det handlar om att fortsätta göra kollektivtrafi ken lättillgänglig, attraktiv och prisvärd.

Vidare fi nns ett antal strategiska frågor som kommer att få stor betydelse för kollektivtrafi kområdet bland annat:

• Avtalet rörande Kustpilen mellan Linköping – Västervik/Kal- mar går ut under 2012.

• Omläggning av trafi ken i västra Östergötland till följd av ny järnväg till Motala våren 2013.

• Flera kommuner diskuterar med Östgötatrafi ken om överta- gande och ökad samordning mellan skolresor, färdtjänst och allmän kollektivtrafi k.

• Sedan tidigare fattade inriktningsbeslut rörande förnyelse- bara bränslen från 2015.

• Behov av utvecklade informations- och kommunikations- system.

• Behov av nya tågfordon under perioden.

Den nya kollektivtrafi klagen öppnar för ett ökat inslag av privata aktörer. Därför behöver ett arbete ske i syfte att möjliggöra fl er utförare av kollektivtrafi k utanför det skattefi nansierade systemet.

(16)

Bra och jämlik hälsa

Ansvarsområde: Hälso- och sjukvårdsnämnden

En bra och jämlik hälsa är en av de viktigaste faktorerna för hållbar tillväxt, utveckling och välfärd. Omvänt fi nns ett samband genom att människors hälsa påverkas positivt av en god ekonomisk utveckling.

Landstinget i Östergötland har tillsammans med Regionförbun- det Östsam och länets kommuner tagit fram en folkhälsopoli- tisk policy 2011-2014. Landstinget i Östergötland ska till- sammans med kommunerna och Regionförbundet Östsam utveckla styrning, kunskaper och metoder i linje med den gemensamma folkhälsopolitiska policyn. Regionförbundet Östsam har, i sin samordnande funktion, tillsatt en politiskt om- rådesansvarig för de folkhälsopolitiska frågorna från 2011.

Det folkhälsopolitiska arbetet i länet utgår från det nationella målet för folkhälsopolitiken – att skapa samhälleliga förutsätt- ningar för en bra hälsa på lika villkor för hela befolkningen²⁰. Hälsa är resultatet av ett komplext samspel mellan många faktorer och aktörer. Ekonomiska, sociala och miljörelaterade förhål- landen i samhället påverkar individens möjligheter att ta ansvar för sin hälsa. Det hälsofrämjande perspektivet ska därför fi nnas med i all samhällsplanering.

Satsningar på sjukdomsförebyggande och hälsofrämjande insatser är viktiga för att uppnå en bra och jämlik hälsa.

Landstinget ska med sin verksamhet bidra till en utveckling som förbättrar hälsan för alla östgötar – oavsett ålder, kön, könsidentitet, sexuell läggning, funktionsnedsättning, religion, etnisk tillhörighet, geografi sk bostadsort och socioekonomiska förutsättningar.

20 Regeringens proposition 2007/08:110 En förnyad folkhälsopolitik.

Landstinget i Östergötland arbetar med tre målgrupper inom det hälsofrämjande området: befolkning, patienter och medar- betare. I ett befolkningsperspektiv ska landstinget bidra med kunskap om bestämningsfaktorer för sjukdom och hälsa. Lands- tinget ska också bedriva hälsofrämjande arbete i samverkan med övriga samhällsaktörer på såväl strukturell som individuell nivå. Syftet är att understödja en god och jämlik hälsoutveck- ling hos invånarna i Östergötland.

När människor drabbas av lättare psykisk ohälsa, som ofta kan vara av psykosomatisk karaktär, har primärvården en viktig roll. Alla vårdcentraler ska ha psykosocial kompetens i form av kuratorer eller psykologer. Vid sidan av det offentliga kan civilsamhället spela en betydelsefull roll i att stärka människor i deras livssituation.

Hälsan grundläggs tidigt. Föräldrarnas möjlighet att ge barnen en god start ska stärkas genom att stöd erbjuds, exempelvis föräldrautbildning. Det påbörjade arbetet med Barnhälsa på vårdcentraler ska fortsätta att utvecklas. Landstinget ska till- sammans med kommunerna, föreningsliv och andra aktörer medverka till att förebygga psykisk och fysisk ohälsa hos barn och ungdom bland annat genom effektiv information om alkohol, narkotika, tobak, sexuellt överförbara infektioner, övervikt och fetma.

Samverkan med skolhälsovård/ elevhälsa ska intensifi eras under budgetperioden för att förbättra barns hälsa. Det är också angeläget att fortsätta utveckla samverkan i form av familjecentraler, ungdomshälsa och Barnahus. Även det påbör- jade arbetet med Barnhälsa ska fortsätta att utvecklas och stan- dardiseras över länet.

Även samverkan för att utveckla insatserna för barn och unga med språkstörningar och stamning respektive neuropsykia- triska funktionsnedsättningar behöver utvecklas under budget- perioden.

(17)

Strategisk plan 2013-2015 | Perspektivet – Medborgare

Tobaksbruk, riskbruk av alkohol, otillräcklig fysisk aktivitet och ohälsosamma matvanor är de levnadsvanor som bidrar mest till den samlade sjukdomsbördan. Landstinget ska integrera hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande synsätt och rutiner i styr- och vårdprocesser i hälso- och sjukvården.

Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyg- gande metoder ska tillämpas. De åtgärder som riktlinjerna redovisar är i grunden alltid någon form av rådgivning eller samtal som kräver att hälso- och sjukvårdspersonalen har ett hälsofrämjande förhållningssätt. Samtalet om levnadsvanor ska vara en stödjande dialog, med lyhördhet för patientens förvänt- ningar och värderingar, med syftet att ge patienterna kunskap, verktyg och stöd i sin hälsoutveckling. Både primär- och spe- cialistvård är viktiga aktörer i detta men även tandvården har en viktig roll, som kan stärkas ytterligare.

Tidig upptäckt av benskörhet (osteoporos) hos framförallt kvin- nor, kan innebära ett väsentligt minskat mänskligt lidande, men också innebära omfattande ekonomiska besparingar för hälso- och sjukvården. Därför bör landstinget utreda förutsättning- arna för att införa ett screeningprogram för osteoporos.

Kulturaktiviteter kan på många sätt vara en hälsofrämjan- de och sjukdomsförebyggande kraft och ett värdefullt kom- plement till rehabilitering och behandling. Kulturupplevelser av olika slag innebär möten mellan människor, och ofta är möten med andra människor viktiga för vårt välbefi nnande generellt.

Framförallt för äldre och ensamma, men även studenter, kan kulturen spela en särskilt viktig roll för välbefi nnandet. Lands- tinget i Östergötland har inlett arbetet Kultur och hälsa i Öster- götland. Projektet vill bygga en plattform för kultur och hälsa i landstinget och uppmuntra människor att utöva kulturaktiviteter som ett led i en ökad hälsoorientering av hälso- och sjukvården.

Satsningar på kulturens betydelse såväl i den förebyggande som rehabiliterande processen inom vården bör fortsätta.

Landstinget ska även främja en positiv hälsoutveckling hos de egna medarbetarna och utveckla hälsofrämjande arbets- platser. Landstinget ska uppnå detta genom att arbeta hälsofräm- jande i organisation, ledar- och medarbetarskap. Det innefattar även stöd till medarbetare avseende rehabilitering, arbetsmiljö, säkerhet, friskvård och livsstil. (Se även sid 35 Perspektivet – MEDARBETARE)

Vid de stora om- och nybyggnationer som pågår och inleds under budgetperioden ska hälsofrämjande miljöer eftersträvas.

Hög tillgänglighet till hälso- och sjukvården

Ansvarsområde: Hälso- och sjukvårdsnämnden

Tillgängligheten till vården har de senaste åren avsevärt förbättrats, men både kan och måste bli ännu bättre. Med- borgarna i Östergötland ska kunna känna trygghet i att få den vård de behöver, när de behöver den. Den långsiktiga ambitionen är att det inte ska fi nnas några vårdköer, men som ett minimum ska ingen patient behöva vänta längre på besök eller behandling än vad vårdgarantin föreskriver. Om vård inte kan ges inom vårdgarantins tidsgränser ska klinikerna erbjuda och

ordna vårdkontakt hos annan vårdgivare eller i annat landsting.

I det arbetet har den fristående vårdlotsen en viktig roll. Även de tillgänglighetskrav som är förknippade med den så kall- lade ”kömiljarden” ska uppfyllas.

Vård i rätt tid är en viktig faktor för att nå ett bra medi- cinskt resultat men också för hur patienten upplever vår- den. Hälso- och sjukvården ska erbjuda en god tillgänglighet i hela vårdkedjan. Landstinget ska därför utöver den nationel- la vårdgarantin ta fram en egen vårdgaranti som omfattar patientens hela vårdprocess. Regionalt cancercentrum sydöst har exempelvis satt upp ett antal löften till patienterna, bland annat att behandling ska ges inom fyra veckor.

Tillgänglighet handlar inte bara om tid. Närheten till vården har också stor betydelse för hur trygga människor känner sig.

Det är därför viktigt att vårdbehoven i möjligaste mån kan tillgodoses i närmiljön vilket också ger mervärde i form av lokal- och personkännedom. Samtidigt är det nödvändigt, både av kostnads- och kompetensskäl, att delar av den specialiserade sjukvården har större upptagningsområden och sker i samverkan över hela landstinget, inom sjukvårdsregionen och ibland även nationellt och internationellt.

God tillgänglighet handlar också om att medborgarna ska ges stöd att söka rätt nivå i hälso- och sjukvården. Patientens väg in i vården och i vården ska underlättas.

Medborgarnas möjligheter att söka råd för egenvård via telefon och Internet genom sjukvårdsrådgivningen (1177 respektive 1177.se) måste bli bättre. Hälso- och sjukvårdens tjänster via nätet ska utvecklas genom att fl er tjänster görs till- gängliga inom ramen för Mina vårdkontakter (till exempel tid- bokning). Tillgängligheten till Mina vårdkontakter och 1177.se ska vara bra för alla, med information på fl era språk, talande webb med mera. Sjukvårdsrådgivningen 1177 ska uppfylla det gemensamma tillgänglighetsmål som överenskommits nationellt – 90 procent besvarade samtal inom 3 minuter.

Det fi nns anledning att inom lämpliga områden ytterligare ut- veckla vård och stöd på distans, så kallad e-hälsa²¹ som kan öka tillgänglighet och minska behovet av resor.

Primärvården är grundpelaren i all hälso- och sjukvård och utgör ofta patientens långsiktiga relation med vården. Den har också en viktig uppgift när det gäller att förebygga ohälsa genom att påverka patientens livsstil till det bättre. Primärvård, liksom tandvård, ska fi nnas etablerad i varje kommun och i varje större tätort. Det är viktigt att den nära vården utvecklar en fl exiblare tillgänglighet vilket är en av ambitionerna med Vårdval Öster- götland. Inom primärvården ska patienterna komma fram per telefon samma dag och erbjudas besök inom högst sju dagar. Väntetiden inom primärvården ska minimeras, särskilt då snabba insatser är medicinskt motiverade. Patienter ska erbjudas kontinuitet till sjukvård och vårdgivare. Detta gäller sär- skilt människor med frekvent och/eller omfattande vårdbehov.

21 Informations- och kommunikationsverktyg som används till förebyggande åt- gärder, diagnos, behandling samt övervakning och styrning av hälsa och livsstil.