Kvalitetsredovisning 2008/2009
Hagaströms skola F-6
Ansvarig rektor
Ingrid Larsson
Innehållsförteckning
1. Inledning 2. Grundfakta
3. System för kvalitetsarbete
4. Föregående års åtgärder för utveckling 5. Obligatoriska områden
5.1 Likabehandlingsplanen 5.2 Elever i behov av särskilt stöd 5.3 Arbetet med genus och jämställdhet 5.4 Elevers inflytande
5.5 Språk- och läsutveckling 6. Skolans egna prioriteringar 7. Kunskaper
8. Sammanställning av åtgärder för utveckling
1. Inledning
Hagaströms skola omfattar förskoleklass, skolår 1-6, grupp för elever med autismspektrumstörning, fritidshem och fritidsklubb.
Hagaströms skola tillhör från och med läsåret 08/09 Valbo skolområde från att tidigare ha tillhört Centrala området.
Läsåret startade med ny rektor.
Ny verksamhet startade också detta läsår då Bumerangen började sin verksamhet på Hagaströms skola. Bumerangen är vår grupp för elever med autismspektrumstörning.
Under höstterminen tillhörde Bumerangen ansvarsmässigt Resursskolorna och dess personal hade rektor för Resursskolorna som närmaste chef. Detta förändrades till vårterminen och grupp och personal hör nu till enheten Hagaströms skola och med skolans rektor som ansvarig för verksamheten , för budget och för personal. Detta känns som en naturlig och riktig
förutsättning.
Läsåret har inneburit ett aktivt arbete kring uppdraget ökad måluppfyllelse för våra barn och elever. Arbetet med utformning av individuella utvecklingsplaner med skriftliga omdömen har varit intensivt under läsåret och medfört en ökad medvetenhet om måluppfyllelsens och styrdokumentens betydelse.
Med utgångspunkt från Medarbetarenkätens resultat 08, kommunens uttalade värdegrund formulerad som kvalitet, bemötande och samarbete samt intentionerna i vårt samverkansavtal FAS har vi bedrivit ett aktivt arbetsmiljöarbete på våra arbetsplatsträffar med målsättningen att åstadkomma en lugnare vardag på Hagaströms skola.
Under läsåret har en skolutvecklingsgrupp bildats och börjat sitt arbete. Gruppen består av rektor, utvecklingsledarna och fackliga företrädarna. Gruppen är initierad av rektor för att ta till vara samlad kompetens och bedriva ett aktivt utvecklingsarbete med fokus framåt för skolan. Här finns potential för ett mycket gott arbete framledes.
2. Grundfakta
Personalresurser enligt SCB statistik 15/10 2008.
Grundskola Antal lärare per 100 elever 2006 2007 2008 Hagaströms skola 6,81 5,70 Gävle kommun 8,4 8,3 8,2
Statistikuppgifterna ger upphov till frågor om inrapporteringen gjorts jämförbar över år och likartat av alla enheter. Felkällor torde finnas.
Kvalitetsredovisning för 2006 saknas på Hagaströms skola.
Personaltätheten blir beroende på budget och viktning relativt låg.
Detta medför en hög arbetsbelastning och kräver en väl strukturerad organisation.
I Medarbetarenkäten 08 redovisas hög arbetsbelastning och arbetsrelaterade besvär som utmärkande faktorer. Samtidigt visar enkäten höga positiva värden för arbetstillfredsställelse, arbetskamrater och medskapande.
Grundskola Andel (%) lärare med pedagogisk högskoleexamen
2006 2007 2008
Hagaströms skola 93 93
Gävle kommun 87 87 88
Hagaströms skola är en väl fungerande enhet med stabil, välutbildad och målmedveten personal.
Hagaströms skola ligger i stadsdelen Hagaström i stadens västra kant, cirka 4 kilometer från Gävle centrum och med atmosfär av ett mindre samhälle. Bebyggelsen består till största delen av radhus och villor. Skolan är vackert belägen och omgiven av skog och ängar.
Hagaströms skola har under läsåret 08/09 omfattat förskoleklass, fritidshem, fritidsklubb, skolår 1-6 samt grupp för elever med autismspektrumstörning.
Barn och elever:
Barn i förskoleklass har varit 54 stycken.
Elevantal har varit ca 196 stycken.
Personal:
Pedagogisk personal har varit
7 förskollärare, 1 förskollärare/lärare, 4 fritidspedagoger, 1 speciallärare, 12 stycken lärare, 1 träslöjdslärare och 1 textillärare. All personal har adekvat utbildning.
Övrig personal består av 1 rektor, 1 skolassistent, 1 elevassistent, 1 vaktmästare och 1 skolsköterska. Sodexo ombesörjer kost och städ.
Lokaler:
All verksamhet är förlagd till skolhuset som är byggt på 50-talet men nyligen utbyggt och totalrustat. Lokalerna är ljusa och trevliga med ny utrustning. Idrott bedrivs i egen idrottssal som ej omfattats av rustning men där golvet nu läggs om. Fritidsklubben drivs i egen regi i skolans lokaler.
3. System för kvalitetsarbete
Vi styrs av nationella mål i skollag och läroplan och av kommunal skolplan samt
verksamhetsplan som finns i Gävle. Vår målsättning är en ökad måluppfyllelse för våra barn och elever.
Målen tydliggörs för våra elever och föräldrar. IUP med skriftliga omdömen och
utvecklingssamtal stärker kvalitetsarbetet. Analys sker av Nationella Prov. Åtgärdsprogram upprättas för elever i behov av stöd. Konferenserna innefattar pedagogisk tid.
Lokalt utformar vi en arbetsplan med utgångspunkt från de åtgärder för utveckling som redovisats i kvalitetsredovisningen. Varje elev ska utveckla tillit till sin egen förmåga och grundlägga det livslånga lärandet.
En modell för kvalitetsarbete som innefattar tertialrapportering utifrån arbetsplanens områden med målbeskrivning, förbättringsåtgärder, lägesbild, analys och åtgärder för utveckling har introducerats och börjat användas. Arbetet har kommit igång och modellen ser ut att kunna utvecklas i arbetslagen.
4. Föregående års åtgärder för utveckling.
Föregående års kvalitetsredovisning innehåller en sammanställning av åtgärder för utveckling om 31 punkter. Dessa har i vår arbetsplan sammanförts under mer övergripande rubriker.
Arbetet har under läsåret varit inriktat mot målskrivningar avseende genus och jämställdhet, likabehandlingsplanen, språkutveckling och elevernas ansvar och inflytande. Bilden av arbetsplanen är att metoderna att nå delmålen är väldigt konkreta och relevanta i förhållande till vad vi vill uppnå. Det känns som att vi kan stå upp för att målen och delmålen efterlevs till stor del. Det har jobbats med många av de metoder som har angivits som arbetsverktyg för att nå målen ute i klasserna. Vi behöver bli bättre på att ta oss tid till att genomföra de metoder som handlar om att personalgruppen ska ges tid och möjlighet till diskussioner och
reflektioner kring förhållningssätt och värderingar och att genomföra konkreta diskussioner kring värdegrunden. Arbetsplanens skrivning om genus och jämställdhet upplevs som den största utmaningen. Området upplevs som svårt att sätta ord på och att ge konkreta förslag på hur man arbetar. I arbetsplanen finns bra metoder att utgå från. Området kommer fortfarande att vara en utmaning att konkretisera under nästa läsår.
5. Obligatoriska områden
5.1 Likabehandlingsplanen
Förutsättningar:
Tidigare Trygghetsplan för Hagaströms skola har använts detta läsår.
Skolan har en trygghetsgrupp bestående av 5 personer.
Skolan har BIG-vuxna och BIG-kompisar.
Arbete i verksamheten:
Trygghetsplanen presenteras i klasserna.
Trygghetsplanen har presenterats och delats ut vid föräldramöten.
Under läsåret har trygghetsgruppen arbetat med revidering av Trygghetsplanen.
Trygghetsgruppen har fått en utbildning i trygghetsarbete i början av höstterminen.
Trygghetsplanen ligger till grund för de ärenden som tas upp i trygghetsgruppen.
Elevrundor ska vara ett obligatoriskt inslag vid arbetslagens möten.
BIG-verksamhet bedrivs av BIG-vuxna och BIG-kompisar.
Fadderverksamhet bedrivs.
”Charlie” används som metod för att arbeta med elevers självkännedom, självkänsla och attityder.
Rastvakter finns vid utevistelse klädda i orange västar för att vara synliga och lättillgängliga.
Resultat:
Den reviderade Trygghets-/Likabehandlingsplanen ska färdigställas och börja användas nästa läsår.
Genom arbetet med självkännedom, självkänsla och attityder har eleverna blivit bättre på att förstå vad kränkande behandling innebär, att lösa konflikter genom samtal och att be vuxna om hjälp vid situationer man inte behärskar.
Trygghetsgruppen har haft få ärenden. Vid de ärenden som funnits har arbetet gett resultat.
Åtgärder för utveckling:
Implementering av reviderad Trygghets-/Likabehandlingsplan.
Utforma nya ordningsregler och arbeta med implementering av dessa.
5.2 Redovisa situationen för elever i behov av särskilt stöd
Förutsättningar:
Elevvårdsteam finns bestående av rektor, speciallärare och skolsköterska.
Elevvårdsarbetet följer en upprättad rutin.
Pedagogiska kartläggningar görs.
Åtgärdsprogram upprättas för elever som berörs av särskilda åtgärder.
Talpedagogstöd finns.
Valbo områdesteam introducerat under vårterminen. Områdesteamet består av yrkesgrupperna specialpedagog, socionom, tal- och språkpedagog.
Områdets elevvårdsteam introducerat under vårterminen. I teamet ingår områdets förskolechefer, rektorer, skolområdeschef, områdesteam, skolhälsovård, konsulent från särskolans resursteam och familjestöd i skolan.
Arbetet i verksamheten:
Fungerande frånvarorapporteringssystem finns. Otillåten frånvaro förekommer ej.
Pedagogiska kartläggningar görs när problem uppmärksammas.
Åtgärdsprogram upprättas, följs upp och utvärderas.
Elevassistenten stöder under dagen några elever i arbetet med hjälp och tillrättaläggande av arbetsuppgifter.
Ny plan för elevvårdsarbetet inom B&U Gävle introducerad under vårterminen.
Andelen elever med annan etnicitet är låg på Hagaströms skola. Ett fåtal elever har modersmålsundervisning.
Arbetet med utformning av IUP med skriftliga omdömen har varit intensivt under läsåret och har lett till en ökad medvetenhet om måluppfyllelse och om styrdokumentens betydelse.
Resultat:
Kvaliteten på utformning av åtgärdsprogram har utvecklats.
Utvecklingssamtal och IUP med skriftliga omdömen har fått en tydligare struktur och det går bättre att följa elevernas måluppfyllelse.
Åtgärder för utveckling:
Ytterligare implementeringsarbete avseende Plan för elevvårdsarbetet inom B&U Gävle ska genomföras. Planen ska vara väl känd av alla pedagoger i verksamheten.
5.3 Arbetet med genus och jämställdhet
Förutsättningar:
I vår arbetsplan 08/09 finns genus och jämställdhet med som ett av våra prioriterade områden.
Mål och delmål har formulerats med utgångspunkt från skrivningen i Lpo 94 om ”alla människors lika värde, jämställdhet mellan kvinnor och män är värden som skolan skall gestalta och förmedla”.
Arbetet i verksamheten:
Metoder beskrivna i arbetsplanen som att delge varandra vad vi gör i de olika
åldersgrupperna, att genomföra aktiviteter som får upp ögonen på både barn och vuxna, tankevändor som ger möjlighet att tänka sig in i hur det motsatta könet tänker och handlar, aktivt arbete med genusperspektivet i media och musik, litteraturläsning som t.ex. Flickornas historia, medvetandegörande av våra olika roller som pojke och flicka, roller och
arbetsfördelning t.ex. i hemmet samt att skapa grupper som motverkar traditionella könsmönster.
Resultat:
Området har setts som en större utmaning än övriga prioriterade områden. Svårigheter kan ligga i att konkretisera och sätta ord på hur man jobbar.
Åtgärder för utveckling:
Området kvarstår som prioriterat område i vår arbetsplan.
Inventering görs av vilka möjligheter vi har att få stöd i vårt fortsatta arbete när genuspedagogerna inte längre finns att tillgå.
5.4 Elevers inflytande
Förutsättningar:
Elevernas ansvar och inflytande är ett prioriterat område i skolans arbetsplan 08/09.
Syftet har varit att öka våra barns och elevers inflytande över sin utveckling och sin undervisning.
Det formella inflytandet fungerar utifrån klassråd och elevråd. Samtliga klasser har elevrådsrepresentanter.
Skolans och vårdnadshavarnas gemensamma ansvar att skapa bästa förutsättningar för barns utveckling och lärande, och att tillsammans utveckla innehåll och verksamhet, tas till vara i föräldrarådet som består av föräldrarådsrepresentanter från samtliga klasser, rektor och lärarrepresentanter.
IUP med skriftliga omdömen har förtydligat vikten av att målen är väl kända av elev och vårdnadshavare.
Behov av förbättringsinsatser konstaterades i Skolinspektionens bedömning 2005 då Elevens val inte anordnades.
Skolans profil är att låta friluftsliv och fysisk aktivitet vara naturliga inslag i den dagliga verksamheten.
Arbetet i verksamheten:
En konkret del av målsättningen att öka barns och elevers inflytande är att klassråd och elevråd ska vara väl fungerande. Klasslärare ansvarar för att klassråd hålls varannan vecka och att ordförande och sekreterare utses varje gång. Elevråd ska hållas 1 gång per månad med ordförande och sekreterare. Dagordning ska finnas. 2 vuxna elevrådsansvariga finns för att medverka till en väl fungerande verksamhet.
Skolan har ett aktivt föräldraråd.
Ett intensivt arbete med IUP och skriftliga omdömen har gett upphov till pedagogiska samtal om målstyrning, målskrivningar, utformning av omdömen, vokabulär, underlag och hur man ökar delaktigheten för elever och vårdnadshavare.
Elevens val finns nu i verksamheten.
Skolans närhet till natur och till idrottsplats skapar goda förutsättningar för profileringen mot friluftsliv och fysisk aktivitet.
Resultat:
Klassråds- och elevrådsverksamheten har utvecklats. Frågorna har oftast haft anknytning till skolmiljön och aktiviteter.
Föräldrarådet har haft regelbundna och protokollförda möten under ledning av en aktiv ordförande.
Diskussioner förs för att åstadkomma ett gemensamt material att använda som underlag för att utforma IUP.
Elevens val finns i timplan, schema och verksamhet.
Profileringen mot friluftsliv och fysisk aktivitet är tydlig i planering och verksamhet.
Åtgärder för utveckling:
Utveckla skolans arbetsformer så att ett aktivt elevinflytande gynnas.
Öka elevernas medvetenhet om sin delaktighet.
5.5 Språk- och läsutveckling
Förutsättningar:
En läsfrämjandeplan finns för Hagaströms skola år 2006-2009.
En tidig medveten språkträning främjar språkutveckling och läsande.
Läsutvecklingsschemat LUS används från förskoleklass t.o.m. klass 6.
Skolverkets diagnosmaterial Nya språket lyfter ska användas i årskurs 1-5.
Skolan har ett tillgängligt och fint bibliotek.
Arbetet i verksamheten:
Med de yngre barnen integreras språklek enligt Bornholmsmodellen.
Läs- och skrivinlärning med datorstöd har använts som metod i årskurs 1.
LUS genomförs och LUS-diagram finns sammanställda.
Nya språket lyfter har börjat användas i klasserna.
Nationella prov i klass 3 och 5. Diagnos i klass 2.
Stödinsatser och åtgärdsprogram utformas.
Boksamtal, presentationer av böcker och dokumentation av läst litteratur görs.
Biblioteket används regelbundet.
Resultat:
LUS och Nya Språket lyfter ger en god kartläggning.
Språk- och läsutvecklingsarbetet följer en väl genomarbetad modell.
Åtgärder för utveckling:
Ny läsfrämjandeplan utformas.
6. Skolans egna prioriteringar utifrån läroplanens uppdrag.
Förutsättningar:
Vi vill låta friluftsliv och fysisk aktivitet vara naturliga inslag i den dagliga verksamheten.
Arbete i verksamheten:
Vårt mål är att ge eleverna en god hälsa genom att vistas ute i naturen.
Lekar och olika friluftsaktiviteter ska lägga grunden till ett bestående intresse för utomhusaktiviteter.
Resultat:
Vi tror att inlärningsförmågan förbättras om barnen har möjlighet till utomhuslek i skogen, upptäckarglädjen växer och förmågan att ta väl vara på vår natur utvecklas.
Åtgärder för utveckling:
Årshjul Friluftsliv ses över och revideras.
7. Kunskaper
Tabell 1.
Andel elever som uppnått målen enligt kursplanerna för år 3 Läsåret 2008/2009
Ämne TOTALT FLICKOR POJKAR
Svenska 26 (31) 11 (11) 15 (20) Matematik 20 (31) 9 (11) 11 (20)
Analys av resultatet:
Måluppfyllelsen måste öka speciellt avseende matematik.
Åtgärdsprogram upprättas för varje enskild elev som ej når målen.
Matematik tas in som prioriterat område i vår arbetsplan och målsättningen är en lika väl inarbetad struktur som den som finns för skriv- och läsutveckling.
Tabell 2.
Andel elever som uppnått målen enligt kursplanerna för år 5 läsåret 2008/09
TOTALT FLICKOR POJKAR
BILD 27 (27) 18 (18) 9 (9)
ENGELSKA 22 (27) 13 (18) 9 (9)
HEM OCH KONSUMENTKUNSKAP 27 (27) 18 (18) 9 (9) IDROTT OCH HÄLSA 27 (27) 18 (18) 9 (9) MATEMATIK 26 (27) 17 (18) 9 (9)
MUSIK 27 (27) 18 (18) 9 (9)
NO ÄMNEN 27 (27) 18 (18) 9 (9)
SO ÄMNEN 27 (27) 18 (18) 9 (9)
SLÖJD 25 (27) 17 (18) 8 (9)
SVENSKA 27 (27) 18 (18) 9 (9)
SVA
TEKNIK 27 (27) 18 (18) 9 (9)
Analys av resultatet:
Det resultat som sticker ut från en annars god profil är engelskan som ligger väsentligt lägre resultatmässigt än övriga ämnen.
Åtgärdsprogram upprättas för de elever som ej når målen.
Engelskan måste särskilt beaktas och prioriteras för stödåtgärder.
Den totala måluppfyllelsen i alla ämnen förutom engelska, matematik och slöjd behöver följas upp. Arbetet med bedömning i andra ämnen än engelska, matematik och svenska kan behöva stärkas och ett områdesövergripande samarbete är önskvärt.
Tabell 3.
Andel elever ( %) som uppnått målen för år 5
Ämne 2006 2007 2008
Svenska/SVA 77 86 100 Engelska 92 89 82 Matematik 86 78 96 Analys av resultatet:
Måluppfyllelsen i svenska och matematik är hög och påvisar att elever och pedagoger arbetar på ett bra sätt.
Måluppfyllelsen i engelska är lägre och en klar försämring jämfört med tidigare år vilket vi måste ta till oss och analysera orsaker och åtgärda.
Elevgruppen uppfattas allmänt som studiemotiverad och välfungerande.
Tabell 4.
Andel elever(%) som uppnått målen enligt kursplanerna för år 9 läsåret 2008/09
TOTALT FLICKOR POJKAR
BILD
ENGELSKA
HEM OCH KONSUMENTKUNSKAP
IDROTT OCH HÄLSA
MODERNA SPRÅK
MATEMATIK
MUSIK
NO ÄMNEN
BIOLOGI
FYSIK
KEMI
SO ÄMNEN
GEOGRAFI
HISTORIA
RELIGIONSKUNSKAP
SAMHÄLLSKUNSKAP
SLÖJD
SVENSKA
SVA
TEKNIK
Tabell 5. Andel elever(%) med behörighet till nationellt program på gymnasieskolan
2007 2008 2009 Flickor
Pojkar Totalt
Tabell 6.
Jämförelse av resultat på ämnesproven och slutbetyget för år 9 våren 2009 Andel elever (%).
Ej uppnått G VG MVG Svenska provbetyg
Svenska slutbetyg Engelska provbetyg Engelska slutbetyg Matematik provbetyg Matematik slutbetyg
7. Sammanställning av åtgärder för utveckling.
Implementering av reviderad Trygghets-/Likabehandlingsplan ska ske vid höstterminens början. All personal ska vara väl förtrogen med planen. Trygghetsgruppen har ett särskilt ansvar för att medverka i processen. Ytterst ansvarig är rektor.
Nya ordningsregler ska utformas och implementeras. Trygghetsgruppen har ett särskilt ansvar för att driva processen. Ytterst ansvarig är rektor.
Implementeringsarbete avseende Plan för elevvårdsarbetet inom B&U ska fortsätta. Planen ska vara väl känd av alla pedagoger i verksamheten. Elevvårdsteamet har ett särskilt ansvar för att medverka till processen. Ytterst ansvarig är rektor. B&U gör utbildningsinsatser.
Arbetet med genus och jämställdhet kvarstår som prioriterat område i vår arbetsplan.
Målskrivning och delmål ses över liksom arbetsmetoder. Ansvariga pedagoger utses.
Inventering görs av vilka möjligheter vi har att hitta ytterligare kompetens och stöd i arbetet.
Att utveckla skolans arbetsformer så att ett aktivt elevinflytande gynnas och elevernas medvetenhet om sin delaktighet ökar. Ansvar åligger alla pedagoger i verksamheten.
Klassråds- och elevrådsverksamhet utvecklas ytterligare, Elevens val förbättras och utvecklingssamtal och IUP med skriftliga omdömen ges en form så att elev och förälder upplever ett jämbördigt trepartssamtal.
Ny läsfrämjandeplan utformas. Ansvariga pedagoger utses.
Årshjul Friluftsliv ses över och revideras. Ansvariga pedagoger utses.
