1
Kvalitetsredovisning 2008/2009
Föräldrakooperativet vid
Testeboå ekonomiska förening
2
Innehållsförteckning: sid.
1. Inledning ………..2
2. Grundfakta ………..2
3. System för kvalitetsarbete ………..4
4. Föreg. års åtgärder för utveckling ………..5
5. Områden som ska kvalitetsredovisas. 5.1 Likabehandlingsplan ………..5
5.2 Barn med annat modersmål än svenska……….6
5.3 Arbetet med genus och jämställdhet ………..7
5.4 Barns inflytande ………..7
5.5 Språk- och läsutveckling ………..8
6 Testebo föräldrakooperativs mål 08/09 ………..8
7 Sammanställning av åtgärder för utveckling………..10
1. Inledning
Testebo Förskola är ett föräldrakooperativ.
Föräldrarna har bestämt den övergripande inriktningen, men är också med och arbetar tillsammans med oss pedagoger under större del av tiden. Föräldrarna är arbetsgivare, arbetskamrater och föräldrar i verksamheten. Detta ger en särskild prägel på förskolan och dess kvalitet.
- Under året har vi arbetat hårt med att bli ett arbetslag, skapa nya dokument (arbetsplan, likabehandlingsplan), samt att hitta ett sätt att peka ut Testebos pedagogiska inriktning.
- Föräldrarnas arbetsinsats har ökats något för att kunna lägga mera
”pedagogtid” där det behövs.
- Vi har blivit mer och mer intresserade av att förbättra verksamheten som vi har utomhus. En av pedagogerna har gått högskolekurs i utomhuspedagogik och även ”Mullekurs”. En annan har gått på Matematik och teknik-dag . Arbetslaget har mycket idéer om hur vi vill utveckla utformningen av gården och verksamheten.
2. Grundfakta
Testebo Föräldrakooperativ styrs av en ekonomisk förening.
Föreningen väljer en styrelse som har yttersta ansvaret. Föräldrarna delas in i olika grupper som har olika uppgifter i föreningen;
samordnargrupp, fixargrupp och verksamhetsråd.
3 Kooperativet ligger på Strömsbrovägen i Strömsbro norr om Gävle.
Huset är ett före detta flerfamiljshus som har byggts om för att passa förskolans behov. Det finns en avdelning. Huset består av åtta rum i två plan, så det finns gott om utrymme för barnen att dela upp sig på.
Vi har en stor gård med diverse lekredskap och planteringar. Det är nära till buss, bad, grönområden, lekplatser och pulkabackar.
Testebo har under året haft 19 inskrivna barn
Förskola Antal inskrivna barn per årsarbetare I förskolan
2006 2007 2008
Testebo
föräldrakooperativ 5.1 5,1 5,4 (4,7)
Gävle kommun 5,1 5,4 5,6
Kommentar: siffra inom parentes är antal barn/vuxen när föräldrar arbetar.
Förskola Antal barn per avdelning I förskolan
2006 2007 2008
Testebo
föräldrakooperativ 18 18 19
Gävle Kommun 16,5 15,8
Kommentar: Förskolan består av endast en avdelning
Förskola Andel i % årsarbetare med pedagogisk högskoleutbildning
2006 2007 2008
Testebo föräldrakooperativ
66,6 66,6 66,6
Gävle Kommun 64 63
Övrig personal: Kock 0,75 föräldrarinsats 0,5. Testebo har ingen förskolechef/föreståndare. Ansvaret är uppdelat i tre
4 samordnarfunktioner som pedagogerna har; Ekonomi, Pedagogiskt/personalansvar och Arbetsmiljö/drift.
3. System för kvalitetsarbete Planeringsdagar
28-29/8-08: Två dagar för att planera och strukturera upp det kommande året. Vi utvärderade vårterminen 08.
Stor del av tiden ägnade vi åt att arbeta fram innehållet i den nya Arbetsplanen som ska gälla för Testebo.
Vi planerade tema för 08/09; årstider 7/1: utvärdering av ht-08
Övrig planering under året
Varje vecka:
Gemensam finplanering av den pedagogiska verksamheten. Personalen har också egen planering 2tim/vecka, där planering, samordnaruppdrag och reflektionstid ska ingå.
Var tredje vecka:
Personalkonferens på kvällstid 3 tim: Vi utvärderar, reflekterar, kommenterar, samtalar kring barnen och blickar framåt. Visst praktiskt arbete måste också få plats, såsom arbete med portfolio, m.m.
En gång per månad:
Styrelsemöte: Föreningens styrelse, där en representant för personalen ingår, diskuterar och tar beslut om aktuella frågor.
Två gånger per termin:
Stormöte: Representanter för alla familjer, plus delar av personalgruppen deltar. Beslut från styrelsemötet rapporteras. Varje förälder får komma till tals och berätta om hur de upplever att deras barn har det just nu på Testebo. Avstämning med de olika
”föräldragrupperna”.
En gång per termin:
Utvecklingssamtal med föräldrar där barnens individuella utvecklingsplaner utvärderas och nya strävansmål sätts upp.
5
Årligen:
På våren får alla familjer en enkät för utvärdering. Vi har använt oss av Fortbildning ab ”Hur bra är vår förskola?” Efter föräldrasynpunkter på enkätens utformning, ska vi titta på andra typer av enkäter. Detta för att få fram en som bättre passar föräldrakooperativ, där ju föräldrar är en stor del av verksamheten. ”Hur utvärderar vi kvaliteten på föräldrarnas arbete?”
Utvecklingssamtal med personal hålls av
”personalmännen”(föräldrarepresentanter). Där kan vi personal utvärdera vår egen insats under året, och lämna synpunkter inför nästa år.
Dokument som styr verksamheten: Lpfö-98, Arbetsplan för Testebo, och Likabehandlingsplan.
4. Föregående års åtgärder för utveckling
– Vi har försökt att tänka ”bättre måluppfyllelse”. När vi planerade temats olika delar, så gick vi igenom varför vi hade just detta tema och hur vi skulle kunna märka på barnen att vi arbetade med årstiderna.
Vi har ännu inte utvärderat arbetet med de individuella utvecklingsplanerna för varje barn.
– Arbete med Genus. Det har hänt en hel del på Genusfronten! Vi har läst litteratur, varit på föreläsning, läst tidningsartiklar tillsammans med föräldrarna och haft tema Genus på stormöte. Vi har försökt att låta det vi har lärt oss synas i verksamheten, men det är ett långsiktigt arbete som ännu inte riktigt gått att ”mäta” resultat på.
– Arbetsplanen har blivit färdig! Vi har ”stött och blött” och kommit fram till vad vi vill stå för. Alla föräldrar har fått varsitt ex. av arbetsplanen – Trygghetsplanen är ännu inte omarbetad.
– Föräldraenkäten har vi tittat på. Där kunde vi konstatera att föräldrarna var rörande ense om att de inte kan så mycket om våra mål.
Något som vi har försökt råda bot på med information om Lpfö98 och vår egen arbetsplan som nu har delats ut.
5. Områden som ska kvalitetsredovisas 5.1 Likabehandlingsplanen
Förutsättningar:
Under föregående år färdigställde vi vår likabehandlingsplan.
6 Arbetet i verksamheten: Vi har arbetat mycket med barnen utifrån målet Normer och Värden Lpfö98
Testebos barngrupp har tidvis delats in i två grupper; 4-5 åringar och 1- 3 åringar. I den äldre gruppen har vi arbetat mycket med ”livskunskap”;
olika övningar och lekar för att stärka självkänslan. Vi har också haft många samarbetsövningar. Barnen har även tränat på att säga
”uppåtpuffar”(saker om varandra som mottagaren blir glad av att höra!) Någon eller flera övningar har vi haft dagligen.
De yngre barnen har sjungit, haft ”Bamsegymnastik” och lekt mycket lekar tillsammans.
– Vi har haft barnmassage, vilket har varit mycket uppskattat!
– Vi har försökt att hitta sätt för att uppmärksamma och lyfta fram alla barn.
– Vi vuxna har varit aktiva med att bekräfta och sätta ord på känslor.
– Vi har varit noga med att reda ut konflikter.
Resultat: Barnen har lärt känna varandra mycket bra! De har alla blivit bekräftade av varandra och mer medvetna om att vi alla har både goda och dåliga sidor som måste respekteras. De fick redskap att använda sig av när det blir konflikter.
Alla barn har blivit en mycket bra barngrupp tillsammans!
Åtgärder för utveckling: Att komma ihåg att Revidera/följa upp likabehandlingsplanen.
5.2 Barn med annat modersmål än svenska:
Förutsättningar:
Vi har haft fyra barn med annat modersmål än svenska.
Arbetet i verksamheten: Vi har visat intresse för deras språk. Två av barnen har varit yngre och har inte haft ett så bra svenskt ordförråd. Vi har tagit hjälp av äldre syskon som har hjälpt oss att översätta.
Resultat: Vi vuxna och barnen i gruppen har lärt oss en hel del nya ord! De övriga barnen tilltalar sina finska kamrater med ord på finska.
Åtgärder för utveckling: Vi behöver bli bättre på att t.ex. prata om och ta reda på saker om deras språk och land; kanske ta föräldrarna till hjälp.
7
5.3 Arbetet med genus och jämställdhet
Förutsättningar: Vid kvalitetsinspektionen i februari 2008 fick vi påpekanden om att vi behöver arbeta mer med Genusfrågor.
Arbetet i verksamheten: Vi har under året läst litteratur och diskuterat på personalkonferenser. Tillsammans med de andra föräldrakooperativen ordnades en föreläsning med en Genuspedagog. Där fick vi en del nya insikter, mycket kände vi dock igen.
På stormöte med föräldrarna har vi också diskuterat tidningsartiklar som alla hade läst. Vi resonerade oss fram till vilka egenskaper, (oavsett kön!), vi vill att barnen ska utveckla, och som vi ska hjälpas åt att lägga grund till hos barnen.
Resultat: Vi vuxna, även föräldrarna hoppas vi, har blivit mer medvetna om vårt sätt att bemöta barnen. Vi försöker välja böcker, lekar och material till barnen utan alltför mycket könstillhörighet. Vi tänker också på att stötta flickorna att våga använda det som förut var pojkarnas favoritleksaker och tvärtom.
Åtgärder för utveckling: Arbetet går vidare! Vi har kommit en bra bit på väg, men samhällsbilden är en stark kraft att kämpa emot; reklam, klädutbud, mediabilden av flickor och pojkar o.s.v. Efter ”boktips” från Genuspedagogerna på kommunen har vi köpt in litteratur som vi läser. Där finns också övningar/lekar att använda i barngruppen för att stärka barnen och oss själva. Det kommer vi att göra.
5.4 Barns och elevers inflytande:
Förutsättningar: ”I förskolan läggs grunden till att barnen ska förstå vad demokrati är. Barnens sociala utveckling förutsätter att de allt efter förmåga får ta ansvar för sina egna handlingar och för miljön i förskolan. De behov och intressen som barnen själva på olika sätt ger uttryck för bör ligga till grund för utformningen av miljön och planeringen av den pedagogiska verksamheten.” Lpfö-98
Arbetet i verksamheten: Vi tänker på att lyssna på, och respektera våra barn i varje möte. De har inflytande över sin vardag bl.a. i leken; de kan välja fritt vad de vill göra under en stor del av dagen. Vi varvar med våra planerade aktiviteter, där vi också lyssnar in önskemål från barnen. Vi påminner också barnen om att de ska lyssna på varandra.
Åtgärder för utveckling: När vi börjar vår fortbildning i pedagogisk dokumentation, kommer vi förhoppningsvis få fler ”verktyg” att använda oss av för att ge barnen ytterligare inflytande över sin vardag.
8
5.5 Språk- och läsutveckling
Arbetet i verksamheten: De äldre barnen, 4-5 åringarna, har haft egen samling 2-3 dagar i veckan. Vi har arbetat med ”Bornholmsmodellen” (Ett språkutvecklingsprogram baserat på lek). Då har vi lyssnat på ljud, lekt med rim och ramsor, bildat meningar som vi sen delat upp i ord. Orden har vi sedan delat upp i stavelser som vi har klappat tillsammans.
Alla barn deltar i samling varje dag där vi bl.a. sjunger (vi använder oss ofta av sångpåsar), tränar att lyssna på varandra, och att kunna känna igen sitt namn som ordbild. Vi har använt oss av sångpåsar, där barnen är mycket aktiva när föremålen visas!
Vi läser också sagor varje dag.
Resultat:
Barnen älskar att leka med språket! De rimmar, sjunger och pratar oavbrutet! De flesta barn har ett utmärkt ordförråd. De yngsta utvecklar sitt språk från dag till dag.Mål för Testebo föräldrakooperativ
Normer och värden
Förutsättningar:
När nu barnen ska ingå i många olika sociala sammanhang och kraven på dem ökar, så känns det viktigare än någonsin att barnen blir medvetna om hur man känner igen sina och sina kamraters olika förmågor och goda egenskaper.
Ett av målen vi vill satsa på i vår arbetsplan är att vi vill ge barnen
”ansvarskänsla och social handlingsberedskap för att grundlägga solidaritet och tolerans” Lpfö98
Föräldrarna och vi vill att barnen ska känna sig trygga med vilka de är och att de ska vara bra kamrater med varandra.
Arbetet i verksamheten:
Testebos barngrupp har tidvis delats in i två grupper; 4-5 åringar och 1- 3 åringar. I den äldre gruppen har vi arbetat mycket med ”livskunskap”;
9 olika övningar och lekar för att stärka självkänsla. Vi har också haft många samarbetsövningar. Barnen har även tränat på att säga
”uppåtpuffar”(saker om varandra som mottagaren blir glad av att höra!) Någon eller flera övningar har vi haft dagligen!
Vi har haft barnmassage, vilket har varit mycket uppskattat!
Vi har försökt att hitta sätt för att uppmärksamma och lyfta fram alla barn.
Vi vuxna har varit aktiva med att bekräfta och sätta ord på känslor.
Vi har varit noga med att reda ut konflikter.
Resultat:
De äldre barnen har lärt känna varandra mycket bra! De har alla blivit bekräftade av varandra och mer medvetna om att
vi alla har både
goda och dåliga sidor som måste respekteras. De fick redskap att använda sig av när det blev konflikter.
Alla barn har blivit en mycket bra barngrupp tillsammans! De yngre barnen har lärt sig av de äldre. Vi tror att massage och samarbetsövningar har gjort mycket, för vi kan se att barnen är lugnare och mer varsamma om varandra.
Åtgärder för utveckling:
Att fortsätta med samarbetsövningar, massage och att stärka självkänslan känns som en självklar väg att gå för att barngruppen ska bli harmonisk.
Natur och miljö
Förutsättningar:
Hela arbetslaget är mycket intresserat av att vara ute. Även detta har vi lyft fram i vår arbetsplan.
En av pedagogerna har gått högskolekurs i utomhuspedagogik och även
”Mullekurs”. En annan har varit på Matematik och teknikdagar. Det vi har lärt oss vill vi använda oss av för att utveckla utomhusvistelsen för barnen.
Arbetet i verksamheten:
10 Under utomhuspedagogikkursen pågick ett projekt som gick ut på att hitta på mera roliga saker att göra ute på vår gård. Vi ville också göra barnen medvetna om naturens olika skiftningar under året på flera sätt.
Vi valde att ha tema årstider som skulle pågå under hela året.
Vi vuxna har varit mer noga med att vara ”medupptäckare” när barnen ser växter, djur och småkryp ute. Vi har tagit ut material som böcker, luppar, förstoringsglas och roliga lekar och övningar som man kan göra ute. Vi ”visade på” och frågade mycket. Vi arbetade med bild och experiment; ”vad flyter och vad sjunker”? ”vad händer med is i olika vattentemperaturer?”
”om man skriker, så hoppar sanden på ballongtrumman”!
Vi satte frön av olika sorter och såg att en del frön blev till enorma solrosor och andra inte blev någonting alls. Vi satte potatis som vi nu njuter av till lunchen.
Resultat:
Vi vuxna ser saker på ett nytt sätt ute. Barnen blev mer ivriga i sitt sökande ute, när de fick ett annat gensvar från oss vuxna! De ställde frågor som vi tillsammans sökte svar på och utvecklade på så sätt vår artkunskap och vår känsla för att vi ska vara rädda om naturen och det som lever där, samt att det är roligt att vara ute!
Åtgärder för utveckling:
Vi behöver köpa in bättre litteratur för att lättare kunna ta reda på vad vi ser ute.
Gården behöver utrustas med olika saker som gör det roligare och lättare att arbeta med fler av läroplansmålen ute. T.ex. teknik.
Genus Se ovan
7. Sammanställning av åtgärder för utveckling:
Vi vill bli bättre på att utvärdera! På våra personalkonferenser under nästa år lägger vi in mer tid för löpande utvärdering av våra mål. Eventuellt försöker vi också att få en halv dag på slutet av varje termin för att utvärdera och reflektera, samt att ha nya tankar inför nästkommande termin. Att använda ”årshjulet”.
Eftersom vi ska gå utbildning i pedagogisk dokumentation ska arbetet med detta förhoppningsvis underlättas.
11
Att öka barnens inflytande över sin vardag. Vi ska också se till att barnen kan ta aktiv del i våra utvärderingar, t.ex. genom intervjuer.
Vi vill fortsätta att utvecklas som arbetslag. En del av vår planeringsdag i höst ägnas åt det.
Vi har många önskemål om hur vi ska kunna fixa i ordning vår förskolegård. Vi vill arbeta mer med pedagogiken utomhus, försöka få in så många av läroplansmålen som möjligt i arbetet utomhus med barnen.
Trygghetsplanen ska iordningställas.
Att planera in hur vi bäst uppmärksammar att flera av våra barn har annat modersmål än svenska.
12
13
