72 unga om partsmodellen

(1)

TCO Granskar nr 1 2015

72 unga om partsmodellen

TCO frågade unga opinionsbildare om deras kunskap och syn på den svenska partsmodellen. Här redovisas och diskuteras svaren.

Unga opinionsbildares svar om

den svenska partsmodellen

(2)

Kontakt

TCO Per Karlberg per.karlberg@tco.se

(3)

Innehållsförteckning

72 unga om partsmodellen 4

Bakgrund 4

Sammanfattning 4

Unga opinionsbildares syn på partsmodellen 5

Om undersökningen 9

Enkätens resultat 10

12. Öppen fråga Vad anser du om den svenska modellens framtid? 16

Novus effektmätning 19

TCO 21

(4)

72 unga om partsmodellen

I samband med lanseringen av listan Framtidens 99 Mäktigaste ställdes ett antal frågor om kunskap och syn på partsmodellen. I denna rapport redovisas och diskuteras svaren.

Bakgrund

Tisdagen den 10 februari offentliggjorde TCO listan över Framtidens 99 Mäktig- aste. En lista över de unga opinionsbildare som idag bedöms ha störst inflytande i framtiden. Listan är en del i TCOs kunskapsuppbyggande om och opinions- bildande för partsmodellen. Andra delar i TCOs arbete är filmerna Like a Swede och Business Like a Swede och hemsidan www.likeaswede.se. Syftet med inform- ationsarbetet är att uppmärksamma unga opinionsbildare på fördelarna med den svenska partsmodellen, få dem att gilla den och försvara att arbetsmarknadens parter genom kollektivavtal tar ansvar snarare än att Riksdagen gör det med detaljreglerande lag.

Sammanfattning

Bland de 72 framtida makthavare som svarat på enkäten finns en stor kunskap och uppslutning kring den svenska partsmodellen. Möjligen är en positiv effekt av arrangemanget Framtidens 99 Mäktigaste och denna enkät att en del av de unga framtida makthavarna har läst på innan de svarat. Detta är på många sätt glädjande eftersom enkäten i sig på så sätt har bidragit till att fördjupa kunskapen om partsmodellen hos målgruppen.

Om sambandet mellan kunskap och attityd går från kunskap till attityd eller från attityd till kunskap kan den här rapporten inte avgöra. Men ett samband finns. Och det finns indikationer – även om urvalet är litet – på att kunskapen om partsmodellen påverkar inställningen till lagstiftning om minimilöner. Ju bättre information respondenterna uppger att de har om modellen desto mer negativa är de till lagstiftning. Detta stöds också av att stödet för modellen är mindre starkt gruppen unga akademiker som kan antas vara lite mindre välin- formerade om den svenska partsmodellen.

Säkert är att TCO har en god grund att stå på i arbetet med att fortsätta infor- mera om modellen.

Den svenska modellens kärnidé – att parterna förhandlar med varandra istäl- let för att riksdagen stiftar lagar – står sig stark bland de framtida makthavarna. De flesta som svarat på enkäten är emot att riksdagen stiftar lagar om minimilöner, ändrar turordningsreglerna i LAS eller förbjuder sympatiåtgär- der och inför ett proportionalitetskrav i konflikträtten. När det gäller frågan om

Den svenska modellen är bra och har en ljus framtid så länge vi är tydliga med vad den innebär och det finns en kunskap om den.

Den behöver moderniseras för att passa en modern ekonomi.

Vi har haft större utveckling (tekniskt, ekonomiskt, migrat- ionsmässigt) de senaste decen- nierna än under 100 år av in- dustriell revolution - dags för ett nytt Saltsjöbadsavtal!

(5)

att lagstifta om rätt till heltid är det däremot annorlunda. Majoriteten av de till- frågade framtida makthavarna är negativa till att parterna ska ha beslutanderät- ten över frågan om rätt till heltid och vill istället att riksdagen beslutar i frågan.

Unga opinionsbildares syn på partsmodellen

Ett litet – men viktigt urval

Det är få som svarat på enkäten (72 personer) och det är därför inte möjligt att dra några säkra slutsatser av undersökningen. Däremot bedömer TCO att det är intressant att se vad dessa 72 personer svarat. De svarande är företrädare för de politiska partierna, fackföreningsrörelsen, näringslivet och andra opinionsbildare och är en viktig del av Sveriges framtida makthavare. Bland dem som har svarat på enkäten är det något fler som var med på listan över de 99 framtida makthavarna än som inte var med. Det finns en chans att de som hamnade på 99-listan är mer positiva i sin grundinställning till TCO och partsmodellen.

För att relativisera de 72 unga opinionsbildarnas svar jämförs de emellanåt i denna rapport med svaren i den effektmätning i den sekundära målgruppen (unga akademiker) av hela informationsinsatsen som TCO köpt av Novus, för lite mer info om den undersökningen se

(6)

Novus effektmätning nedan.

De flesta känner till den svenska partsmodellen

Många av de svarande har en mycket hög eller ganska hög kännedom om den svenska partsmodellen. Endast tre svarar att de inte hade någon kännedom alls.

Av dem som fanns med på listan över de 99 framtida makthavarna uppgav en något högre andel att de känner till partsmodellen än bland dem som inte fanns med på listan. Motsvarande siffra bland den sekundära målgruppen, unga akademiker, är 18 %. Det är en god siffra men som förväntat anser många fler av de unga opinionsbildarna sig ha god kännedom.

I princip samtliga respondenter kunde uppge vad den svenska partsmodellen är för något. Sannolikt har de som kom till evenemanget eller bestämt sig för att svara på enkäten försökt sätta sig in i vad den svenska modellen är – åtminstone på ett översiktligt plan.

Många är positivt inställda till partsmodellen – särskilt de med högre kunskap.

Mer än hälften av de svarande (37 personer) uppger att de i huvudsak är positiva till den svenska partsmodellen. Tjugosju (27) personer svarar att de är ”mest positiv men också något negativ”. Tre (3) respondenter är varken positiva eller negativa. Bara en är ”mest negativ men också något positiv” och ingen uppger sig vara i huvudsak negativ till modellen. Det är färre bland de unga akademikerna, cirka sju av tio, som svarat i Novus undersökning som är positiva. Men det är fler indifferenta och fler negativa.

Bland respondenterna finns det med andra ord en stark koppling mellan känne- domen om den svenska modellen och inställningen till modellen. De som uppger att de har ganska eller mycket god kännedom om partsmodellen är betydligt mer positiva till modellen (57 procent positiva) än de som har ingen eller ingen sär- skilt god kännedom om modellen (25 procent positiva).

Figur 2

Figur 2 och Figur 2, ovan, visar att de respondenter som har god kännedom om partsmodellen är också mer positivt inställda till modellen och tvärtom.

Respondenter med Inte särskilt god eller ingen kännedom:

Jag är i huvudsak positiv

Jag är mest positiv men också något negativ Jag är varken positiv eller negativ Jag är mest negativ men också något positiv Respondenter med ganska eller mycket

god kännedom:

Jag är mest positiv men också något negativ Jag är mest negativ men också något positiv Vet ej

Figur 1

(7)

Stor uppslutning kring partsmodellens positiva effekter

När respondenterna fått frågan hur partsmodellen påverkar arbetslivet svarar de allra flesta att effekterna är positiva. Sju av tio respondenter menar att partsmodellen skapar en bättre stämning på arbetsplatserna eftersom man känner gemensamt ansvar. Åtta av tio respondenter håller med om påståendet att den svenska partsmodellen gör att företagen fattar bättre beslut eftersom det sker i samråd med facket, att det är lönsamt för företag då det skapar arbetsfred på arbetsmarknaden samt att modellen bidrar till att skapa moderna arbetsplatser där de anställda trivs. Och hela nio av tio respondenter instämmer i påståendet att modellen ger bra villkor för de anställda vilket leder till bra resultat för arbetsgivaren samt att den bidrar till positiva resultat för det svenska arbetslivet och för arbetstagare.

De unga akademikerna svarar liknande i Novus undersökning men det är en mindre andel som är positiva (50 – 70 %). Det betyder att de unga opinionsbildarna har en starkare uppslutning kring partsmodellens positiva effekter än de unga akademikerna.

Man bör observera att respondenterna inte har fått ta ställning till negativt lad- dade påståenden, och därför bör man inte dra några slutsatser från denna fråga.

Nio av tio vill, troligen, att den svenska modellen fortsätter att utvecklas

Nio av tio respondenter instämmer i påståendet att den svenska partsmodellen inte är självklar och för att fortsatt vara framgångsrika måste arbetsgivare och fack samarbeta.

I vilka lägen skulle man anse modellen vara självklar och att parterna inte skulle samarbeta? Här kan respondenterna haft svårt att uppfatta ett motsatsförhål- lande. Det går att uppfatta svaren som att respondenterna fattar och vill att modellen utvecklas av parterna tillsammans och inte var för sig.

Få vill att Riksdagen ska sätta minimilöner

Det finns ett stöd för påståendet att det är parterna och inte lagstiftaren som ska besluta om lägstalöner. Men en respondent instämmer helt och hållet och 11 respondenter (var sjätte) instämmer delvis i påståendet att "Riksdagen borde lagstifta om minimilöner istället för att arbetsmarknadens parter kommer överens om det.".

Bland de tolv respondenter som uppgav att de inte har så stor kännedom om partsmodellen uppger nästan hälften (fem respondenter) att de kan tänka sig att lagstadga om minimilöner. Bland dem som uppgett att de har en god kännedom om partsmodellen (flertalet respondenter) är däremot motståndet kompakt mot att lagstadga om minimilöner.

… För mig innebär det att det är legitimt att göra in- gripanden i systemet om det inte kan garantera goda för- utsättningar för de som är beroende av det.

… Politiken ska inte lägga sig i. Behöver bli mer flexibel för att få bättre rörlighet.

(8)

Svaren i denna fråga visar att det i just den här målgruppen finns ett starkt stöd för en av grundbultarna i den svenska partsmodellen – nämligen rätten för parterna och inte lagstiftaren – att besluta om lägstalöner. Det finns alltså ett starkt stöd för att inte gå den ”kontinentala vägen” och genom lagstiftning införa mini- milöner.

Varannan vill lagstifta om rätt till heltid

I frågan om rätt till heltid är majoriteten av de tillfrågade negativa till att parterna ska ha beslutanderätten över frågan om rätt till heltid. I denna fråga svarar fler än hälften (9+28 av 68 svar) att de instämmer helt och hållet eller delvis att riksdagen bör lagstifta om rätt till heltid. En ganska stor minoritet (9+19 av 68) svarar att de inte instämmer särskilt eller inte alls. Det är fem som avstått från att svara och 3 som svarat, Vet ej. Sambandet mellan stöd för den svenska partsmodellen och stödet för att Riksdagen ska lagstifta om rätten till deltid framgår av Figur 3, nedan. Ju fler som stödjer desto högre ”pyramid”.

Figur 3

Här är det tydligt att det finns en klyfta inom målgruppen. Många som är positiva till partsmodellen är också positiva till att lagstifta om rätt till heltid, något som inte är i linje med modellen. Denna inkonsekvens innebär en pedagogisk utmaning för dem som försvarar och vill utveckla partsmodellen

Turordningsreglerna fortsatt starkt stöd

I frågan om riksdagen bör ändra i turordningsreglerna i LAS i stället för arbetsmarknadens parter är en majoritet (sex av tio) av de svarande emot. Sambandet mellan dem som är positiva till partsmodellen och motstånd mot att riksdagen rör LAS sammanfaller i det här fallet tämligen mycket.

Att en stor del av respondenterna är negativa till påståendet om att riksdagen bör ändra turordningsreglerna visar att det finns ett starkt stöd hos de framtida

(9)

makthavarna för att låta parterna ansvara för LAS. Frågan kan dock ha uppfat- tats som något otydlig, eftersom respondenterna kan ha uppfattat det som att man kan välja mellan att ändra lagen eller ändra LAS via parterna.

Inget stöd för förbud mot sympatiåtgärder

En stor majoritet av respondenterna (sju av tio) instämmer inte i påståendet att Riksdagen borde ”förbjuda sympatiåtgärder och införa ett proportionalitetskrav i konflikträtten.".

Detta är inget förvånande resultat förutsatt att de flesta respondenter förstår vad en sympatiåtgärd är. Det en risk att en del respondenter inte har förstått vad proportionalitetskrav i konflikträtten betyder.

Öppna svar om partsmodellen

Bilden av modellen skiljer sig åt mellan respondenterna, men generellt sett en positiv bild av den som en viktig del av en konkurrenskraftig och socialt hållbar arbetsmarknad. Många tar upp de fackliga utmaningarna, att arbeta med lö- neskillnader och jämställdhet på arbetsplatsen, att partsmodellen tydligare be- höver gå i linje med det arbetet samt att modellen behöver moderniseras i takt med arbetsmarknaden. Alla öppna svar redovisas under 12. Öppen fråga Vad anser du om den svenska modellens framtid?, sida 16.

Om undersökningen

Rapporten är skriven av TCO. Reformklubben har gjort bakgrundsanalys och korskörningar av siffermaterialet.

Enkäten skapades i Questbacks programvara Easyresearch. De trettio första svaren samlades in på Ipad: s under eventet Framtidens 99 Mäktigaste på kvällen den 10 februari 2015 av fältpersonal från Reformklubben. De som stod på en bruttolista identifierades som unga opinionsbildare och som inte svarat på enkä- ten på eventet eller inte var där fick en länk mailade till sig den 12 februari. En- käten stängdes fredagen den 20 februari utan att någon påminnelse gått ut. En- käten och dess svar redovisas nedan. Tabellerna nedan bygger på 72 svar.

(10)

Enkätens resultat

44 28

Är du på TCOs lista över Framtidens 99 Mäktigaste?

Ja Nej

27

33 9

3

Vilken kännedom har du om

”Den svenska partsmodellen”?

Mycket god kännedom

Ganska god kännedom

Inte särskilt god kännedom

Ingen kännedom alls

(11)

3 1 1

66 1

Vilken av följande tror du är en beskrivning på "Den svenska

partsmodellen"?

[Inget svar]

Det är en beteckning för den svenska

konsensuskulturen

Det är en beteckning för svensk detaljhandel

Det är facken och

arbetsgivarorganisationern a som gör upp om

villkoren för arbete i Sverige

Vet ej

2

37

1 27

3 2

Vilken är din allmänna inställning till "den svenska

partsmodellen"?

[Inget svar]

Jag är mest negativ men också något positiv Jag är mest positiv men också något negativ Jag är varken positiv eller negativ

Vet ej

(12)

3 3 3 3

31 32 29

35

25 23 21

25

11 12 15

7

1

2 2 3 2

0% 20% 40% 60% 80% 100%

… att företagen fattar bättre beslut eftersom det sker i samråd med facket

… att det är lönsamt för företag då det skapar arbetsfred på arbetsmarknaden

… att det skapar en bättre stämning på arbetsplatserna eftersom man känner

gemensamt ansvar

… att det ger bra villkor för de anställda vilket leder till bra resultat för

arbetsgivaren

I vilken grad anser du att den svenska partsmodellen...

[Inget svar] I mycket hög grad I ganska hög grad I ganska liten grad Inte alls Vet ej

3 3

37 27

26 26

3 13

3 3

0% 20% 40% 60% 80% 100%

… bidrar till positiva resultat för det svenska arbetslivet för arbetstagare

... bidrar till att skapa moderna arbetsplatser där de anställda trivs

Upplever du att den svenska partsmodellen...

[Inget svar] I mycket hög grad I ganska hög grad I ganska liten grad Inte alls Vet ej

(13)

5

41 20

4 2

I vilken grad instämmer du i följande påstående: "Den svenska

partsmodellen är inte självklar.

För att fortsatt vara framgångsrika måste

arbetsgivare och fack samarbeta."

[Inget svar]

Instämmer helt och hållet Instämmer delvis Instämmer inte särskilt Vet ej

(14)

5 1

11

15 37

3

Hur mycket instämmer du i påståendet: "Riksdagen borde lagstifta om minimilöner istället för att arbetsmarknadens parter

kommer överens om det."

[Inget svar]

Instämmer helt och hållet Instämmer delvis Instämmer inte särskilt Instämmer inte alls Vet ej

4

9

9 28 19

3

Hur mycket instämmer du i påståendet: "Riksdagen borde lagstifta om rätt till heltid istället

för att arbetsmarknadens parter kommer överens om det."

[Inget svar]

(15)

Antal respondenter: 72 5

12

9

21 19

6

Hur mycket instämmer du i påståendet: "Riksdagen borde

ändra i turordningsreglerna i LAS istället för att

arbetsmarknadens parter kommer överens om det."

[Inget svar]

6 6

8

14 32

6

Hur mycket instämmer du i påståendet: "Riksdagen borde

förbjuda sympatiåtgärder och införa ett proportionalitetskrav i

konflikträtten."

[Inget svar]

(16)

12. Öppen fråga Vad anser du om den svenska mo- dellens framtid?

Jag anser att ni klart vinklar vad "svenska modellen" är.

Den saknar perspektivet arbetslös-arbetstagare. Uppressade löner och rigida an- ställningsvillkor skapar utanförskap. Men parismodellen är viktig för stabilite- ten!

Den svenska modellen går en ljus framtid till mötes!

Den är beroende av nytänkande och innovativa fackförbund och arbetsgivare som också känner och tar ett ansvar för egenföretagare, studenter och personer med svagast ställning på arbetsmarknaden.

Den kan inte tas för given. Det behövs hög och jämnhög organiseringsgrad för båda parter för att modellen ska fungera, där framförallt den fackliga sidan idag har en stor utmaning. Samtidigt tror jag få saker är viktigare för framtidens arbetsmarknad, produktivitet, jämlikhet, jämställdhet och integration än att just partimodellen är stark. Och dynamisk.

Jag är optimistisk.

Exportera den!

Bra grepp med filmerna!

Den svenska modellen behöver gå hand i hand med arbetet för jämställda löner och ett arbetsliv fritt från diskriminering! Medlingsinstitutet måste få direktiv att verka för jämställda löner eftersom det inte är ett problem som arbetsmarknadens parter ensamma kan lösa.

Det är väldigt viktigt att den svenska modellen fortsätter att vara stark då arbets- rätten inte ger ett omfattande skydd för arbetstagare. Det är viktigt att facken är

31

25 10

1 2 1 1

1

0 5 10 15 20 25 30 35

2015-02-10 2015-02-11 2015-02-12 2015-02-13 2015-02-14 2015-02-15 2015-02-16 2015-02-17 2015-02-18 2015-02-19 2015-02-20 2015-02-21 2015-02-22 2015-02-23

Antal svarande under perioden 72 personer

(17)

tydliga med vad de gör för nytta så att framtidens arbetstagare fortsätter att en- gagera sig fackligt!

Coool Mycket god!

Står inför stora utmaningar i och med globalisering, automatisering och ökade migrationsströmmar. Förmodligen krävs mer flexibilitet tex.

Hyfsat god men förutsätter att politiken fullt ut respekterar den och att med- lemstalen upprätthålls.

Den behöver moderniseras för att passa en modern ekonomi. Vi har haft större utveckling (tekniskt, ekonomiskt, migrationsmässigt) de senaste decennierna än under 100 år av industriell revolution - dags för ett nytt Saltsjöbadsavtal!

Att den är beroende av att parterna kan ta ett större ansvar även för dem utanför arbetsmarknaden.

själva modellen och idén är tidlös, den är ett måste för att vi ska kunna utveckla friska, arbetsplatser som i sin tur är utvecklande för anställda "like a swede".

Den svenska modellen är bra och har en ljus framtid så länge vi är tydliga med vad den innebär och det finns en kunskap om den.

Jag menar att den svenska modellen bör innebära att arbetsmarknadens parter gör upp om villkoren på arbetsmarknaden utifrån de ramar som samhället sät- ter. För mig innebär det att det är legitimt att göra ingripanden i systemet om det inte kan garantera goda förutsättningar för de som är beroende av det. Jag tror att modellens framtid är god så länge den är progressiv och solidarisk. Jag tycker det är oroande att det finns sådana svårigheter att hantera till exempel omotive- rade löneskillnader mellan branscher och inte minst könsbaserade och andra diskriminerande löneskillnader. Det finns en oroande segmentering mellan olika branscher, istället för en solidarisk rörelse. Förhållandena och förutsättning för framgångsrik förhandling på olika områden kan leda till strukturella problem om de inte medlas. På detta måste parterna finna en lösning.

Jag är i huvudsak positiv, men det finns nackdelar. Ett exempel är ansvarsutkrä- vandet. Om vi tar frågan om jämställda löner, så är den och betraktas som en po- litisk fråga. Men lönerna sätts av arbetsmarknadens parter, där det inte finns po- litiker frånsett den offentliga sektorn.

Jag hoppas att de respektive inblandade parterna förstår storheten i denna modell och dess värde som bygger på en gemensam omsorg. Med trygga anställ- ningar och klara tydliga besked på arbetsplatsen oavsett om det är positiva eller negativa besked så kan arbetstagarna känna trygghet och tillit till arbetsgivaren.

Det resulterar i bättre resultat. Upptäcker arbetarna brister eller felaktigheter eller andra lösningar på ett problem så funkar oftast dialogerna fram till en lös- ning oerhört mycket bättre än på de platser där förtroendet saknas parterna emellan. Jag har tidigare arbetat som arbetsmiljölärare varav jag är helt överty- gad om detta sedan jag träffat människor både i arbetsgivarroller och i arbetsta- garroller. Lyssnat och stämt av deras ståndpunkter och tankar. Det har gjort mig

(18)

än mer övertygad om att den bästa PR ett företag kan ha är gratis - en nöjd per- sonal!

I grunden bra. Politiken ska inte lägga sig i. Behöver bli mer flexibel för att få bättre rörlighet.

Jag tror att den svenska modellen kommer att fortsätta vara en framgångssaga för relationerna på svensk arbetsmarknad.

Starkt hotad

Anser att det är viktigt att den svenska modellen följer utvecklingen på arbetsmarknaden. Arbetsmarknaden utvecklas snabbt och har förändrats drastiskt de senaste decennierna. För att den svenska modellen fortsatt ska ha såväl folkligt som politiskt stöd så krävs att den moderniseras i takt med förändringarna på arbetsmarknaden. En del fackförbund har missat detta, vilket jag tror är anled- ningen till medlemstapp och att människor ifrågasätter nyttan av ett medlem- skap. I grunden är det bra att villkor beslutas av parterna själva och inte av riks- dagspolitiker. Krävs dock en stor förståelse för varandra och respektive sidas villkor och förutsättningar. TCO känns som ett bra exempel. Stefan Löfvéns pragmatism inom Metall också. Såna exempel banar väg för en fortsatt fram- gångsrik svensk modell.

Den borde anpassas till tillväxtföretag/startups.

Min uppfattning är att den svenska modellen tvingar arbetsgivare och fack att mötas, se varandra i ögonen och komma fram till något som funkar för båda.

Detta är viktigt för att skapa en konkurrenskraftig och socialt hållbar arbetsmarknad.

Den är god.

Arbetstagare måste få en större roll på bekostnad av facken.

Hyfsad, men arbetsmarknaden behöver reformer i liberal riktning.

Jag vet inte riktigt...

Att den behöver värnas och tydligare kopplas till det viktiga arbetet med jäm- ställdhet och välfärd.

(19)

Novus effektmätning

TCO har också mätt informationsinsatsens effektivitet i den sekundära målgrup- pen, unga akademiker. Undersökningen är beställd av TCO och genomförd av Novus. Syftet är att undersöka unga akademikers kännedom och inställning av den svenska partsmodellen. En kommunikationsinsats via framförallt en video har genomförts mellan för- och eftertestet. En kontrollundersökning har också genomförts bland allmänheten för att se om målgruppen skiljer sig från allmän- heten. Undersökningen gjordes veckan före att filmen släpptes och tre veckor ef- ter. De personer som ingick i företestet fick inte inbjudan till eftertestet, dvs ingen överlappning fanns. Respondenterna är ett slumpmässigt urval av unga akademiker har dragits ur Novus Sverigepanel. Undersökningsresultatet har vik- tats för att kompensera skillnader i svarsfrekvenser när det gäller kön, ålder och geografi. Datainsamling: CAWI, dvs webbintervjuer.

(20)

(21)

TCO

TCO är en facklig centralorganisation som har 14 medlemsförbund med

tillsammans 1,3 miljoner medlemmar. Därav är 60 000 studerandemedlemmar i något av fackförbunden inom TCO.

Bland TCO-förbundens medlemmar finns många olika yrkesgrupper, allt från civilekonomer, jurister, civilingenjörer och statsvetare till socionomer, lärare, sjuksköterskor, poliser och skådespelare. TCO är den fackliga central-

organisation vars förbund organiserar flest akademiker.

TCO-förbunden finns inom alla områden på arbetsmarknaden, inom såväl privat och offentlig sektor som inom tjänste- och tillverkningsindustrin. Fackförbunden har stora kunskaper och lång erfarenhet av de spelregler som gäller mellan anställda och arbetsgivare.

Vill du veta mer? Gå in på www.tco.se

(22)

Tjänstemännens centralorganisation Linnégatan 14, 114 94 Stockholm Tel 08-782 91 00, tco.se