Banläggning
Val av kontrollpunkter
Presentationen utgår från boken Banläggning
som togs fram 1994 och som reviderats 2006
och 2016.
Kontrollens uppgift
• Kontrollen är avslutningen på en orienteringssträcka och utgångspunkten för en ny
• Banans olika sträckor är skapar tillsammans en helhet, en hel bana
• En bra bana innehåller en blandning av olika typer av sträckor, kontrollpunkter och orienteringsmoment
• Omväxling skapar utmaning för deltagaren och orienteringen blir roligare
• Kontrollen har betydelse för banans svårighetsgrad.
Grön bana, kontrollerna och placering
tydlig kontrollpunkt och tydlig placering av kontrollskärmen
Vit bana, kontrollerna och placering
tydlig kontrollpunkt och tydlig placering av kontrollskärmen
En vit bana för sprint kan också bli svår om placeringen av kontrollskärmen är dold på andra sidan häcken. På utsidan av häcken blir kontrollplaceringen tydligare.
Vit bana, kontrollerna och placering
tydlig kontrollpunkt och tydlig placering av kontrollskärmen
Tänk på att höjden på växtligheten kan variera mycket beroende på årstiden. En annan tid på året kan kontrollskärmen skymmas av hög växtlighet.
Kontrollskärmen är placerad i en sänka som inte ska
förekomma på en vit bana. I det här fallet hade det varit bättre att använda branten som kontrollpunkt.
Vit bana, kontrollerna och placering
tydlig kontrollpunkt och tydlig placering av kontrollskärmen
Dolda kontrollskärmar får inte förekomma på vit bana!
På kartan redovisas en brant men i terrängen kan branten av vissa tolkas som en stor sten.
Tydliga kontrollpunkter
Tydliga kontrollpunkter
På ett annat ställe är det tvärtom. Kontrollpunkten är en stor sten men den kan tolkas som en brant. I viss typ av terräng kan det vara svårt att avgöra vad som är vad. På bilderna är det samma kontrollpunkt från två olika håll
Tydliga kontrollpunkter
Här är det omöjligt att klart ange vilken brant som avses vid kontroll 2 och vilken punkthöjd som avses vid kontroll 3. Vid kontroll 2 ska man välja en annan kontrollpunkt, exempelvis stenen.
Vid kontroll 3 kan man välja en annan kontrollpunkt eller någon av de yttersta punkthöjderna.
Via kartan ska deltagaren direkt kunna leta upp rätt terrängföremål eller del av terrängföremålet.
Tydliga kontrollpunkter
Möjligheten att upptäcka kontrollskärmen får aldrig bli slumpartad. Andra deltagare ska inte kunna se kontrollen enbart på grund av andra stämplande deltagare.
Tydliga kontrollpunkter
Kontrollskärmen sitter nere i gropen och går inte att se för deltagarna.
När en deltagare stämplar vid kontrollen kan andra deltagare se var kontrollen är. Ett slumpmoment har uppstått.
Kontrollskärmen sitter synlig i kanten på gropen. Den är lika synlig oavsett om någon deltagare är där eller inte. Sportslig rättvisa har uppnåtts.
Spetsig vinkel
Spetsig vinkel kan uppstå på olika sätt.
Här finns ingen spetsig vinkel i banans utformning. Däremot uppstår en spetsig vinkel eftersom alla deltagare kommer att välja att vända tillbaka samma väg som de kom. Spetsig vinkel kan också bildas när flera klasser utnyttjar samma kontroll men med motsatta in- och utlöpningsriktningar.
Spetsig vinkel kan ge ett slumpmoment.
Spetsig vinkel
En kort avledningssträcka tar bort den spetsiga vinkeln. Dessutom blir sträckan till kontroll 4 intressantare med ytterligare vägvalsalternativ.
Korsande sträckor
I en tidigare version av banan låg kontroll 22 i princip under strecket mot kontroll 13. Efter diskussion med bankontrollanten flyttades kontroll 22 för att undvika eventuella slumpmoment. Vid tävlingen hade deltagarna
kartbyte vid kontroll 16. De visste alltså inte hur den avslutande delen såg ut, men om en sent startande deltagare sett en tidigare startande stämpla vid kontroll 22 skulle ett onödigt slumpmoment ha kunnat uppstå.
Exemplet är från SM lång 2015, H 21.
