Översiktlig miljöteknisk undersökning (pdf)

(1)

frida.strand@afry.com

Datum

2020-07-03

Projekt-ID

780841

Tegelbruket – översiktlig miljöteknisk

markundersökning inkl. grundvattenprovtagning på fastigheterna Bogesund 1:329, Bogesund 1:86 m.fl., Ulricehamns kommun

- Etapp 1 och 2

(2)

PM

780841 Tegelbruket - Översiktlig Miljöteknisk markundersökning, Bogesund 1:329, Bogesund 1:86 m.fl.

X:\1-prj\SE\780841 - Ulricehamn Tegelbruket 400279\04_Leverans\Slutrapport till kund

Sida 1 (24)

Innehållsförteckning

1 Inledning ... 3

1.1 Bakgrund och syfte... 3

2 Områdesbeskrivning ... 3

2.1 Geologi ... 5

2.2 Grund- och ytvatten ... 6

2.3 Skyddsobjekt ... 7

3 Verksamhetshistorik och tidigare undersökningar ... 8

3.1 Historisk inventering ... 8

3.2 Tidigare undersökningar ... 9

4 Branschspecifika föroreningar ... 9

5 Genomförande ... 10

5.1 Jord ... 10

5.2 Asfalt ... 11

5.3 Grundvatten ... 11

5.4 Avvikelser från provtagningsplan ... 11

5.4.1 Etapp 1 ... 11

5.4.2 Etapp 2 ... 12

5.5 Analyser... 12

6 Jämförvärden ... 13

6.1 Jord ... 13

6.2 Asfalt ... 14

6.3 Grundvatten ... 14

6.4 Mätbart åtgärdsmål ... 14

7 Resultat ... 15

7.1 Fältobservationer ... 15

7.1.1 Etapp 1 ... 15

7.1.2 Etapp 2 ... 16

7.2 Inmätning grundvatten ... 18

7.3 Analysresultat ... 20

7.3.1 Jord ... 20

7.3.2 Asfalt ... 20

7.3.3 Grundvatten ... 21

8 Föroreningssituation ... 21

9 Slutsats och rekommendationer ... 23

(3)

Bilaga 2b – Fältprotokoll, jord etapp 2 Bilaga 2c – Fältprotokoll, grundvatten

Bilaga 3a – Jämförelsetabell, analysresultat jord

Bilaga 3b – Jämförelsetabell, analysresultat grundvatten

Bilaga 4 – Analysrapporter (original)

(4)

PM

Sida 3 (24)

1 Inledning

1.1 Bakgrund och syfte

Ulricehamns kommun arbetar med upprättande av ny detaljplan inom en central del, kallad Tegelbruket, av Ulricehamn. Detaljplanen syftar till ändrad markanvändning från industri- till bostadsändamål. I samband med detaljplanearbetet har AFRY (juridiskt namn ÅF Infrastructure AB) fått i uppdrag av Samhällsbyggnadsavdelningen i Ulricehamns kommun (beställare) att utföra en översiktlig miljöteknisk markundersökning.

Föreliggande översiktliga markundersökning har i detta skede fokuserat på de

fastigheter som omfattas av aktuellt detaljplaneområde och som ej tidigare undersökts av annan konsult inför ändring av markanvändning.

Undersökningen har utförts i två etapper där etapp 1 utfördes i februari 2020 och etapp 2 i juni 2020. Föreliggande rapport är en sammanslagen redovisning från de båda etapperna.

Syftet med föreliggande miljöteknisk markundersökning är att utreda

föroreningssituationen inom fastigheterna inför förändrad markanvändning, om eventuella behov av särskild hantering av förorenad jord och/eller grundvatten finns eller om ytterligare åtgärder krävs inom fastigheten inför ändrad markanvändning.

Resultaten från den miljötekniska markundersökningen kan sedan ligga till grund för rekommendationer om eventuella ytterligare undersökningar eller åtgärder och erforderliga anmälningar inför entreprenadstart.

2 Områdesbeskrivning

Aktuellt område för pågående planarbete och föreliggande undersökning (etapp 1 och etapp 2) utgörs enligt uppgift från beställaren av fastigheterna; Björnen 6, Bogesund 1:86, Bogesund 1:92, Bogesund 1:93, Bogesund 1:329, Daltorp 7, Daltorp 8, Daltorp 9, Daltorp 11, Daltorp 13, Tegelbruket 2, Tegelbruket 5, Tegelbruket 6, Tegelbruket 8, Tegelbruket 10, Tegelbruket 11, Tegelbruket 13 samt Tegelbruket 15. Fastigheterna ligger inom ett större industriområde, kallat Tegelbruket, i centrala Ulricehamn. I anslutning till det aktuella området ligger flertalet industrifastigheter. Öster, väster och söder om området återfinns bostäder, figur 1 och 2.

Ån Ätran återfinns i direkt anslutning till det aktuella områdets norra del och har sitt utlopp i sjön Åsunden, ca 400 meter öster om undersökningsområdet. Ca 100 meter nordväst om fastigheten Bogesund 1:329 återfinns även Lillsjön. Topografin i området är relativt flack.

Området, kallat Tegelbruket, har en historia och kontinuitet som hantverks- och fabriksområde. I området finns en blandning av bostäder, industri och hantverk.

Ytorna inom undersökningsområdet är till största delen hårdgjorda (asfalterade) men

delar av dem utgörs av grusade ytor. Inom undersökningsområdet finns flertalet

byggnader.

(5)

Figur 1. Översiktsbild över Ulricehamn. Aktuellt detaljplaneområde ses

ungefärligt markerad med röd figur. © Lantmäteriet Medgivande R50086180_200001

(6)

PM

Sida 5 (24)

Figur 2. Flygfoto med aktuellt detaljplanområde (sammanfallande med undersökningsområdet) ungefärligt markerad med gul streckad figur. © Lantmäteriet Medgivande R50086180_200001

2.1 Geologi

Enligt SGU:s (Sveriges Geologiska Undersökning) kartvisare för jordarter skala 1:25 000 – 1:1 000 000 består de naturligt avsatta jordarterna inom det aktuella

detaljplaneområdet, tillika undersökningsområdet, samt dess närhet av sandiga svämsediment (rosa med vita mönster) och glacial lera (gult). Söder och nordöst om undersökningsområdet återfinns isälvssediment (grönt) och i öster återfinns sandig morän (ljusblått med vita mönster), se figur 3. Inom aktuella fastigheter är det troligt att det även förekommer fyllnadsmaterial, speciellt i anslutning till tekniska

installationer.

(7)

Figur 3. Utdrag ur SGU:s kartdatabas för jordarter skala 1:25 000 – 1:1 000 000.

Detaljplaneområdets ungefärliga läge är inringat i svartGula områden illustrerar utbredning av glacial lera och ljusrosa områden med vita mönster illustrerar områden med sandiga

svämsediment. Ljusblåa områden med vita mönster illustrerar områden med sandig morän. Grön färg markerar områden med isälvssediment. Det aktuella detaljplaneområdet illustreras av heldragen polygon..Källa: www.sgu.se

2.2 Grund- och ytvatten

Uttagsmöjligheterna av grundvatten ur berggrunden anses vara tämligen goda enligt SGU:s grundvattenkarta, med en kapacitet mellan 1-5 l/s (ca 80-400 m3/d). På grund av närheten till sjön Åsunden som ingår i Ätrans delavrinningsområde bedöms

grundvattnets strömningsriktning vara främst väst/sydvästlig, i riktning mot sjön. Det är dock inte utrett i detalj och lokala variationer kan förekomma speciellt inom

bebyggda områden där ledningsgravar etc. troligen förekommer.

Inga brunnar finns dokumenterade inom undersökningsområdet enligt SGU:s

brunnsarkiv. Ett flertal energibrunnar samt en brunn med okänd användning finns

dokumenterade öster om undersökningsområdet, se figur 4. Det sker dock ej något

dricksvattenuttag ur energibrunnar. Det går inte att utesluta att brunnar som ej är

registrerade i brunnsarkivet kan påträffas inom fastigheterna.

(8)

PM

Sida 7 (24)

Figur 4.Utdrag ur SGU:s brunnsarkiv. Flertalet energibrunnar (markerade med gröna och blå kvadrater) samt en brunn med okänd användning (grön cirkel) är lokaliserade öster om aktuellt detaljplaneområde . Källa: www.sgu.se

2.3 Skyddsobjekt

Enligt Naturvårdsverkets kartverktyg ”Skyddad Natur” ligger det aktuella området inom Ulricehamn vattenskyddsområde för grundvatten, se figur 5.

Sjön Åsunden är klassad som riksintresse för naturvård.

Ätran är inte klassad som särskilt skyddsvärd men då den rinner i närheten av området kan påverkan från potentiella föroreningar på fastigheterna inte uteslutas.

Grupper som kan komma att exponeras för eventuella föroreningar är huvudsakligen

framtida boende på området och övriga människor som tillfälligt vistas på fastigheten

(yrkesverksamma och besökare). Då planerad markanvändning är bostäder kommer

människor vistas dagligen på området och därmed föreligger risk för exponering av

potentiella föroreningar.

(9)

Figur 5. Utdrag ur Naturvårdsverkets kartverktyg ”Skyddad Natur”. Utbredningen av Ulricehamns vattenskyddsområde är markerat i blått. Aktuellt undersökningsområde är ungefärligt markerat med svart figur. Källa: Naturvårdsverket, Skyddad Natur,

www.skyddadnatur.naturvardsverket.se

3 Verksamhetshistorik och tidigare undersökningar

3.1 Historisk inventering

En enklare miljöhistorisk inventering av fastigheterna inom och i anslutning till det nya detaljplanerområdet utfördes i samband med att provtagningsplanen

¹

inför etapp 2 togs fram för att bättre kunna bedöma undersökningsbehovet inom området. I den historiska inventeringen framkom det att på flertalet av de aktuella fastigheterna bedrivits verksamhet i form av drivmedelshantering, verkstäder, åkeri och uppställningsytor.

Inom aktuellt undersökningsområde finns ett flertal fastigheter där objekt har

identifierats som potentiellt förorenade områden i Länsstyrelsen EBH-stöd på grund av att bl.a. drivmedelshantering, ytbehandling av trä, bilvårdsanläggning, verkstad samt åkerier. I anslutning till undersökningsområdet finns ytterligare fastigheter där objekt har registrerats i EBH-stödet vilka kan vara av intresse för eventuella

markföroreningar inom undersökningsområdet då spridning av eventuella föroreningar

inte kan uteslutas. Öster om Boråsvägen finns ytterligare ett antal objekt som är

registrerade i EBH-stödet, dessa objekt är inte med i föreliggande utredning.

(10)

PM

Sida 9 (24)

3.2 Tidigare undersökningar

Inom aktuellt undersökningsområde har flertalet undersökningar, miljökontroller och efterbehandlingsåtgärder utförts sedan början på 2000-talet.

De föroreningar som har påträffats i området är främst petroleumkolväten och

PAH:er. Påträffade föroreningar har delvis sanerats ned till nuvarande markanvändning vilket motsvarar MKM.

För mer information gällande de tidigare undersökningar, resultat m.m. se upprättad provtagningsplan inkl. miljöhistorisk inventering

²

.

4 Branschspecifika föroreningar

Naturvårdsverket har upprättat en branschlista för identifiering och inventering av potentiellt förorenade områden. Branschlistan innehåller branschnamn,

branschkommentar, branschklass (BKL), branschspecifika föroreningar och övrig kommentar och andra relaterade föroreningar som kan påträffas vid undersökning och provtagning av dessa områden

³

.

Fyllnadsmaterial

I fyllnadsmaterial av okänt ursprung påträffas ofta metaller av alla olika slag. Många gånger finns även förhöjda halter av polycykliska aromatiska kolväten (PAH), vars ursprung inte sällan är från tjärasfalt eller ofullständigt förbränt organiskt material.

Om fyllnadsmaterialet innehåller äldre rivningsmaterial är det inte ovanligt att det förekommer polyklorerade bifenyler (PCB). PCB kan även ha spridits från äldre byggnader med PCB-fogar. Fyllnadsmaterialet kan även innehålla andra typer av petroleumkolväten.

Verkstad/Drivmedelshantering

De föroreningar som kan förekomma inom områden där verkstadsindustri eller drivmedelshantering skett är ofta petroleumbaserade. Petroleumkolväten kan indelas itvå huvudgrupper: alifatiska kolväten och aromatiska kolväten. Petroleumkolväten kännetecknas av en minskande flyktighet och vattenlöslighet samt en ökande förmåga att bindas till organiskt material med stigande antal kolatomer. Generellt har

aromatiska kolväten högre vattenlöslighet och sämre förmåga att bindas till organiskt material än alifatiska kolväten, vilket gör dem mer mobila. Övriga ämnen som kan påträffas i närheten till verkstäder är lösningsmedel, smörjmedel, rostskyddsmedel, avfettningsmedel och olika tungmetaller.

Asfalt

I asfalt lagd före 1973 användes stenkolstjära som bindemedel, vilket innehåller polycykliska aromatiska kolväten (PAH).

Övrigt

Det finns även äldre byggnader på området vilket innebär att det kan föreligga risk för föroreningar i byggnadsmaterialet, främst PCB som kan ha spridits till marken.

Namnet Tegelbruket antyder att det i området har bedrivits tegelbruk. Några uppgifter om detta har inte kunnat erhållas från kommunens diarie. Risker för markföroreningar från tegelbruk kan bl.a. utgöras av föroreningar från eldning av förbränningsugnarna.

Ugnarna eldades i antingen med stenkol och senare tid med olja.

2 AFRY, 2020. Tegelbruket - Provtagningsplan för översiktlig miljöteknisk markundersökning inkl.

grundvattenprovtagning på fastigheten Bogesund 1:329, Bogesund 1:86 m.fl., Ulricehamns kommun, 2020-05- 28

3 Naturvårdsverket, 2020. Branschlistan (2020)

(11)

Länsstyrelsens kartdatabas för potentiellt förorenade områden. Det gäller identifierade men ej riskklassade områden på fastigheterna Daltorp 13, Björnen 6 och Bogesund 1:329, samt område med stor risk (riskklass 2) på Bogesund 1:329.

Innan fältarbetet för etapp 2 påbörjades kommunicerades och godkändes en historisk inventering samt provtagningsplan

⁴

av beställare och tillsynsmyndigheten. Etapp 2 omfattade utvalda fastigheter inom det aktuella detaljplaneområdet som ej tidigare undersökts av annan konsult inför förändrad markanvändning och bedöms komplettera etapp 1.

Arbetena följer Naturvårdverkets rapporter 4310, 4311, 4918, 5976 och Svenska Geotekniska Föreningens rapport 2:2013 i tillämpliga delar.

5.1 Jord

Provtagning av jord i etapp 1 genomfördes 2020-02-11 av personal från AFRY.

Provtagningen omfattade provtagning av jord i 10 punkter. Jordprov i samtliga av provpunkterna är uttagna genom skruvborrning med hjälp av en geoteknisk

borrbandvagn ned till maximalt fyra meter under markytan (m.u.my.), med undantag för provpunkt 20MP14 där maximalt djup var sex m.u.my.

Provtagning av jord i etapp 2 genomfördes 2020-06-15 och 2020-06-16 av personal från AFRY. Provtagningen omfattade provtagning av jord i 16 punkter. Jordprov i samtliga av provpunkterna är uttagna genom skruvborrning med hjälp av en geoteknisk borrbandvagn ned till generellt två m.u.my. och något djupare i utvalda punkter.

Totalt uttogs 142 jordprover från 26 provpunkter. Prover uttogs generellt som dubbla samlingsprov varje halvmeter eller anpassades efter jordart. Uttagna jordprover insamlades i diffusionstäta plastpåsar och förvarades mörkt och svalt i fält och under efterföljande transporter.

Fältanalys

Okulär jordartsbestämning och mätning av lättflyktiga organiska kolväten med fotojoniseringsdetektor (PID) genomfördes i varje provpunkt. Metoden är att betrakta som indikativ och används främst som beslutsunderlag för urval av prover till analys på laboratorium.

Laboratorieanalys

Totalt skickade 43 jordprover in för analys till laboratorium med ackreditering för valda

analyspaket (Eurofins Environment AB). Övriga uttagna jordprover sparades i kylrum

för att möjliggöra eventuell kompletterande analys.

(12)

PM

Sida 11 (24)

5.2 Asfalt

Prov på asfalt uttogs i etapp 1 från provpunkterna 20MP11, 20MP07, 20AF02MP, 20MP12, 20MP08 och 20MP09 i samband med jordprovtagning för att utreda förekomst av stenkolstjära.

Prov på asfalt uttogs i etapp 2 från provpunkterna 20AF05, 20AF07, 20AF08, 20AF13, 20AF15 och 20AF16 i samband med jordprovtagning för att utreda förekomst av stenkolstjära.

Under fältbesöken noterades inga okulära eller luktmässiga avvikelser.

Totalt skickades åtta asfaltsprov in för analys till ackrediterat laboratorium (Eurofins Environment AB) för analys med avseende på PAH-16. Asfaltsproven krossades och maldes innan analys. Övriga uttagna asfaltprov sparades för att möjliggöra eventuell kompletterande analys.

5.3 Grundvatten

I tre av provpunkterna där skruvprovtagning genomfördes i etapp 1 installerades grundvattenrör (20MP10, 20MP12 och 20MP14). Filter installerades på 3,0-4,0 m.u.my. i samtliga provpunkter. Renspumpning utfördes samma dag som

installationen. Provtagning av grundvatten utfördes efter omsättning med hjälp av en peristaltisk pump. Innan provtagning, som utfördes 2020- 02-13 av personal från AFRY, mättes grundvattennivån i rören med hjälp av ett ljudlod.

Provtagning av grundvatten i etapp 2 utfördes efter omsättning med hjälp av en peristaltisk pump i två, tidigare installerade, rör (20MP10 och 20MP12). Innan provtagning, som utfördes 2020-06-16 av personal från AFRY, mättes

grundvattennivån i rören med hjälp av ett ljudlod.

Proven uttogs i av laboratorium erhållna provtagningskärl och förvarades mörkt och svalt i fält och under efterföljande transporter.

För mer detaljerad information om installationsdjup, fältobservationer och provtagning se fältprotokoll i Bilaga 2a-c.

5.4 Avvikelser från provtagningsplan

5.4.1 Etapp 1

Inför etapp 1 upprättades en enklare borrplan i samråd med beställaren. Inga avsteg

från denna gjordes.

(13)

där misstanke om förekomst av PCB med avseende på byggnadernas ålder uppstod.

• Provpunkterna 20AF01, 20AF02, 20AF03, 20AF04, 20AF11, 20AF13 läge justerades något till följd av interferens med ledningar och tekniska installationer, dock kvarstår provpunkternas syfte.

• I provpunkt 20AF10 påträffades berg eller block vid 1,5 m.u.my. därav kunde ej önskat djup om 2,0 meter uppnås.

5.5 Analyser

Se tabell 1 och tabell 2 för fördelning av analyspaket mellan proverna avseende jord, asfalt och grundvatten.

Tabell 1. Fördelning av analyspaket för jord- och asfaltsprov uttagna inom ramen för aktuell undersökning.

Prov/Analys (m.u.my.)

Etapp Medium MTOT_Hg* PCB TOC PAH-16

20AF01MP (0,6-1,0) 1 Jord x

20AF01MP (1,5-2,2) 1 Jord x

20AF02MP (0-0,5) 1 Jord x

20AF02MP (1,0-1,5) 1 Jord x

20AF02MP (3,0-3,7) 1 Jord X

20MP07 (1,0-1,5) 1 Jord X

20MP07 (2,0-2,5) 1 Jord X

20MP08 (0,4-1,0) 1 Jord X

20MP09 (0,5-1,0) 1 Jord X

20MP09 (1,5-2,0) 1 Jord X

20MP10 (0-0,5) 1 Jord X

20MP10 (2,0-2,5) 1 Jord X

20MP11 (,5-0,9) 1 Jord X

20MP11 (1,5-2,0) 1 Jord X

20MP12 (0,5-1,0) 1 Jord X

20MP12 (2,5-3,0) 1 Jord X

20MP13 (0,5-1,0) 1 Jord X

20MP13 (1,5-2,2) 1 Jord X

20MP14 (1,0-1,5) 1 Jord X

20MP14 (1,9-2,5) 1 Jord X

20AF01 (0-0,3) 2 Jord X

20AF02 (0,5-1,0) 2 Jord X X X

20AF03 (0-0,5) 2 Jord X X

20AF04 (0-0,5) 2 Jord X X

20AF04 (1,5-2,0) 2 Jord X X

20AF05 (0-0,5) 2 Jord X X

20AF05 (2,0-2,3) 2 Jord X

20AF05 (3,0-4,0) 2 Jord X

20AF06 (0-0,5) 2 Jord X X

(14)

PM

Sida 13 (24)

20AF11 (0-0,5) 2 Jord X

20AF12 (0-0,5) 2 Jord X

20AF12 (1,5-2,0) 2 Jord X X

20AF14 (0-0,5) 2 Jord X X

20AF15 (0-0,5) 2 Jord X

20AF16 (0,5-1,0) 2 Jord X

20AF16 (1,3-2,0) 2 Jord X X

20AF16 (3,0-4,0) 2 Jord X X

20AFMP02A 1 Asfalt X

20MP08A 1 Asfalt X

20MP09A 1 Asfalt X

20MP11A 1 Asfalt X

20MP12A 1 Asfalt X

20AF05_A 2 Asfalt X

20AF13_A 2 Asfalt X

20AF16_A 2 Asfalt X

*BTEX, alifater och aromater, PAH-16 samt metaller inkl. kvicksilver

Tabell 2. Fördelning av analyspaket för grundvattenprov uttagna inom ramen för aktuell undersökning.

Prov/Analys Etapp Medium BTEX, alifater och aromater, PAH- 16 samt metaller inkl. kvicksilver

20MP10 1 Grundvatten X

6 Jämförvärden

6.1 Jord

Jämförelser har gjorts mot Naturvårdsverkets generella riktvärden

⁵

för förorenad mark med avseende på Känslig Markanvändning (KM) och Mindre Känslig Markanvändning (MKM). Dessa riktvärden baseras på ett antal olika aspekter som exempelvis

hälsorisker, skydd av grundvatten och skydd av markmiljö. Jämförelsen har gjorts mot de reviderade riktvärdena för förorenad mark som gäller från 1 juli 2016.

I riktvärdesmodellen används två olika typer av markanvändning för beräkning av Naturvårdsverkets generella riktvärden:

• Känslig Markanvändning, KM, där markkvaliteten inte begränsar val av markanvändning. Alla grupper av människor kan vistas permanent inom området under en livstid. De flesta markekosystem samt grundvatten och ytvatten skyddas. KM gäller generellt för exempelvis bostadsmark.

• Mindre Känslig Markanvändning, MKM, där markkvaliteten begränsar val av markanvändning till t ex kontor, vägar eller industrier. Exponerade grupper antas vara personer som vistas inom området under sin yrkesverksamma tid. Barn och äldre antas vistas tillfälligt inom området. Markkvaliteten ger förutsättningar för

markfunktioner som är av betydelse vid mindre känslig markanvändning. Grundvatten (på ett avstånd om 200 m) samt ytvatten skyddas. MKM gäller generellt för

exempelvis fastigheter där industriell verksamhet förekommer.

5 Naturvårdsverket, 2009. Rapport 5976 Riktvärden för förorenad mark, riktvärden reviderade den 1 juli 2016.

(15)

Vägverkets rekommendationer för stenkolstjära

⁷

, så kallad tjärasfalt följts.

Halt summa PAH-16 Hantering

0–70 ppm Fri användning inom trafikprojekt, alltså även i slitlager och inget krav på redovisning av utläggningsplats. Restriktioner kan förekomma i känsliga områden.

Samråd med miljöförvaltningen (rekommenderas).

70–300 ppm Återanvändning i vägkonstruktion inom trafikprojekt som bundet eller obundet bärlager/förstärkningslager under ny asfaltbeläggning, ovan grundvattenytan.

Samråd med miljöförvaltningen. Anmälan krävs.

300–1000 ppm Återanvändning i vägkonstruktion inom trafikprojekt, som ej ligger inom känsliga områden, som bundet eller obundet bärlager/förstärkningslager under ny asfaltbeläggning, ovan grundvattenytan.

Samråd med miljöförvaltningen. Anmälan krävs.

>1000 ppm Farligt avfall => klass 1 deponi

6.3 Grundvatten

För uppmätta halter av metaller och PAH i grundvatten har analysresultaten jämförts mot SGU:s bedömningsgrunder

⁸

. Det bör poängteras att metaller förekommer

naturligt i jord, berg och vatten, vilket innebär att halter normalt påvisas i grundvatten även om ingen mänsklig påverkan har skett.

För uppmätta halter av petroleumkolväten har SPBI:s branschrekommendation från 2011

⁹

använts.

6.4 Mätbart åtgärdsmål

Med hänsyn till planerad markanvändning (bostäder) bör en konservativ bedömning göras av markanvändningen inom området och därmed anser AFRY att

markanvändningen bör motsvara Naturvårdverkets riktvärde för Känslig Markanvändning, KM.

Aktuella exponeringsvägar för det ytliga grundvatten bedöms i första hand vara ångor

i byggnader då det rör sig om bostäder samt miljörisker i ytvatten på grund av närhet

till Ätran och Åsunden.

(16)

PM

Sida 15 (24)

7 Resultat

7.1 Fältobservationer

7.1.1 Etapp 1

I fält observerades att markytan främst utgjordes av asfalt med undantag för provpunkterna 20AF01MP, 20MP10, 20MP13 och 20MP14 där markytan var grusad.

Underliggande material utgjordes av fyllnadsmassor bestående av sand, grus och sten.

Bedömt naturligt avsatt material utgjordes främst av sandig silt. Naturliga jordlager var dock svårbedömda eftersom att materialet hade inslag av fyllnadsmaterial, se figur 6.

Figur 6. Provpunkt 20MP12 (2,0-3,0 m.u.my.).

Foto: AFRY 2020-02-11.

Inslag av antropogena material (t.ex. tegel och betong) påträffades i i provpunkterna

20AF01MP, 20AF02MP, 20MP11 samt 20MP14, se figur 7.

(17)

Figur 7. Inslag av tegel i provpunkt 20MP14 (1,0-1,5 m.u.my.).

Foto: AFRY 2020-02-11.

7.1.2 Etapp 2

I fält noterades att markytan inom undersökningsområdet generellt utgjordes av asfalt

och grus- eller gräsbeklädd yta. Underliggande material utgjordes av fyllnadsmassor

bestående av sand, grus och sten. Bedömt naturligt avsatt material utgjordes främst

av sandig silt och siltig lera, se figur 8.

(18)

PM

Sida 17 (24)

Figur 8. Provpunkt 20AF01 (1,0-2,0 m.u.my.).

Foto: AFRY 2020-06-16

Inslag av antropogent material i form av tegel påträffades. i provpunkterna 20AF01, 20AF02, 20AF03, 20AF05, 20AF06, 20AF09, 20AF10, 20AF14 samt 20AF16, se figur 9.

Lukt av petroleumämnen noterades i provpunkterna 20AF05, 20AF07, 20AF12 och

20AF15.

(19)

Figur 9. Inslag av tegel i provpunkt 20AF09 (0,5-1,0).

Foto: AFRY 2020-06-15.

7.2 Inmätning grundvatten

Grundvattenytan låg vid tidpunkten för inmätning under etapp 1, 2020-02-13, (innan omsättning) på ungefär samma nivå (i relation till havsnivån) i 20MP10 och 20MP14 samt cirka en meter högre i 20MP12. I tabellen nedan sammanfattas resultatet från inmätningen.

Provpunkt Grundvattennivån (m.u.my.)

Markytans höjd över havet

Rörets längd över markyta (m)

Grundvattennivå (m.ö. havsnivå)

20MP10 2,64 +166,7645 0,9 +164,1245

20MP12 1,47 +166,5758 0 +165,1058

20MP14 2,14 +166,2066 0 +164,0666

Grundvattenytan låg vid tidpunkten för inmätning under etapp 2, 2020-06-16, (innan

omsättning) som djupast (i relation till havsnivån) i 20MP14, för att sedan påträffas

(20)

PM

Sida 19 (24)

Provpunkt Grundvattennivån (m.u.my.)

Markytans höjd över havet

Rörets längd över markyta (m)

Grundvattennivå (m.ö. havsnivå)

20MP10 3,54 +166,7645 0,9 +163,2245

20MP12 1,49 +166,5758 0 +165,0858

20MP14 3,55 +166,2066 0 +162,6566

Inmätningen av grundvattennivån i relation till havsytan kan ge en indikation på

grundvattenytans lutning och därmed strömningsriktning och hastighet. Eftersom

nivån är lägre i 20MP10 och 20MP14 och högst i 20MP12 antyder detta att

grundvattnet rör sig i flera riktningar inom området. Grundvatten bedöms utifrån

topografin samt närliggande sjö och vattendrag ha en generell väst/sydvästlig

strömningsriktning och inmätning av grundvattennivåerna i de tre grundvattenrören

visar vad som troligen är lokala variationer. Grundvattennivåerna inom ett bebyggt

område kan påverkas av vilket material som naturligt förekommer, fyllnadsmaterial

och ledningsgravar vilket gör att grundvattnet kan röra sig i flera riktningar.

(21)

• I jordprov 20AF10 (0-0,5 m.u.my.) påvisades en halt av PAH-H över riktvärdet för MKM.

Förorening i halt som överskrider Naturvårdsverkets riktvärde för KM har noterats i 5 av totalt 43 analyserade jordprover (vilka representerar 26 provpunkter).

• I jordprov 20MP14 (1,0-1,5 m.u.my.) påvisades en halt av PAH-H över riktvärdet för KM.

• I jordprov 20AF02 (0,5-1,0 m.u.my.) påvisades en halt av kvicksilver i paritet med riktvärdet för KM.

• I jordprov 20AF05 (0-0,5 m.u.my.) påvisades en halt av arsenik över riktvärdet för KM.

• I jordprov 20AF08 (1,0-1,5 m.u.my.) påvisades halter av PAH-M, PAH-H och bly över riktvärdena för KM.

• I jordprov 20AF10 (0-0,5 m.u.my.) påvisades halter av PAH-H, bly och kvicksilver över riktvärdena för KM. I denna provpunkt påträffades även halt över MKM med avseende på PAH-H (se ovan).

Resterande uttagna jordprov som skickats till laboratorium för analys innehåller halter av analyserade parametrar under tillämpade riktvärden (KM).

I Bilaga 3a redovisas en sammanställning av resultaten för samtliga jordprover som har analyserats på laboratorium i jämförelse med gällande rikt- och gränsvärden.

Analysrapporterna i sin helhet, med uppgifter om analysmetod och mätosäkerhet, redovisas i Bilaga 4.

7.3.2 Asfalt

Analyserade prov på asfalt från etapp 1 (20AF02MPA, 20MP08A, 20MP09A, 20MP11A, 20MP12A) och etapp 2 (20AF05_A, 20AF13_A och 20AF16_A) påvisade endast låga halter av PAH-16 (<70 mg/kg TS) vilket innebär att asfalten är fri från stenkolstjära.

I tabell 3 redovisas resultatet av de asfaltsprov som har analyserats på laboratorium med avseende på PAH-16. Analysrapporterna i sin helhet, med uppgifter om

analysmetod och mätosäkerhet, redovisas i Bilaga 4.

Tabell 3. Analysresultat för asfaltsprover. Halterna anges i mg/kg TS

Provpunkt PAH-L PAH-M PAH-H Summa PAH-16 20AF02MPA

20MP08A 20MP09A

<0,077

<0,081

<0,083

0,23 0,90 0,66 0,67

0,97 0,52 1,2 1,0

1,3

1,5

1,9

1,8

(22)

PM

Sida 21 (24)

7.3.3 Grundvatten

I Bilaga 3b redovisas en sammanställning av resultaten för samtliga

grundvattenprover som har analyserats på laboratorium i jämförelse med gällande rikt- och gränsvärden. Analysrapporterna i sin helhet, med uppgifter om analysmetod och mätosäkerhet, redovisas i Bilaga 4.

7.3.3.1 Etapp 1

I samtliga uttagna grundvattenprov (20MP10GV, 20MP12GV och 20MP14GV)

uppmättes enbart låga halter eller mycket låga halter av metaller. Övriga analyserade parametrar uppmättes inte över laboratoriets rapporteringsgräns.

7.3.3.2 Etapp 2

I uttaget grundvattenprov från provpunkt 20MP10 påvisades höga halter av arsenik samt låga halter av nickel och zink. Resterande analyserade metaller uppmättes mycket låga halter eller halter under laboratoriets rapporteringsgräns. I samma provpunkt påvisades halter av PAH-M över gällande riktvärde för de aktuella

exponeringsvägarna (ångor i byggnader och miljörisker i ytvatten) samt PAH-H över gällande riktvärde för miljörisker i ytvatten. Även halter av alifater >C16-C35 och alifater C12-C35 detekterades, dock under gällande riktvärde för aktuella

exponeringsvägar.

I uttaget prov från provpunkt 20MP12 påvisades låga halter av nickel. Resterande analyserade metaller uppmättes mycket låga halter eller halter under laboratoriets rapporteringsgräns. Övriga analyserade parametrar uppmättes inte över laboratoriets rapporteringsgräns.

Då provpunkt 20MP14 ligger utanför planerat detaljplaneområde uttogs inget grundvattenprov ur denna punkt i etapp 2.

8 Föroreningssituation

Generellt gäller KM som riktvärde inom områden som används till bostäder. Vissa avsteg kan göras inom områden som används för exempelvis parkering eller väg och inom dessa områden kan MKM eventuellt gälla som riktvärde men bör godkännas av tillsynsmyndigheten.

Asfalt

Provtagen asfalt inom undersökningsområdet bedöms inte innehålla tjärasfalt. Asfalten bedöms därmed kunna ligga kvar utan risk för miljö eller människors hälsa. Då utförd undersökning är av stickprovskaraktär kan det dock inte uteslutas att det kan

förekomma annan typ av asfalt inom området.

Jord

PAH-H överskridande MKM har påträffats i en provpunkt (20AF10). PAH-M och PAH-H överskridande KM har påträffats i tre provpunkter (20MP14, 20AF08 och 20AF10) varav en av dessa provpunkter (20MP14) ligger utanför aktuellt detaljplaneområde.

PAH är en vanlig förorening i äldre fyllnadsmaterial och i stadsmiljöer men kan också härstamma från en äldre asfaltsbeläggning som eventuellt funnits.

Metaller (arsenik, bly och kvicksilver) har påträffats överskridande KM i fyra

provpunkter (20AF02, 20AF05, 20AF08 och 20AF10). Tungmetaller är en vanlig

(23)

(norra delen av undersökningsområdet). Föroreningshalterna har främst påträffats i ytlig jord (0-1,5 meter under nuvarande markyta) men det kan inte uteslutas att förening kan förekomma även djupare då det inte utförts provtagning av jord djupare än 2 m.u.my.

Grundvatten

Förhöjda halter av PAH-M och PAH-H har detekterats i uttaget grundvattenprov från provpunkt 20MP10 (norra delen av undersökningsområdet) som uttogs i samband med provtagning i etapp 2. Ovanstående parametrar påträffades dock ej i halter

överskridande de tillämpade riktvärdena vid första provtagningstillfället (etapp 1). De förändrade föroreningshalterna kan bero på flera olika faktorer, t.ex. fluktuerande grundvattennivåer, skillnader i väderförhållanden (bl.a. nederbörd, temperatur), nytt utsläpp av förorening i närliggande omgivning, andelen partiklar i grundvattnet vid provtagningstillfället eller kontaminering av prov. Mest troligt härrör de förhöjda halterna av PAH:er från mängden partiklar i grundvattnet då skillnader i grumlighet (mer grumligt vid etapp 2) fanns vid de olika provtagningstillfällena och PAH binder generellt till partiklar. Finpartikulärt material (t.ex. finsand och silt) kan lätt tränga in genom filtret på grundvattenröret vilket ger en ökad mängd suspenderat material (=

grumligare) i vattnet. Enligt de geotekniska undersökningar

¹⁰

som genomfördes av AFRY i februari 2020 utgörs de ytliga jordlagren inom hela undersökningsområdet av fyllnadsmaterial, främst bestående av grus och sand, med en mäktighet på ca 1,0-4,6 m. Underliggande lager inom aktuellt område för påträffad förorening av PAH:er utgörs av svämsediment av sand, silt, gyttja och lera till mellan 5-10 m under markytan.

PAH-H överskridande riktvärdet för MKM samt PAH-M överskridande riktvärdet för KM har påträffats i provpunkt 20AF10 som ligger uppströms bedömd grundvattenriktning i förhållande till grundvattenröret där prov uttagits och det är därmed rimligt att källan till PAH-förekomsten i grundvattnet finns i anslutning till provpunkt 20AF10.

Enligt uppgift som framkom i den historiska inventeringen har det på fastigheten där förorening av PAH:er påträffats (Bogesund 1:329) bedrivits drivmedelsverksamhet (numera nedlagd). De föroreningar som vanligtvis påträffas vid drivmedelanläggningar utgörs av petroleumkolväten, däribland PAH

¹¹

. PAH har mycket låg flyktighet och låg vattenlöslighet. PAH tenderar även att binda till organiskt material som finns i marken vilket medför en begränsad spridningsrisk via grundvattnet (däremot högre risker vid exempelvis länsvattenhantering kopplade till markarbeten).

Förororeningar lösta i grundvatten kan potentiellt spridas med grundvatten till

närliggande ytvattenrecipienter. Risk för urlakning och spridning via grundvatten kan

inte uteslutas men vid framtida planerad markanvändning kommer stora delar av

området att bebyggas med byggnader eller hårdgjorda markytor och infiltrationen av

(24)

PM

Sida 23 (24)

bunden till partiklarna samt att den troliga källan (föroreningen som påträffats i 20AF10) rekommenderas att åtgärdas i samband med framtida markarbeten.

I uttaget grundvattenprov från provpunkt 20MP10 påvisades även en halt av arsenik över vad som klassas som hög halt enligt SGU:s bedömningsgrunder. Övriga metaller har inte påvisats i halter högre än låg till mycket låg halt. De jordprov som analyserats med avseende på metaller (uttagna i anslutning till provpunkt 20MP10) innehåller inga förhöjda halter av arsenik. Källan till de förhöjda arsenikhalterna i grundvattnet är därmed okänd. Några hälsorisker för framtida boende i området bedöms ej föreligga på grund av arsenik i grundvattnet då fastigheterna i området är kopplade till det kommunala VA-nätet.

9 Slutsats och rekommendationer

Föroreningsnivån inom nu undersökt område bedöms utifrån nu genomförd översiktlig miljöteknisk markundersökning som låg. Dock består stora delar av

undersökningsområdet av utfyllnadsmassor, vilket innebär att sannolikheten att hitta enstaka punkter med höga föroreningshalter bedöms vara hög.

Till följd av att halter över både KM och MKM har påträffats i ytlig jord vid nu utförd markundersökning rekommenderas att dessa massor schaktas och transporteras till en godkänd mottagningsanläggning för erforderlig hantering inför byggnation av

bostäder.

Planarbeten inför kommande ändring av markanvändning från industriändamål till bostadsändamål är vid skrivande stund fortfarande pågående och några uppgifter om planerat schaktdjup, etc. är i nuläget inte känt. Slutsatserna i föreliggande rapport är dragna utifrån förutsättningen att området kommer ombildas till planerad

markanvändning (bostäder). Om förutsättningarna ändras kan även rekommendationen komma att ändras.

De rekommendationer som AFRY ger utifrån ovanstående resultat och resonemang är följande:

• Ytterligare provtagning av grundvatten i befintliga grundvattenrör

rekommenderas för att kontrollera hur påträffade halter av förorening varierar över tid. Utifrån detta kan även en bättre bedömning av eventuell påverkan på vattenskyddsområdet för grundvatten göras samt att spridningsrisk till

närliggande ytvattenrecipient bättre kan uppskattas.

• Asfalten inom området bedöms fri från tjärasfalt och bedöms kunna ligga kvar utan risk för människors hälsa eller miljön. Om schaktarbeten ska utföras som gör att asfalten måste brytas upp kan denna med fördel återanvändas.

Entreprenören bör dock vara uppmärksam på eventuellt avvikande utseende på asfalten då utförd undersökning är av sticksprovkaraktär.

• Samtliga överskottsmassor med halter överstigande aktuellt riktvärde (KM) ska hanteras som förorenade och ska vid framtida markarbeten transporteras till godkänd mottagningsanläggning för erforderlig hantering.

• Inom områden där schakt inte planeras att utföras, och som ligger under hårdgjord yta, bedöms de förorenade massorna kunna lämnas kvar utan risk för människors hälsa eller miljön. Återanvändning bedöms även miljömässigt motiverat för att minimera transporter av massor. Detta måste dock

godkännas av tillsynsmyndigheten. Eventuellt kan det bli aktuellt att ta fram

platsspecifika riktvärden och göra en riskbedömning som styrker detta.

(25)

ge en övergripande bild av föroreningssituationen inom området. Det kan inte uteslutas att det förekommer ytterligare områden med massor överstigande riktvärden inom området. Påträffade föroreningar är heller inte avgränsade i horisontal- eller djupled varför ytterligare provtagning av massor

rekommenderas i samband med/inför eventuella markarbeten för att säkerställa korrekt masshantering. Provtagning i schaktväggar och schaktbotten rekommenderas även i syfte att kontrollera att erforderlig avhjälpandeåtgärd (sanering) utförts enligt de krav som kommer ställas samt att dokumentera eventuell kvarlämnad förorening. Entreprenören bör vara uppmärksam på fyllnadsmassornas karaktär samt på avvikande färg, inslag av antropogent material (tegel, skrot, glas och dylikt) och/eller lukt och vid misstanke om ytterligare förorenade massor tillkalla miljökontrollant.

• Om länsvatten uppstår i samband med entreprenaden behöver detta hanteras med försiktighet; det ska provtas och eventuellt renas innan det kan släpps till recipient/dagvattennät.

• Det har inte framkommit om det finns uppgifter gällande

undersökning/inventering av befintliga byggnader. Ska befintliga byggnader rivas/byggas om/ombildas bör därför en materialinventering

utföras för att undersöka eventuell förekomst av miljöskadliga ämnen, exempelvis PCB.

• Inga schaktarbeten får påbörjas innan dess att en Anmälan om

avhjälpandeåtgärder enligt 28 § i förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd har upprättats och även godkänts av tillsynsmyndigheten, detta då föroreningshalter över riktvärdet för KM har påvisats i området. Anmälan måste skickas in senast 6 veckor innan eventuella schaktarbeten påbörjas. I anmälan ska det exempelvis framgå hur massorna ska hanteras,

mottagningsanläggning för eventuella överskottsmassor som inte kan

återanvändas, rutin för eventuell länshållning och kompletterande provtagning (miljökontroll vid behov).

Då förorening över Naturvårdsverkets riktvärden påträffats ska denna rapport i enlighet med miljöbalkens upplysningsplikt kap. 10 § 11 redovisas för

tillsynsmyndigheten vilket i det här fallet är Miljö- och hälsoskyddsförvaltningen i Ulricehamns kommun.

Författad av Granskad av Granskad av

(26)

BILAGA 1

(27)

c

^20MP13

BJÖRNEN 10 6

7 DALTORP TEGELBRUKET

13 2

5 6 10

11 15 8

11

7

8 9 3

1:329 2

c

^20MP09

c

^20MP08

e

20MP14

e

20MP12

1:93 1

c

^20AF04

c

^20AF16

c

^20AF15

c

^20AF03

c

^20AF01

c

^20AF14

a

^20AF13

c

^20AF02

Fastighetsgränser Detaljplaneområde

Fastigheterna Daltorp 11, Tegelbruket 8. 10 och 11 har på uppdrag av fastighetsägaren undersökts av annan konsult. De ingår därmed inte i den planerade undersökningen Fastigheterna Björnen 3, 6, 7 och 10, Bogesund 1:97 samt Daltorp 9 ligger utanför det aktuella planområdet och ingår därmed inte i den planerade undersökningen i etapp 2 men ingick delvis i etapp 1.

Punkter med beteckningen "20MP"

utfördes i samband med etapp 1 Punkter med beteckningen "20AF"

utfördes i samband med etapp 2

(28)

BILAGA 2a-c

(29)

(m u my ) analys

0-0,6 F (st, sa, gr) 0 -

0,6-1,0 F (st, si, sa, gr) 1,1 x - Inslag av betong

1,0-1,5 F (st, si, sa, gr) 1,2 -

1,5-2,2 F (st, si, sa, gr) 1,3 x -

2,2-3,0 siSa 0 - Bedömt naturligt material

0-0,5 F (st, sa, gr) 0 x -

0,5-1,0 F (st, sa, gr) 0 -

1,0-1,5 F (si, sa, gr) 0 x - Inslag av tegel

1,5-2,0 F (si, sa, gr) 0 - Inslag av tegel

2,0-2,5 F (si, sa, gr) 0 -

2,5-3,0 F (si, sa, gr) 0 -

3,0-3,7 F (si, sa, gr) 1,5 x 3,0 Blött

3,7-4,0 siSa 0 - Inslag av torv, blött

4,0-4,5 Th 0 - Blött

4,5-5,0 siSa 0 - Blött

0-0,5 F (st, sa, gr) 0 -

0,5-1,0 F (st, sa, gr) 0 -

1,0-1,5 F (st, sa, gr) 0 x -

1,5-2,0 F (st, sa, gr) 0 -

2,0-2,5 F (si, sa, gr) 0 x -

2,5-3,0 F (si, sa, gr) 0 -

3,0-3,5 F (si, sa, gr) 0 -

0-0,4 F (st, sa, gr) 0 -

0,4-1,0 siSa 0 x - Bedömt naturligt material

1,0-1,5 siSa 0 -

1,5-2,0 siSa 0 -

2,0-3,0 siSa 0 -

0-0,5 F (st, sa, gr) 0 -

0,5-1,0 F (st, sa, gr) 0 x -

1,0-1,5 F (st, sa, gr) 0 -

1,5-2,0 F (st, sa, gr) 0 x -

2,5-3,0 siSa 0 -

0-0,5 F (st, sa, gr) 0 x -

0,5-1,0 F (st, sa, gr) 0 -

1,0-1,5 F (st, sa, gr) 0 -

1,5-2,0 F (st, sa, gr) 0 -

2,0-2,5 siSa 0 x -

2,5-3,0 siSa 0 -

3,0-3,4 siSa 0 -

3,4-3,5 Th 0 -

3,5-4,0 siSa 0 3,5-4,0 Blött, bedömt naturligt material

20AF01MP

20AF02MP

20MP07

20MP08

20MP09

20MP10

(30)

Fältprotokoll, jord etapp 1

Projekt: MMU Ulricehamn Tegelbruket Laboratorium: Eurofins Environment AB

Projektnummer: 780841 Entreprenör: AFRY

Uppdragsansvarig: Lena Ekmark, Sven Ardung Väderlek (C° ): Klart till halvklart, snöblandat regn, 2-3 C°

Provtagare: Frida Strand Kalibreringsgas: Isobutylen (100 ppm)

Provtagningsdatum: 2020-02-11 Antal jordprover: 74

Syfte: Översiktlig miljöteknisk markundersökning inför ny detaljplan Antal vattenprover: 3, se Bilaga 2c

Provmärkning Djup

(m u my ) Jordart VOC (ppm)* Laboratorie-

analys Obs. GV-yta (m u my) Notering

0-0,5 F (st, sa, gr) 0 -

0,5-0,9 F (st, sa, gr) 0 x - Inslag av tegel

0,9-1,5 siSa 0 -

1,5-2,0 siSa 0 x -

2,0-2,5 gysiSa 0 -

2,5-3,0 Th 0 -

3,0-3,5 Th 0 -

3,5-4,0 gysiSa 0 -

0-0,5 F (st, sa, gr) 0 -

0,5-1,0 F (st, sa, gr) 1,7 x -

1,0-1,6 grsiSa 0 -

1,6-2,0 grsiSa 0 - Inslag av torrskorpig lera

2,0-2,5 grsiSa 0 - Inslag av torrskorpig lera

2,5-3,0 grsiSa 0 x - Inslag av torrskorpig lera

3,0-3,5 grsiSa 0 -

3,5-4,0 grsiSa 0 3,5-4,0 Blött, naturligt?

0-0,5 F (st, sa, gr) 0 -

0,5-1,0 F (st, sa, gr) 0 x -

1,0-1,5 F (si, sa, gr) 0 -

1,5-2,2 F (si, sa, gr) 0 x -

2,2-3,0 siSa 0 - Inslag av torrskorpig lera, bedömt naturligt material

0-0,5 F (st, sa, gr) 0 -

0,5-1,0 F (st, sa, gr) 0 -

1,0-1,5 F (st, sa, gr) 0 x - Inslag av tegel

1,5-1,9 F (st, sa, gr) 0 - Inslag av tegel

1,9-2,5 F (st, sa, gr) 0 x - Inslag av torv

2,5-3,0 F (st, sa, gr) 0 - Inslag av torv

3,0-3,5 F? (gr, si, sa) 0 3,0-3,5 Blött

3,5-4,0 F? (gr, si, sa) 0 - Blött

4,0-4,8 F? (gr, si, sa) 0 - Blött

4,8-5,0 F? (gr,si, sa) 0 - Blött, inslag av mull

5,0-6,0 F?(gr, si, sa) 0 - Inget prov uttogs, blött

*VOC= Volatile Organic Compounds, fältanalys utförd med PID-instrument 20MP14

20MP11

20MP12

20MP13

2 / 2

(31)

Provmärkning

(m u my ) Jordart VOC (ppm)*

analys my) Notering

0-0,3 F (st, gr, sa) 0 x - Inslag av tegel

0,3-1,0 saSi 0 - Bedömt naturligt material

1,0-1,5 saSi 0 -

1,5-2,0 saSi 0 -

0-0,5 F (st, gr, sa) 0 -

0,5-1,0 F (st, gr, sa) 0,2 x - Inslag av tegel

1,0-1,5 F (st, gr, sa) 0 -

1,5-2,0 F (st, gr, sa) 0 -

0-0,5 F (st, gr, sa) 0 - Inslag av tegel

0,5-1,0 F (st, gr, sa) 0 - Inslag av tegel

1,0-1,5 F (st, gr, sa) 0 - Inslag av tegel

1,5-2,0 saSi 0 - Bedömt naturligt material

0-0,5 F (st, gr, sa) 0 x - Inslag av tegel

0,5-1,0 F (st, gr, sa, le, si) 0 - Inslag av tegel

2,5-3,0 siLe 0 - Bedömt naturligt material

3,0-3,5 siLe 0 -

3,5-4,0 siLe 0 -

4,0-5,0 siLe 0 -

Markyta Asfalt - x -

0-0,5 F (st, gr, sa) 45,2 x -

0,5-1,0 F (st, gr, sa) 9,8 - Svag lukt av petroleumämnen

1,0-1,5 Sa 9,7 - Svag lukt av petroleumämnen

1,5-2,0 Sa 15,1 - Svag lukt av petroleumämnen

2,0-2,3 Sa 69,1 x - Svag lukt av petroleumämnen

2,3-2,5 Th 49,9 - Ingen lukt

2,5-3,0 sathSi 73,1 - Ingen lukt

3,0-4,0 thSi 63,9 x - Bedömt naturligt material

0-0,5 F (st, gr, sa) 5,7 x

0,5-1,0 F (st, gr, sa) 1,3 Inslag av tegel

1,0-1,5 F (st, gr, sa) 4,0

1,5-2,0 F (st, gr, sa) 3,2

20AF01

20AF02

20AF03

20AF04

20AF05

20AF06

(32)

Fältprotokoll, jord etapp 2

Projekt: MMU Ulricehamn Tegelbruket Laboratorium: Eurofins Environment AB

Projektnummer: 780841 Entreprenör: AFRY

Uppdragsansvarig: Lena Ekmark, Sven Ardung Väderlek (C° ): Soligt, 25C°

Provtagare: Frida Strand Kalibreringsgas: Isobutylen (100 ppm)

Provtagningsdatum: 2020-06-15 - 2020-06-16 Antal jordprover: 69 Syfte: Översiktlig miljöteknisk markundersökning inför ny detaljplan Antal vattenprover: 2, se Bilaga 2c

Provmärkning Djup

(m u my ) Jordart VOC (ppm)* Laboratorie- analys

Obs. GV-yta (m u

my) Notering

Markyta Asfalt - -

0-0,5 F (st, sa, gr) 9,6 x - Svag lukt av petroleumämnen

0,5-1,0 F (st, sa, gr) 9,1 - Svag lukt av petroleumämnen

1,0-1,5 F (st, sa, gr) 8,8 - Ingen lukt

1,5-2,0 F (st, sa, gr) 20,8 x - Ingen lukt

Markyta Asfalt - -

0-0,5 F (st, sa, gr) 0,6 -

0,5-1,0 F (st, sa, gr) 9,2 -

1,0-1,5 F (st, sa, gr) 15,4 x -

1,5-2,0 F (st, sa, gr) 11,0 -

2,0-2,5 saSi 0,2 -

2,5-3,0 saSi 11,8 -

3,0-4,0 saSi 16,1 x -

0-0,5 F (st, gr, sa) 15,6 -

0,5-1,0 F (st, gr, sa) 1,6 - Inslag av tegel

1,0-1,5 F (st, gr, sa, si) 16,5 x -

1,5-2,0 sagrSi 15,3 - Naturligt?

0-0,5 F (st, gr, sa) 10,7 x - Inslag av tegel

Stopp Bl? Berg? - -

0-0,5 F (mu, st, gr, sa) 0,6 x -

0,5-1,0 F (mu, st, gr, sa) 4,6 -

1,0-1,5 F (st, gr, sa) 4,5 -

1,5-2,0 F (st, gr, sa) 1,9 -

Markyta Asfalt - - Samma som 20MP07

0-0,5 F (st, gr, sa) 1,2 x - Svag lukt av petroleumämnen

1,5-2,0 F (st, gr, sa) 14,7 x - Svag lukt av petroleumämnen

3,5-4,0 F (st, gr, sa) 2,8 - Svag lukt av något annat än petroleumämnen

Markyta Asfalt -

0-0,3 F (st, gr, sa) 0,1

0,3-1,0 siLe 0 Bedömt naturligt material

1,0-1,5 siLe 0

1,5-2,0 siLe 0

Markyta Asfalt - x Samma som 20AF13

0-0,5 F (st, sa, gr) 0 x Inslag av tegel

0,5-1,0 F (st, sa, gr) 0 Inslag av tegel

1,0-1,5 siLe 0 Bedömt naturligt material

1,5-2,0 siLe 0

Markyta Asfalt

0-0,5 F (st, sa, gr) 8,5 x Svag lukt av petroleumämnen

0,5-1,0 F (st, sa, gr) 0 Ingen lukt

1,0-1,5 F (st, sa, gr) 2,5 Ingen lukt

1,5-2,0 F (st, sa, gr) 0 Ingen lukt

Markyta Asfalt x x

0-0,5 F (st, sa, gr) 5,7

0,5-1,0 F (st, sa, gr) 1,9 x Inslag av tegel

1,0-1,3 F (st, sa, gr) 9,1

1,3-2,0 grstSi 16,9 x

2,0-2,5 siLe 0 Bedömt naturligt

2,5-3,0 siLe 8,9

3,0-4,0 siLe 7,2 x

4,0-5,0 siLe 0

*VOC= Volatile Organic Compounds, fältanalys utförd med PID-instrument 20AF16

20AF11

20AF12

20AF13

20AF14

20AF15 20AF10 20AF07

20AF08

20AF09

2 / 2

(33)

Rörets innerdiameter (mm) Rörmaterial

Rörets överkant (m.u/ö.my.) Rörets totaldjup (m.u.r.ök.) Filtersektion (m.u.r.ök.)

Omsättningspumpning Datum

Grundvattennivå (m.u.r.ök.) vid start Totalvolym (L)

Utrustning Provtagning Provtagare

Temperatur (°C) / Väderlek Datum

Grundvattennivå (m.u.r.ök.) vid start

Utrustning

Omsättningspumpning Datum

Grundvattennivå (m.u.r.ök.) vid start Totalvolym (L)

Utrustning Provtagning Provtagare

Temperatur (°C) / Väderlek Datum

Grundvattennivå (m.u.r.ök.) vid start

Utrustning

2,64 1,21 1,25

Anmärkningar / Fältobservationer Klart, ingen lukt Grumligt, ingen lukt Klart, ingen lukt

Frida Strand Frida Strand

2,74 3,43 1,27

Peristaltisk pump Peristaltisk pump Peristaltisk pump

2020-02-13

50 50 50

Plast Plast Plast

0,9 m.ö.my.

Frida Strand

Peristaltisk pump Peristaltisk pump Peristaltisk pump

0,0 0,05 m.u.my

4,0 4,0 4,0

3,0-4,0 3,0-4,0 3,0-4,0

2020-02-13

4,6 5,5 5,3

2020-06-16 2020-06-16 -

2020-02-13 2020-02-13

Frida Strand Frida Strand Frida Strand

Peristaltisk pump Peristaltisk pump -

3,54 1,49 3,55

6,9 2,9 -

Peristaltisk pump Peristaltisk pump -

Etapp 1

Etapp 2

2020-06-16 2020-06-16 2020-06-16

25°C / Soligt 25°C / Soligt 25°C / Soligt

1°C / Soligt 1°C / Soligt 1°C / Soligt

2020-02-13 2020-02-13

4,18 3,55 -

Anmärkningar / Fältobservationer Grumligt, ingen lukt Grumligt, ingen lukt

Ingick ej i provtagningen, enbart nivåmätning av grundvattenivån

utfördes

(34)