PM geoteknik 2020 (pdf)

(1)

(2)

(3)

JUNI ÅR 2018, REV. A FEBRUARI ÅR 2020 ORUST KOMMUN

DETALJPLAN GÄLLSTAD, ULRICEHAMNS KOMMUN

PM GEOTEKNIK

PROJEKTNR. DOKUMENTNR.

A111238 A111238-G-PME-001

VERSION UTGIVNINGSDATUM BESKRIVNING UTARBETAD GRANSKAD GODKÄND

2.0 2018-06-15

Rev. A 2020-02-11 Eli Martinez Szmyt

Christina Edström Christina Edström

Isac Rosander Eli Martinez Szmyt Christina Edström

(4)

(5)

INNEHÅLL

1 Objekt 7

2 Syfte 8

3 Utförda undersökningar 8

4 Planförslag 9

5 Markbeskaffenhet och topografiska förhållanden 10

6 Geotekniska förhållanden 17

7 Hydrogeologiska förhållanden 19

8 Stabilitetsanalys 19

9 Rekommendationer till detaljplan 25

BILAGOR

Bilaga 1 Valda värden materialparametrar Bilaga 2 Stabilitetsanalys

Bilaga 3 Portrycksdiagram

(6)

(7)

COWI AB har på uppdrag av Ulricehamns kommun utfört en geoteknisk utredning i samband med framtagande av detaljplan Gällstad (Frölunda 1:3).

Området kommer att planläggas för att möjliggöra exploatering av bostäder, vård och förskola, naturområde samt nya gator.

Det aktuella detaljplaneområdet ligger strax öster om centrala Gällstad, se Figur 1 nedan för lokalisering och gränsområde. Detaljplaneområdet

avgränsas av Boråsvägen i norr, ett villaområde i väster och av ett skogsområde i öster och söder. I sydost finns ett kalhygge.

Figur 1 Översiktskarta med gränsområde, kartkälla: google.com 2018.

1.1 Revidering A

Revidering A av denna PM hanterar frågor och kommentarer från SGI samt justering efter Ulricehamns kommuns förändringar av detaljplanens utformning.

(8)

2 Syfte

COWI AB har på uppdrag av Ulricehamns kommun utfört en, enligt IEG:s Rapport 4:2010, detaljerad utredning i samband med framtagandet av detaljplan för aktuellt område.

Syftet med de geotekniska undersökningarna har varit att utgöra underlag för beskrivning av de geologiska, geotekniska samt hydrogeologiska förhållandena för det framtida arbetet med att ta fram detaljplan Gällstad (Frölunda 1:3).

Utredningen ska även säkerställa stabilitetsförhållandena i området och utreda eventuella behov av förstärkningsåtgärder samt ge rekommendationer avseende grundläggning av byggnader.

Denna PM Geoteknik syftar till att användas som utredningsunderlag och ska inte ingå som del av förfrågningsunderlag eller annan

bygghandling.

3 Utförda undersökningar

COWI AB har under maj månad år 2018 utfört geotekniska undersökningar inom rubricerat område. Laboratorieundersökningar har utförts på WSPs geotekniska laboratorium i Göteborg. COWI AB har satt ut och mätt in aktuella

undersökningspunkter med en noggrannhet motsvarande geoteknisk mätklass B.

Undersökningen redovisas i koordinatsystem SWEREF 99 13 30 respektive höjdsystem RH 2000.

Undersökningsresultaten har sammanställts i en separat handling benämnd

"Detaljplan Gällstad, Ulricehamns kommun, Markteknisk Undersökningsrapport (MUR)", daterad 2018-06-15 och med dokumentnamn A111238-G-RAP-001.

(9)

Figur 2 Detaljplan för del av Frölunda 1:3, Ulricehamns kommun 2019-06-19.

I samband med framtagande av detaljplanen finns en illustrationsskiss framtagen. Illustrationsskissen redovisar att befintligt dike som går inom område för exploatering av bebyggelse (orange område) ska läggas igen samt att stor del av befintliga grönområden ska bevaras, se Figur 3.

Enligt information från Ulricehamns kommun och boende i området

översvämmas detaljplaneområdet vid kraftig nederbörd. Markytans nivå bedöms därför behövas höjas i samband med framtida bebyggelse.

(10)

Figur 3 Illustrationsskiss för del av Frölunda 1:3, Ulricehamns kommun 2020-02-03.

5 Markbeskaffenhet och topografiska förhållanden

Detaljplaneområdet består övergripande av åkermark och skogsmark. För den geotekniska utredningen har området delats in i tre delområden namngivna I, II och III. För indelning av området se Figur 4.

(11)

Figur 4 Indelning av området, kartkälla: hitta.se 2018

5.1 Delområde I

Delområdet består till största del av brukad åkermark, se Figur 5. Markytan sluttar mycket svagt mot nord/nordost och Boråsvägen. Den högsta punkten i delområde I har en marknivå på ca +206, och de lägsta på ca +205.

Figur 5 Delområde I, vy mot norr, COWI AB 2018-04-19.

II

III

(12)

Delområdet är utdikad med tre diken som sträcker sig i en sydvästlig-nordostlig riktning. Dikena är av varierande storlek, ca 0,5 till 1,5 m djupa och ca 1 till 3 m breda. Det största diket går längsmed en mindre grusväg vid den norra gränsen av detaljplanen, se Figur 6. Samtliga tre diken visar ställvis tecken på pågående erosion.

Figur 6 Till vänster dike inom delområde I, till höger dike längs grusväg i norr, COWI AB 2018-04-19

Diket i norr passerar på flera ställen genom mindre stenlagda broar i olika kondition där en av de stenlagda passagerna har rasat, se Figur 7. Det finns även andra passager gjorda med trummor.

Figur 7 Stenlagd överfart/bro längs diket i norr, COWI AB 2018-04-19.

I det nordöstra hörnet av delområde I finns en öppen äng. Öster om detta grönområde strax utanför detaljplaneområdet finns ett stenupplag, se Figur 8.

(13)

Figur 8 Stenupplag i norr vy mot söder och åkermarkerna, COWI AB 2018-04-19.

5.2 Delområde II

Delområde II består till största del av sankmark. Nästan all sankmark är öppna ytor med undantag av ett mindre skogsområde i sydost, se Figur 9. De högsta marknivåerna i delområde II påträffas vid den södra gränsen för hela

utredningsområdet, här ligger marknivån på ca +211. Markytan sluttar ifrån höjdpartiet mot norr, och vid gränsen mot det mindre skogsområdet planar markytan ut till nivån +207 för att sedan svagt slutta mot norr till den lägsta nivån på +206.

Figur 9 Öppna sankmarkområden vid östra delen, vy mot väst och skogsområde, COWI AB 2018-04-19.

(14)

Delområdet II angränsar i öst till ett höjdparti som består av ett kalhygge, se Figur 10.

Figur 10 Kalhygge i ost, COWI AB 2018-04-19.

Skogsområdet i sydöstra delen av delområdet omges och genomkorsas av flera olika diken. Diket, som delar skogen med de öppna ytorna, pågår erosion i slänterna, se Figur 11.

Figur 11 Till vänster dike i gräns mellan utredningsområdet och kalhygge. Till höger dike som angränsar motvåtmarken i öst, COWI AB 2018-04-19.

(15)

Figur 12 Mosse i skogsområdet mot sydväst, COWI AB 2018-04-19.

5.3 Delområde III

Delområde III består till största del av skogsmark bestående av barr- och lövträd. Marken sluttar mot nordost, från nivå +213 till +206.

I norra delen av delområdet vid gränsen mot delområde I finns block vid markytan. I diket som delar av delområdena I och III pågår erosion, se Figur 13.

Figur 13 Dike mellan delområde I och III med eroderande slänter, COWI AB 2018-04-19.

(16)

Längre söderut i delområde III (centrala delen) består vegetationen av mindre träd och buskar. Vid den södra delen mot delområde II, består vegetationen av unga lövträd, markytan är mycket flack och området är sankt, se Figur 14.

Figur 14 Våtmark i södra delen av delområde III, COWI AB 2018-04-19.

Från de flacka delarna i den sydöstra delen av delområde III, stiger markytan mot sydväst och gränsen till villaområdet. Denna slänt som också sträcker sig utanför utredningsområdet består vegetationen av barrträd. På markytan finns här flera block, se Figur 15.

Figur 15 Skog i södra delen av delområde III, COWI AB 2018-04-19.

(17)

Figur 16 Jordartkarta med områdesgräns, SGU maj 2018.

6.1 Delområde I

Nu utförda undersökningar visar att jordlagerföljden för delområde I består av mulljord ovan friktionsjord bestående av varierande skikt med siltig sand och sandig silt. I delområdets södra del i anslutning mot delområde II och dikena finns inslag av torv. Det totala djupet till fast botten eller berg varierar mellan ca 9 och 17 m.

Mulljordens mäktighet bedöms varierar mellan 0,2 m och 0,6 m. Mulljordens uppmätta naturliga vattenkvoten ligger på ca 55 %.

Torvens mäktighet bedöms uppgå till ca 0,6 m. Torven återfinns i delområdets södra del i anslutning mot delområde II och diken. Torvens uppmätta naturliga vattenkvoten ligger på ca 158 %.

(18)

Sandens skikt bedöms vara mellan ca 1 och 4 m tjocka. Sandens uppmätta värde för den naturliga vattenkvoten varierar mellan ca 20 och 25 %.

Friktionsvinkeln är utvärderad till ca 33–38°.

Siltens skikt bedöms vara mellan ca 1 och 2 m tjocka. Siltens uppmätta värdet för den naturliga vattenkvoten ligger på ca 18–22 %. Friktionsvinkeln är

utvärderad till ca 30–34° (där 3° har dragits av med hänsyn till silt).

6.2 Delområde II

Nu utförda undersökningar i delområde II visar att jordlagerföljden består av torv ovan friktionsjord med varierande skikt av siltig sand och sandig silt. Det totala djupet till fast botten eller berg varierar mellan 3 och 8 m.

Torvens mäktighet bedöms uppgå till ca 0,6 m. Torvens uppmätta naturliga vattenkvoten ligger på ca 295 %.

Sandens skikt bedöms vara mellan ca 1 och 2 m tjocka. Sandens uppmätta värde för den naturliga vattenkvoten uppgår till ca 16 %. Friktionsvinkeln är utvärderad till ca 30–34°.

Siltens skikt bedöms vara mellan ca 1 och 2 m tjocka. Siltens uppmätta värdet för den naturliga vattenkvoten ligger på ca 20–22 %. Friktionsvinkeln är utvärderad till ca 31–34° (där 3° har dragits av med hänsyn till silt).

6.3 Delområde III

Nu utförd undersökning i delområde III visar att jordlagerföljden består av en torv ovan friktionsjord med varierande skikt av siltig sand och sandig silt. Det totala djupet till fast botten eller berg varierar mellan 2 och 4 m.

Torvens mäktighet bedöms uppgå till ca 0,7–1,4 m. Torvens uppmätta naturliga vattenkvoten ligger på ca 191–534 %.

Sandens skikt bedöms vara mellan ca 0,5 och 1 m tjocka. Sandens uppmätta värde för den naturliga vattenkvoten uppgår till ca 22–23 %. Friktionsvinkeln är utvärderad till ca 30–34°.

Siltens skikt bedöms vara mellan ca 0,5 och 1 m tjocka. Siltens uppmätta värdet för den naturliga vattenkvoten ligger på ca 17–18 %. Friktionsvinkeln är utvärderad till ca 31–34° (där 3° har dragits av med hänsyn till silt).

(19)

I undersökningspunkt CW09 har ett grundvattenrör installerats på ca 9,0 m djup under markytan. Grundvattenytan har avläst vid ett tillfälle (2018-05-31) till ca 0,5 m under markytan

8 Stabilitetsanalys

Stabilitetsanalysen är utförd med programmet Slope/W Geostudio 2018.

Krav på säkerhetsfaktorer mot stabilitetsbrott är framtagna i enlighet med IEG Rapport 4:2010, Tillståndsbedömning/klassificering av naturliga slänter, vägledning för tillämpning av Skredkommissionens rapporter 3:95 och 2:96 (delar av).

8.1 Beräkningssektioner

För det aktuella utredningsområdet har stabilitetsförhållanden analyserats i tre sektioner A, B och C, se Figur 17 nedan.

(20)

Figur 17 Beräkningssektioner A, B och C, karkälla: hitta.se 2018.

För höjdpartiet i delområde II bedöms stabiliteten vara tillfredsställande för befintliga och utbyggda förhållanden, utifrån okulärbedömning från fältbesök och från jordartkartan som säger att slänten består av kullig sandmorän.

I beräkningsmodellerna är markytans nivå mellan undersökningspunkternas lägen, tagen från av Ulricehamns kommun tillhandahållen grundkarta med nivåkurvor om 1,0 meters ekvidistans.

8.2 Gynnsamma och ogynnsamma förutsättningar

En bedömning av områdets gynnsamma och ogynnsamma förutsättningar har gjorts och resultatet redovisas i Tabell 1 nedan.

Tabell 1 Gynnsamma och ogynnsamma förutsättningar.

FÖRUTSÄTTNING GYNNSAMMA OGYNNSAMMA

Konsekvens av skred Ingen kvicklera och risk för sekundära skred

Områdets beständighet Tecken på rörelser och

erosion i diken.

Jordens egenskaper Friktionsjordar. Relativt stor spridning av uppmätt hållfasthet.

A B

I

II III

C

(21)

Fältundersökningens innehåll och omfattning

Kvalificerade CPT. Glest undersökt område.

Laboratorieundersökning ens innehåll och

omfattning

Litet antal undersökta prover i laboratorium.

Områdets geometri Svag lutning. Markytans nivåer är tagna från grundkarta.

Grundvatten- och portrycksförhållanden

Konservativ bedömning från mätningar.

Begränsad förväntade tryckvariationer.

Långtidsobservationer saknas.

8.3 Erforderliga krav för stabilitetsberäkningar

Beräkningarna har utförts med totalsäkerhetsanalys. I enlighet med IEG Rapport 4:2010 för nyexploatering/planläggning detaljerad utredning, ligger

säkerhetsfaktor på Fϕ ≥1,3 (dränerad analys). Valda säkerhetsfaktor med hänsyn till Kapitel 8.2.

›

Fϕ ≥1,3 (dränerad analys)

8.4 Sammanställning av beräkningsparametrar

8.4.1 Jordmaterialparametrar

Valda beräkningsparametrar är framtagna för hela detaljplaneområdet, se Tabell 2. I bilaga 1 redovisas diagram för vald friktionsvinkel för friktionsjorden i området.

(22)

Då jordlagerföljden innehåller silt har 3° dragits bort från vald friktionsvinkel i enlighet med Trafikverkets tekniska råd för geokonstruktioner-TR Geo 13, TDOK 2013:0668 ver. 2.0, 2016-02-29.

Mulljorden och torven förutsätts schaktas bort vid nybyggnation Tabell 2 Sammanställning av valda värden för sektion A, B och C

JORDMATERIAL JORPARAMETER HÄRLETT VÄRDE

Friktionsjord 0–3 m u my

Tunghet, ()

Effektiv tunghet, (') Inre friktionsvinkel, (ϕ')

18 kN/m3 8 kN/m3 31,5 °

Friktionsjord från ca 3 m u my

Tunghet, ()

Effektiv tunghet, (') Inre friktionsvinkel, (ϕ')

17 kN/m3 7 kN/m3 32,5 °

8.4.2 Portryck- och grundvatten

I stabilitetsberäkningarna för sektion A, B och C har en nolltrycksnivå för grundvattentrycket ansatts till 0,5 m under befintlig markyta. En hydrostatisk portrycksfördelning mot djupet har antagits.

8.4.3 Laster

Om föreslagna byggnader grundläggs direkt på markytan, utan några

förstärkningsåtgärder, kommer tillkommande laster på grund av byggnaderna uppskattningsvis att vara ca 10 kPa per våningsplan. För framtida förhållanden är maximala laster från byggnation framtagna genom en optimering mot beräknad säkerhetsfaktorn mot stabilitetsbrott. Lasternas placering är valda utifrån en ofördelaktig bedömning ur stabilitetssynpunkt.

Enligt information från Ulricehamns kommun och boende i området

översvämmas detaljplaneområdet vid kraftig nederbörd. Markytans nivå bedöms därför behövas höjas i samband med framtida bebyggelse. I stabilitetsanalysen har förutsatts 1 m höjning av markytan till nivå ca +206, dvs. en yttre last på 20 kPa.

Trafiklaster har valts enligt Trafikverkets tekniska krav för Geokonstruktioner-TK Geo 13, TDOK 2013:0667, ver. 2.0, 2016-02-29, till 20 kPa.

(23)

med 1 m innebär att grundvattenytan ligger 0,5 m ovan befintlig markytan inom utfyllda massor.

Känslighetsanalys för jordlagerföljdens valda hållfasthetsparametrar har inte utförts eftersom det bedöms att de 3° som har dragits av med hänsyn till silt, är på säkra sidan eftersom 3° även har dragits på sandskikt.

8.5 Resultat stabilitetsanalys

Stabilitetsberäkningar ger värdet på säkerhetsfaktorn Fϕ (dränerad analys, sand) där erforderlig säkerhetsfaktor ska överstiga 1,3. Beräkningsresultaten framgår av Tabell 3 nedan samt i Bilaga 2.

Tabell 3 Beräknade säkerhetsfaktorer med avseende på stabilitetsbrott.

SEKTION, BESKRIVNING FΦ BILAGA Sektion A, befintlig sektion 1,84 2:1

Sektion A, utbyggd sektion, utbredd last om 30 kPa

1,42 2:2

Sektion A, utbyggd sektion, utbredd last om 30 kPa

känslighetsanalys GV-ytan höjd med 0,5 m

1,21 2:3

Sektion B, befintlig sektion 1,65 2:4 Sektion C, befintlig sektion 1,25 2:5

Sektion C, utbyggd sektion, utbredd last om 70 kPa

höjning av markytan med 1 m, nivå ca +206 markytans lutning mot dike 1:3

1,32 2:6

(24)

SEKTION, BESKRIVNING FΦ BILAGA

Sektion C, utbyggd sektion, utbredd last om 70 kPa

höjning av markytan med 1 m, nivå ca +206 markytans lutning mot dike 1:3

känslighetsanalys GV-ytan höjd med 1 m

1,28 2:7

8.6 Slutsats stabilitetsanalys

8.6.1 Sektion A

Stabilitetsanalysen visar för sektion A att beräknad säkerhetsfaktor mot stabilitetsbrott är tillfredställande enligt gällande krav och normer för befintliga förhållanden.

För utbyggda förhållanden är beräknad säkerhetsfaktor mot stabilitetsbrott i dränerad analys tillfredställande för en begränsad utbredd last om 30 kPa.

Känslighetsanalys, för utbyggda förhållanden, med en höjning av

grundvattenytan med 0,5 m genom hela profilen har utförts. Analysen visar att beräknad säkerhetsfaktor mot stabilitetsbrott minskar med 15 % och

stabilitetsförhållandena är därför inte tillfredställande i sektion A för utbyggda förhållanden med en utbredd last om 30 kPa. Risken för att slänten har högre grundvattentryck en längre period bedöms risken ringa, då sanden har en dränerande funktion, och därav rekommenderas en maximal utbredd last på 30 kPa.

8.6.2 Sektion B

Stabilitetsanalysen visar för sektion B att beräknad säkerhetsfaktor mot stabilitetsbrott är tillfredställande enligt gällande krav och normer för befintliga förhållanden.

En eventuell exploatering inom detaljplanen innebär en förbättring av stabilitetförhållandena från Boråsvägen.

8.6.3 Sektion C

Stabilitetsanalysen visar för sektion C att beräknad säkerhetsfaktor mot

stabilitetsbrott är strax under gällande krav och normer i anslutning till diket för

(25)

bedöms vara små då sanden har en dränerande funktion. Stabiliteten är därför tillfredställande i sektion C för utbyggda förhållanden enligt ovan.

9 Rekommendationer till detaljplan

9.1 Stabilitet och erosion

Vid tidpunkten för den geotekniska utredningen fanns enbart en strukturskiss framtaget av Krook & Tjäder för Ulricehamns kommun. Därför har fiktiva kontroller utförts i stabilitetsberäkningarna. Detta för att kunna ge riktlinjer till det framtida planarbetet och vad som kan vara möjligt att genomföra.

9.1.1 Delområde I

Inom delområde I är markytan till största del flack. Stabilitetssektion B och stabilitetsektion C har beräknats för delområdet. Totalstabiliteten för befintliga förhållanden inom delområdet bedöms som tillfredställande och uppfyller gällande rekommendationer enligt IEG rapport 4:2010.

För utbyggda förhållanden erfordras att restriktioner inarbetas i detaljplanen.

Området får maximalt belastas med 90 kPa tillsammans med att dikenas- och utfyllnadens slänter måste läggas i lutning 1:3 eller flackare. 90 kPa innebär en exploatering med t.ex. 1 m höjning av markytan tillsammans med en byggnad på ca 7 våningar.

Inom delområdet finns tre diken, ett i nordost längs en befintlig grusväg, ett i områdets centrala del och ett i områdets södra del. Det centrala diket ska fyllas igen. De övriga två dikena måste i samband med exploatering grävas om genom att slänterna flackas ut till 1:3 och erosionsskydd läggs ut i slänterna.

(26)

När det centrala diket fylls igen ökar vattenmängden i övriga diken och därmed erosionen i övriga diken. Behovet av att flacka slänterna och lägga

erosionsskydd längs övriga diken ökar efter det att det centrala diket fylls igen.

9.1.2 Delområde II

Inom delområde II är markytan till största del flack, med undantag av det södra gränsområdet. Inom delområdet bedöms stabilitetsförhållandena vara goda förutom i direkt anslutning till delområdets flertal diken.

Längs dikena inom delområde II finns tecken på pågående erosion och i detaljplanen borde krav på erosionsskydd införas. Dock är dikena så pass små och tillsammans med jordlagerföljdens innehåll av friktionsjord bedöms konsekvenserna av eventuell tillfälligt ökad erosion inte påverka

stabilitetsförhållandena avsevärt utan främst endast lokala, små glidytor/ras ut i dikena. Enligt detaljplanen förslås delområdet förbli ett naturområde och

eftersom ny planläggning inte avses förläggas så nära bäckens släntkrön (närmast ca 50 m) bedöms inte erosionen kunna påverka säkerheten mot stabilitetsbrott för anläggningen.

9.1.3 Delområde III

Inom delområde III sluttar markytan mot öster. Stabilitetssektion A har beräknats för delområdet. Totalstabiliteten för befintliga förhållanden i sektion A bedöms som tillfredsställande och uppfyller gällande rekommendationer enligt IEG rapport 4:2010.

För utbyggda förhållanden erfordras belastningsrestriktion om maximal 30 kPa, se Figur 18 för utbredning av lastrestriktioner för 30 kPa. 30 kPa innebär en exploatering med t.ex. 0,5 m höjning av markytan tillsammans med en byggnad på ca 2 våningar.

(27)

Figur 18 Översiktsbild av lastrestriktion om 30 kPa, kartkälla: google.com 2018.

9.2 Sättningar

Jordlagren inom området utgörs friktionsjord. Området bedöms inte vara sättningskänsligt förutsatt att all organisk jord avlägsnas innan uppfyllning sker.

Sättningarnas storlek, vi måttliga laster, förutsätts bli små.

Inom detaljplaneområdet varierar djup till fast botten vilket medför risk för problem med differenssättningar inom byggnader placerade över ytor med olika jorddjup, varav sättningsproblematiken bör utredas innan byggnation.

9.3 Grundläggning

Byggnader inom delområde I bedöms kunna grundläggas på platta på mark.

Grundläggning föreslås på friktionsjord eller på sprängstensbotten. Vid sättningskänsliga byggnader kan grundläggning med pålar krävas.

Inom delområde II medger detaljplanen naturområde, varav inga byggnader tillåts.

Lättare byggnader (en till två våningar) inom delområde III bedöms kunna grundläggas på platta på mark. Grundläggning föreslås på friktionsjord eller på sprängstensbotten.

Större byggnader (över två våningar) inom delområde III ska grundläggas med pålar/plintar för att inte överstiga lastrestriktionen på 30 kPa.

Organisk jord ska schaktas bort innan grundläggning.

(28)

För framtida projektering av grundläggning av byggnader inom utredningsområdet rekommenderas kompletterande geotekniska

undersökningar. En förtätning av undersökningspunkter ger en säkrare bild av djup till berg, utökad provtagning ger en bättre bild över jordarterna i sidled och djupled och fler grundvattenmätningar ger bättre förutsättningar att ansätta dimensionerande grundvattentryck i jordprofilen. Dessa utökade undersökningar medför att både åtgärder och grundläggning bättre kan optimeras.

(29)

BILAGA 1

(30)

Projekt: Detaljplan Gällsta Uppdragsnummer: A111238

Område Delområde I

DIAGRAM FRIKTIONSVINKEL

0

2

4

6

8

10

12

14

16

18

29 31 33 35 37 39 41 43

Djup [m]

Friktionsvinkel, Φ' (°)

Valt värde Φ' CW02 [CPT]

(31)

0

2

4

6

8

10

12

14

16

29 31 33 35 37 39 41 43

Djup [m]

Valt värde Φ' CW04 [Vim]

CW08 [CPT] CW09 [Vim]

(32)

Projekt: Detaljplan Gällsta Uppdragsnummer: A111238

Område Delområde I

DIAGRAM FRIKTIONSVINKEL

0

2

4

6

8

10

12

14

16

18

29 31 33 35 37 39 41 43

Djup [m]

Valt värde Φ' CW02 [CPT] CW03 [Vim]

CW04 [Vim] CW05 [Vim] CW08 [CPT]

(33)

BILAGA 2

(34)

1,90 2,00

1,84

E le v a ti o n

200 205 210 215

Beskrivning:

Sektion A Dränerad analys Befintlig sektion

0000\A111238\DATA\G\Beräkningar\Stabilitet\2020-01-xx Rev A\

Projekt:

Detaljplan Gällstad, Ulricehamns kommun

Color Name Model Unit

Weight (kN/m³)

Cohesion' (kPa)

Phi' (°) Phi-B (°)

Piezometric Line

finsandig Silt Mohr-Coulomb 17 0 32,5 0 1

silrig Sand Mohr-Coulomb 18 0 31,5 0 1

(35)

1,60 1,70

1,42

E le v a ti o n

195 200 205 210

215

Utbredd last på 30 kPa

Beskrivning:

Sektion A Dränerad analys Utbyggd sektion Utbredd last om 30 kPa

: \\cowi.net\projects\A110000\A111238\DATA\G\Beräkningar\Stabilitet\2020-01-xx Rev A\

Projekt:

Method:

Morgenstern-Price Filnamn:

Sektion A.gsz

Projektnummer:

A111238

(36)

1,30 1,40

1,21

E le v a ti o n

200 205 210

215

Utbredd last på 30 kPa

Beskrivning:

Sektion A Dränerad analys Utbyggd sektion Utbredd last om 30 kPa Känslighetsanalys

Grundvattenytan höjd med 0,5 m

Projekt:

Phi' (°) Phi-B (°)

Piezometric Line finsandig Silt Mohr-Coulomb 17 0 32,5 0 1

(37)

1,65

Elevation

195 200 205

210

Trafiklast på 20 kPa Boråsvägen

Beskrivning:

Sektion B Dränerad analys Befintlig sektion

Boråsvägen trafiklast på 20 kPa

Projekt:

Method:

Sektion B.gsz

Projektnummer:

A111238

(38)

1,25

Elevation

200 205 210

Beskrivning:

Sektion C Dränerad analys Befintlig sektion

Projekt:

Phi' (°) Phi-B (°)

(39)

1,46

Elevation

195 200 205 210

Utbredd last = 70 kPa Höjd markyta med 1 m

Lutning 1:3

Beskrivning:

Sektion C Dränerad analys Utbyggd sektion

Höjning av markytan med 1 m, till nivå ca +206 Släntlutning mot vattendrag 1:3

Projekt:

Method:

Sektion C - Utbyggd.gsz

Projektnummer:

A111238

(40)

1,28

Elevation

200 205 210

Utbredd last = 70 kPa Höjd markyta med 1 m

Lutning 1:3

Beskrivning:

Sektion C Dränerad analys Utbyggd sektion

Höjning av markytan 1 m, till nivå ca +206 Släntlutning mot vattendrag 1:3 Känslighetsanalys

Projekt:

Phi' (°) Phi-B (°)

Utfyllnad Mohr-Coulomb 20 0 35 0 1

(41)

BILAGA 3

(42)

Uppdragsnummer: A111238

Projektnamn: Detaljplan Gällstad, Ulricehamns kommun Undersökningspunkt: CW02

Mätperiod: 2018-05-31 till 2018-05-31 Markytans nivå: +204,8

PORTRYCKSDIAGRAM

0

5

10

15

0 5 10 15

Djup under markytan

Portryck/Grundvattentryck [mvp]

Maximalt upmätta värden Minsta uppmätta värden Vald

(43)

Mätperiod: 2018-05-31 till 2018-05-31 Markytans nivå: +206

0

5

10

15

0 5 10 15

Djup under markytan

Portryck/Grundvattentryck [mvp]

Maximalt upmätta värden Minsta uppmätta värden Vald