Geoteknisk utredning (pdf)

(1)

JUNI ÅR 2018

ULRICEHAMNS KOMMUN

DETALJPLAN GÄLLSTAD, ULRICEHAMNS KOMMUN

PM GEOTEKNIK

(2)

(3)

JUNI ÅR 2018 ORUST KOMMUN

DETALJPLAN GÄLLSTAD, ULRICEHAMNS KOMMUN

PM GEOTEKNIK

ADRESS COWI AB Skärgårdsgatan 1 Box 12076 402 41 Göteborg Sverige

TEL 010 850 10 00

FAX 010 850 10 10

WWW cowi.se

PROJEKTNR. DOKUMENTNR.

A111238 A111238-G-PME-001

VERSION UTGIVNINGSDATUM BESKRIVNING UTARBETAD GRANSKAD GODKÄND

1.0 2018-06-15 Eli Martinez Szmyt Christina Edström Eli Martinez Szmyt

(4)

(5)

DETALJPLAN GÄLLSTAD, ULRICEHAMNS KOMMUN PM GEOTEKNIK

5

INNEHÅLL

1 Uppdrag 7

2 Utförda undersökningar 8

3 Planförslag 8

4 Markbeskaffenhet och topografiska förhållanden 9

5 Geotekniska förhållanden 22

6 Hydrogeologiska förhållanden 24

7 Stabilitetsanalys 24

8 Rekommendationer till detaljplan 30

BILAGOR

Bilaga 1 Valda värden materialparametrar Bilaga 2 Stabilitetsanalys

Bilaga 3 Portrycksdiagram

(6)

(7)

7

1 Uppdrag

COWI har på uppdrag av Ulricehamns kommun utför en geoteknisk utredning i samband med att Ulricehamns kommun planerar att detaljplanelägga fastighet Frölunda 1:3 i Gällstad för att möjliggöra för exploatering för bostäder, vård och förskola samt nya vägar.

Utredningen omfattar en detaljerad geoteknisk utredning, enligt IEG:s Rapport 4:2010.

Det aktuella detaljplaneområdet ligger strax öster om centrala Gällstad, se Figur 1 nedan för lokalisering och gränsområde. Detaljplaneområdet avgränsas av Boråsvägen i norr, ett villaområde i väster och av ett skogsområde i öster och söder. I sydost finns ett kalhygge.

Denna PM Geoteknik syftar till att användas som utredningsunderlag och ska inte ingå som del av ett förfrågningsunderlag eller annan bygghandling.

Figur 1 Översiktskarta med gränsområde, kartkälla: google.com 2018.

(8)

2 Utförda undersökningar

COWI AB har under maj månad år 2018 utfört geotekniska undersökningar inom rubricerat område. Laboratorieundersökningar har utförts på WSPs geotekniska laboratorium i Göteborg. COWI AB har satt ut och mätt in aktuella

undersökningspunkter med en noggrannhet motsvarande geoteknisk mätklass B.

Undersökningen redovisas i koordinatsystem SWEREF 99 13 30 respektive höjdsystem RH 2000.

Undersökningsresultaten har sammanställts i en separat handling benämnd

"Detaljplan Gällstad, Ulricehamns kommun, Markteknisk Undersökningsrapport (MUR)", daterad 2018-06-15 och med dokumentnamn A111238-G-RAP-001.

3 Planförslag

Ulricehamns kommun avser att upprätta ny detaljplan för Frölunda 1:3. Vid tidpunkten för den geotekniska utredningen finns en strukturskiss för aktuellt område, se Figur 2.

(9)

9

Området har i strukturskissen delats in i fyra olika delområden samt ett större naturområde. I delområde ett föreslås vård och förskola, med föreslagen höjd på byggnader med två våningar. För delområde 2 föreslås flerbostadshus av fyra våningar. I delområde 3 är förslaget bostadshus med möjlig höjd om två

våningar. I delområde 4 är möjlig höjd även den två våningar men här föreslås både bostäder, vård och förskola.

I strukturskissen föreslås även vägar och att befintliga diken ska behållas.

4 Markbeskaffenhet och topografiska förhållanden

Detaljplaneområdet består övergripande av åkermark och skogsmark. För den geotekniska utredningen har området delats in i tre delområden namngivna I, II och III. För indelning av området se Figur 3.

Figur 3 Indelning av området, kartkälla: hitta.se 2018

I

II

III

(10)

4.1 Delområde I

Delområdet består till största del av brukad åkermark, se Figur 4. Markytan sluttar mycket svagt mot nord/nordost mot Boråsvägen. Den högsta punkten i delområde I har en marknivå på ca +206, och de lägsta på ca +205.

Figur 4 Delområde I, vy mot norr, COWI AB 2018-04-19.

Delområdet är utdikad med flera stören diken som sträcker sig i en sydvästlig- nordostlig riktning. Dikena är av varierande storlek, alltifrån ca 0,5 till 1,5 m djupa och ca 1 till 3 meter breda, se Figur 5.

(11)

11

Figur 5 Dike i delområde I, COWI AB 2018-04-19

Det största diket/vattendraget går längsmed en mindre grusväg vid den norra gränsen av detaljplanen, se Figur 6.

Figur 6 Stort dike/vattendrag i norr, COWI AB 2018-04-19.

Diket/vattendraget passeras på flera ställen genom mindre stenlagda broar, se Figur 7. En av de stenlagda passagerna har rasat och rört på sig, se Figur 8. Det finns även andra passager gjorda med trummor.

(12)

Figur 7 Stenlagd överfart/bro, COWI AB 2018-04-19.

Figur 8 Stenlagd överfart/bro, COWI AB 2018-04-19.

I det nordöstra hörnet av delområde I finns en öppen äng, se Figur 9. Öster om detta grönområde strax utanför detaljplaneområdet finns ett stenupplag, se Figur 10.

(13)

13

Figur 9 Äng i norr, COWI 2018-04-19.

Figur 10 Stenupplag i norr vy mot söder och åkermarkerna, COWI AB 2018-04-19.

4.2 Delområde II

Delområde II består till största del av sankmark. Nästan all sankmark är öppna ytor med undantag av ett mindre skogsområde i sydost se Figur 11. De högsta marknivåerna i delområde II påträffas vid den södra gränsen för hela

utredningsområdet, här ligger marknivån på ca +211. Markytan sluttar ifrån

(14)

höjdpartiet mot norr, och vid gränsen mot det mindre skogsområdet planar markytan ut till nivån +207 för att sedan svagt slutta mot norr till den lägsta nivån på +206.

Figur 11 Öppna sankmarkområden vid östra delen, vy mot väst och skogsområde, COWI AB 2018-04-19.

Delområdet II angränsar i ost till ett höjdparti som består av ett kalhygge, se Figur 12. I gränsen mellan delområdet och kalhygget går ett dike/vattendrag, se Figur 13.

Figur 12 Kalhygge i ost, COWI AB 2018-04-19.

(15)

15

Figur 13 Gräns mellan utredningsområde och kalhygge i, COWI AB 2018-04-19.

Skogsområdet i sydöstra delen av delområdet omges av flera olika

diken/vattendrag. Diket, som delar skogen med de öppna ytorna, pågår erosion i slänterna, se Figur 14.

Figur 14 Dike som skiljer skogsområdet mot öppna våtmarker i ost, COWI AB 2018-04-19.

Växligheten inom skogsmarken består av barrträd, se Figur 15. Det finns en öppen mosse i skogsområdets centrala delar, se Figur 16.

(16)

Figur 15 Växtlighet i skogsområdet, COWI AB 2018-04-19.

Figur 16 Mosse i skogsområdet vi mot sydväst, COWI AB 2018-04-19.

I delområdets södra kant finns ett område med ängsmark, se Figur 17.

(17)

17

Figur 17 Sydligaste öppna våtmarkerna vy mot norr, COWI AB 2018-04-19.

4.3 Delområde III

Delområde III består till största del av skogsmark bestående av barr- och lövträd. Marken sluttar mot nordost, från nivå +213 till +206.

I norra delen av delområdet vid gränsen mot delområde I finns block vid markytan, se Figur 18. I diket/vattendraget som delar av de två delområdena I och III pågår erosion, se Figur 19 och Figur 20.

(18)

Figur 18 Dike mellan delområde I och III vy mot väst samt block, COWI AB 2018-04-19.

Figur 19 Dike mellan delområde I och III eroderande slänt, COWI AB 2018-04-19.

(19)

19

Figur 20 Dike mellan delområde I och III, COWI AB 2018-04-19.

Längre söderut i delområde III (centrala delen), består vegetationen av mindre träd och buskar, se Figur 21.

Figur 21 Vegetation i centrala delen av delområde III, COWI AB 2018-04-19.

Inom delområde III vid den södra delen mot delområde II, består vegetationen av unga lövträd och markytan är mycket flack, se Figur 22.

(20)

Figur 22 Våtmark i södra delen av delområde III, COWI AB 2018-04-19.

Från de flacka delarna i den sydöstra delen av delområde III, stiger marken mot sydväst och gränsen till villaområdet. Denna slänt som också sträcker sig utanför utredningsområdet har en vegetationen av barrträd. På markytan finns här flera block, se Figur 23 – Figur 25.

(21)

21

Figur 24 Skog i södra delen av delområde III, COWI AB 2018-04-19.

Figur 25 Skogsområdet i södra delen av delområde III, gräns mot delområde II, COWI AB 2018- 04-19.

(22)

5 Geotekniska förhållanden

Enligt jordartskartan från SGU (Sveriges Geologiska Undersökning) består området av kärrtorv, isälvssediment och sandig morän, söder om området är landskapet ett moränbacklandskap, se Figur 26.

5.1 Delområde I

Nu utförda undersökningar visar att jordlagerföljden för delområde I består av mulljord eller torv ovan en siltig sand, som i sin tur efterföljs av en sandig silt.

Det totala djupet till fast botten/berg varierar mellan ca 2 och 10 m.

Figur 26 Jordartkarta med områdesgräns, SGU maj 2018.

(23)

23

Torvens mäktighet bedöms varierar mellan 0,2 m och 1,0 m. Torvens egenskaper för delområdet har utvärderats från en störd provtagning. Det utvärderats värdet för den naturliga vattenkvoten ligger på ca 191 %.

Sandens mäktighet bedöms uppgå till ca 3 till 4 m. Sandens egenskaper för delområdet har utvärderats från tre störda provtagningar. Det uppmätta värdet för den naturliga vattenkvoten ligger på ca 16 – 23 %. Friktionsvinkeln är utvärderad till ca 30 – 35°.

Siltens mäktighet bedöms uppgå till ca 5 till 8 m. Siltens egenskaper för delområdet har utvärderats från tre störda provtagningar. Det uppmätta värdet för den naturliga vattenkvoten ligger på ca 18 – 22 %. Friktionsvinkeln är utvärderad till ca 32 – 39°.

5.2 Delområde II

Nu utförda undersökningar i delområde II visar att jordlagerföljden består av torv ovan en siltig sand. Sanden efterföljs av en sandig silt som i sin tur vilar på fast botten/berg. Det totala djupet till fast botten eller berg varierar mellan 4 och 8 m.

Torvens mäktighet bedöms uppgå till ca 0,6 m. Torvens egenskaper för delområdet har utvärderats från en störd provtagning. Det uppmätt värdet för den naturliga vattenkvoten ligger på ca 295 %.

Sandens mäktighet bedöms uppgå till ca 0,4 m. Sandens egenskaper för delområdet har utvärderats från en störd provtagning. Det uppmätta värdet för den naturliga vattenkvoten ligger på ca 22 %. Friktionsvinkeln är utvärderad till ca 30 – 34°.

Siltens mäktighet bedöms uppgå till mer än 7 m. Siltens egenskaper för delområdet har utvärderats från en störd provtagning. Det uppmätta värdet för den naturliga vattenkvoten ligger på ca 20 – 22 %. Friktionsvinkeln är

utvärderad till ca 34 – 39°.

5.3 Delområde III

Nu utförd undersökning i delområde III visar att jordlagerföljden består av en torv ovan en siltig sand. Sanden efterföljs av en sandig silt. Det totala djupet till fast botten eller berg har inte undersökt vidare för denna utredning.

Torvens mäktighet bedöms uppgå till ca 1,4 m. Torvens egenskaper för delområdet har utvärderats från en störd provtagning. Det uppmätta värdet för den naturliga vattenkvoten ligger på ca 534 %.

(24)

Sandens mäktighet bedöms uppgå till ca 0,6 m. Sandens egenskaper för delområdet har utvärderats från en störd provtagning. Det uppmätta värdet för den naturliga vattenkvoten ligger på ca 22 %. Friktionsvinkeln är utvärderad till ca 30 – 33°.

Siltens mäktighet bedöms uppgå till mer än 7 m. Siltens egenskaper för delområdet har utvärderats från en störd provtagning. Det uppmätta värdet för den naturliga vattenkvoten ligger på ca 17 %. Friktionsvinkeln är utvärderad till ca 34 – 39°.

6 Hydrogeologiska förhållanden

Hydrogeologiska undersökningar är utförda är i punkt CW02 och CW09 i delområde I och III.

I undersökningspunkt CW02 har ett grundvattenrör installerats på ca 12,2 m djup under markytan. Grundvattenytan har avläst vid ett tillfälle (2018-05-31) till ca 0,5 m under markytan.

I undersökningspunkt CW09 har ett grundvattenrör installerats på ca 9,0 m djup under markytan. Grundvattenytan har avläst vid ett tillfälle (2018-05-31) till ca 0,5 m under markytan

7 Stabilitetsanalys

Stabilitetsanalysen är utförd med programmet Slope/W Geostudio 2018.

Krav på säkerhetsfaktorer mot stabilitetsbrott är framtagna i enlighet med IEG

(25)

25

7.1 Beräkningssektioner

För det aktuella utredningsområdet har stabilitetsförhållanden analyserats i två sektioner A och B, se Figur 27 nedan. För höjdpartiet i delområde II bedöms stabiliteten vara tillfredsställande för befintliga och utbyggda förhållanden, utifrån okulärbedömning från fältbesök och från jordartkartan som säger att slänten består av kullig sandmorän.

I beräkningsmodellerna är markytans nivå mellan undersökningspunkternas lägen, tagen från av Ulricehamns kommun tillhandahållen grundkarta med nivåkurvor om 1,0 meters ekvidistans.

Figur 27 Beräkningssektioner A och B, karkälla: hitta.se 2018.

7.2 Gynnsamma och ogynnsamma förutsättningar

En bedömning av områdets gynnsamma och ogynnsamma förutsättningar har gjorts och resultatet redovisas i Tabell 1 nedan.

Tabell 1 Gynnsamma och ogynnsamma förutsättningar.

FÖRUTSÄTTNING GYNNSAMMA OGYNNSAMMA

Konsekvens av skred Ingen kvicklera och risk för sekundära skred

A B

I

II

III

(26)

FÖRUTSÄTTNING GYNNSAMMA OGYNNSAMMA

Områdets beständighet Tecken på rörelser och

erosion i diken.

Jordens egenskaper Friktionsjordar. Relativt stor spridning av uppmätt hållfasthet.

Skiktade jordar.

Analys- och beräkningsarbetets innehåll och omfattning.

Tvådimensionell analys (resultat på säkra sidan).

Känslighetsanalys utförd på valda parametrar och grundvattenytan

Fältundersökningens innehåll och omfattning

Kvalificerade CPT. Glest undersökt område.

Laboratorieundersökning ens innehåll och

omfattning

Litet antal undersökta prover i lab.

Områdets geometri Svag lutning. Markytans nivåer är tagna från grundkarta.

Grundvatten- och portrycksförhållanden

Konservativ bedömning från mätningar.

Begränsad förväntade tryckvariationer.

Långtidsobservationer saknas.

7.3 Erforderliga krav för stabilitetsberäkningar

Beräkningarna har utförts med totalsäkerhetsanalys. I enlighet med IEG Rapport 4:2010 för nyexploatering/planläggning detaljerad utredning, ligger

säkerhetsfaktor på Fϕ ≥1,3 (dränerad analys). Valda säkerhetsfaktor med hänsyn till kap. 7.2:

›

Fϕ ≥1,3 (dränerad analys)

(27)

27

7.4 Sammanställning av beräkningsparametrar

7.4.1 Jordmaterialparametrar

Valda beräkningsparametrar är framtagna för hela detaljplaneområdet, se Tabell 2. I bilaga 1 redovisas diagram för vald friktionsvinkel för friktionsjorden i området. Då jorden innehåller silt har 3° dragits bort från vald friktionsvinkel i enlighet med Trafikverkets tekniska råd för geokonstruktioner-TR Geo 13, TDOK 2013:0668 ver. 2.0, 2016-02-29.

Mulljorden och torven förutsätts schaktas bort vid nybyggnation Tabell 2 Sammanställning av valda värden för sektion A och B

JORDMATERIAL JORDPARAMETER HÄRLETT VÄRDE

Siltig Sand, från ca 0-3 m u my

Tunghet, ()

Effektiv tunghet, (') Inre friktionsvinkel,(ϕ')

18 kN/m³ 8 kN/m³ 31,5 °

Sandig Silt, från ca 3- m u my

Tunghet, ()

Effektiv tunghet, (') Inre friktionsvinkel,(ϕ')

17 kN/m³ 7 kN/m³ 32,5 °

7.4.2 Portryck- och grundvatten

I stabilitetsberäkningarna för sektion A och B har en nolltrycksnivå för grundvattentrycket ansatts till 0,5 m under markytan. En hydrostatisk portrycksfördelning mot djupet har antagits.

7.4.3 Laster

I befintliga förhållanden beräknas inga laster påverka beräkningssektionerna för sektion A, då befintliga hus och vägar ligger för långt ifrån

beräkningssektionerna. För sektion B bedöms lasten från Boråsvägen påverka bersäkningssektionen. Trafiklasten har dimensionerats utifrån Trafikverkets tekniska krav för Geokonstruktioner-TK Geo 13,TDOK 2013:0667, ver. 2.0, 2016-02-29, den karekteristiska ytlasten för trafiken är ansatt till 20 kPa.

(28)

För framtida förhållanden är maximala laster framtagna genom en optimering mot beräknad säkerhetsfaktorn mot stabilitetsbrott. Lasternas placering är valda utifrån en ofördelaktig bedömning ur stabilitetssynpunkt.

En känslighetsanalys har utförts för stabilitetsberäkningarna genom att öka grundvattenytan med 0,5 m genom hela profilen för sektion A och B. För höjningen i slänten i sektion A och för diken i sektion B har en ingenjörsmässig bedömning gjorts då det inte bedöms rimligt att vattenytan ligger i höjd med markytan genom hela slänten.

Känslighetsanalys har också gjorts på jordens valda hållfasthetsparametrar.

Jordlagrens valda hållfasthetsparametrar sänkts med 1,5°.

7.5 Resultat stabilitetsanalys

Stabilitetsberäkningar ger värdet på säkerhetsfaktorn F_ϕ (dränerad analys, sand) där erforderlig säkerhetsfaktor ska överstiga 1,3. Beräkningsresultaten framgår av Tabell 3 nedan samt i Bilaga 2.

Tabell 3 Beräknade säkerhetsfaktorer med avseende på stabilitetsbrott.

SEKTION, BESKRIVNING FΦ BILAGA -SIDA

Sektion A, befintlig sektion 1,80 2:2

Sektion A, utbyggd sektion, utbredd last om 30 kPa

1,47 2:3

Sektion A, utbyggd sektion, utbredd last om 30 kPa

Känslighetsanalys GV-ytan höjd med 0,5 m

1,22 2:4

Sektion A, utbyggd sektion, utbredd last om 30 kPa

Känslighetsanalys, minskning av hållfasthetsegenskaper med 1,5°

1,38 2:5

(29)

29

SEKTION, BESKRIVNING FΦ BILAGA -SIDA

Sektion B, befintlig sektion Dike/vattendrag

1,01 2:7

Sektion B, utbyggd sektion, utbredd last om 90 kPa

1,36 2:8

Känslighetsanalys GV-ytan höjd med 0,5 m

1,30 2:9

Känslighetsanalys, minskning av hållfasthetsegenskaper med 1,5°

1,31 2:10

7.6 Slutsats stabilitetsanalys

7.6.1 Sektion A

Stabilitetsanalysen visar för sektion A att beräknade säkerhetsfaktorer mot stabilitetsbrott för befintliga förhållanden i området är tillfredställande enligt gällande krav och normer.

För utbyggda förhållanden är beräknad säkerhetsfaktor mot stabilitetsbrott i dränerad analys tillfredställande i sektion A, men endast med en begränsad utbredd last om 30 kPa samt att släntens lutning ändras så att den maximala lutningen är 1:4.

Känslighetsanalysen för utbyggda förhållanden, med en höjning av

grundvattenytan med 0,5 m genom hela profilen i dränerad analys, har utförts.

Analysen visar att beräknad säkerhetsfaktor mot stabilitetsbrott minskar med 17

% och stabiliteten är därför inte tillfredställande i sektion A för utbyggda förhållanden med 30 kPa ytlast. Dock bedöms risken för att slänten har högre portryck en längre period vara ringa, då sanden har en dränerande funktion, och därav rekommenderas en maximal ytlast på 30 kPa.

(30)

7.6.2 Sektion B

Stabilitetsanalysen visar för sektion B att beräknade säkerhetsfaktorer mot stabilitetsbrott för befintliga förhållanden i området är tillfredställande enligt gällande krav och normer för trafiklasten men inte för diken/vattendrag.

För utbyggda förhållanden med en utbredd last om 90 kPa i dränerad analys visar att beräknad säkerhetsfaktor mot stabilitetsbrott är tillfredställande i sektion B, om området 3 m från dikessläntkrön är obelastad, samt att diken/

vattendrag har en max släntlutning på 1:3.

Känslighetsanalysen är utfört för utbyggda förhållanden med en sänkning av vald friktionsvinkeln med 1,5° i dränerad analys, motsvarande ett potentiellt svagare område mellan utförda undersökningspunkter. Analysen visar att beräknad säkerhetsfaktor mot stabilitetsbrott minskar med ca 4 %, stabiliteten är därför tillfredställande i sektion B för utbyggda förhållanden med 90 kPa.

Känslighetsanalysen för utbyggda förhållanden, med en höjning av

grundvattenytan med 0,5 m genom hela profilen i dränerad analys, har utförts.

Analysen visar att beräknad säkerhetsfaktor mot stabilitetsbrott minskar med ca 4 % och stabiliteten är därför tillfredställande i sektion B för utbyggda

förhållanden med 90 kPa ytlast.

8 Rekommendationer till detaljplan

8.1 Stabilitet

Vid tidpunkten för den geotekniska utredningen fanns enbart en strukturskiss framtaget av Krook & Tjäder för Ulricehamns kommun. Därför har fiktiva kontroller utförts i stabilitetsberäkningarna. Detta för att kunna ge riktlinjer till det framtida planarbetet och vad som kan vara möjligt att genomföra.

Inom delområde I är markytan till största del flack. Stabilitetssektion B har beräknats för delområdet. Totalstabiliteten för befintliga förhållanden i sektion B

(31)

31

diken/vattendrag, detta måste hanteras i detaljplanen. Dikens/vattendrags slänter inom delområdet ska justeras, maximal tillåtna släntlutning är 1:3.

Inom delområde II är markytan till största del flack, med undantag av det södra gränsområdet. I strukturskissen förslås delområdet förbli ett naturområde, bortsätt från de norra delen, där det föreslås ett område som skall kunna

möjliggöra för framtida exploatering. Inom delområdet bedöms

stabilitetsförhållandena vara goda. För området där framtida exploatering kan kommas utföras gäller samma rekommendationer som för delområde I maximal ytlast om 90 kPa och att området 3 m från dikeskrön är obelastat. Normalt kan markytan förändras med ±0,5 utan marklov vilket inte är tillåtet närmast diken/vattendrag, detta måste hanteras i detaljplanen. Dikens/vattendrags slänter inom delområde II ska justeras, max tillåtna släntlutning är 1:3.

Inom delområde III sluttar markytan mot öster. Stabilitetssektion A har beräknats för delområdet. Totalstabiliteten för befintliga förhållanden i sektion A bedöms som tillfredsställande och uppfyller gällande rekommendationer enligt IEG rapport 4:2010. För utbyggda förhållanden erfordras belastningsrestriktion om maximal 30 kPa och att områden där släntlutningen är brantare än 1:4 justeras, max tillåtna släntlutning är 1:4. Se Figur 28 för utbredning av lastrestriktioner för 30 kPa och släntlutning om 1:4. Grundvattenytan

rekommenderas att undersökas ytterligare i slänten för att kunna göra en mer noggrann modellering av de hydrogeologiska förhållandena.

Figur 28 Översiktsbild av lastrestriktion om 30 kPa och max släntlutning 1:4, karkälla: google.com 2018.

(32)

8.2 Grundläggning

Lättare och större byggnader inom delområde I och II bedöms kunna grundläggas på platta på mark. Grundläggning föreslås på friktionsjord eller på sprängstensbotten.

Lättare byggnader (en till två våningar) inom delområde III bedöms kunna grundläggas på platta på mark. Grundläggning föreslås på friktionsjord eller på sprängstensbotten.

Större byggnader (över två våningar) inom delområde III ska grundläggas på pålar/plintar för att inte överstiga lastrestriktionen i kap. 8.1.

Organisk jord ska schaktas bort innan grundläggning.

För framtida projektering av grundläggning av byggnader inom utredningsområdet rekommenderas kompletterande geotekniska

undersökningar. En förtätning av undersökningspunkter ger en säkrare bild av djup till berg, utökad provtagning ger en bättre bild över jordarterna i sidled och djupled och fler grundvattenmätningar ger bättre förutsättningar att ansätta dimensionerande grundvattentryck i jordprofilen. Dessa utökade undersökningar medför att både åtgärder och grundläggning bättre kan optimeras.

(33)

BILAGA 1

PM GEOTEKNIK, A111238 Bilaga 1, sida 1 av 2

(34)

Uppdrag Detalplan Gällstad, Ulricehamns kommun Uppdragsnummer A111238

FRIKTIONSVINKEL FRIKTIONSJORD

0

1

2

3

4

5

6

7

8

9

10

11

12

13

14

15

16

17

25 27 29 31 33 35 37 39 41 43 45

Djup (m)

Friktionsvinkel, Φ' (°)

CW02 [CPT]

CW03 [Vim]

CW04 [Vim]

CW05 [Vim]

CW08 [CPT]

CW09 [Vim]

(35)

BILAGA 2

(36)

1,90 2,00

1,80

E le v a ti o n

200 205 210 215

Beskrivning: ningar\Stabilitet\Sektion A\

Projekt:

Detaljplan Gällstad, Ulricehamns kommun

Color Name Model Unit

Weight (kN/m³)

Cohesion' (kPa)

Phi' (°) Phi-B (°)

Piezometric Line

finsandig Silt Mohr-Coulomb 17 0 32,5 0 1

silrig Sand Mohr-Coulomb 18 0 31,5 0 1

(37)

1,67 1,77

1,47

Distance

0 10 20 30 40 50 60

195 200 205 210 215

Utbredd last om 30 kPa

Beskrivning:

Sektion A Dränerad analys Utbyggd sektion Utbredd last om 30 kPa Släntlutning 1:4

ry: O:\A110000\A111238\DATA\G\Beräkningar\Stabilitet\Sektion A\

Projekt:

Phi' (°) Phi-B (°)

Method:

Morgenstern-Price Filnamn:

Sektion A_utbyggd.gsz

Projektnummer:

A111238 PM GEOTEKNIK, A111238

Bilaga 2, sida 3 av 10

(38)

1,58 1,68

1,38

200 205 210 215

Utbredd last om 30 kPa

Beskrivning:

Sektion A Dränerad analys

ningar\Stabilitet\Sektion A\

Projekt:

Phi' (°) Phi-B (°)

finsandig Silt -10% Mohr-Coulomb 17 0 29,5 0 1 silrig Sand -1,5 grad Mohr-Coulomb 18 0 30 0 1

(39)

1,42 1,52

1,22

Distance

0 10 20 30 40 50 60

195 200 205 210 215

Utbredd last om 30 kPa

Beskrivning:

Sektion A Dränerad analys Utbyggd sektion Utbredd last om 30 kPa Släntlutning 1:4 Känslighetsanalys

Grundvattenytan höjd med 0,5 m

ry: O:\A110000\A111238\DATA\G\Beräkningar\Stabilitet\Sektion A\

Projekt:

Phi' (°) Phi-B (°)

Method:

Sektion A_utbyggd.gsz

Projektnummer:

(40)

2,52

Elevation

200 205 210 215

Trafiklast om 20 kPa Boråsvägen

F=1,01

Beskrivning:

Sektion B ⁿⁱⁿ

gar\Stabilitet\Sektion B\

Projekt:

Phi' (°) Phi-B (°)

(41)

1,01

Distance

0 10 20 30 40 50

Elevation

195 200 205 210 215

Trafiklast om 20 kPa Boråsvägen

F=2,52

Beskrivning:

Sektion B Dränerad analys Befintlig sektion Dike/vattendrag

ry: O:\A110000\A111238\DATA\G\Beräkningar\Stabilitet\Sektion B\

Projekt:

Phi' (°) Phi-B (°)

Method:

Sektion B.gsz

Projektnummer:

(42)

2,16 2,26

2,26 2,16 1,36

Elevation

200 205 210 215 220

Utbredd last om 90 kPa

Dike släntlutning 1:3

Beskrivning: ningar\Stabilitet\Sektion B\

Projekt:

Phi' (°) Phi-B (°)

(43)

2,11 2,21

2,2 1 2,11

1,31

Distance

0 10 20 30 40 50

Elevation

195 200 205 210 215 220

Beskrivning:

Sektion B Dränerad analys Utbyggd sektion Utbredd last om 90 kPa Släntlutning dike 1:3 Känslighetsanalys

Friktionsvinkel sänkt med 1,5 grad

ry: O:\A110000\A111238\DATA\G\Beräkningar\Stabilitet\Sektion B\

Projekt:

Phi' (°) Phi-B (°)

finsandig Silt -10% Mohr-Coulomb 17 0 29,5 0 1 silrig Sand -1,5 grad Mohr-Coulomb 18 0 30 0 1

Method:

Sektion B_utbyggd.gsz

Projektnummer:

(44)

2,10 2,20

2,20 2,10

1,30

Elevation

200 205 210 215 220

Beskrivning:

Sektion B

Dränerad analys ningar\Stabilitet\Sektion B\

Projekt:

Phi' (°) Phi-B (°)

(45)

BILAGA 3

(46)

Uppdragsnummer: A111238

Projektnamn: Detaljplan Gällstad, Ulricehamns kommun Undersökningspunkt: CW02

Mätperiod: 2018-05-31 till 2018-05-31 Markytans nivå: +204,8

PORTRYCKSDIAGRAM

0

5

10

15

0 5 10 15

Djup under markytan

Portryck/Grundvattentryck [mvp]

Maximalt upmätta värden Minsta uppmätta värden Vald

(47)

Uppdragsnummer: A111238

Projektnamn: Detaljplan Gällstad, Ulricehamns kommun Undersökningspunkt: CW09

Mätperiod: 2018-05-31 till 2018-05-31 Markytans nivå: +206

PORTRYCKSDIAGRAM

0

5

10

15

0 5 10 15

Djup under markytan

Portryck/Grundvattentryck [mvp]

Maximalt upmätta värden Minsta uppmätta värden Vald