Justering sker fredagen den 20 december kl. 15:00 av Dag Ahlse (C) och Bo- ban Pejcic (M).

2019-12-17

Tid

2019-12-17, kl. 17:30

Plats

Hallunda Folkets hus, Bragesalen

Ärenden

Justering sker fredagen den 20 december kl. 15:00 av Dag Ahlse (C) och Bo- ban Pejcic (M).

171 Svar på interpellation - Botkyrkas ansvar i debatten om mångkulturalism och interkulturell samhällsutveckling (V)

172 Svar på interpellation - Kameraövervakning (SD)

173 Svar på interpellation - Angående utlandsresor och representationskostnader (TUP)

174 Svar på interpellation - Angående Lärarförbundets årliga mätning "Bästa skol- kommun" (TUP)

175 Svar på interpellation - Angående värmekameror eller plattor i sängen som kän- ner av läget (M)

176 Svar på interpellation - Hågelbyleden (M)

177 Höjning av VA-taxan avseende brukningsavgifter i Botkyrka kommun

178 Detaljplaneprogram för centrala Tullinge - beslut om godkännande

179 Antagande av ny bolagsordning och ägardirektiv för Upplev Botkyrka AB

181 Revidering ägardirektiv för AB Botkyrkabyggen

182 Antagande av finansriktlinje

183 Beslut om utökad lån- och borgensram för Söderenergi AB 2019-2020

184 Riktlinje för budgetansvar, attest, redovisning och intern kontroll

185 Avveckling av FoU Södertörn

186 Namnändring på tekniska nämnden och tekniska förvaltningen

187 Redovisning och utbetalning av partistöd 2020

188 Svar på motion - Förvärva, sanera och exploatera attraktiv mark (TUP)

189 Svar på motion - Löpande ekonomisk uppföljning av driftskostnaderna för Tull- inge respektive övriga Botkyrka (TUP)

190 Svar på motion - Fler infartsparkeringar i Tullinge (L)

191 Svar på motion - Förhållningsregler i skolan och uppförandekod (M)

192 Svar på motion - Säkerställ likvärdighet gällande kränkande behandling (M)

193 Svar på medborgarförslag - Kameraövervakning vid pendeltågets cykelparkering i Tullinge

194 Svar på medborgarförslag - Ordna fältassistenter för tryggare kvällar i Tullinge

195 Anmälningsärenden

196 Avsägelser och fyllnadsval

198 Enkel fråga

Marcus Ekman Håkan Hultgren

Ordförande Sekreterare

2019-09-26

Interpellation

till kommunstyrelsens ordförande Ebba Östlin (S)

Botkyrkas ansvar i debatten om ”mångkultural- ism” och interkulturell samhällsutveckling

Under årets Almedalsvecka passade Ebba Busch Thor (KD) på att angripa

”mångkulturalismen”. Till TV 4 Nyheterna sa hon bl.a.:

”Jag tycker att det blir fel när man tycker att mångkulturalism är vägen framåt för att kunna möta dagens mångfald och för att kunna hantera att det nu kommer människor med helt olika bakgrund till Sverige och där har Nyamko Sabuni (L) helt rätt i att mångkulturalismen den har gjort sitt i Sverige och det är synd att hon backat från det påståendet.” (tv4.se 6/7)

Därmed tog KD:s partiledare steget fullt ut till Jimmie Åkessons retoriska plan- halva. Där har ”mångkultur” i decennier varit kodordet för ”(för många) invand- rare”. ”Mångkulturen” är i SD:s universum inte i första hand ett begrepp för en faktiskt existerande kulturell mångfald, utan ett ”politiskt projekt” och roten till i princip allt ont, såväl verkliga som påhittade missförhållanden. Det är i sin tur en tankefigur som ligger nära den rasistiska konspirationsteorin att den politiska eliten (eller judarna) avser att ersätta den ”vita” befolkningen med invandrar- grupper (muslimer i Europa, latinamerikaner i USA), en föreställning som inspi- rerat många terrordåd, senast i Bærum i Oslo.

Henrik Vinge (SD) sa i en kommentar samma dag att han såg Busch Thors utta- lande om att mångkultur måste stoppas som politiskt projekt som ett närmande mot SD:s politik:

”Det är på tiden. Mångkulturalismen har varit fruktansvärt misslyckande för Sverige. Det är på tiden att man identifierar problemet och jag hoppas att man kommer vilja ta ytterligare några steg i den riktningen så att man också är be- redd att införa en riktigt restriktiv invandringspolitik. Den mångkulturella idén är idén om segregation, om att människor ska vara olika, men vår idé är att den som kommer till Sverige ska anpassa sig till Sverige och bli svensk.” (expres- sen.se 6/4)

Begreppet mångkultur/mångkulturell både kan och bör problematiseras – men inte utifrån ett assimilationistiskt och nationalistiskt perspektiv, utan från ett in- terkulturellt perspektiv, något som Botkyrka gått i spetsen för under många år.

Kommunen är en aktiv medlem i Intercultural Cities of Europe¹, ICC, och enligt en nyhet på botkyrka.se den 29 november 2018 har vi tagit initiativ till ett svenskt nätverk för interkulturella kommuner.²

Europarådet beskriver skillnaden mellan ett mångkulturellt och ett interkultu- rellt samhälle så här:

”Hur ser vår vision av det framtida samhället ut? Är det ett samhälle bestående av åtskilda gemenskaper, i bästa fall kännetecknat av samexistens av majoriteter och minoriteter med olika rättigheter och ansvar, löst sammanhållet av ömsesi- dig okunskap och ömsesidiga stereotyper? Eller är det ett livfullt och öppet sam- hälle utan diskriminering till nytta för alla, kännetecknat av inkludering av alla invånare och full respekt för deras mänskliga rättigheter? Europarådet är överty- gat om att respekt för och främjande av kulturell mångfald på grundval av de värden som vår organisation är byggd på är en nödvändig förutsättning för ut- vecklandet av solidariska samhällen.”³

2014 ersattes kommunens dåvarande interkuturella strategi och ett antal andra styrdokument av Strategi för ett jämlikt Botkyrka⁴. I avsnittet om interkulturali- tet kan man bl.a. läsa:

”Den onyanserade debatt som pågått länge i Sverige om integrationspolitikens misslyckande bär på en negativ syn på invånare och en underton om att integrat- ion mellan nya och gamla svenskar är omöjlig. I Botkyrka är den möjlig – tack vare att vi går från att tänka och planera mångkulturellt till interkulturellt. (…) 3. Vi går från mångkultur till interkultur. Vi skapar förutsättningar för att gå från samexistens till samspel för att nå gemensamma mål. Det gör vi genom att främja jämlika möten, samarbeten och dialog mellan stadsdelar samt olika indi- vider och grupper. Vi fokuserar på det gemensamma samtidigt som vi värderar en stor grad av individuell olikhet. På så sätt skapar vi starkare social samman- hållning och bryter segregationens negativa effekter.

4. Vi sätter individens rättigheter i fokus. Vi skapar förutsättningar för individen att göra sina egna livsval och välja sina identiteter. Det hjälper oss också att synliggöra skillnader inom och mellan grupper.”

Efter denna måhända något mångordiga inledning vill jag ställa några frågor till kommunstyrelsens ordförande.

1 https://www.coe.int/en/web/interculturalcities/botkyrka

2 https://www.botkyrka.se/arkiv/nyhetsarkiv/nyheter-startsida/2018-11-29-botkyrka-tar-ledar- trojan-for-det-interkulturella-arbetet-i-sverige.html

3 White Paper on Intercultural Dialogue. Living Together As Equals in Dignity (2008), min översättning. https://search.coe.int/cm/Pages/result_details.aspx?ObjectID=09000016805d37c2

4 https://www.botkyrka.se/download/18.1fb8cc5a15e84e4cca35c76b/1507013899811/Stra- tegi%20j%C3%A4mlikt%20Botkyrka.pdf

1. Vilket ansvar har Botkyrka, med sin långa erfarenhet av interkulturellt ut- vecklingsarbete, att delta i samhällsdebatten om ”mångkulturalism” och inter- kulturalitet och hur kan vi göra det än bättre?

2. Hur går det med det svenska nätverket för interkulturella städer (enligt ICC:s hemsida finns ännu inget nätverk i Sverige och det är bara Botkyrka och Väs- terås som är medlemmar)?

3. Anser du att det finns skäl att ta fram ett pedagogiskt och utförligt informat- ionsmaterial (digitalt och/eller tryckt) om vad interkulturellt förhållningssätt innebär och hur interkulturellt utvecklingsarbete kan utformas?

Mats Einarsson (V)

Kommunfullmäktige 2019-10-24 Interpellation kameraövervakning

Ebba Östlin

Botkyrka kommun har beviljats tillstånd för 80 platser gällande kameraövervakning. Detta har framkommit på senaste mötet för lokala BRÅ. Det finns dock som vi uppfattar det ingen plan för var dessa kameror skall placeras, en klar målsättning för kamerabevakningen eller ens vilken typ av kameror som skall sättas upp. Främst är det självklart polisens uppgift att göra upp en plan och placera ut kamerorna. Dock skall ju detta ske i samarbete med kommunen, dessutom är ju

tryggheten i kommunen i högsta grad ett kommunalt ansvar, speciellt med den senaste utvecklingen taget i beaktande.

Tryggheten för kommuninvånarna är mycket viktig för Sverigedemokraterna så därför undrar vi följande:

Hur snabbt kan en adekvat plan för dessa trygghetskameror komma på plats?

När planerar kommunen tillsammans med polisen att hela arbetet ska vara klart?

Finns det en plan för att genom kameror säkra kommunens garage och P-platser med tanke på de bilbränder som förekommit i kommunen?

För Sverigedemokraterna Botkyrka

ROBERT STENKVIST

Kommunfullmäktige Interpellation 2019-10-24 Interpellation till kommunstyrelsens ordförande Ebba Östlin (S) angående utlandsresor och representationskostnader

I Botkyrka kommunfullmäktige talas det ofta om ambitiösa klimatmål. Parallellt med detta gör kommunens företrädare en del flygresor till olika länder i världen. Det senaste exemplet är att kommunstyrelsens ordförande åker till Japan den 21 - 25 oktober för att delta på "Hamamatsu International Summit on Intercity Collaboration 2019". Delegationsbeslutet är undertecknat av Gabriel Melki, 1:e vice ordförande kommunstyrelsen.

Det är ingen hemlighet att Tullingepartiet är kritiska till den typen av långa utlandsresor som möjliggörs genom skattemedel. För några år sedan kritiserade vi en konferensresa i

utbildningsnämnden för 13 personer till USA. Sådana resor skickar fel signaler, inte minst till föräldrar och elever när vi vet att skolor och andra kommunala verksamheter har hårda besparingskrav.

Vi i Tullingepartiet är också kritiska till att delegera beslut i fråga om förtroendevaldas tjänsteresor utanför Sverige. Syftet med en resa kan ibland vara otydligt och då behöver ärendet kompletteras med en bättre bakrundsbeskrivning. Andra gånger går det att få ut samma sak på hemmaplan utan att åka iväg. Därför vore det bättre om kommunstyrelsen och de olika nämnderna får debattera och ta ställning till utlandsresorna.

Jag vill därför fråga kommunstyrelsens ordförande följande:

1, Hur stora är Botkyrka kommuns representationskostnader från januari till oktober 2019?

2, Vad var syftet med att delta på Hamamatsu International Summit on Intercity Collaboration?

3, Vilken nytta har Botkyrkas kommuninvånare av resan till Japan?

4, Tycker du det är problematiskt att utlandsresor tas på delegation?

Anders Thorén (TUP)

Kommunfullmäktige Interpellation 2019-10-24 Interpellation till utbildningsnämndens ordförande Emanuel Ksiazkiewicz (S) angående Lärarförbundets årliga mätning ”Bästa skolkommun”.

Nyligen presenterades Lärarförbundets årliga mätning ”Bästa skolkommun”. Botkyrka kommun hamnar tyvärr i bottenskiktet på plats 278 av 290 kommuner medan exempelvis grannkommunen Salem är 161 placeringar bättre.

Sett till Stockholms län är Salem rankad som nummer fyra medan Botkyrka rankas som nummer 23 av 26 kommuner. Botkyrka ligger även sämre till än andra närliggande kommuner som t ex Ekerö, Södertälje och Huddinge.

Några av de resultat som sticker ut för Botkyrka är följande:

• Lärartäthet (plats 281 av 290 kommuner).

• Utbildade lärare (plats 285 av 290 kommuner).

En konsekvens av den låga lärartätheten är att arbetsbelastningen ökar. Fler arbetsuppgifter och ökad belastning gör att många lärare inte hinner med delar av sitt uppdrag under ordinarie arbetstid.

Resultatet blir att lärares fritid ägnas till arbete och därför är det inte förvånande att andelen friska lärare minskar samtidigt som Botkyrka hamnar på plats 156 av 290 i just den kategorin.

Stressen skapar en oro som gör att en del lärare väljer att byta yrkesbana. Den tuffa och pressade situationen är ett resursslöseri som går ut över både lärare och elever.

Jag vill därför fråga utbildningsnämndens ordförande följande:

1, Hur ser du på Botkyrkas resultat i Lärarförbundets årliga mätning Bästa skolkommun?

2, Vilka åtgärder anser du behöver vidtas för att vända den negativa utvecklingen i skolan?

3, Hur ska Botkyrka kommun lyckas med att attrahera fler legitimerade lärare?

4, Hur ska Botkyrka kommun få ned antalet sjukskrivningar bland lärare?

Karin Nakamura Lindholm (TUP)

Interpellation Kommunfullmäktige

2019-10-25 Till Kommunstyrelsens ordförande

Angående värmekameror eller plattor i sängen som känner av läget

I tidningen Mitt Botkyrka den 22 oktober kan man läsa om kommunens ekonomi och Mittenmajoritetens nya budget följande:

Vi citerar

-” Det finns digital teknik som drar ner på kostnader, men också höjer kvalitén.

Ett bra exempel på det är nattillsynen av äldre. I stället för att hemtjänst åker runt för att se att folk andas så har vi värmekameror eller plattor i sängen som känner av läget”

Slut citat

Vi har några frågor med anledning av ovanstående - Hur ser du på hemtjänstens arbete?

- Hur ser organisationen ut bakom värmekamerorna, kommer det att sitta någon konstant att följa hemtjänsttagarnas andningsdiagram?

- Kommer värmekamerorna att vara interaktiva dvs kan man kommunicera vi kamerorna?

- Kan hemtjänsttagaren ta initiativ till kontakt via kameran?

- Hur många medarbetare inom hemtjänsten kan kommunen spara in på med den nya tekniken?

Kia Hjelte (M)

Kommunfullmäktige

2019-11-25 Till 1:e vice ordförande i Kommunstyrelsen även ordförande för

samhällsbyggnadsnämnden, Gabriel Melki

Hågelbyleden

Botkyrka kommun växer och det är bra att det byggs bostäder därefter, men tyvärr hänger inte infrastrukturens utveckling med i samma fart. Det är vägar och farleder som byggdes för flera år sedan och då efter en mindre befolkningsmängd. Men ansträngningar och påfrestningar på Hågelbyleden är ett gammalt och välkänt problem som idag har accentuerats ännu mer med den ökande befolkningsmängden i vår kommun. Det är glädjande att fler vill flytta hit men en ökad befolkningsmängd kräver en uppdatering av infrastruktur för att anpassas efter det nya behovet.

Våra Botkyrkabor använder både Hågelbyleden och Huddingevägen flitigt men som bekant är det väldigt påfrestande att köra där och speciellt under rusningstrafik. Sedan 70-talet är Hågelbyleden fortfarande den enda vägen att ta sig på mellan södra och norra delarna i kommunen.¹ Dessa långa köer resulterar i en enorm förlust av tid och ökad stress samt mer utsläpp av avgaser än nödvändigt.

Vi ser genomförda försök till att lösa problemen², men tyvärr har det blivit värre och situationen börjar bli ohållbar för våra botkyrkabor som ska bo, leva och jobba i hela vår kommun och detta är minst lika relevant för att företag ska kunna verka.

På hemsidan för Socialdemokraterna i Botkyrka står det ”Hågelbyleden måste utvecklas och bli bättre. Vi Socialdemokrater ska vara på Trafikverket för att vägen ska rustas upp i och med att vi bygger nya Södra porten”.³

Med anledning av ovanstående vill jag fråga 1:e vice ordförande i Kommunstyrelsen även ordförande för samhällsbyggnadsnämnden:

1. Hur ser du på trafiksituationen?

2. Hur ser diskussionen ut med trafikverket?

3. Vad är status och nästa steg för Hågelbyleden?

Boban Pejcic (M)

§ 203

Höjning av VA-taxan avseende brukningsavgifter i Bot- kyrka kommun (KS/2019:747)

Beslut

Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige:

1. Kommunfullmäktige fastställer upprättat förslag till höjning av bruk- ningsavgifter i Botkyrka kommuns VA-taxa.

2. Kommunfullmäktige fastställer att VA-taxan ska gälla från och med den 1 januari 2020.

Sammanfattning

Botkyrka kommuns avgifter för vatten och avlopp (VA) tas ut för att täcka nödvändiga kostnader för VA-verksamheten. Avgifterna utgörs av bruk- ningsavgifter och anslutningsavgifter. Brukningsavgifterna har sedan 2012 årligen räknats upp med index. Nu finns ett behov av en högre ökning för att verksamheten ska klara de utmaningar och kostnadsökningar som verksam- heten står inför, till exempel ökade avgifter till Sydvästra stockholmsregion- ens va-verksaktiebolag och Stockholm Vatten och Avfall.

Bedömningen inför 2020 är att VA-verksamhetens brukningsintäkter behö- ver öka till 136 miljoner kronor jämfört med dagens 127 miljoner kronor.

Det innebär en ökning med 6,5 procent.

Anslutningsavgifterna i VA-taxan kommer indexuppräknas enligt redan fastställd princip.

En normal villa i Botkyrka kommun betalar cirka 4 000 kronor per år för

VA. Den kostnaden är lägre än både medel och medianvärdet för motsva-

rande bostad i Stockholms län. Föreslagen höjning förändrar inte hur Bot-

kyrka ligger till jämfört med andra kommuner.

Tekniska nämnden behandlade ärendet 2019-11-18, § 118.

Tekniska förvaltningen redogör för ärendet i tjänsteskrivelse 2019-10-21.

Propositionsordning

Ordföranden konstaterar att det finns ett förslag till beslut och det är ordfö- randeförslaget. Ordföranden finner att kommunstyrelsen beslutar enligt ord- förandeförslaget.

_____

Expedieras till:

Kommunfulllmäktige

§ 118

Förslag till höjning av VA-taxan, Botkyrka kommun (TEF/2019:225)

Beslut

Tekniska nämndens förslag till kommunstyrelsen:

1. Kommunfullmäktige fastställer upprättat förslag till höjning av brukningsavgifter i Botkyrka kommuns VA-taxa.

2. Kommunfullmäktige fastställer att VA-taxan ska gälla från och med den 1 januari 2020.

Tekniska nämnden beslutar för egen del:

3. Tekniska nämnden beslutar att paragrafen justeras omedelbart.

Sammanfattning

Botkyrka kommuns avgifter för vatten och avlopp (VA) tas ut för att täcka nödvändiga kostnader för VA-verksamheten. Avgifterna utgörs av

brukningsavgifter och anslutningsavgifter. Brukningsavgifterna har sedan 2012 årligen räknats upp med index. Nu finns ett behov av en högre ökning för att verksamheten ska klara de utmaningar och kostnadsökningar som verksamheten står inför, till exempel ökade avgifter till Syvab och Stockholm Vatten och Avfall.

Bedömningen inför 2020 är att VA-verksamhetens brukningsintäkter behöver öka till 136 miljoner kronor jämfört med dagens 127 miljoner kronor. Det innebär en ökning med 6,5 procent.

Anslutningsavgifterna i VA-taxan kommer indexuppräknas enligt redan fastställd princip.

En normal villa i Botkyrka kommun betalar cirka 4 000 kronor per år för

VA. Den kostnaden är lägre än både medel och medianvärdet för

motsvarande bostad i Stockholms län. Föreslagen höjning förändrar inte hur Botkyrka ligger till jämfört med andra kommuner.

Ärendet

Botkyrka kommuns VA-avgifter tas ut för att täcka nödvändiga kostnader för VA-verksamheten. Avgifternas storlek beslutas av kommunfullmäktige.

Enligt beslutad taxa kan VA-avdelningen en gång om året räkna upp beloppet enligt entreprenadindex.

Taxan omfattar brukningsavgifter och anslutningsavgifter.

Brukningsavgifterna är en periodisk avgift, oftast baserad på uppmätt vattenförbrukning, medan anslutningsavgifterna är en engångsavgift för anslutning till den allmänna anläggningen.

Under 2016-2018 gjordes en översyn av anslutningsavgifterna så

verksamheten bedömer att dess konstruktion och storlek är rätt i förhållande till verksamhetens behov.

VA-kollektivet ska vara självfinansierande utan tillskott från

skattekollektivet. Brukningsavgifterna har sedan 2012 årligen räknats upp med index. Det senaste året (2018) gjordes ett minusresultat och för att klara de kostnadsökningar och de utmaningar som verksamheten står inför 2020 finns ett behov av att öka brukningsavgifterna med mer än index.

Tekniska förvaltningen redogör för ärendet i tjänsteskrivelse 2019-10-21.

__________

Expedieras till

Kommunfullmäktige Linda Evjen

Ingrid Holmberg

Referens Mottagare

Linda Evjen Tekniska nämnden

Förslag till höjning av VA-taxan, Botkyrka kommun (TEF/2019:225)

Förslag till beslut

Tekniska förvaltningens förslag till tekniska nämnden:

Tekniska nämndens förslag till kommunstyrelsen:

1. Kommunfullmäktige fastställer upprättat förslag till höjning av brukningsavgifter i Botkyrka kommuns VA-taxa.

2. Kommunfullmäktige fastställer att VA-taxan ska gälla från och med 1 januari 2020.

Sammanfattning

Botkyrka kommuns avgifter för vatten och avlopp (VA) tas ut för att täcka nödvändiga kostnader för VA-verksamheten. Avgifterna utgörs av

brukningsavgifter och anslutningsavgifter. Brukningsavgifterna har sedan 2012 årligen räknats upp med index. Nu finns ett behov av en högre ökning för att verksamheten ska klara de utmaningar och kostnadsökningar som

verksamheten står inför, till exempel ökade avgifter till Syvab och Stockholm Vatten och Avfall.

Bedömningen inför 2020 är att VA-verksamhetens brukningsintäkter behöver öka till 136 miljoner kronor jämfört med dagens 127 miljoner kronor. Det innebär en ökning med 6,5 procent.

Anslutningsavgifterna i VA-taxan kommer indexuppräknas enligt redan fastställd princip.

En normal villa i Botkyrka kommun betalar cirka 4000 kronor per år för VA.

Den kostnaden är lägre än både medel och medianvärdet för motsvarande

bostad i Stockholms län. Föreslagen höjning förändrar inte hur Botkyrka ligger

till jämfört med andra kommuner.

Ärendet

Botkyrka kommuns VA-avgifter tas ut för att täcka nödvändiga kostnader för VA-verksamheten. Avgifternas storlek beslutas av kommunfullmäktige. Enligt beslutad taxa kan VA-avdelningen en gång om året räkna upp beloppet enligt entreprenadindex.

Taxan omfattar brukningsavgifter och anslutningsavgifter.

Brukningsavgifterna är en periodisk avgift, oftast baserad på uppmätt vattenförbrukning, medan anslutningsavgifterna är en engångsavgift för anslutning till den allmänna anläggningen.

Under 2016-2018 gjordes en översyn av anslutningsavgifterna så

verksamheten bedömer att dess konstruktion och storlek är rätt i förhållande till verksamhetens behov.

VA-kollektivet ska vara självfinansierande utan tillskott från skattekollektivet.

Brukningsavgifterna har sedan 2012 årligen räknats upp med index. Det senaste året (2018) gjordes ett minusresultat och för att klara de

kostnadsökningar och de utmaningar som verksamheten står inför 2020 finns ett behov av att öka brukningsavgifterna med mer än index.

Grund för behov av ökade brukningsintäkter

VA-verksamheten köper dricksvatten från Stockholm Vatten och Avfall AB och avloppsvattenrening från Syvab. Avgiften för avloppsrening kommer öka med 2,5 miljoner kronor under 2020 jämfört med 2019. Avgiften för inköp av dricksvatten ökar med 25 öre per kubikmeter vilket innebär en ökning på cirka 1,8 miljoner kronor för en bedömd inköpt volym på 7,2 miljoner kubikmeter vatten.

Ytterligare en åtgärd som kommer påverka verksamhetens kostnader under de närmaste åren är sanering efter ett gammalt avloppsreningsverk vid

Tullingesjön, Hamringe i Tumba. Projektering pågår för att kunna ta fram en kalkyl för åtgärden. Det innebär att i nuläget är kostnaden osäker men tidiga indikationer har visat att kostnaden kan vara upp emot 16 miljoner kronor.

Verksamheten ser också att kapitaltjänstkostnaderna kommer öka i och med att

den stora VA-utbyggnaden till Kagghamra, Grödinge, färdigställs.

Förändrade lagkrav medför att vi behöver utveckla organisation och arbetssätt.

NIS-lagstiftningen är den tydligaste påverkansfaktorn. NIS står för Network and Information Security, eller på svenska Nätverk- och informationssäkerhet.

Lagstiftningen ställer krav på säkerhet i nätverk och informationssystem och omfattar leverantörer av samhällsviktiga tjänster så som

dricksvattenförsörjningen. VA-verksamheten driver i nuläget en utveckling av arbetssätt som behöver synkroniseras med både förvaltning och hela den kommunala organisationen för att kommunen ska leva upp till lagkraven.

Denna utveckling innebär också att nya roller behöver skapas och tillsättas liksom att nya kostnader kommer uppstå för säkerhetshöjande åtgärder.

Ökade krav på tillgänglighet, snabb och korrekt information och ökad krisberedskap är också faktorer som påverkar VA-verksamheten.

Verksamheten behöver vara rustad för normal drift där vi ger snabb och korrekt information, där medborgarna kan använda digitala tjänster och nå tjänstepersoner i sakfrågor. Vidare behöver VA-verksamhet vara väl förberedd för krissituationer så som stora läckor, otjänligt dricksvatten, torka eller intrång i våra anläggningar.

För att säkerställa en långsiktigt hållbar verksamhet jobbar VA-verksamheten med att utveckla sina arbetssätt. En planeringsfunktion inom avdelningen har skapats med uppgift att ta fram underlag för beslut om investeringar och utredningar. Ett viktigt resultat av detta arbete är att skapa underlag för en långsiktig ekonomisk planering till exempel taxans utveckling och

investeringsbehov.

Utmaningarna ovan är sådana som medför ökade kostnader och därmed krävs det ökade intäkter från VA-avgifterna. Men utan att satsa på utveckling de närmaste åren kommer de krav som ställs på VA-verksamheten inte kunna uppfyllas. För att kunna effektivisera så måste kommunen våga satsa så att VA-verksamheten ”kommer över krönet” och skapar en god grund att stå på för att se möjligheter till effektiviseringar.

Förslag till reviderad taxa

Intäkterna från VA-taxan kommer som brukningsavgifter och som

anslutningsavgifter. Den indexuppräkning som har gjorts sedan 2012 har

inneburit en ökning med mellan två och tre procent per år.

Bedömningen inför 2020 är att VA-verksamhetens brukningsintäkter behöver öka till 136 miljoner kronor jämfört med dagens 127 miljoner kronor. Det innebär en ökning med 6,5 procent.

Anslutningsavgifterna i VA-taxan kommer indexuppräknas enligt redan fastställd princip.

Förslag till reviderade brukningsavgifter visas i bilaga 2.

Jämförelse VA-avgifter i Stockholms län

I figurerna nedan visas en jämförelse med brukningsavgifter i Stockholms län år 2019. I varje figur kan man se medel och medianvärdet (ljusblå staplar) samt Botkyrkas nuvarande värde och Botkyrkas taxa uppräknad med 6,5 procent (röda staplar).

Botkyrka kommun är inte den enda kommunen som kommer höja sina VA- avgifter inför 2020. Enligt uppgifter från VA-chefer runt om i länet så kommer flera kommuner höja sina avgifter med mellan tre och tio procent.

En normal villa i Botkyrka kommun betalar cirka 4000 kronor per år för VA.

Den kostnaden är lägre än både medel och medianvärdet för motsvarande

bostad i Stockholms län. Man kan också utläsa att de kommuner som har hög

andel flerfamiljshus och som är tätbebyggda har lägre avgifter, men att

kommuner med liknande struktur som Botkyrka har motsvarande eller högre

avgifter jämfört med Botkyrka.

Figur 1. Jämförelse av årskostnad för en villa i Stockholms län som förbrukar 150 kubikmeter vatten per år.

Figur 2. Jämförelse av årskostnad för ett flerbostadshus med 15 lägenheter som förbrukar 2000 kubikmeter per år.

Figur 3. Jämförelse mellan kommuner i Stockholms län av förbrukningsavgifter för vatten och avlopp, det vill säga kostnaden per kubikmeter för dricksvatten och avloppsvatten tillsammans.

Ekonomiska konsekvenser

En ökad VA-taxa påverkar alla som har kommunalt vatten och avlopp. Inom den kommunala organisationen är det lokalförsörjning och fastighet som faktureras VA-avgifter.

Framtida utveckling av taxan

VA-taxans utveckling är något som verksamheten ständigt behöver arbeta med. De utvecklingsområden som vi jobbar med ger möjlighet till framtida effektiviseringar samtidigt som vi har kostnadsökningar för

avloppsvattenrening, inköp av vatten och saneringsåtgärder. Dessa båda sidor, effektiviseringar och kostnadsökningar, kommer följas och om behov av ytterligare justeringar uppmärksammas kommer det att lyftas.

Mikael Henning Linda Evjen

Teknik- och fastighetsdirektör va-chef

Bilagor

1. Förslag till reviderade brukningsavgifter i VA-taxan.

2. Botkyrka kommuns VA-taxa

_________

Expedieras till

Ingrid Holmberg, verksamhetscontroller VA

Anslutnings- och förbrukningsavgifter för den allmänna vatten-och avloppsanläggningen

Förslag att gälla från och med januari 2020

Innehållsförteckning

1. Inledning ... 3 2. Ordlista ... 4 3. Anslutningsavgift ... 5 Ändrade förhållanden på fastigheten... 7 Särtaxa eller avtal om särskild avgift vid

nyanslutning ... 7 4. Förbrukningsavgift ... 7 Dröjsmålsränta ... 8 Byggvatten och spolpost ... 10 Fel på vattenmätaren ... 10 Vattenmätning i komplementbyggnad och

komplementbostadshus, till exempel Attefallshus. ... 10

5. Arbetskostnad ... 11

1. Inledning

Det här är Botkyrka kommuns VA-taxa. Enligt denna taxa ska fastighetsägare betala avgifter för fastigheter och allmän platsmark som ligger inom

verksamhetsområdet för kommunens allmänna vatten- och

avloppsanläggningar. Även den som jämställs med fastighetsägare enligt Lagen om allmänna vattentjänster SFS 2006:412, ska betala avgifterna.

Det är Kommunfullmäktige i Botkyrka kommun som beslutar om avgifternas storlek och VA-avdelningen som är VA-huvudmannen kan en gång om året reglera beloppen enligt entreprenadindex (indextal E84 serie 322) för kommande år.

Botkyrka kommuns VA-taxa har tre olika typer av avgifter:

•

anslutningsavgifter (anläggningsavgift)

•

förbrukningsavgifter (brukningsavgift)

•

arbetskostnad

Den nu gällande VA-taxan tas ut för att täcka nödvändiga kostnader och är

godkänd av kommunfullmäktige 2018-06-19, §148 (KS/2018:369).

2. Ordlista

Lägenhet/bostadsenhet

Ett eller flera utrymmen i en byggnad som i upplåtelsehänseende bildar en bostadsenhet.

Bebyggd fastighet

Fastighet som är bebyggd eller som fått bygglov. Delas in i följande grupper:

• Villor och småhus: Fastighet som är avsedd för bostäder

med högst två bostadsenheter.

• Flerbostadsfastighet:(inkl. studentbostäder, gruppboende

och äldreboende) Fastighet som är avsedd för bostäder och som omfattar mer än två lägenheter.

• Industrifastighet:(inkl. sjukhus, skolor, förskolor, handel

och hotell) Fastigheter som bedriver verksamhet och därmed inte enbart är avsedda för bostäder.

Fastighetsägare

Fastighetsägare är skyldig att betala anslutnings- och brukningsavgift.

Bruttoareaenhet (BTA)

En yta på 125 m

. För lokaler som inte är bostäder räknas varje påbörjat 125-tal m

yta som en bruttoareaenhet. Är lokalytan 250 m

består lokalen av två bruttoareaenheter och är den 275 m

består lokalen av tre bruttoareaenheter och så vidare.

Allmän platsmark

Mark som i detaljplan redovisas som allmän plats eller mark som inte omfattas av detaljplan.

Tomtyta

Fastighetens areal enligt fastighetsregistret. Vid tredimensionella fastigheter fördelas den tomtyta som är gemensam för fastigheterna i proportion till byggnadernas bruttoarea (BTA).

Förbindelsepunkt (FP)

Där den allmänna VA-anläggningen slutar och fastighetens

installation börjar. Ligger oftast 0,5 meter utanför fastighetsgränsen.

Schaktning

Grävning

LOD

Lokalt omhändertagande av dagvatten. Fastighetsägaren ordnar själv med lämplig dagvattenhantering på sin tomt.

Särtaxa

Om kostnaderna för nyanslutning av vatten och avlopp avviker

avsevärt högre än beslutad taxa (över 20 %) från fastigheterna i

verksamhetsområdet i övrigt, ska en särtaxa användas enligt

Vattentjänstlagen.

LTA

LTA eller lätt tryckavlopp är ett system som används för att pumpa avloppsvatten från en fastighet, i de fall där det är svårt att bygga en avloppsledning med självfall.

Studentbostad

Lägenhet ca15-25 kvm, kontrakt som endast gäller så länge man studerar med viss poäng

Ungdomsbostad

Lägenhet ca15-30 kvm, kontrakt där man får bo kvar även som äldre

3. Anslutningsavgift

Anslutningsavgift ska betalas för fastighet som ska kopplas till kommunala VA-ledningar. Fastighetsägaren är skyldig att betala anslutningsavgift när förbindelsepunkt är upprättad och en servisanmälan har registrerats hos Botkyrka kommun. Avgiftens storlek bestäms av den taxa som gäller när servisanmälan kommer in.

Om flera fastigheter bygger samfällighetsförening då anslutningsavgift betalades för hela föreningen enligt tabell: en Grundavgift per schakt (3A), en avgift för varje ändamål (3B), tomtyta då räknas som tomtyta för hela

föreningen (3D) och antal lägenhet/bostadsenheter är lika med antal fastigheter som ingår i samfällighetsföreningen (3E).

Om avgiften är betungande med hänsyn till fastighetens ekonomiska bärkraft och andra omständigheter har fastighetsägaren rätt att delbetala

anslutningsavgiften. Fastighetsägaren kan begära att avgiften ska delbetalas om en godtagbar säkerhet kan ställas till kommunen. Enligt vattentjänstlagen ska en anläggningsavgift då fördelas under en viss tid, längst 10 år.

Ränta ska betalas enligt 5 § räntelagen på den del av avgiften som inte har betalats. Betalas inte delbeloppet i tid ska dröjsmålsränta betalas enligt punkt 4.

Där vi har verksamhetsområde för LTA kommer ej avgift att tas ut för

pumpenhet.

Anslutningsavgifter inklusive moms 25 %

3A Grundavgift per schakt 50 987 kr

3B Avgift per ändamål för förbindelsepunkten

vatten 18 826 kr spillvatten 18 826 kr dagvatten 47 064 kr

3C

Grundavgift för dagvatten gata (för fastighet utan förbindelsepunkt till dagvatten).

Avgiften tas inte ut om avgiften dagvatten enligt 3B tas ut.

9 414 kr

3D

Avgift per m

tomtyta.

Kan inte bli större än de andra anslutningsavgifterna tillsammans.*

47,70 kr

3E

Avgift för att koppla in lägenhet/bostadsenhet (även ungdomslägenheter) på det kommunala VA-nätet

vatten 16 192 kr

spillvatten 16 192 kr

3F

Avgift för äldreboende,

gruppboende, studentboende och komplementbyggnad tex

Attefallshus

vatten 8 097 kr

spillvatten 8 097 kr

3G

Avgift per bruttoareaenhet (för hotell, handel, industrifastigheter, förskolor, skolor och sjukhus)

8 097 kr

*Observera att om man bygger en villa till på tomten eller styckar av

tomten då tillkommer ytterligare avgifter och då betalas också tomtyteavgiften.

Avgift för tomtyta ska betalas vid varje avstyckning av tomten eller vid varje byggnation tills hela tomtytan är färdig betalad.

OBS! Anslutningsavgifterna avser år 2019.

Indexuppräkning sker i slutet av november.

Ändrade förhållanden på fastigheten

Om en förbindelsepunkt beställs av en fastighetsägare som redan har en förbindelsepunkt, ska fastighetsägaren betala ytterligare en anslutningsavgift enligt gällande taxa. Behöver den gamla förbindelsepunkten tas bort eller proppas ska fastighetsägaren betala för det arbetet.

Vid om-, till- eller nybyggnad, eller om riven bebyggelse ersätts ska lägen- hetsavgift enligt 3E betalas för varje tillkommande lägenhet på fastigheten.

Om VA-verksamheten anser att ny förbindelsepunkt ska uppföras i stället för befintlig ska fastighetsägaren få skälig ersättning för sin del av kostnaderna med avdrag för den gamla förbindelsepunktens ålder och skick.

Vid avstyckning av fastigheten tas en ny avgift ut per fastighet.

Särtaxa eller avtal om särskild avgift vid nyanslutning

Om kostnaderna för nyanslutning av vatten och avlopp avviker avsevärt högre (20 %) från fastigheterna i verksamhetsområdet i övrigt, ska en särtaxa

användas enligt Vattentjänstlagen. Detta kan även gälla när ett nytt

verksamhetsområde bildas och kostnaderna för nyanslutning avviker mot andra verksamhetsområden med 20 % enligt vattentjänstlagen 31§.

Kommunfullmäktige beslutade 2016-05-26, §103 (KS/2015:867) om särtaxa och verksamhetsområde för Eldtomta, Grödinge.

Kommunfullmäktige beslutade 2018-06-19, §149 (KS/2018:376) om särtaxa för verksamhetsområdet i Kagghamra, Grödinge.

4. Förbrukningsavgift

I Botkyrka kommun betalar fastighetsägaren för det vatten som faktiskt förbrukas. Fastighetsägaren är ansvarig för att läsa av sin vattenmätare och rapportera den verkliga förbrukningen till VA–avdelningen på Botkyrka kommun minst en gång per år. Eventuell korrigering görs sedan efter avläsning på kommande faktura. De gånger som avläsning inte har skett beräknas

avgiften utifrån tidigare förbrukning.

Om fastighetsägaren inte läser av sin vattenmätare kommer avgiften att höjas med 50% utifrån senast avlästa värde. Botkyrka kommun erbjuder avläsning av vattenmätare mot en avgift.

Vid fastighetsöverlåtelse ska en flyttanmälan skickas till VA-avdelningen med

en slutavläsning och en ny fakturaadress för slutfakturan. På flyttanmälan ska

även framgå den nya ägarens uppgifter.

Dröjsmålsränta

Betalas inte debiterat belopp inom den tiden som anges på räkningen ska dröjsmålsränta betalas enligt 6 § räntelagen från förfallodagen. Kravavgift och inkassoavgift kan tillkomma.

Förbrukningsavgifter inklusive moms 25 %

4A

Mätarstorlek qn 2,5 (villa och småhus) 860,77 kr

Mätarstorlek qn 6 5 164,73 kr

Mätarstorlek qn 10 13 772,66 kr

Mätarstorlek 60 mm 21 777,99 kr

Mätarstorlek 80 mm 27 549,23 kr

Mätarstorlek 100 mm 41 317,94 kr

Avgift per bostadsenhet för en fastighet som endast är

kopplad till spillvatten. 2 459,43 kr

Sprinkleranläggning ansluten till kommunens VA-

nät/anslutning 12 296,98 kr

4B

Fördelas mellan vatten 35 % och spillvatten 65 %. 18,34 kr 4 C Avgift om Botkyrka kommun läser av vattenmätare 1 168,23 kr

4D

D1

Allmän avgift för dagvatten per villa, småhus och samfälligheter utan förbindelsepunkt till dagvattennätet (dagvatten gata)

344,30 kr

D 2

Avgift för dagvatten per bostadsenhet i villa, småhus och samfälligheter med förbindelsepunkt till dagvattennätet (dagvatten gata+fastighet)

688,64 kr

D3

Allmän avgift för dagvatten per m

tomtyta i

flerbostadsfastighet utan förbindelsepunkt till 1,72 kr

stadsfastighet och industrifastighet med förbindelsepunkt till dagvattennätet (dagvatten gata+fastighet)

D5

Avgift för dagvatten per m

för allmän platsmark och trafikerade vägar. Betalas av den som ansvarar för allmän platsmark, till exempel kommunala och statliga

förvaltningar.

7,36 kr

D 6 Ej återlämnad spolpost eller utrustning 17 110,73 kr

D 7 Ej återlämnat styr- och reglerskåp 5 703,58 kr

D 8

Borttappad nyckel

Avgift för ny nyckel Avgift per behörighet på nyckel

1 425,90 kr 712,94 kr

D 9

Avgift för väktarutryckning

Enbart väktare Väktare + bil

499,06 kr

570,35 kr

Byggvatten och spolpost

För byggvatten och utlåning av spolpost ska en avgift betalas per m

enligt taxa, se 4 B samt en avgift för lån av vattenmätare enligt avgift under 4 A. En avgift för arbetskostnad enligt avsnitt 5 tas också ut. Lämnas ej spolpost och utrustning tillbaks kommer en avgift tas ut.

Fel på vattenmätaren

Fastighetsägaren är betalningsskyldig för allt vatten som levereras till fastig- heten. Om mätaren har stannat och förbrukning av vatten därmed inte kan bestämmas har kommunen rätt att uppskatta förbrukningen.

Om fastighetsägaren misstänker att det är fel på mätaren och förbrukningen har ökat avsevärt mot tidigare måste fastighetsägaren först kontrollera så att det inte är en läcka inom fastigheten. Om inget fel hittas kan VA-verksamheten göra kontroll på mätaren samt skicka in den till ett ackrediterat kontrollverk.

Vattenmätning i komplementbyggnad och komplementbostadshus, till exempel Attefallshus.

Om ett Attefallshus ska ha vattenanslutning rekommenderas du att dra

vattenledningen dit genom din huvudbyggnad och mäta vattnet i din nuvarande mätare, enligt alternativ 1 i figuren. Om du kopplar enligt alternativ 2 måste du ha en extra vattenmätare och även betala en årlig avgift för den.

Alternativ 1.

Vattenmätning vid huvudbyggnadens vattenmätare Alternativ 2.

Vattenmätning vid vattenmätare i Attefallshus

Ordinarie vattenmätare i huvudbyggnaden

5. Arbetskostnad

Har VA-verksamheten på fastighetsägarens begäran vidtagit åtgärd eller om fastighetsägaren åsidosatt sin skyldighet skall VA-verksamheten debitera följande avgifter. Sker åtgärderna under helgdag blir avgiften högre.

•

Arbetet kostar normalt 1168,23 kronor per tillfälle

•

Utanför kontorstid kostar det 2 951,29 kronor per tillfälle

(måndag - torsdag 16:00 – 07:00, fredag efter 12:00, lördagar och söndagar)

•

Kostnad för material och reparation kan tillkomma Vissa arbeten är avgiftsfria, se tabellen nedan.

Arbetskostnad inklusive moms 25 %

Typ av arbete Avgift

Kontroll av vattenmätare hos kontrollverk

Inget fel ja

Konstaterat fel nej Byte av sönderfrusen eller skadad vattenmätare (på grund av felaktig

hantering).

ja

Montering och demontering av strypbricka i vattenmätare ja Avstängning och påsläpp av vattentillförseln ja Uppsättning och nedtagning av vattenmätare avsedd för

sommarvatten, sista veckan i april till och med första veckan i oktober nej

Uppsättning och nedtagning av vattenmätare avsedd för sommarvatten, övrig tid än ovanstående tider.

ja

Bomkörning (när fastighetsägare inte är hemma på bokad tid). ja Anmälan av läcka på fastighetsägarensledningar nej Vid fel på LTA-enheten som inte fastighetsägaren är ansvarig för nej Felaktig användning/hantering som lett till skada eller fel på LTA-

enheten som kräver reparation ja

LTA-anläggningar

Den som har en LTA-anläggning som kommunen tillhandahåller är skyldig att ta hand om och sköta den enligt givna instruktioner. Åsidosätts detta och LTA- anläggningen skadas på grund av felaktigt handhavande eller användning är kunden skyldig att bekosta reparation av sin pumpenhet. Om inte det

provisoriska styr och regler skåpet lämnas tillbaks tas en avgift ut.

Kunden är även skyldig att betala arbetskostnaden för utryckning och transport.

Fastighetsägare som inte godtar kommunens beslut om tillämpning och tolkning av denna taxa kan begära prövning hos Mark- och miljödomstolen.

Nyckelhantering

Vid borttappad nyckel tas en avgift ut. En del av avgiften är för själva nyckel och den andra delen av avgifter är en kostnad för varje behörighet som finns på nyckel.

Väktarhantering

Avgift tas ut vid inpassering till VA-anläggningar där vi använder väktarbolag.

Antenner och fiber mm

Vid uppsättning av fiber och antenner mm som monteras inom VA-

verksamheten anläggningar görs separata avtal för detta.

Obs! Priserna är inklusive moms

4A

2019-12-31 Belopp from 2020-01-01

Mätarstorlek qn 2,5 (villa och småhus) 808,23 kr 860,77 kr

Mätarstorlek qn 6 4 849,46 kr 5 164,73 kr

Mätarstorlek qn 10 12 931,93 kr 13 772,66 kr

Mätarstorlek 60 mm 20 448,58 kr 21 777,99 kr

Mätarstorlek 80 mm 25 863,82 kr 27 549,23 kr

Mätarstorlek 100 mm 38 795,76 kr 41 317,94 kr

Avgift per bostadsenhet för en fastighet som endast är

kopplad till spillvatten. 2 309,30 kr 2 459,43 kr

Sprinkleranläggning ansluten till kommunens VA-

nät/anslutning 11 546,33 kr 12 296,98 kr

4B

Fördelas mellan vatten 35 % och spillvatten 65 %. 17,22 kr 18,34 kr 4C Avgift om Botkyrka kommun läser av vattenmätare 1 096,92 kr 1 168,23 kr 4D

D1 Allmän avgift för dagvatten per villa, småhus och samfälligheter utan förbindelsepunkt till dagvattennätet

(dagvatten gata) 323,28 kr 344,30 kr

D2 Avgift för dagvatten per bostadsenhet i villa, småhus och samfälligheter med förbindelsepunkt till dagvattennätet

(dagvatten gata+fastighet) 646,60 kr 688,64 kr

D3 Allmän avgift för dagvatten per m

tomtyta i flerbostadsfastighet utan förbindelsepunkt till

dagvattennätet (dagvatten gata) 1,61 kr 1,72 kr

D4 Avgift för dagvatten per m

tomtyta i flerbo-

stadsfastighet och industrifastighet med förbindelsepunkt 3,25 kr 3,46 kr

förvaltningar.

D6 Ej återlämnad spolpost eller utrustning 16 066,23 kr 17 110,73 kr D7 Ej återlämnat styr- och reglerskåp 5 355,47 kr 5 703,58 kr

D8 Borttappad nyckel

Avgift för ny nyckel

Avgift per behörighet på nyckel 1 071,10 kr

535,54 kr 1 425,90 kr 712,94 kr

D9 Avgift för väktarutryckning

Enbart väktare

Väktare + bil 374,88 kr

428,43 kr 499,06 kr

570,35 kr

§ 204

Detaljplaneprogram för centrala Tullinge - beslut om god- kännande (KS/2019:725)

Beslut

Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige:

Kommunfullmäktige godkänner förslaget till aktualiserat detaljplanepro- gram för centrala Tullinge.

Reservationer

Samtliga ledamöter för Tullingepartiet och Sverigedemokraterna reserverar sig mot beslutet till förmån för egna förslag.

Sammanfattning

Syftet med detaljplaneprogrammet är att undersöka möjligheterna för en tillkommande bebyggelse i de centrala delarna samt utreda möjligheterna för handelns fortsatta utveckling i stadsdelen.

Programmet belyser bl.a. följande punkter:

 Möjlig markanvändning

 Utvecklingsmöjligheter för handel

 Utformning av Tullinge station

 Utformning av allmänna ytor

 Framtida parkering

Förvaltningen har de senaste åren fått ett antal förfrågningar om att se över

gällande detaljplaner i syfte att skapa fler byggrätter. Även i kommunens

översiktsplan planeras för en ökad bebyggelsetäthet i förhållande till pro-

grammet. Arbetet med att aktualisera planprogrammet från 2005 inleddes

med en processinriktad dialog.

Samhällsbyggnadsnämnden behandlade ärendet 2019-10-22, § 329.

Samhällbyggnadsförvaltningen redogör för ärendet i tjänsteskrivelse 2019- 09-30.

Yrkanden

Gabriel Melki (S) yrkar bifall till ordförandeförslaget.

Stefan Dayne (KD) yrkar bifall till ordförandeförslaget.

Niklas Gladh (MP) yrkar bifall till ordförandeförslaget.

Jens Vollmer (L) yrkar bifall till ordförandeförslaget.

Anders Thorén (TUP) och Carl Widercrantz (TUP) yrkar avslag på ordfö- randeförslaget, bilaga.

Lars Holmberg (SD) yrkar på ändring av ordförandeförslaget, bilaga. Om detta faller ansluter sig Lars Holmberg (SD) till (TUP) avslagsyrkande.

Mats Einarsson (V) yrkar bifall till ordförandeförslaget.

Propositionsordning

Ordföranden ställer först ordförandeförslaget mot (TUP) avslagsyrkande och finner att kommunstyrelsen beslutar enligt ordförandeförslaget. Därefter ställer ordföranden ordförandeförslaget mot (SD) ändringsyrkande och fin- ner att kommunstyrelsen beslutar enligt ordförandeförslaget.

Särskilt yttrande

Stina Lundgren (M), Willy Viitala (M), Yngve R K Jönsson (M) och Kia Hjelte (M) lämnar ett särskilt yttrande, bilaga.

_____

Expedieras till:

Kommunfullmäktige

2019-11-22 Ärende 204: Detaljplaneprogram för centrala Tullinge – beslut om

godkännande

Tullingepartiet har yttrat sig över detaljplaneprogrammet i ett tidigare skede. Det nya förslaget ser bättre ut jämfört med tidigare version. Särskilt glada är vi för att bostäderna vid Solskensparken föreslås utgå.

Vi är dock fortsatt kritiska till en för omfattande byggnation med cirka 1600 nya bostäder. Vid den första dialogen talades det om 800 bostäder, därefter har antalet föreslagna bostäder ökat vilket går stick i stäv med tidigare planer.

Tullinge behöver förtätas för att ge underlag till butiker och annan service. Men detta ska ske

varsamt och med god framförhållning. Hänsyn måste tas till befintlig bebyggelse så att nya bostäder smälter in i omgivningen. Exempelvis har upplåtelseformen av bostäder en stor inverkan på

områdets karaktär. Vi vänder oss mot att en stor andel av nybyggnationen är hyresrätter i

kommunens förslag. Det är en för hög koncentration av hyresrätter i relation till vad Tullingeborna önskar.

Stora delar av planen, framför allt byggnaderna i anslutning till väg 226, är beroende av att Förbifart Tullinge byggs. Förbifarten finns dock inte ens med i Trafikverkets planer. Nuvarande visionära förslag handlar därför mestadels om hur det kan se ut efter år 2040.

Det vore bättre att ta fram ett konkret förslag som inte är beroende av förbifarten. Satsa på att rusta upp Tullinge centrum så att det blir rent och snyggt med bättre belysning, fina planteringar och attraktiva ytor. Det är enkla och konkreta åtgärder som kan genomföras per omgående och inte i en avlägsen framtid.

Förslaget som Tullingepartiet presenterade år 2013, tillsammans med arkitekten Kjell Forshed, bygger inte på att förbifarten finns på plats och kan därför påbörjas i närtid. Med Tullingepartiets förslag får vi ett modernt och uppgraderat Tullinge, men behåller samtidigt karaktären av en småskalig ”trädgårdsstad” med blandad bebyggelse. Vi får ett mera attraktivt och tryggare centrum med nya entréer, ett ljust och soligt torg, en liten park, ett nytt bibliotek och attraktiva mötesplatser.

Kjell Forsheds förslag kan lämpligen kombineras med den skiss som samma arkitekt har tagit fram för bebyggelse i Hamra grustag. Med tanke på den mängd bostäder som kommunen vill bygga är det utmärkt att planera för bostäder i det nedlagda grustaget. Där kan mer än 1000 bostäder rymmas, vilket innebär att färre bostäder behövde byggas i nuvarande centrum. På så sätt kan attraktiva ytor och småskalig bebyggelse planeras i Tullinge centrum.

Vi föreslår kommunstyrelsen besluta att avslå ordförandeförslaget

Anders Thorén (TUP) Carl Widercrantz (TUP)

Samhällsbyggnadsnämnden 2019-10-22 Yrkande

Detaljplaneprogram för centrala Tullinge

Sverigedemokraterna har under lång tid förespråkat en lägre utbyggnadstakt än majoriteten i Botkyrka kommun.

I det dialogarbete som gjordes från maj 2017 till oktober 2017 utformades ett underlag för hur Tullingeborna kunde tänka sig en utbyggnad av Tullinge centrum.

Dialogarbetet genomfördes med två öppna husveckor en i maj och en i september samt en sammanfattning i oktober 2017.

Intresset var stort under veckan i maj kom 200 besökande och 3 workshopar gjordes med gruppdiskussioner och det blev 17 bildprotokoll, under veckan i september kom 70 besökare och 4 workshopar gjordes och det blev 16 bildprotokoll.

Under dialogarbetet var förutsättningarna att det skulle byggas högst 800 bostäder i blandad upplåtelseform.

Sverigedemokraterna håller fast vid de Tullingeborna kom fram till under dialogarbetet, att högst 800 bostäder skall byggas i Tullinge.

Vidare ser Sverigedemokraterna gärna att det byggs fler infartsparkeringar i anslutning till pendeltåget för pendlare, andelen som planeras att byggas just nu kommer inte matcha tullingebornas behov i framtiden, och yrkar därför att kapaciteten på infartsparkeringarna bör utökas ytterligare än vad som görs gällande.

Med hänvisning till ovanstående föreslås samhällsbyggnadsnämnden besluta:

- Att: Detaljprogrammet för centrala Tullinge fastställs till högst 800 bostäder.

- Att: Upplåtelseformen fördelas på 30% hyresrätter och 70%

- Att: Det i detaljprogrammet bör läggas till fler antal infartsparkeringar än vad som planeras idag.

För Sverigedemokraterna Botkyrka

Östen Granberg Stefan Andersen

SÄRSKILT YTTRANDE Kommunstyrelsen

2019-11-22 Ärende 204 Detaljplaneprogram för centrala Tullinge- beslut om

godkännande (KS/2019:725)

Moderaterna är positiva till att man ska bygga och förtäta i kollektiv- och centrumnära läge. Tullinge som kommundel är stor och växer vilket innebär att många av dess invånare bor en bra bit ifrån pendeltågsstationen. Troligen har många av dem bil för att t. ex. utföra sina dagliga ärenden i Tullinge centrum eller tar bilen när de ska till

pendeltåget. För att Tullinge centrum och dess centrala kärna ska bli mer levande med utökad service och fler butiker som ska attrahera fler besökare kräver det parkeringar i anslutning till Tullinge centrum och infartsparkeringar. Det är av största vikt att dessa tar hänsyn till människor som har funktionshinder t. ex rullstolsbundna, de ska inte behöva korsa en väg för att kunna ta sig till Tullinge centrum men tyvärr ser det ut så i Detaljplaneprogrammet i avsnittet Framtida markanvändning. Föreställ er detta mitt i vintern när det är snö och halt ute.

I avsnittet Framtida markanvändning kan man se en minskning av parkeringsplatser då bostäder ska ersätta dessa och i framtiden blir det endast en infartsparkering på varje sida om Huddingevägen. Det nämns också om underjordiska garage i underrubriken

Det ser tveksamt ut om detta kommer möta det framtida behovet av parkeringsplatser när fler invånare ska flytta till Tullinge och flera ska besöka Tullinge centrum. I denna planering förväntar vi oss att man även tar hänsyn till en ytterligare pendeltågsuppgång.

Vi som kommun behöver alltid ha i åtanke hur vi kan underlätta vardagspusslet för våra Botkyrkabor.

Stina Lundgren (M) Willy Viitala (M)

Yngve R K Jönsson (M) Kia Hjelte (M)

§ 329

Detaljplaneprogram för centrala Tullinge - beslut om godkännande (sbf/2017:20)

Beslut

Samhällsbyggnadsnämndens förslag till kommunfullmäktige:

Kommunfullmäktige godkänner förslaget till aktualiserat detaljplaneprogram för centrala Tullinge.

Samhällsbyggnadsnämnden beslutar för egen del att godkänna förslag till samrådsredogörelse av genomfört samråd av förslag till detaljplaneprogram för centrala Tullinge.

Reservation

Tullingepartiet och Sverigedemokraterna reserverar sig mot beslutet till förmån för sina respektive yrkanden.

Sammanfattning

Syftet med detaljplaneprogrammet är att undersöka möjligheterna för en tillkommande bebyggelse i de centrala delarna samt utreda möjligheterna för handelns fortsatta utveckling i stadsdelen.

Programmet belyser bl.a. följande punkter:

 Möjlig markanvändning

 Utvecklingsmöjligheter för handel

 Utformning av Tullinge station

 Utformning av allmänna ytor

 Framtida parkering

Förvaltningen har de senaste åren fått ett antal förfrågningar om att se över

gällande detaljplaner i syfte att skapa fler byggrätter. Även i kommunens

översiktsplan planeras för en ökad bebyggelsetäthet i förhållande till

programmet. Arbetet med att aktualisera planprogrammet från 2005

inleddes med en processinriktad dialog.

- Att: Det i detaljprogrammet bör läggas till fler antal infartsparkeringar än vad som planeras idag.

För Sverigedemokraterna Botkyrka

Östen Granberg Stefan Andersen

Ärendet

Aktualiseringen av detaljplaneprogram för centrala Tullinge har upprättats enligt Plan- och Bygglagens (PBL:s) regler. 2017 fick förvaltningen i uppdrag att aktualisera gällande detaljplaneprogram från 2005. Samråd av förslag till detaljplaneprogram för centrala Tullinge genomfördes under tiden

4 mars 2019 till 8 april 2019 med förlängning till den 17 april 2019.

Samhällsbyggnadsförvaltningens tjänsteskrivelse, daterad 2019-09-30, utgör underlag för beslutet.

Yrkanden

Ordföranden yrkar bifall till förvaltningens förslag till beslut. Tullingepartiet och Sverigedemokraterna yrkar avslag på förslaget, (se bilagor).

Proposition

Ordföranden ställer proposition på sitt förslag till beslut och Tullinge- partiets och Sverigedemokraternas förslag att avslå ordförandens förslag till beslut och finner att samhällsbyggnadsnämnden bifallit ordförandens förslag till beslut.

Protokollsanteckning

Gabriel Melki (S), ordförande, anmäler följande protokollsanteckning:

Tullinge ska, precis som alla delar av Botkyrka, fortsätta att utvecklas.

Planprogrammet för centrala Tullinge är därför ett viktigt steg i rätt

riktning. Med detta planprogram tar vi nästa steg mot ett mer attraktivt och

levande centrum. Det skapar förutsättningar för en omfattande utveckling av dagens lågt utnyttjade mark mitt i Tullinge. Med nya stadskvarter, gator, torg och parker blir centrum en stadskärna. Det gör samtidigt att nya bostäder kan byggas i bästa centrumläge, direkt vid stationen. Förbättrad tillgänglighet till stationen underlättar vardagen för alla som bor, pendlar och verkar i Tullinge. För oss betyder det nya programmet att vi

tillsammans med Tullingeborna skapar förutsättningar för att göra Tullinge till en plats där människor känner sig hemma och trivs.

Utifrån planprogrammet framkommer tydligt att det en del projekt kan komma igång snabbt medan andra måste vänta in en fortsatt utveckling.

De presenterade etappindelningen ger en fingervisning om hur vi succesivt

vill utveckla centrala Tullinge. Avslutningsvis vill vi framhäva att en stor

del av de frågor och funderingar som framkommit under dialogprocessen

såsom gestaltning och höjd på byggnader, m.m. är sådana frågor som

vanligtvis prövas i en planprocess.

Expedieras till

Kommunledningsförvaltningen - registrator

Referens Mottagare

Per-Anders Framgård Samhällsbyggnadsnämnden

Detaljplaneprogram för centrala Tullinge - beslut om godkännande

Förslag till beslut

Samhällsbyggnadsnämnden godkänner förslag till samrådsredogörelse av genomfört samråd av förslag till detaljplaneprogram för centrala Tullinge

Samhällsbyggnadsnämnden godkänner förslaget till aktualiserat detaljplaneprogram för centrala Tullinge, och överlämnar förslaget till kommunstyrelsen

Sammanfattning

Aktualiseringen av detaljplaneprogram för centrala Tullinge har upprättats enligt Plan- och Bygglagens (PBL:s) regler. 2017 fick förvaltningen i uppdrag att aktualisera gällande detaljplaneprogram från 2005. Samråd av förslag till

detaljplaneprogram för centrala Tullinge genomfördes under tiden 4 mars 2019 till 8 april 2019 med förlängning till den 17 april 2019.

Syftet med detaljplaneprogrammet är att undersöka möjligheterna för en tillkommande bebyggelse i de centrala delarna samt utreda möjligheterna för handelns fortsatta utveckling i stadsdelen.

Programmet belyser bl.a. följande punkter:

 Möjlig markanvändning

 Utvecklingsmöjligheter för handel

 Utformning av Tullinge station

 Utformning av allmänna ytor

 Framtida parkering

Förvaltningen har de senaste åren fått ett antal förfrågningar om att se över gällande detaljplaner i syfte att skapa fler byggrätter. Även i kommunens översiktsplan planeras för en ökad bebyggelsetäthet i förhållande till programmet. Arbetet med att aktualisera planprogrammet från 2005 inleddes med en processinriktad dialog.

Tidigare beslut

 År 2005 godkände kommunstyrelsen detaljplaneprogram för centrala Tullinge.

 2017 fick förvaltningen i uppdrag av samhällsbyggnadsnämnden att aktualisera gällande detaljplaneprogram från 2005.

 2017 godkände samhällsbyggnadsnämnden återrapporteringen av den processinriktade dialogen med medborgarna.

Gällande översiktsplan från 2014

Kommunens inriktning – Tullinge är en attraktiv plats i Stockholms- regionen att bo och bygga på.

Enligt kommunens översiktsplan från år 2014 är Tullinge den del av Botkyrka som under de senaste årtiondena haft den starkaste utvecklingen med mer bebyggelse och befolkningsökning. Regionens snabba befolkningsökning i kombination med nya infrastruktursatsningar som Södertörnsleden, bättre pendeltåg, Förbifart Tullinge och Förbifart Stockholm – kommer tillsammans med utvecklingen av Flemingsberg med forskning, universitet och kvalificerat näringsliv – att göra Tullinge ännu mer eftertraktat. Vi behöver utveckla och säkra Tullinges förutsättningar genom att i vissa delar säga ja till fler bostäder och arbetsplatser och i andra delar hålla tillbaka förändringstrycket för att slå vakt om stadsdelens identitet och kvaliteter.

Några viktiga utredningar

Under programskedet har förvaltningen tagit fram ett antal viktiga utredningar som belyser förutsättningarna för en stadsutveckling i Tullinge. Dessa utredningar är följande:

 Riskutredning

 Stationsutredning

 Handels utredning

 Parkeringsutredning Förslag till planprogram Planprogrammets huvuddrag:

Centrala Tullinge präglas idag förutom av bebyggelse för bostäder och handel av ytor för trafik och parkering. Marken runt de centrala delarna består av villa och radhusområden och skogsklädda kullar och skogspartier.

Vi föreslår tillkommande bebyggelse i första hand på redan i ianspråktagna ytor.

Naturmarken ser vi som en kvalitet i stadsbilden och vi har därför valt att behålla stora delar av de befintliga naturområdena. Offentlig och kommersiell service och hållplatslägen för buss koncentreras i anslutning till befintlig entré till pendeltåg, norr om spårområdet. Här skapas också plats för rekreation i form av torg och park.

Huddingevägen utformas som stadsgata med entréer till bostäder och lokaler utmed gatans norra sida. I höjd med stationen flyttas Huddingevägen söder ut för att bevara befintliga träd och vegetationsytor och skapa en mer sammanhängande stationsmiljö.

Pendeltågstationen i Tullinge har bland de smalaste perrongerna i hela

pendeltågssystemet. För att få en bättre tillgång till pendeltågen föreslår vi att på- och avstigning av tågen ska ske via sidopattformar istället för via dagens

mittplattform. På så sätt kommer trängsel vid på och avstigning att kunna undvikas.