Mikro- och småföretag; den stora arbetsgivaren: En kvantitativ studie om mikro- och småföretagares kunskaper och attityder gällande hälsofrämjande arbetsmiljöarbete

Självständigt arbete på grundnivå

Independent degree project  first cycle

Rehabiliteringsvetenskap 15 hp Rehabilitation Science 15 credits

Mikro- och småföretag; den stora arbetsgivaren

En kvantitativ studie om mikro- och småföretagares kunskaper och attityder gällande hälsofrämjande arbetsmiljöarbete

Lovisa Forsman & Mathilde Norbart

MITTUNIVERSITETET Instutionen för hälsovetenskap

Examinator: Patrick Millet, patrick.millet@miun.se Handledare: Richard Ahlström, richard.ahlstrom@miun.se Författare: Lovisa Forsman, lofo1700@student.miun.se Författare: Mathilde Norbart, mano1703@student.miun.se

Utbildningsprogram: Programmet för hälsa och rehabilitering i arbetslivet, 180 hp Huvudområde: Rehabiliteringsvetenskap

Termin, år: VT, 2020

Abstrakt

Bakgrunden indikerar att arbetet är en central arena avseende skapandet av hälsa, för såväl medarbetarna, familjen, ekonomin samt samhället. I dagsläget är inte ett hälsofrämjande arbetsmiljöarbete en grundtanke och mikro- och småföretagare har begränsade kunskaper kring ämnet. Viss forskning poängterar att mikro- och småföretagares attityder gentemot hälsofrämjande arbetsmiljöarbete är positiva, medan andra framhåller mer reserverade attityder.

Med tanke på arbetsplatsens inverkan på hälsan och den forskning som finns avseende mikro- och småföretagares förhållningssätt samt kunskaper, var det betydelsefullt att undersöka detta. Den teoretiska utgångspunkten i denna studie var hälsa och de faktorer som främjade hälsan, därmed det salutogenetiska perspektivet och modellen KASAM, som har en påvisad inverkan på hälsan.

Syftet med denna studie var att undersöka mikro- och småföretagares kunskaper och attityder gentemot hälsofrämjande arbetsmiljöarbete, samt kunskaper och attityder gällande KASAM, för att analysera om det fanns ett samband. Metoden som tillämpades var av kvantitativ ansats med en tvärsnittsdesign. Datainsamlingen skedde genom en enkätstudie i form av en webbenkät, där inklusionskriteriet var företagare som hade 0 till 49 anställda. En standard multipel regressionsanalys genomfördes, där hälsofrämjande arbete var den beroende variabeln.

Kunskaper och attityder gällande det hälsofrämjande arbetsmiljöarbetet samt kunskaper och attityder gällande KASAM var de oberoende variablerna. Resultatet påvisade att mikro- och småföretagare i liten utsträckning arbetar hälsofrämjande. Vad som hade inverkan på det hälsofrämjande arbetet var mikro- och småföretagares kunskaper angående hälsofrämjande arbete och kunskaper gällande KASAM. Slutsatsen var att om mikro- och småföretagarna skulle lyckas med ett hälsofrämjande arbetsmiljöarbete, måste de erhålla kunskaper gällande hälsofrämjande samt kunskaper gällande KASAM.

Nyckelord: Mikroföretag, Småföretag, Arbetsmiljö, Hälsofrämjande arbetsmiljöarbete, Kunskap, Attityder, Salutogent perspektiv, KASAM.

Förord

Vi som studenter av denna C-uppsats vill rikta ett stort tack till alla mikro- och småföretagare som har tagit sig tid att besvara vår enkät och på så sätt gjort det möjligt för oss som studenter att genomföra vår C-uppsats. Denna information har inneburit ett viktigt inslag utav arbetet och

således bidragit med värdefull information kring hur mikro- och småföretagare tänker gällande hälsofrämjande arbetsmiljöarbete.

Stort tack till vår handledare som tålmodigt har guidat oss igenom panikartad samt ångestladdad frustration under denna skrivprocess och som har varit en stöttepelare under arbetets gång. Vi vill även rikta ett tack till de personer som har korrekturläst och gett oss konstruktiv kritik samt

tips i vårt skrivande.

Slutligen vill vi också tacka alla personer som har peppat och gett oss stöd under processen.

Lovisa & Mathilde

Innehållsförteckning

Abstrakt ... 3

Förord ... 4

Innehållsförteckning ... 5

1. Introduktion ... 7

2. Bakgrund ... 7

2.1 Arbetsmiljölagen ... 7

2.2 Friska företag ... 8

2.3 Mikro- och småföretag ... 9

2.4 Arbetsmiljön i mikro- och småföretag ... 9

3. Teoretisk referensram ... 10

3.1 Kunskap ... 10

3.1.1 Kunskap i relation till mikro- och småföretag ... Fel! Bokmärket är inte definierat. 3.2 Attityder ... 10

3.2.1 Attityder i relation till mikro- och småföretag ... 11

3.3 Hälsa ... 12

3.3.1 Biomedicinska synsättet ... 12

3.3.2 Humanistiska synsättet ... 12

3.3.3 Salutogent förhållningssätt ... 12

3.3.4 Definitioner på hälsa ... 13

3.4 KASAM ... 13

3.4.1 Begriplighet ... 14

3.4.2 Hanterbarhet ... 14

3.4.3 Meningsfullhet ... 14

3.5 KASAM i relation till tidigare forskning ... 14

3.6 Hälsofrämjande arbete ... 15

3.7 Problemformulering ... 16

4. Syfte och frågeställningar ... 16

4.1 Syfte ... 16

4.2 Frågeställningar ... 16

5. Metod ... 17

5.1 Procedur ... 17

5.2 Design ... 17

5.3 Urval ... 18

5.4 Mätinstrument ... 18

5.4.1 Beroende variabel ... 18

5.4.2 Oberoende variabler ... 19

5.4.3 Kontrollvariabler ... 19

5.5 Dataanalys ... 20

5.6 Validitet, reliabilitet och objektivitet ... 21

5.7 Bortfall ... 21

5.8 Etiska överväganden ... 21

6. Resultat ... 22

6.1 Tabell 1. Kontrollvariablerna i frekvens ... 22

6.2 Tabell 2. Centralvärden och spridningsmått för de oberoende variablerna och den

beroende variabeln ... 23

6.3 Tabell 3. Korrelationen mellan beroende variabel och oberoende variabler ... 24

6.4 Tabell 4. Standard multipel regressionsanalys med hälsofrämjande arbete som den beroende variabeln ... 25

7. Diskussion ... 26

7.1 Resultatdiskussion ... 26

7.2 Metoddiskussion ... 29

7.3 Slutsats ... 31

8. Referenslista ... 32

9. Bilagor ... 36

9.1 Bilaga 1 – Webbenkät ... 36

1. Introduktion

Merparten, 67 procent av de sysselsatta i Europa återfinns i små och medelstora företag (Targoutzidis et al., 2014) och i Sverige arbetar 45 procent av individerna i arbetsför ålder i mikro- och småföretag (Tillväxtverket, 2020). Trots detta förekommer 82 procent av skadorna i arbetet i Europa (Targoutzidis et al., 2014) med avseende på ergonomiska samt kroppsliga påfrestningar i små och medelstora företag (Hasle & Limborg, 2006). Även dödligheten är högre på mindre företag (MacEachen et al., 2010) och kontrolleringen av risker är bättre på större företag (Hasle

& Limborg, 2006). Forskare från olika kunskapsområden såsom inom arbetsmiljö, kvalitets- och kompetensutveckling har iakttagit att småföretagare har begränsade finansiella och individuella resurser, samt bristande kunskap gällande förändringsarbete (Vinberg, 2008). Trots de begränsade resurserna är småföretagares attityder till anställdas hälsa och välbefinnande en större prioritet än att verksamheten skulle utveckla sin lönsamhet (ibid.).

I denna studie undersöktes mikro- och småföretagares kunskaper och attityder gällande hälsofrämjande arbetsmiljöarbete samt kunskaper och attityder gällande Känsla av sammanhang (KASAM) för att analysera om det fanns ett samband. För att undersöka detta genomfördes en enkätundersökning på mikro- och småföretagare runtomkring i Sverige, för att sedan analyseras.

Enkätundersökningen grundades på frågor om hur mikro- och småföretagarnas inställning och arbetssätt kring arbetsmiljöarbetet var samt om modellen KASAM, då det är en modell som har bevisats ha en betydelsefull inverkan på individers hälsa och välmående i relation till arbetsplatsens miljö (Eriksson & Lindström, 2006; Dellve & Eriksson, 2016). I denna studie har det salutogenetiska perspektivet använts som den teoretiska utgångspunkten. Mikro- och småföretagare utgör ett stort antal arbetstillfällen (Targoutzidis et al., 2014; Tillväxtverket, 2020) och World Health Organisation (WHO), (u.å.) poängterar arbetsplatsens relevans för att främja hälsa. Fördelarna med att arbeta med hälsofrämjande arbete på arbetsplatsen gagnar företaget i sig, medarbetarna och deras familjer samt samhället (WHO, u.å.). Med utgångspunkt i kunskapsområdet hälsa och rehabilitering i arbetslivet är det därmed av stor vikt att utforska detta område för att uppnå ett sundare yrkesliv.

2. Bakgrund

2.1 Arbetsmiljölagen

Arbetsmiljölagen (SFS 1977:1160) fastställdes av riksdagen år 1977 och trädde i kraft den 1 juli år 1978 (Arbetsmiljöverket, 2018). Inledningsvis, i första kapitlet, första paragrafen framhålls syftet med Arbetsmiljölagen, där den bärande tanken med lagen behandlas (ibid.). Syftet är både

att förhindra sjukdom samt olyckor på arbetsplatsen och dessutom att i allmänhet nå upp till att förhållandena på arbetsplatsen är gynnsamma (Arbetsmiljöverket, 2018). I och med detta behandlar Arbetsmiljölagen även arbetsinnehållet och ej enbart det preventiva inslaget på arbetet (ibid). Ambitionen är att förhållandena på arbetsplatsen ska erbjuda en kombination av arbetsglädje, samhörighet samt individuell utveckling (ibid.). I andra kapitlet är medarbetarna det centrala, här tas medarbetarnas fysiska och psykiska egenskaper i beaktning, de ska ha en central roll vid arbetet av utveckling och förändring inom organisationen, samt ska de bästa förutsättningarna ges för att individerna ska utvecklas på både ett personligt samt professionellt plan (Arbetsmiljöverket, 2018). I det tredje kapitlet förmedlas att det är arbetsgivaren som har ansvaret för arbetsmiljön och därmed en skyldighet att utföra samtliga ingripanden som anses nödvändiga för att uppfylla lagens ändamål (ibid.).

2.2 Friska företag

Arbetsmiljöpolitiska kunskapsrådet (2009) hänvisar till en studie, som undersökte framgångsfaktorer i företag med fåtal långtidssjukskrivningar, och där syftet med studien var att få reda på de egenskaper som kännetecknar friska företag i relation till medelmåttiga företag.

Studiens resultat visade på fyra urskiljbara faktorer; ledarskap, medarbetarskap, kommunikation och interna värderingar (Arbetsmiljöpolitiska kunskapsrådet, 2009). Ledarskapet i de friska företagen kännetecknades av ett konkret och uttalat ansvar som ledare och som genomsyrar hela organisationen (ibid.). Inom företagen lades stor vikt på personliga egenskaper, där förmågan att leda var betydelsefullt vid rekrytering som oftast skedde internt (Arbetsmiljöpolitiska kunskapsrådet, 2009). Något som var utmärkande i de friska företagen var ett gott stöd till cheferna (ibid.). Personalen i de friska företagen betraktades som en viktig tillgång (ibid.). Vidare uppmuntrades kompetensutveckling, då det bedömdes bidra till personlig utveckling, samt vara aktuellt för organisationen (Arbetsmiljöpolitiska kunskapsrådet, 2009). Avseende nyanställningar lades stor vikt vid personlig lämplighet, där det centrala var att de överensstämde och kände trivsel inom arbetsgruppen samt en samsyn på värderingarna som genomsyrade organisationen (ibid.).

Informationsutbytet skedde i hög grad både genom officiella samt icke officiella kanaler inom de friska organisationerna (Arbetsmiljöpolitiska kunskapsrådet, 2009). Även frispråkighet avseende meningsutbyte samt konstruktiv kritik förekom (ibid.). För att uppnå en välfungerande kommunikation rådde en kontinuerlig och förbättrande utveckling inom organisationerna (Arbetsmiljöpolitiska kunskapsrådet, 2009). Inom de friska företagen stod värdegrunden i stort fokus, där samtliga inom organisationerna kände till dessa (ibid.). Ledarna avsatte stora resurser och mycket tid för att alla medarbetare skulle bli involverade och mer ansvarstagande kring den ständiga utvecklingsprocessen inom företagen (Arbetsmiljöpolitiska kunskapsrådet, 2009).

2.3 Mikro- och småföretag

Europeiska kommissionen delar in små och medelstora företag enligt EU Recommendation 2003/361, i tre kategorier: mikroföretag, småföretag och medelstora företag (Europeiska kommissionen, u.å.). Enligt denna riktlinje ska ett mikroföretag ha färre än 10 anställda, småföretag färre än 50 anställda och ett medelstort företag ska ha färre än 250 anställda (Europeiska kommissionen, u.å.). Av alla företag inom den Europeiska unionen (EU) utgör små och medelstora företag 99 procent (Europeiska kommissionen, u.å.), samma statistisk finns i Sverige (Tillväxtverket, 2020). Ungefär 96 procent av företagen i Sverige har mindre än 10 medarbetare, det vill säga är mikroföretag (ibid.).

2.4 Arbetsmiljön i mikro- och småföretag

Småföretagare handskas med samtliga frågor gällande förvaltning, där de har en förmåga att styra genom deras egna uppfattningar och livshållning än av de förutbestämda riktlinjer som finns att tillgå från staten (MacEachen et al., 2010). Flertalet av tidigare genomförda undersökningar har kommit fram till att småföretag inte hanterar arbetsmiljö- samt hälsofrågor i stor utsträckning, och därför är det nödvändigt med särskilda metoder gällande detta för att uppnå ett ökat intresse och engagemang (Arbetsmiljöverket, 2019). I undersökningarna framgår även att det råder en avsaknad gällande kunskap samt kapacitet att bedriva ett arbetsmiljöarbete på ett systematiskt sätt inom småföretagen (Arbetsmiljöverket, 2019). Av resultaten i undersökningarna synliggörs även att småföretag i mindre utsträckning tillgår företagshälsovårdens resurser än företag som är storskaliga (ibid.). Å andra sidan framgår det av tidigare studier, att småföretag har en särskild möjlighet kring det hälsofrämjande arbetet med tanke på att ett närstående ledarskap råder i relation till medarbetarna, vilket bidrar till en mer trivsam atmosfär på arbetet (Arbetsmiljöverket, 2019). Jessiman-Perreault, Alberga, Jorge, Makwarimba och Allen Scott (2020) undersökte i en studie småföretagares skillnader i kunskaper, attityder och åtgärder för hälsofrämjande arbete i relation till antalet anställda. Arbetsgivarna hade bra kunskaper gällande hälsofrämjande arbetsmiljöarbete samt uttalade en positiv inställning till hälsofrämjande arbetsmiljöarbete (ibid.).

Dock framkom det i studien att tillvägagångssätten samt utsikten för hälsofrämjande arbetsmiljöarbete var förhållandevis liten (Jessiman-Perreault et al., 2020). Enbart 54 procent av arbetsgivarna i studien erhöll ekonomiska resurser och 61 procent hade tillgång till anställda för planering och genomförandet av hälsofrämjande arbetsmiljöarbete (ibid.). Avseende storleken på företagen framkom i studien att det fanns en mindre samstämmighet gällande kunskaper, attityderna, tillvägagångssätten och utsikten för åtgärder hos företag som var mindre (Jessiman- Perreault et al., 2020). Phillips, Stokols, McMahan och Grzywacz (2004) påvisar även med sin forskning att småföretag erbjuder i mindre utsträckning ett hälsofrämjande program för sina

anställda än större företag.

3. Teoretisk referensram

3.1 Kunskap

Francis Bacon, en brittisk filosof, myntade frasen “kunskap är makt” under 1600-talet (Thurén, 2007). Med detta menade Bacon att den människan som har kunskap har i sin tur också makt, vilket innebär att den som saknar kunskap saknar även makt (ibid.).

3.1.1 Kunskap i relation till mikro- och småföretag

I en studie av Wiman, Lydell och Nyholm (2016) belyses småföretagarnas förståelse för innebörden av begreppet hälsa, där de förklarar hälsa som något som inkluderar både fysiskt och psykiskt välmående. Det framgår i studien att småföretagare saknar kunskaper gällande hälsofrämjande arbete och att de har svårt att redogöra för vad hälsofrämjande arbetsmiljöarbete innefattar (Wiman et al., 2016). Däremot uttrycker deltagarna i studien att det finns ett intresse att implementera hälsofrämjande arbete i sin verksamhet (ibid.). Deltagarna i denna studie upplevde att informationen kring hälsofrämjande insatser var svåråtkomligt, med avseende på insatser och att extern expertis behövs som stöd i dessa frågor (Wiman et al., 2016). I studien uttryckte småföretagarna att de är medvetna om deras möjlighet att stärka medarbetarnas välmående, dock framkom det att det var viktigt att det skulle gagna verksamheten för att i första hand arbeta med att främja hälsa (ibid.). Landstad, Hedlund och Vinberg (2017) beskriver i sin studie att småföretagarna saknar ett forum för erfarenhetsutbyte med andra småföretagsledare i samma situation för att skapa en diskussion angående hälsofrågor.

3.2 Attityder

Aronsson et al. (2012) beskriver attityder som förhållandevis ihållande tankemönster av konstruktiva, alternativt destruktiva inställningar, emotionella intryck och alternativa handlingsavsikter gentemot samhället. Attityder kan även preciseras som psykiska positioner, där en utveckling sker via kunskap, vilket åstadkommer förberedelser för reaktion avseende olika omständigheter, händelseförlopp, alternativt föremål som tillhör individers omgivning (Aronsson et al., 2012). Människors olika attityder fungerar som en typ av filtrering vilket vägleder dem till tolkning utav sin omgivning, som i sin tur blir mer greppbar (ibid.). Genom detta har människor en viss tendens att finna fakta som motsvarar deras attityder, samt ignorerar fakta som går emot de huvudsakliga värderingarna samt synsätten (Aronsson et al., 2012).

3.2.1 Attityder i relation till mikro- och småföretag

Brosseau och Li (2005) betonar att inom småföretagen är det främst ägarnas attityder som har övergripande betydelse ifall de satsar på att främja eller förbättra hälsan på arbetsplatsen. Hasle, Limborg, Kallehave, Klitgaard och Rye Andersen (2011) menar med sin forskning att småföretagare egentligen inte är emot investeringar gällande arbetsmiljö, dock anser småföretagarna att det är skillnad mellan arbetsmiljö och hälsofrämjande insatser. Merparten av småföretagarna anser att arbetsmiljön måste upprätthålla en viss nivå som generellt är accepterad inom sektorn (Hasle et al., 2011). Vid implementeringen av arbetsmiljöfrågor uttrycker småföretagare vikten av att den nivå som är accepterad ska motsvara myndighetens krav, en skälig kostnad samt lätt att kunna applicera i det dagliga arbetet (Hasle et al., 2011). Hasle et al. förklarar vidare att småföretagarnas attityd kring arbetsmiljön är, att deras anställda har ett eget ansvar och kring dessa frågor ska sunt förnuft användas samt att företagsägaren undviker att hantera dessa frågor om inte de anställda själva lyfter ett problem.

Vinberg, Hansen, Hedlund och Landstad (2017) belyser med sin forskning att cheferna ställer sig positiva till att implementera eller utveckla en hälsosammare arbetsplats. Vidare beskriver Vinberg et al. (2017) att cheferna står inför svårigheter kring utvecklingen av hälsofrämjande åtgärder på arbetsplatsen, då chefernas egna arbetsbelastning redan kan vara hög. Cheferna i studien upplever en otydlighet kring utvecklingen samt det kan förekomma hinder i genomförandet (Vinberg et al., 2017). Forskningen indikerar att arbetsgivarna hade en avsaknad av förmågan än attityderna till att arbeta hälsofrämjande (ibid.). Småföretagarna som medverkade i Wiman et al. (2016) studie betraktade också hälsofrämjande insatser som betydelsefullt samt gynnsamt beträffande verksamheten. De påstod även att det hälsofrämjande arbetet tillhörde deras ansvar som ledare och menade på att med hjälp av att skapa organisering samt strukturering på arbetsplatsen hade de möjlighet att utöva inflytande avseende medarbetarnas hälsotillstånd (ibid.).

En medvetenhet gällande småföretagarnas inverkan gällande normerna, samt kulturen som finns på företaget framkom i studien (Wiman et al., 2016). De uttryckte även en vilja att utveckla den psykosociala arbetsmiljön (ibid.). För att åstadkomma en gynnsam psykosocial arbetsmiljö poängterade småföretagarna att det var betydelsefullt att synliggöra att samtliga medarbetare inom verksamheten betraktas som värdefulla, ges tillfälle att komma till tals samt har en upplevelse av erkännande (Wiman et al., 2016). Även en öppenhet och att inte känna en rädsla över att samtala kring eventuell problematik poängterades av småföretagarna som väsentligt för att åstadkomma en gynnsam psykosocial arbetsmiljö (ibid.).

3.3 Hälsa

Begreppet hälsa och dess definition är komplext och mångsidigt (Lindberg, 2011). Skilda begreppsförklaringar på hälsa samt sjukdom har presenterats, där två vetenskapliga områden är urskiljbara, det biomedicinska samt det humanistiska (ibid.). För att försöka definiera hälsa kommer inledningsvis dessa två vetenskapliga områden på hälsa att tas upp och därefter tre olika definitioner som ryms inom dessa områden.

3.3.1 Biomedicinska synsättet

Det biomedicinska synsättet grundar sig på teorier där biologiska, fysiologiska, statistiska samt kemiska beståndsdelar återfinns (Lindberg, 2011). I det biomedicinska synsättet är det sjukdom som är det centrala, där hälsobegreppet preciseras som avsaknad utav sjukdom (ibid.). Fokuset inom detta synsätt är det kroppsliga och man ser inte till individens personlighet, man fokuserar på delar och inte helheten, det vill säga den är reduktionistisk (Medin & Alexandersson, 2000).

3.3.2 Humanistiska synsättet

Det humanistiska synsättet grundar sig på teorier där samhällsvetenskapliga samt humanistiska termer, såsom salutogena samt holistiska idéer återfinns (Lindberg, 2011). I det humanistiska synsättet är det en enskild individ och dennes miljö, beteende samt målsättning som är i centrum, där inriktningen är på hälsa, vilket anses som någonting mera i förhållande till enbart avsaknad utav sjukdom (ibid.).

3.3.3 Salutogent förhållningssätt

Den teoretiska utgångspunkten i denna studie är hälsa och de faktorerna som främjar hälsan, i och med detta kommer det salutogena perspektivet ligga till grund. Salutogenes betyder sökandet efter uppkomsten av hälsan, där det centrala är individens tillgångar samt på det som bibehåller och utvecklar rörelsen emot hälsan (Hansson, 2010; Lindberg, 2011). Det salutogenetiska perspektivet grundades av sociologen Aaron Antonovsky i slutet av 1970-talet och innebär ett perspektiv där fokus ligger på hälsa istället för att fokusera på det sjuka (Hansson, 2010; Lindberg, 2011).

Antonovsky grundade det salutogenetiska perspektivet på hur det kommer sig att somliga individer fortsätter att ha hälsa även fast att de upplever stress samt svårigheter i livet, där utgångspunkten är det friska och fungerade, som sedan ligger till grund för förbättringsåtgärder i anslutning till ökat välmående (Hansson, 2010; Lindberg, 2011). Enligt Antonovsky är hälsa något som befinner sig längs en linje emellan två olika ändpunkter, hälsa (“ease”) samt ohälsa (dis-ease), vilket individer kontinuerligt är i rörelse på (Lindberg, 2011).

3.3.4 Definitioner på hälsa

En vanlig definition av hälsa är den från WHO år 1948 (citerad i Commission on Social Determinants of Health (CSDH), 2008);

“A state of complete physical, mental and social well being and not merely the absence of disease or infirmity” (CSDH, 2008, s. 33).

Socialstyrelsen har också en definition kring vad hälsa är, definitionen är snarlik den definition som WHO har tagit fram, dock utan ordet “fullständigt” (Allebeck, Burström, Hensing &

Kristenson, 2015);

“Hälsa är ett tillstånd av fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande, och inte endast frånvaro av sjukdom eller skada.” (Allebeck, Burström, Hensing & Kristenson, 2015, s.52).

En annan definition av begreppet hälsa är av den svenska filosofien Lennart Nordenfelt (Lindberg, 2011). Nordenfelt har definierat begreppet utifrån en biomedicinsk inriktning (ibid.). Lindberg (2011) beskriver Lennart Nordenfelts synsätt på hälsa som följande;

“En person har hälsa om han inte har någon sjukdom, han är sjuk om han har minst en sjukdom. Hälsa och sjukdom karakteriseras som rent beskrivande, vetenskapliga begrepp utan någon värderande komponent” (Lindberg, 2011, s.37).

3.4 KASAM

I det salutogenetiska perspektivet grundade Antonovsky även teorin Sense of Coherence (SOC) eller Känsla av sammanhang (KASAM) som det heter på svenska (Antonovsky, 1996). Teorin innefattar tre olika grundbegrepp: begriplighet, hanterbarhet samt meningsfullhet (ibid.). Genom en stark KASAM menar Antonovsky (1996) att en människa kan hantera, begripa och känna meningsfullhet gentemot en situation som i sin tur leder personen närmare emot hälsa.

Antonovsky (1991) definierar KASAM i sin bok “Hälsans mysterium” enligt följande:

Känslan av sammanhang är en global hållning som uttrycker i vilken utsträckning man har en genomträngande och varaktig men dynamisk känsla av tillit till att (1) de stimuli som härrör från ens inre och yttre värld under livets gång är strukturerade, förutsägbara och begripliga, (2) de resurser som krävs för att man ska kunna möta de krav som dessa stimuli ställer på en finns tillgängliga, och (3) dessa krav är utmaningar, värda investering och engagemang (Antonovsky, 1991, s.41).

3.4.1 Begriplighet

Begreppet begriplighet avser graden som en enskild individ uppfattar omständigheter i sin omvärld som rationellt begripliga (Antonovsky, 1991). En individ som upplever en hög grad av begriplighet räknar med att de påverkande faktorer den stöter på i livet är möjliga att förutspå, och när det uppstår överraskande händelser, att de i varje fall går för sig att strukturera samt tydliggöra (ibid.).

3.4.2 Hanterbarhet

Det andra grundbegreppet, hanterbarhet, motsvarar graden som en enskild individ uppfattar att den har förmågan att bemästra situationer som uppkommer (Antonovsky, 1991). Med detta menas att det finns resurser tillgängliga för att handskas med situationerna (ibid.). En individ som upplever en hög grad av hanterbarhet uppfattar sig ej som syndabock för situationerna alternativt anse att tillvaron beter sig orättfärdigt mot sig (Antonovsky, 1991).

3.4.3 Meningsfullhet

Det tredje och sista grundbegreppet, meningsfullhet, motsvarar motivation och innefattar graden som en enskild individ upplever att dennes tillvaro har en emotionell mening, det vill säga att kraven som man möter under livsloppet betraktas som meningsfulla att lägga ner sin viljekraft på (Antonovsky, 1991).

3.5 KASAM i relation till tidigare forskning

Eriksson och Lindström (2006) har sammanställt forskning som studerat KASAM i relation till hälsa, där det framkommit att KASAM har en primär inverkan på hälsan, gällande hur den anpassas och uttrycks. Vidare framkommer det i deras sammanställning att desto högre upplevelse av KASAM, ju mindre ohälsa, det vill säga en högre grad av god hälsa (ibid.). Framförallt har det visat sig att KASAM har ett nära samband med upplevelsen av god hälsa gällande den psykiska aspekten (Eriksson & Lindström, 2006). Sammanfattningsvis konstaterar Eriksson och Lindström (2006) att KASAM verkar fungera som en resurs för hälsa, vilket underlättar motståndsförmågan samt förändringsprocessen utav ett gott personligt välbefinnande.

Dellve och Eriksson (2016) har sammanställt arbetsplatsförhållanden i relation till KASAM utifrån tidigare forskning, som kan fungera främjande gällande begriplighet, hanterbarhet samt meningsfullhet och vad som är utmärkande för arbetsklimatet. Exempel på arbetsplatsförhållanden i relation till begreppet begriplighet är kännedom kring verksamheten, arbetsbeskrivningen samt individens egen funktion (Dellve & Eriksson, 2016). Även feedback

från ledare, andra medarbetare och kunder ingår i begriplighet (ibid.). För att uppnå begriplighet ska arbetsklimatet kännetecknas av eftertänksamhet, ärlighet samt en helhetssyn på arbetet (ibid.).

Exempel på arbetsplatsförhållanden i relation till begreppet hanterbarhet är att det finns hjälpmedel tillgängligt, inflytandemöjligheter över arbetet, yrkesfärdigheter och sociala färdigheter samt kroppslig och mental arbetskapacitet (Dellve & Eriksson, 2016). För att uppnå hanterbarhet ska arbetsklimatet präglas av acceptans och välbalans som bidrar till anpassbarhet samt medinflytande (ibid.). Exempel på arbetsplatsförhållanden i relation till begreppet meningsfullhet är drivkraft och normer i förhållande till verksamhetens målsättningar samt behandlingar (Dellve & Eriksson, 2016). Även gynnsamma intryck innefattar begreppet meningsfullhet som kan skapas genom sammanhållningen i arbetet och trivsam arbetsmiljö (ibid.). För att uppnå meningsfullhet ska arbetsklimatet utmärkas av erkännande samt givande sällskaplig atmosfär (Dellve & Eriksson, 2016).

3.6 Hälsofrämjande arbete

Arbetsplatsen utgör en betydelsefull arena för främjandet av hälsa, då det har fördelar för såväl organisationen som för de anställda samt dess familj och samhället de lever i (WHO, u.å.). I och med dessa fördelar, är hälsofrämjande arbete på arbetsplatsen en arena som når ut till en stor population och som stödjer välfärden (ibid.). Ytterligare fördelar med ett hälsofrämjande arbete är den ekonomiska faktorn som drar fördelar då den allmänna folkhälsan förbättras (WHO, u.å.).

Fördelarna utifrån ett företagsperspektiv är att det hälsofrämjande arbetet kan bidra med minskad personalomsättning, reducerad risk för att hamna i eventuella rättsliga tvister, ökad produktivitet samt minskad sjukfrånvaro och därmed minskade kostnader (WHO, u.å.). WHO skapade tillsammans med UNICEF år 1978 en deklaration, som syftar till att eliminera hälsobesvär på samma sätt och i lika stor utsträckning som den medicinska utvecklingen gjort för medicinska problem (CSDH, 2008). Genom denna deklaration, som fick namnet Alma Ata deklarationen, var den framstående viljan att främja de grundläggande hälso- och sjukvården på ett sådant sätt, att den globala hälsan skulle bli bättre och mer rättvist fördelad (ibid.). Detta genom att bilda en hälsosystemmodell, som inte enbart fokuserar på grundläggande hälso- och sjukvårdsfrågor, utan även på sådana ekonomiska, politiska och miljömässiga faktorer som kan orsaka hälsokonsekvenser (CSDH, 2008).

I november år 1986 ägde den första globala sammankomsten rum i Ottawa, som berörde hälsofrämjande åtgärder (WHO, u.å.). Anledningen till sammankomsten var framförallt att det fanns en tilltagande önskan om att skapa en nytänkande samverkan gällande folkhälsan världen över (ibid.). Idén som lyftes fram under sammankomsten i Ottawa 1986 var, att hälsa skapas i de

arenor som människor lever sina liv i, där de utbildar sig, arbetar och leker (WHO, 1986).

Alltsedan dess har arenaperspektivet blivit en betydelsefull komponent gällande den globala planen för att skapa ett hälsofrämjande tankemönster (ibid.).

3.7 Problemformulering

Arbetsplatsen utgör en viktig arena för skapandet av hälsa, inte enbart för arbetarna utan även för familjen, samhället och samhällsekonomin (WHO, u.å.). Ett hälsofrämjande arbetsmiljöarbete är dock inte en accepterad grundtanke i dagsläget och många arbetsplatser upplever det som svårt att implementera detta (ibid.). Emellertid blir det allt viktigare kring implementeringen då det gynnar arbetsplatsen, motivationen hos de anställda ökar, de blir mer hälsomedvetna och får högre kompetens (WHO, u.å.). Ett hälsofrämjande arbete kommer vara av större vikt framöver för att upprätthålla en stabil social och ekonomisk tillväxt i länderna menar WHO (u.å.). Mikro- och småföretagen är av stor betydelse för den ekonomiska tillväxten i Sverige, med dess bidragande uppemot 40 procent utav företagsverksamheten av landets bruttonationalprodukt (Tillväxtverket, 2020). I och med arbetsplatsens inflytande på hälsan samt dess påverkan på den ekonomiska tillväxten, är det av yttersta vikt att undersöka och analysera småföretagares kunskaper och attityder avseende hälsofrämjande arbetsmiljöarbete. Förhoppningen med denna studie är att den ska ge en närmare inblick i mikro- och småföretagares förhållningssätt gällande hälsofrämjande arbetsmiljöarbete och eventuella behov av förbättringar, detta för att kunna skapa ett sunt och friskt arbetsliv som gynnar både de anställdas mående, företagens lönsamhet och den ekonomiska tillväxten i samhället.

4. Syfte och frågeställningar

4.1 Syfte

Syftet med denna studie är att undersöka mikro- och småföretagares kunskaper och attityder gentemot hälsofrämjande arbetsmiljöarbete, samt kunskaper och attityder gällande KASAM, för att analysera om det finns ett samband.

4.2 Frågeställningar

 I vilken utsträckning förekommer hälsofrämjande arbete i mikro- och småföretagares arbetsmiljöarbete?

 I vilken mån anser sig mikro- och småföretagarna ha kunskaper och attityder kring hälsofrämjande arbete samt kunskaper och attityder gällande KASAM?

 Har de fyra faktorerna (kunskaper, attityder, kunskaper gällande KASAM och attityder gällande KASAM) någon inverkan på det hälsofrämjande arbetsmiljöarbetet?

5. Metod

För att svara på syftet samt frågeställningarna valdes en kvantitativ ansats ut för studien, detta då Bryman (2008) menar att denna metod troligen är den som lämpar sig främst när man vill söka svar på den betingade innebörden som några faktorer har till ett visst fenomen. En webbaserad enkät framställdes för att undersöka det individuella perspektivet bland mikro- och småföretagare i Sverige. Frågorna i enkäten innefattade områdena kunskaper, attityder och ekonomi gällande hälsofrämjande arbetsmiljöarbete, kunskaper och attityder gällande KASAM samt bakgrundsfrågor. Avsikten till varför en kvantitativ metod valdes var för att det gav författarna möjligheten att kvantifiera enkätsvaren (Djurfeldt, Larsson & Stjärnhagen, 2018) samt att redovisa det med hjälp av datorprogrammet SPSS (version 25). Bryman (2008) menar att en kvantitativ metod medför att forskarna kan yttra sig om samband samt skillnader i sina studier, därav valet av denna metod.

5.1 Procedur

För att utföra enkätstudien kontaktades olika organisationer som arbetar med mikro- och småföretag samt statliga myndigheter för att få hjälp med att få fram respondenter och eventuellt distribuera ut den webbaserade enkäten. Detta försvårades dock markant i och med COVID-19, vilket gjorde att organisationerna samt de statliga myndigheterna hade andra fokusområden och tiden fanns inte att tillhandahålla respondenter eller distribuera ut webbenkäten. Därmed ändrades tillvägagångssättet för webbenkäten och det beslutades om att webbenkäten istället skulle delas på sociala kanaler för att få tag i respondenter till undersökningen. Till en början delades webbenkäten via en bifogad länk på författarnas privata Facebook och Linkedin. Efter en vecka med en låg svarsfrekvens fattades ett beslut kring att utöka delningen till specifika grupper gällande mikro- och småföretag, entreprenörer och företagande på sociala kanaler. Sökningar efter relevanta grupper gjordes på sociala kanaler såsom Facebook, detta för att hitta respondenter som passade inklusionskriteriet för studien. Efter sökningen av relevanta grupper skickades en förfrågning gällande tillträde och därefter tillfrågades respektive administratör för grupperna om det gick bra att dela webbenkäten i gruppen tillsammans med en förklarande text, vid godkännande från vardera administratör delades webbenkäten till gruppernas medlemmarna.

5.2 Design

Studien kan karaktäriseras som en tvärsnittsdesign. Denna typ av design är lämplig för denna studie, eftersom en tvärsnittsdesign innebär att datainsamlingen bygger på ett stort antal respondenter, och genomförs vid ett specifikt tillfälle (Bryman, 2008). Bryman menar också att syftet med tvärsnittsdesign, är att få reda på data som är av kvantitativ alternativt kvantifierbar

karaktär som har en relation till flera parametrar, där en analys görs i syfte att hitta olikartade former av sambandsmönster (ibid.). Användningen av en enkät och en tvärsnittsdesign var för att insamlingen utav data skulle ske vid ett visst tillfälle, under perioden våren 2020, och att flera deltagare samt variabler var involverade i studien.

5.3 Urval

Inklusionskriteriet för deltagarna i studien var att de är mikro- eller småföretagare i Sverige, det vill säga att de hade mellan 0 till 49 anställda. Urvalet som användes till denna studie var ett såkallat bekvämlighetsurval, detta på grund av att webbenkäten delades på sociala kanaler, vilket bidrog med att deltagarna till studien var dem som fanns tillgängliga. Bryman (2008) beskriver bekvämlighetsurvalet som en ökad möjlighet att få en hög svarsfrekvens.

5.4 Mätinstrument

En webbenkät (bilaga 1) skapades i Microsoft Forms för användning till datainsamlingen.

Webbenkäten bestod av 26 frågor med kryssalternativ, detta för att deltagarna i studien skulle anse att frågorna var lätta att besvara (Bryman, 2008). Utformningen på frågorna i enkäten gjordes så att de skulle upplevas som korta och koncisa samt att enkäten hade en luftig utformning (ibid).

I enkäten fanns det kontaktuppgifter till författarna, ifall det skulle ha funnits några frågetecken gällande enkäten, detta för att minimalisera bortfallet (Bryman, 2008). Webbenkäten delades löpande på sociala kanaler under en fyraveckorsperiod, mellan den 30/3 till den 27/4–20.

5.4.1 Beroende variabel

Hälsofrämjande arbetsmiljöarbete mättes genom att respondenterna fick svara på hur de bäst skulle beskriva sitt arbetsmiljöarbete utifrån 24 olika påståenden, med beskrivning att ange max fem svarsalternativ. Denna fråga sammanställdes av författarna och fem av påståendena valdes ut, som representerade ett hälsofrämjande arbetsmiljöarbete. De fem påståendena var: aktivt, kunnigt, tydligt ansvar, kan påverka och engagerat. Utifrån vad respondenten hade svarat kodades detta, alltså, hade respondenten svarat ett av påståendena fick hen 1 poäng, hade hen svarat två av påståendena fick hen 2 poäng och så vidare upp till 5 poäng. Ifall respondenten inte angett något av dessa påståenden som representerade ett hälsofrämjande arbetsmiljöarbete kodades detta med 0. Skalan för påståendena går alltså från 0–5, där 0 poäng innebär ett mycket dåligt hälsofrämjande arbetsmiljöarbete och 5 poäng innebär ett mycket bra hälsofrämjande arbetsmiljöarbete.

Cronbachs alfa-värdet på den beroende variabeln låg på 0,41, vilket är under den rekommenderade nivån enligt Pallant (2016).

5.4.2 Oberoende variabler

Mikro- och småföretagares kunskaper gällande hälsofrämjande arbetsmiljöarbete mättes genom att respondenterna fick besvara frågor om deras kunskaper gällande arbetsmiljölagen som berör deras verksamhetsområde; och kunskaper gällande hälsofrämjande insatser på arbetsplatsen.

Frågorna besvarades genom en fem-gradig skala, bestående av svarsalternativen: inte alls, inte så väl, varken eller, väl och mycket väl. Frågorna slogs samman och utgjorde ett index, från 1–5, där 1 betyder dåliga kunskaper och 5 betyder goda kunskaper. Detta index fick Cronbachs alfa på 0,79, vilket enligt Pallant (2016) är acceptabelt.

Kunskaper angående KASAM beräknades med att respondenterna fick svara på frågor om deras kunskaper gällande meningsfullhet, hanterbarhet och begriplighet i relation till sina anställdas välmående. Även här besvarades frågorna genom en fem-gradig skala, bestående av svarsalternativen: inte alls, inte så väl, varken eller, väl och mycket väl. Frågorna slogs samman och utgjorde ett index, från 1–5, där 1 betyder dåliga kunskaper och 5 betyder goda kunskaper.

Indexet fick Cronbachs alfa på 0,93, vilket enligt Pallant (2016) är det bättre, eftersom det är över 0,80.

Mikro- och småföretagares attityder gällande hälsofrämjande arbetsmiljöarbete mättes genom att respondenterna fick besvara frågor om deras inställning till ett hälsofrämjande arbetsmiljöarbete;

hur betydelsefullt ledarens förhållningssätt är för välbefinnande och hälsa på arbetsplatsen; om de anser att god hälsa hos medarbetarna är gynnsamt för produktiviteten; och hur viktigt det är att medarbetarna ges delaktighet gällande hälsofrämjande arbetsmiljöarbete. Frågorna besvarades genom en fem-gradig skala, bestående av svarsalternativen: instämmer inte alls, instämmer mycket lite, instämmer till viss del, instämmer ganska mycket och instämmer mycket. Frågorna sammanslogs och utgjorde sedan ett index, från 1–5, där 1 betyder negativa attityder och 5 betyder positiva attityder. Indexet fick Cronbachs alfa på 0,74, vilket enligt Pallant (2016) är acceptabelt, då det överstiger 0,70.

Attityder angående KASAM beräknades med att respondenterna fick besvara frågor om deras attityder gällande hur betydelsefullt de anser att de anställda upplever meningsfullhet, hanterbarhet och begriplighet. Frågorna besvarades genom en fem-gradig skala, bestående av svarsalternativen: instämmer inte alls, instämmer mycket lite, instämmer till viss del, instämmer ganska mycket och instämmer mycket. Frågorna sammanslogs och utgjorde sedan ett index, från 1–5, där 1 betyder negativa attityder och 5 betyder positiva attityder. Indexet fick Cronbachs alfa på 0,91, vilket enligt Pallant (2016) är det bättre.

5.4.3 Kontrollvariabler

Kontrollvariabler har använts, då de har funktionen att de antingen kan bidra med en förstärkning

alternativt reducering gällande utfallet sinsemellan den beroende variabeln och de oberoende variablerna (Djurfeldt et al., 2018). Kön är kodad som 1–2, där 1 representerar kvinnor och 2 representerar män. Utbildning är kodad 1–2, där 1 är låg utbildning, vilket innefattar ingen utbildning, grundskoleutbildning eller gymnasieutbildning och där 2 är hög utbildning, vilket innefattar eftergymnasial utbildning, yrkesutbildning, universitetsutbildning kortare än 3 år och universitetsutbildning längre än 3 år. Variabeln år som företagare är kodad som 1–2, där 1 motsvarar 0–15 år som företagare och 2 motsvarar 16 år eller längre. Variabeln ansvarig för arbetsmiljöarbetet är kodad som 1–2, där 1 motsvarar ja och 2 motsvarar nej. Vid kodningen av variablerna utbildning och år som företagare gjordes en omkodning av de ursprungliga svarsalternativen för att få samma mätnivå som de övriga kontrollvariablerna kön och ansvarig för arbetsmiljöarbete, detta för att kunna se en skillnad mellan respondenternas svar i enkäten (Djurfeldt et al., 2018). Fördelningen av svarsalternativen var relativt jämnt fördelade, vilket gjorde att de nya koderna erhöll en likvärdig intervall som innan de kodades om (ibid.).

5.5 Dataanalys

Utifrån enkätsvaren kategoriserades och sammanställdes datamaterialet i datorprogrammet SPSS (version 25). Några av frågorna och områdena i enkäten uteslöts i analysen, då de inte ansågs tillföra något för studien samt att några frågor flyttades till andra områden där det ansågs vara mer passande. Inledningsvis gjordes en deskriptiv analys, som enligt Djurfeldt et al. (2018) är det allra första som ska göras vid en analys. För kontrollvariablerna; kön, utbildning, år som företagare och ansvarig för arbetsmiljöarbete skapades en frekvenstabell, där antalet deltagare samt procent utifrån kodningarna presenteras (se tabell 1). För den beroende variabeln hälsofrämjande arbete och de oberoende variablerna, kunskaper, kunskaper KASAM, attityder och attityder KASAM togs medelvärde, median och standardavvikelser fram (se tabell 2). Dessa mått har använts då Ejlertsson (2012) beskriver att medelvärde och median ger information om vart någonstans en uppdelnings kärna befinner sig, vilket är de vanligaste användningen när det gäller centralvärden samt för att förklara spridningen, är standardavvikelsen det mått som används mest frekvent.

En korrelationsanalys (se tabell 3) gjordes mellan den beroende variabeln hälsofrämjande arbete och de oberoende variablerna, kunskaper, kunskaper KASAM, attityder och attityder KASAM samt mellan de oberoende variablerna. Detta för att undersöka hur variablerna samvarierar med varandra (Djurfeldt et al., 2018). Avslutningsvis utfördes en standard multipel regressionsanalys (se tabell 4) bestående av hälsofrämjande arbete som den beroende variabeln, de oberoende variablerna (kunskaper och attityder gällande hälsofrämjande arbete samt kunskaper och attityder angående KASAM) samt kontrollvariablerna (kön, utbildning, år som företagare och ansvarig för arbetsmiljöarbete). Denna standard multipla regressionsanalys genomfördes för att kunna uttala

sig om komplexiteten och de bakomliggande orsakerna till det hälsofrämjande arbetsmiljöarbetet (Djurfeldt et al., 2018).

5.6 Validitet, reliabilitet och objektivitet

Under skrivprocessen av denna uppsats har tre olika akademiska begrepp beaktats; validitet, reliabilitet och objektivitet, detta för att öka undersökningens trovärdighet (Björklund &

Paulsson, 2012). Begreppet validitet syftar till i vilken utsträckning studien verkligen mäter det som den har som avsikt att mäta (ibid). Vid utformningen av enkäten togs validiteten i beaktning genom att det gjordes en grundlig genomgång av frågorna till enkäten för att vara relevanta för ämnet, samt att datamaterialet från enkäten mätte det som den hade till avsikt att mäta. Detta bidrog med att risken att mäta något som inte var tänkt att mäta minimaliserades. Dock användes inte några validerade formulär med frågor, vilket kan ses som en nackdel. Med begreppet reliabilitet avses pålitligheten för mätinstrumenten som använts i studien, det vill säga i vilken omfattning samma resultat skulle framträda om samma studie görs igen (Björklund & Paulsson, 2012; Bryman, 2008). För att öka reliabiliteten av studien har samtliga steg i mätprocessen beskrivits tydligt och utförligt i metoddelen. Med begreppet objektivitet avses att de tidigare uppfattningarna som författarna till studien har inte får en inverkan över studiens resultat (Björklund & Paulsson, 2012). För att säkerställa objektiviteten i studien har inga svar på enkäten åsidosatts, utan samtliga svar har redovisats. Detta medför att författarnas egna uppfattningar inte har haft inflytande över resultatredovisningen.

5.7 Bortfall

För att minimera bortfallet formulerades ett tydligt informationsbrev innehållande syftet med studien och vikten av deltagandet i studien (Bryman, 2008). I informationsbrevet fanns även författarnas kontaktuppgifter, med förhoppningen att respondenterna skulle kontakta författarna vid frågor gällande enkäten, och därav minska bortfallsfrekvensen. Något som också togs i beaktning var enkätens utformning, då Bryman (2008) menar att konkreta beskrivningar gällande hur svaren ska lämnas framgår och att frågorna formuleras på ett lättförståeligt samt konkret sätt är betydelsefullt för att minimera eventuella bortfall. Målet med utformningen av enkäten var att respondenterna inte skulle uppleva enkäten som något tidskrävande eller avskräckande.

5.8 Etiska överväganden

Bryman (2008) förklarar fyra etiska principer (informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet) som ska tillämpas vid forskning i Sverige. Dessa principer har tagits i beaktande i föreliggande studie. Vid utskicket av enkäten tillgodoseddes

informationskravet, genom ett tydligt informationsbrev som medföljde enkäten och där det framgick studiens syfte, att deltagandet i studien var frivilligt och att det när som helst gick att avbryta deltagandet i studien samt att varje respondent besvarade enkäten anonymt. Tillsammans med enkäten och informationsbrevet tillgodoseddes även samtyckeskravet, där det poängterades att deltagandet i denna studie skedde på fri vilja. I och med att alla deltagare i studien var myndiga och inga personliga eller känsliga frågor ställdes förekom det inga etiska svårigheter. Författarna tillhandahöll inte några personuppgifter eller mailuppgifter, utan enbart respondenternas svar på enkäten, i och med detta har studien tillgodosett konfidentialitetskravet. Som fjärde princip belyser Bryman (2008) nyttjandekravet, som innebär att datainsamlingen från respondenterna enbart är tillåtet att tillämpas i den forskningen som den är avsatt för. Denna princip tillgodoseddes i studien genom att de insamlade datamaterialen enbart hanterades av författarna till denna studie och handledare samt att all data kommer att raderas efter att uppsatsen är examinerad och godkänd. Även detta delgavs respondenterna information om.

6. Resultat

I resultatet presenteras inledningsvis ett deskriptivt avsnitt, som därefter härleds av en korrelationsanalys och avslutas med en standard multipel regressionsanalys.

6.1 Tabell 1. Kontrollvariablerna i frekvens

Kön Kvinna (1)

Man (2)

36

26

58

42

Utbildning Låg (1)

Hög (2)

23

39

37

63

År som företagare Kort (1)

Lång (2)

32

30

52

48

Ansvarig för Ja (1)

arbetsmiljöarbete Nej (2)

25

37

40

60

Tabell 1 visar att deltagarna i studien är relativt jämnt fördelat avseende kön, men att det till störst del (58 %) är kvinnor. Majoriteten (63 %) har en hög utbildningsnivå, vilket innebär att de har eftergymnasial utbildning, det vill säga på yrkesutbildning eller universitet i minst ett år. Det är jämnt fördelat mellan antal år som företagare, 52 % har varit företagare mellan 0 till 15 år och 48

% har varit företagare i 16 år eller längre.

6.2 Tabell 2. Centralvärden och spridningsmått för de oberoende variablerna och den beroende variabeln

Medelvärde Median Standardavvikelse Antal

Kunskaper (1–5)

3,35 3,50 0,98 62

Attityder (1–5)

4,39 4,50 0,58 58

Kunskaper KASAM (1–5)

3,78 4,00 0,96 62

Attityder KASAM (1–5)

4,49 4,83 0,75 62

Hälsofrämjande arbete (0–5)

1,05 1,00 1,11 62

Tabell 2 visar centralvärdena och standardavvikelserna för hur respondenterna i studien svarade på frågorna angående sina kunskaper och attityder till hälsofrämjande arbetsmiljöarbete, samt sina kunskaper och attityder gällande KASAM. Skalan som använts kring dessa frågor har varit en fem-gradig skala, där ett motsvarade att de inte instämmer alls och fem motsvarade att de instämmer mycket väl. Centralvärdet och standardavvikelsen för hälsofrämjande arbete har också tagits fram. För kunskaper gällande hälsofrämjande arbetsmiljöarbete visar centralvärderna att majoriteten av respondenterna anser sig till viss del ha goda kunskaper. Centralvärderna för kunskaper gällande KASAM visar att respondenterna anser sig ha bra kunskaper när det kommer till KASAM. För attityder angående hälsofrämjande arbetsmiljöarbete visar centralvärderna att de flesta upplever sig ha positiva attityder, dock är det inte alla respondenter som har besvarat samtliga frågor inom denna variabel. Centralvärderna för attityder gällande KASAM visar att respondenterna även här har en bra till mycket bra attityd. De fem första standardavvikelserna som befinner sig på samma skala beskrivs vara relativt låga, det vill säga att det inte är någon större spridning från medelvärdet. Däremot skiljer sig standardavvikelserna något, med den

högsta standardavvikelsen på 0,98 för kunskaper och med den lägsta standardavvikelsen på 0,58 för attityder gällande hälsofrämjande arbetsmiljöarbete. Gällande hälsofrämjande arbete visar centralvärderna att de flesta av respondenterna inte arbetar hälsofrämjande. Ingen markant spridning från medelvärdet går att urskilja av standardavvikelsen.

6.3 Tabell 3. Korrelationen mellan beroende variabel och oberoende variabler

Signifikans *≤0.05 **≤0.01

Tabell 3 visar korrelationerna mellan den beroende variabeln hälsofrämjande arbete och de oberoende variablerna; kunskaper, kunskaper gällande KASAM, attityder och attityder gällande KASAM samt korrelationerna mellan de oberoende variablerna. Mellan hälsofrämjande arbete och kunskaper visar korrelationen att det finns ett starkt samband (0,44**), med ett signifikansvärde på 0,00, vilket innebär att desto bättre kunskaper har ett samband med bättre hälsofrämjande arbete och att sämre kunskaper har ett samband mellan sämre hälsofrämjande arbete. Även ett starkt samband finns mellan hälsofrämjande arbete och kunskaper gällande KASAM (0,36**) med ett signifikansvärde på 0,00. Detta innebär att desto bättre kunskaper angående KASAM har ett samband med bättre hälsofrämjande arbete och att sämre kunskaper angående KASAM har ett samband med sämre hälsofrämjande arbete. Kunskaper gällande KASAM korrelerar med samtliga oberoende variabler. Ett starkt samband finns mellan kunskaper gällande KASAM och kunskaper (0,47**), med ett signifikansvärde på 0,00, vilket tyder på att desto mer kunskaper desto mer kunskaper gällande KASAM. Mellan kunskaper gällande KASAM och attityder finns även ett starkt samband (0,63**), med ett signifikansvärde på 0,00.

Detta indikerar desto bättre kunskaper gällande KASAM desto positivare attityder gällande hälsofrämjande arbete. Kunskaper gällande KASAM och attityder angående KASAM påvisar

1 2 3 4

1. Hälsofrämjande arbete

2. Kunskaper 0,44**

3. Attityder 0,02 0,21

4. Kunskaper KASAM

0,36** 0,47** 0,63**

5. Attityder KASAM

-0,08 -0,02 0,67** 0,28*

också ett starkt samband (0,28*), med ett signifikansvärde på 0,03, detta indikerar att desto mer kunskaper gällande KASAM desto bättre attityder angående KASAM. Slutligen visar attityder angående KASAM och attityder ett samband (0,67**) med ett signifikansvärde på 0,00, detta innebär ju positivare attityder angående KASAM ju bättre attityder angående hälsofrämjande arbete. Övriga oberoende variabler korrelerar inte mot den beroende variabeln (hälsofrämjande arbete) eller med de andra oberoende variablerna.

6.4 Tabell 4. Standard multipel regressionsanalys med hälsofrämjande arbete som den beroende variabeln

Standardized

Cofficientes Beta

Sig. Collinearity Statistics Tolerance

Collinearity Statistics

VIF

Antal

Kunskaper 0,35 0,02* 0,62 1,62 62

Attityder -0,28 0,20 0,31 3,12 58

Kunskaper KASAM

0,34 0,06 0,43 2,30 62

Attityder KASAM 0,00 0,99 0,49 2,03 62

Kön 0,05 0,68 0,86 1,16 62

Utbildning -0,12 0,38 0,74 1,34 62

År som företagare -0,19 0,13 0,92 1,08 62

Ansvarig för arbetsmiljöarbete

-0,07 0,34 0,65 1,54 62

Signifikans *≤0.05 **≤0.01

Tabell 4 visar en multipel regressionsanalys för att bedöma samvariationen av de fyra oberoende variablerna (kunskaper, kunskaper KASAM, attityder och attityder KASAM) genom att lägga till kontrollvariablerna (kön, utbildning, år som företagare och ansvarig för arbetsmiljöarbete), för att kontrollera påverkan, detta för att kunna förutsäga nivån på den beroende variabeln hälsofrämjande arbetsmiljöarbetet.

I den multipla regressionsanalysen användes modellen standard (enter) regression. Preliminära analyser gjordes för att kontrollera villkoren för att normalitet, linjäritet, multikollinearitet och homoskedasticitet var uppfyllda. Resultatet som erhölls i regressionsanalysen visade ett signifikant resultat:

F (8,49) = 2,92, p ≤ 0,01 , R square = 0,32

Den oberoende variabeln (kunskaper) förklarar 32 procent av den beroende variabeln (hälsofrämjande arbete) efter att ha kontrollerat dessa emot kontrollvariablerna (kön, år som företagare, utbildning och aktivt arbete kring hälsofrämjande arbetsmiljöarbete).

Regressionsanalysen visar att endast kunskaper är signifikant, denna variabel har alltså en inverkan på den beroende variabeln bra hälsofrämjande arbete. De övriga variablerna är icke signifikanta, det vill säga de har ingen direkt inverkan på den beroende variabeln i denna analys.

Betavärdet för kunskaper visar på att det har en positiv och relativ stark betydelse (0,35) för hälsofrämjande arbete. Kunskaper gällande KASAM visar att den har ett signifikansvärde på 0,06 vilket innebär att den är nära att ha en betydande inverkan på hälsofrämjande arbete.

7. Diskussion

I detta avsnitt analyseras inledningsvis resultatet av denna studie i relation till vad tidigare forskning har visat, följt av en analys kring den valda metoden och avslutningsvis presenteras slutsatsen av denna studie.

7.1 Resultatdiskussion

Syftet med denna studie var att undersöka mikro- och småföretagares kunskaper och attityder gentemot hälsofrämjande arbetsmiljöarbete, samt kunskaper och attityder gällande KASAM, för att analysera om det fanns ett samband. Efter slutförd enkätstudie visade resultatet (tabell 2) att mikro- och småföretagarna i väldigt liten utsträckning arbetade hälsofrämjande. Detta stödjer både Phillips et al. (2004) och Jessiman-Perreault et al. (2020) med sina forskningar, där de menade, att småföretagare tillhandahåller hälsofrämjande program samt hälsofrämjande arbete i en liten utsträckning. Även Arbetsmiljöverket (2019) poängterade att småföretag inte i stor grad hanterar frågor som berör arbetsmiljö och hälsa. Å andra sidan framgick det av resultatet (tabell 2) att mikro- och småföretagarna ansåg sig i störst utsträckning ha positiva attityder gällande KASAM samt relativt bra kunskaper gällande KASAM, i den bemärkelsen att de har förståelse för vikten och vetskapen av att deras anställda upplever hanterbarhet, meningsfullhet och begriplighet. Dellve och Eriksson (2016) framhöll, att om det finns begriplighet, meningsfullhet och hanterbarhet påverkar detta arbetsklimatet på ett positivt sätt. Eriksson och Lindström (2006) menade också att en viss hög grad av KASAM genererar en god hälsa. Eftersom resultatet (tabell 2) påvisade att mikro- och småföretagarna har förhållandevis goda kunskaper gällande KASAM samt att majoriteten hade en positiv attityd gällande KASAM, borde de indikera att mikro- och

småföretagarna arbetar med detta på deras arbetsplatser. Detta med tanke på att kunskap ger en makt (Thurén, 2007), och att attityder tar sig uttryck i handlingar (Aronsson et al., 2012). Dock motsäger resultatet (tabell 2) av denna studie detta, med tanke på att merparten inte arbetar hälsofrämjande.

Resultatet (tabell 2) av denna studie visade att mikro- och småföretagarna ansåg sig ha positiva attityder gällande hälsofrämjande arbete, och detta stödjer Vinberg et al. (2017) med sin forskning, då cheferna uttrycker positiva attityder kring införandet av hälsofrämjande insatser.

Brosseau och Li (2005) belyste att småföretagares attityder var av främsta betydelse ifall de arbetade hälsofrämjande. Detta motsäger dock resultatet (tabell 2) av denna studie, då det visade att även om mikro- och småföretagarna har positiva attityder, så arbetar majoriteten inte hälsofrämjande. Resultatet (tabell 2) visade även att mikro- och småföretagarna ansåg sig ha relativt goda kunskaper gällande hälsofrämjande arbete, vilket Jessiman-Perreault et al. (2020) styrkte med sin forskning. Emellertid motsäger Wiman et al. (2016) detta, då de menade att småföretagare har bristande kunskaper gällande hälsofrämjande arbetsmiljöarbete och där de menade att småföretagare har svårt att beskriva innebörden av hälsofrämjande arbetsmiljöarbete.

Att mikro- och småföretagarna ansåg sig ha relativt goda kunskaper gällande hälsofrämjande arbete, är positivt då kunskap är en betydelsefull tillgång för makt i den bemärkelsen att en individ ges möjlighet till kontroll (Thurén, 2007).

Utifrån resultatet (tabell 3) framgick det att kunskaper hade det starkaste sambandet med hälsofrämjande arbete jämfört med de andra oberoende variablerna. Att mikro- och småföretagarna ansåg sig ha kunskaper gällande det hälsofrämjande arbetet kan betraktas vara gynnsamt för deras hälsofrämjande arbete, i och med att Arbetsmiljöpolitiska kunskapsrådet (2009) visade i en studie, att ledarskapet var en nyckelfaktor för att skapa ett friskt företag.

Resultatet (tabell 3) framhöll även att kunskaper gällande KASAM hade ett starkt samband med hälsofrämjande arbete. Eftersom modellen KASAM påvisar att meningsfullhet, begriplighet samt hanterbarhet är viktiga beståndsdelar för hälsa och välmående (Antonovsky, 1996), förmår sig detta kunna ange orsaken till kopplingen mellan mikro- och småföretagarnas höga grad av kunskaper gällande KASAM och deras hälsofrämjande arbete, vilket även Dellve och Eriksson (2016) framhåller. Även Wiman et al. (2016) poängterade att småföretagarna är medvetna om deras potential att förbättra de anställdas välbefinnande, vilket kan tolkas som att de har kunskaper och förståelse för KASAM:s inverkan på de anställdas hälsa (Eriksson & Lindström, 2006; Dellve

& Eriksson, 2016).

Den multipla regressionsanalysen (tabell 4) visade positiva samband mellan hälsofrämjande

arbete och kunskaper, alltså, en högre grad av hälsofrämjande arbete går att förknippa med en högre utsträckning av kunskaper. Resultatet bekräftades av Jessiman-Perreault et al. (2020), där det återges att det fanns ett samband sinsemellan mikro- och småföretagares hälsofrämjande arbete, i sammansättningen med bra kunskaper. Detta är något som Wiman et al. (2016) inte bekräftade med sin forskning, då de istället menade att småföretagares kunskaper gällande hälsofrämjande arbetsmiljöarbete är bristfälligt, samt att de har svårt att ge en redogörelse för vad hälsofrämjande arbetsmiljöarbete omfattar.

En tänkbar förklaring till varför deltagarna i denna studie upplevde sig ha bra kunskaper gällande hälsofrämjande arbete, kan vara att majoriteten (63 %) hade en högre utbildningsnivå. Trots att de hade bra kunskaper och en hög utbildningsnivå, hade de flesta i regel ingen bland personalen som arbetar aktivt med arbetsmiljöarbetet, vilket kan tänkas bero på att småföretagarna ansåg att hälsofrämjande arbetsmiljöarbetet var krångligt att införa, vilket Wiman et al. (2016) bekräftade med sin forskning. Wiman et al. (2016) poängterade vidare, att småföretagarna menade att informationen samt handfasta tips kring införandet av hälsofrämjande arbetsmiljöarbete var svårt att få fram. Landstad et al. (2017) lyfte fram problematiken med att det inte fanns en plats för diskussion kring frågorna gällande hälsofrämjande arbete för småföretagare. Hasle et al. (2011) förklarade att småföretagares syn på arbetsmiljö och hälsofrämjande insatser skiljde sig åt, och att arbetsmiljön bör vidmakthålla en specifik standard som anses vara acceptabel, vilket även kan vara en möjlig orsak till avsaknaden av någon som arbetar med arbetsmiljöarbetet. En annan möjlig förklaring till varför man inte har någon som arbetar aktivt med arbetsmiljöarbetet och att mikro- och småföretagarna generellt arbetar för lite med hälsofrämjande arbetsmiljöarbete, kan tänkas bero på att det ofta inte finns tillräckliga ekonomiska resurser. Detta då Jessiman-Perreault et al. (2020) kom fram till att endast 54 procent av de arbetsgivare som deltog i deras studie hade tillräckliga ekonomiska resurser för att arbeta hälsofrämjande.

Av den multipla regressionsanalysen (tabell 4) framkom vidare, att kunskaper gällande KASAM hade en positiv inverkan på hälsofrämjande arbete, även om resultatet inte var signifikant.

Författarnas tolkning är att eftersom kunskaper gällande hälsofrämjande arbete och kunskaper angående KASAM hade en positiv inverkan på hälsofrämjande arbete kan detta tolkas som att mikro- och småföretagarna i denna studie har en förståelse för individens välmående. Detta lyfter även Eriksson och Lindström (2006) samt WHO (u.å.). Om hanterbarhet, begriplighet och meningsfullhet uppfylls bidrar det till en balans och medinflytande, en trivsam arbetsmiljö och en gemytlig stämning (Dellve & Eriksson, 2016). Detta implicerar att fokus ligger på det friska och välfungerande, vilket i sin tur kan medföra en ökning av välbefinnandet, precis som Antonovsky ville framhålla med det salutogenetiska förhållningssättet (Hansson, 2010; Lindberg, 2011). Om