nytta för att ständigt Nyckeln till ÅRSREDOVISNING

Å R S R E D O V I S N I N G

Nyckeln till

värdeskapande för våra aktieägare är att ständigt skapa bästa möjliga nytta

för våra kunder.

• Rörelseresultatet ökade med 68 procent

• Resultatet per aktie steg till 8,91 (4,80) kr

• Diligentia delades ut till aktieägarna

konean~ans. reJtllta~U~YCckling

6000 ³⁰

m:JO

t

₂₀

2000

~l

_lO

Q -

.,~

•

^o

f"T"""'· ... ,-.::.

-2000

, ,

^-lO

..jG,."{J -20

-6000 -30

-8000 -40

92 93 94 95 96

- RareJS~IIJ

~n!a!lllrt!l

Fem år i sammandrag

1996 1995 1994 1993 1992

Resultat före förluster, Mkr 7173 7511 8 743 10846 4367

Kreditft>rluster, Mkr 1303 4 025 9444'' 10167 11183

Rörelseresultat, Mkr 5870 3486 -701'¹ 679 -6 816

Balansomslutning, miljarder kr 551 519 411 448 485

Placeringsmarginal, procent 1,28 1,40 1,99 2,09 1,43

R:lfllabTirtel ocnc i!!' J 22,7 10,7 -2,2'' 2,6 -24,5

Avkastning på totalt kapital, procent 2,24 1,40 -0,26'¹ 0,22 Redovisat resultat per aktie, kronor 8:91 4:80 -0:40'¹ 3:68 11:44 Intakter/kostnader före förluster 1,79 1,91 2,04 2,37 1,46 Intäkter /kostnader efter förluster 1,57 1,28 0,96'' 1,04 0,67

Kreditförlustnivå, procent 0,52 1,55 3,02'' 2,90 3,35

Andel osäkra fordringar, % 1,80 2,68 3,55'' 5,90 7,62

KaPttaltacknmgsgrad, % 12,7 15,2 14,2 13,0 8,4

Primarkapitalrelation, % 6,9 9,6 8,8 8,0 5.1

Antal anställda, medeltal befattningar 9 579 9 697 9804 9 953 10 368

Antal kontor 274 288 303 320 320

l tabellen används den nya redoVIsningsformen för åren 1995 och 1996, medan den gamla formen bibehållits for åren 1992-94 (se vidare RedOVtsmngsprinciper)

• Efter särskild nedsknvning av fastigheter.

EKONOMISK INFORMATION UNDER 1997

Bokslutsmeddelande 14 febr

Årsredovisning bö~an av april

Bolagsstämma 29 april

Delårsrapport januari - mars 29 april Delårsrapport januari -juni 12 aug Delårsrapport januari -september 4 nov Redovisningar och rapporter

kan beställas från Koncernstab Information Skandinaviska Enskilda Banken 106 40 Stockholm

Telefon: 08-763 80 30, 763 85 67 Internet: www.sebank.se Investor relations:

Christine-Charlotte Treschow Telefon: 08-763 95 59

E-mail: Christine-Chari.TreschoW@enskilda.se

INNEHÅLL

nu

aktieägarna l

S-E-Banksaktien 6

Förvaltnmgsberättelse

Omvärld 8

Marknad 9

Organisation 12

Privatmarknad 16

Företagsmarknad 20

S-E-Bankens medarbetare 27

Miljöarbetet i banken 28

Finansiell koncernöversikt 30

Redovisningsprinciper 40

Definitioner 43

Resultaträkningar 44

Balansräkningar 45

Notpr till resultatrakningar 46 Noter till balansräkningar 50 F'Ör.slag till vinstdisposition 67

ReVIsionsberättelse 67

F ernårsöversikt 69

Styrelse, ledande befattningshavare

och revisorer 70

Adresser 72

Kallelse till bolagsstamma

Rörelseresultatet ökade med 68 procent Rörelseresultatet på 5 870 miljoner kronor är det högsta i S-E-Ban.kens historia. Förbättringen har uppnåtts genom sjunkande marknadsräntor, fal- lande kreditförluster och växande volymer på viktiga områden.

Resultatet per aktie steg till8,91 {4,80) kr Som en följd av den goda resultatutvecklingen föreslår styrelsen att utdelningen till aktieägarna höjs med drygt 80 procent till2,75 (1,50) kronor per aktie.

Dillgentia delades ut till aktieägarna I september 1996 avskiljdes dotterbolaget Dillgen- tia från banken genom att aktierna, med ett bok- fört värde på 6 945 Mkr, delades ut till aktieägar- na. Genom avskiljandet av fastighetsrörelsen kan banken koncentrera sig på sin kärnverksamhet

.TILL AKTIEÄGARNA

Bästa aktieägare,

Vi som arbetar fö'r S-E-Banken strävar dagligen efter att skapa en ännu starkare och mer lönsam bank. 1996 bar det god frukt. Med en avkastning på

22,7

procent på eget kapital var lönsamheten tillfreds- ställande, särskilt i ett internationellt perspektiv.

S-E-Bankens

ävergripande

mål, och vårt yttersta uppdrag som ledare för banken, är att skapa maximalt värde för våra aktieägare.

Nyckeln

till

detta ligger

i

att kundnyttan upplevs som den bästa på marknaden. De strukturella och organisatoriska grepp vi tagit under 1996 gö'r att banken kan koncentrera sig pd utveckling av kärnverk- samheten, med en organisation som bättre kan möta kundens behov.

I årsredovisningen finns

i

år ett antal skildringar från våra kun- ders och våra medarbetares verklighet. Det är berättelser om affärer som vi tycker är representativa för S-E-Banken och som samlat ger en bra bild av spännvidden i vår verksamhet. De beskriver områden vi satsar på och områden där vi besitter särskild styrka. Kort sagt ger

de en beskrivning av hur vi arbetar med värdeskapande på två fron- ter - ute hos kunderna och, i slutänden, för aktieägarna.

SI<ANDINAVISKA llNSXlLI>A BANKEN

S-E-Banken i korthet

S-E-Banken är en universalbank med ett brett utbud av banktjänster till privatpersoner, företag, institutioner och kommuner. Banken hade vid slutet av 1996 drygt 10 000 anställda, varav cirka 1 300 utomlands.

I Sverige har S-E-Banken 274 kontor fördelade över hela landet. Utomlands är banken etablerad i 15 länder via filialer, dotterbolag och representantkontor .

S-E-Banken är organiserad i 18 affärsenheter och

dotterbolag som betjänar kunder inom privat- och företagsmarknad. Koncernen har 1,8 miljoner privat-

kunder, varav drygt 400 000 är Fcirmånskunder.

Bankservice dygnet runt erbjuds via telefon och Internet. Banken samarbetar vidare med 180 multi- nationella företag, 850 större företag och kommuner

samt 125 000 mindre och medelstora företag. Organi- sationen är anpassad till kundemas skilda behov och förutsättningar och affärsenheterna har ett mycket tydligt definierat kundansvar.

-, . -:r .

S-E-Bankens långa erfarenhet av arbetet med de största exportföretagen och de mest krävande pri- vatkunderna har gjort banken tillledande inom ett flertal områden, som valuta- och räntehandel, invest- ment banking, mternalionella betalningar och förmö- genhetsförvaltning.

Koncernens resultatutveckling

6000 ---~~w

4000 2000

o •

- . .. ^{B ~}

-2000 -4000 -6000

....

, ; · - - - - - - -10

-~ ~---

^-20

--·- - - --30 ---~

92 93 94 95 96 - Rörelseresultat

Räntabilitet

Fem år i sammandrag

1996 1995 Resultat före förluster, Mkr 7173 7 511

Kreditförluster, Mkr 1303 4025

Rörelseresultat, Mkr 5 870 3486

Balansomslutning, miijarder kr 551 519

Placeringsmarginal, procent 1,28 1,40

Räntabilitet, procent 22,7 10,7

Avkastning på totalt kapital, procent 2,24 1,40 Redovisat resuttal per aktie, kronor 8:91 4:80 Intäkter/kostnader före förluster 1,79 1,91 Intäkter /kostnader efter förluster 1,57 1,28

Kreditförlustnivå, procent 0,52 1,55

Andel osäkra fordringar, % 1,80 2,68

Kap1taltackmngsgrad, % 12,7 )5,2

Primarkapitalrelation, % 6,9 9,6

Antal anställda, medeltal befattningar 9579 9697

Antal kontor 274 288

1994 1993 1992 B 743 10 846 4367 9444'' 10 167 11183 -701" 679 -6 816

411 448 485

1,99 2,09 1,43 -2,2'' 2,6 -24,5 -0,26'' 0,22 -0:40'' 3:68 -11:44

2,04 2,37 1,46

0,96'' 1,04 0,67 3,02'¹ 2,90 3,35 3,55'' 5,90 7,62 14,2 13,0 8.4

8,8 8,0 5,1

9804 9 953 10 368

303 320 320

l tabellen används den nya redovisningsformen för åren 1995 och 1996, medan den gamla formen bibehållits för åren 1992-94 (se vidare Redovisnmgsprinciper).

* Efter särskild nedskrivning av fastigheter.

EKONOMLSK INFORMATION UNDER 1997

Bokslutsmeddelande 14 febr

Årsredovisning början av april

Bolagsstämma 29 april

Delårsrapport januari - mars 29 april Delårsrapport januari -juni 12 aug Delårsrapport januari - september 4 nov Redovisningar och rapporter

kan beställas från Koncernstab Information skandinaviska Enskilda Banken l 06 40 Stockholm

Telefon: 08-763 80 30, 763 85 67 Internet: www.sebank.se Investor relations:

Christine-Charlotte Treschow Telefon: 08-763 95 59

E-mail: Christine-Chari.Treschow@enskilda.se

INNEHÅll

Till aktieägarna l

5-E-Banksaktien 6

Förvaltningsberättelse

Omvärld 8

Marknad 9

Organisation 12

Privatmarknad 16

Företagsmarknad 20

s-E-Bankens medarbetare 27

Miljöarbetet i banken 28

Finansiell koncernöversikt 30

Redovisningsprinciper 40

Definitioner 43

Resultaträkningar 44

Balansräkningar 45

Noter till resultatrakningar 46 Noter till balansräkningar 50 Förslag till vinstdisposition 67

Revisionsberättelse 67

F ernårsöversikt 69

Styrelse, ledande befattningshavare.

och revisorer 70

Adrf'sser 72

Kallelse till bolagsstamma

TILLAKTIEÄGARNA

S

^-E-Banken

är speciell. Vår tradition, med nära förhållanden till de stora svenska exportföretagen liksom till aktiva privatpersoner, ställer så'rskilt höga krav på oss. Vi måste kunna leverera de bästa lösningarna på komplicerade finansiella problem, kunna ligga steget före i teknologisk utveckling och vara den mest kunniga rådgivaren i allt från place- ringar och kredituppläggning

till

exportfinansiering och utlandsbetalningar. Kundemas behov styr verksamheten. V dr förmåga att minst motsvara deras förväntningar å'r det som genererar vå·rde i banken.

Kraven på hög kompetens, tillgänglighet och god service är naturligtvis inte unika för våra kunder. Unik är dock vår långa tradition och erfarenhet från arbetet med de störs.ta och mest krävande kunderna, som gjort att vi kunnat bygga upp en i stora stycken unik kompetens.

Kom-

petens som på ett effektivt

sätt

också sprids

till

medelstora och mindre företag samt större grupper av privatpersoner.

Men det räcker inte idag att tala om tradition, det ger oss inga nya affärer. Den enda tradi- tionen värd att leva efter är den av ständig förnyelse. Under det gångna dret har förnyelse i mångt och mycket handlat om informationsteknologi.

Förnyelse handlar också i högsta grad om människor. Våra medarbetare ställs inför- nya kompetenskrav, mer flexibla sätt att arbeta och inför en förändrad ledarskapsstil. De tidigare hierarkiska strukturer som karakteriserat bankvärlden bryts ned och idag verkar vi i en decentraliserad organisation, där en stor och ökande del av arbetet bedrivs i projektform. I

en tid av stor förändring skärps också kraven på våra ledare. Ledarskapet måste utvecklas i minst samma takt som omvärlden. Vi har därför satsat hårt pd ledarutveckling bdde av yngre, nya chefer samt av de äldre, etablerade cheferna.

Aret som gått har varit händelserikt för banken. Bankkrisen lämnade vi bakom oss genom att

Ditigentia delades ut till aktieägarna

i

september. Genom avskiljandel kan banken nu med full kraft ägna sig åt sin egentliga verksamhet. En verksamhet där stora krafter under de senaste åren ägnats åt utveckling. 1996 blev året då utvecklingsarbetet började synas utåt.

2 SKANDINAVISKA BNSKILOA !IANJ.(BN

TILL AKTIEÄGARNA

Det gäller till exempel Internetkontoret, som blivit en stor framgång, och det nya konceptet för förmdnskunder, som mottagits väl. På företagsmarknaden har den nya, kundanpassade orga- nisationen för stora och medelstora företag nu verkligen resulterat i ökade volymer. Inom valutaomrddet har vi satsat på elektronisk handel och inom Corporate Finance kom ett antal viktiga affärer i hamn under året. Resultaten låter inte vänta på sig, S-E-Banken rankas som den främsta banken i världen i fråga om handel med nordiska valutor och var 1996 den stör- sta arrangören av lån till nordiska företag.

Etableringarna i Norge och Finland under 1995 och 1996 har slagit mycket väl ut. Vi kommer att fortsätta satsningen i dessa länder samtidigt som vi under 1997 etablerar oss i Danmark. Prioriterade målgrupper i de tre länderna är stora och medelstora företag samt privatpersoner med placeringsbar förmögenhet.

Avgörande i vår organisation lir kundens behov - inte geografi eller interna förhållanden . Våra kontor koncentrerar sig alltmer på rådgivning till privatpersoner och mindre och medel- stora företag. Enklare tjänster, som in- och utbetalningar, automatiseras i ökande utsträck- ning. Samtidigt är det viktigt att vi inte tvingarvdra kunder till teknikutnyttjande. Kunderna ska själva kunna välja hur de vill nå banken. Men priserna kommer att vara allt mer rätt- visa - dvs sättas utifrån vad produkten eller servicen kostar banken och vilket värde det ger kunden. På sd sätt

bet~~ar

alla kunder sina egna

kos~nader.

Och förutsättningar skapas för en kostnadsbas som gör''aet möjligt att optimera kundnyttan.

·'

Banla1ret 1996 handlade i media till stor del om spekulationer kring olika strukturaffärer. Under början av 1997 har vi också sett ett antal nya formationer skapas. strukturförändringarna lär fortsätta. S-E-Banken har redan idag en stark position bland stora och medelstora företag liksom hos privatpersoner med placeringsbar förmögenhet. Den positionen ska vi slå vakt om och för- stärka - inte minst mot bakgrund av ett ökat intresse för sparande och en stark tillväxt bland små och medelstora företag. Vår utgångspunkt är att skapa långsiktig lönsamhet genom att vårda vår befintliga kundbas och samtidigt stärka vdra positioner inom särskilt viktiga

SKANDINAVISKA ENSK!LDA BANXEN . _l _3 - - - -

TILLAKTIEÄGARNA

kundsegment. Vi kommer att fälja händelseutvecklingen och ta aktiv del i struktur- färändringar när det gynnar de marknader vi långsiktigt prioriterar.

Förutom den svenska ekonomins utveckling i stort, ränteutvecklingen och det svenska folkets sparande, så är den tikande konkurrensen och teknologiska forändringar faktorer som påver kar bankens framtida utveckling. Under 1996ledde konkurrenssituationen

till

stark press både på in- och utlåningssidans marginaler och det är sannolikt en utveckling som kommer att fort- sätta. De snabba färändringarna inom "electronic banking" gä r att en allt stärre andel av våra kunder gör sina transaktioner på elektronisk väg, exempelvis via Internet . Redan i januari gjordes där fem procent av våra betalservicetransaktioner för privatpersoner.

EMU är naturligtvis en stor fråga för oss. Vi har initierat ett program för att förbereda våra kunder och bankens medarbetare samt knutit ledande expertis till banken. Vi anser o ss väl färberedda och ser inte övergångseffekterna som alltfär dramatiska. Bankens access in i EMU- om Sverige inte går med från början- byggs via vår dotterbank i Frankfurt, där vi finns på plats sedan 20 år. Det viktigaste är att bistå våra kunder med rådgivning så att de kan hantera sina affärer på ett tryggt och bra sätt, oavsett om och när Sverige går med i den europeiska valutaunionen.

s-E-Bankens målsättning är att vara den ledande internationella företagsbanken med Norden som hemmamarknad och den privatmarknadsbank som har den högsta kompetensen och den bästa tillgängligheten. Viktiga komponenter i arbetet att nå dit är fo rtsatt kund- segmentering, ett differentierat produktutbud med hög kundnytta och en produktutveckling som hela tiden ligger på framkant i konkurrensen.

Vårt mål är också att bli branschens bästa arbetsgivare. Att skapa den arbetsmiljö som krävs fär att kunna stimulera, motivera och behålla kompetenta meda rbetare. A tt utveckl a kompetensstrukturen så att den anpassas till tidens krav på modern bankverksa mhet. Att identifiera och forma bankens framtida ledare. Bankens anställda är i högsta grad ansvariga for

____ _ 4__,1

SICANDlNAVlSKA ENSKILDA BANKEN

•

•

•

'

ID.L AKT1EÄGARNA

de framsteg som gjorts de senaste åren och vi vill här tacka våra medarbetare för deras fina insatser.

Till sist vill vi att banken ska ses som ett attraktivt och aktieägarvänligt företag. För 1996 föresids utdelningen till aktieägarna höjas med drygt 80 procent till

2,75 kr

per aktie, vilket motsvarar cirka 30 procent av vinsten. Det hoppas vi uppfattas som ett gott uttryck för ban- kens övergripande mål- att skapa maximalt värde för Er som aktieägare.

Stockholm i mars 1997

Jl~~~

KARL-ERIK 5AHLBERG

STYRELSENS ORDFÖRANDE

9rf2

BJÖRN SVEDBEd

VERKSTÄLLANDE DIREKTÖR OCH KONCERNCHEF

SKANDINAVISKA BNSKlLDA BANKBNI L _5 _ _ _ _

S-E-BANKSAKTIEN

Kursuppgång och kraftigt hqd utdelning

Årets resultat och utdelning per S-E-Banksaktie

10

o

• •• ^l

-5 · - - - - - - -

Data per aktie Rörelseresultat, ¹¹ kr Arets resultat, kr Justerat eget kapital, ¹¹ kr Utdelning

per A-aktie, kr ²¹ per C-aktie, kr "

Börskurs vid årets slut per A-aktie, kr per C-aktie, kr

S·E·Banksaktien

1996 1995 1994 1993 1992 8:02 4:76

8:91 4:80 40:85 46:62

2:75 1:50 2:75 1:50

70:00 65:50

55:00 49:50

-0:96 0:40 44:60

1:50 1:50

42:50 40:00

1:49 -11:46 3:68 -11:44 44:27 40:33

56:50 53:00

7:00 6:60

-10 • :- - - - - - -

Utdelning per A-aktie i relation till årets resultat per aktie, % justerat eget kapital per aktie, % börskurs per aktie, %

30,9 6,7 3,9

31,2 3,2 2,7

375,0 3,4

3,5

- .

-15

92 93 94 95 96 Arets resultat - Utdelning

Resultatet per aktie ökade till8,91 (4,80) kr.

Utdelningen föreslås bli 2,75 kr/aktie, en höjning med drygt 80 procent.

Av bankens drygt 270 000 aktieägare är de flesta privatperso- ner med små aktieinnehav. Merparten av aktiekapitalet inne- has av institutioner. Närmare 20 procent innehas av utländ- ska ägare.

Aktiekapital

S-E-Banksaktien noteras på Stockholms fondbörs. Aktiekapi- talet uppgår till5 270 miljoner kr, fördelat på 527 miljoner aktier om nominellt 10 kr. Aktierna är av två slag, A-aktier som berättigar till en röst och C-aktier som berättigar till 1/10 röst.

Börshandel

S-E-Banksaktien steg under 1996 med 27 procent, i jämförelse med Affärsvärldens generalindex som ökade med 36 procent.

Affärsvärldens index för bank- och finansaktier steg med 46 procent. Under året har S-E-Banksaktier till ett värde av 29,3 miljarder kronor omsatts. Högsta kurs uppnåddes i de- cember då A-aktien betalades till 70 kr. Som lägst betalades A-aktien till4S,60 kr i mars.

_____ 6___JI

SKANDINAVISKA ENSKILDA BANKEN

Börskurs per A-aktie vid årets slut i relation till

årets resultat per aktie P /E justerat eget kapital per aktie, %

l) Se definition sidan 43

7,9 171,4

2) Ordinarie utdelning enligt styrelsens förslag 11,5 118,0

S-E-Banksaktien

106,3 95,3

15,4 127,6

sor---.---,---,---r---~ 70 1---+----1----+---+---::,.,..i

60 1 - - - t - - -

30

20

10

60000 40000

20000

4

1992 1993 1994 1995 1996

S-E-Banken A-aktien, logaritmisk skala

= Affärsvärldens Generalindex, logaritmisk skala

Omsatt antal aktier i rusental, linJär skala (inkl. efteranmälningar)

17,4

•

•

•

S.E-BANKSAKTIEN

Aktiekapital

Aktieslag Antal aktier Antal röster Andel i procent av kapital röster

A 501 285 395 501 285 395 95,1 99,5

c

25 692 934 2 569 293 4,9 0,5

526.978 329 503 854 688 100,0 100,0

"·' )

.,,\

'Aktiekapitalets förändring

Skandinaviska Enskilda Bankens aktiekapital har sedan star- ten 1972 förändrats enligt följande:

Kurs, Tillkommande Ackumulerat Aktiekapital Ar Transaktion kr antal aktier antal aktier Mkr

1972 5 430 900 543

1975 Nyemission 1:5 125 l 086180 6517080 652 1976 Nyemission l :6 140 l 086180 7 603 260 760

1977 Split2:1 7 603 260 15 206 520 760

1981 Nyemission lB:lO 110 l 520 652 16727172 837 1982 Fondemission 1A:5 3 345 434 20 072 606 l 004 1983 Nyemission 1A:5 160 4 014 521 24 087 127 l 204

1984 Split 5:1 96 348 508 120 435 635 l 204

1986 Nyemission 1A:15 90 8 029 042 128 464 677 1284"

1989 Fondemission 9A+1C:10 128 464 677 256 929 354 2 569 1990 Riktad emission~ 88.42 6 530 310 263459 664 2 635 1993 Nyemission l: l 20 263 459 664 526 919 328 5 269

1994 Konvertering 59 001 526 978 329 5 270

l) Per den 31 december 1986 var det bokförda aktiekapitalet alltjämt l 204 Mkr, då nyemissionslikviden inte betalades in förrän i början av 1987.

2) Emissionen riktades till banker ingående i Scandinavian Banking Partners.

Genom delning 1977 (2:1) och 1984 (5:1) har aktiernas nomi- nella värde ändrats från 100 kronor till lO kronor.

Aktiernas fördelning

Ägare till Antal aktier Procent Antal ägare

l- 500 39 452 411 7,49 204 278

501- l 000 26 262 903 4,98 34970

l 001- 2000 26 530 544 5,03 17 625

2 001- 5000 33095 948 6,28 10547

5 001- lO 000 18 264 371 3,47 2 552

lO 001- 20000 12 792 972 2,43 897

20 001- 50 000 12 441 056 2,36 398

50 001-100 000 11 106 808 2,11 151

100 001- 347 031 316 65,85 308

Summa 526 978 329 100,00 271726

Aktieägarstruktur

Andel av aktiekapitalet den 31 december 1996 Försäkringsbolag 10%

Pensionsstiftelser 9%

Övriga bolag och institutioner 11%

U~ändska ägare 18%

Privatpersoner 28%

Fonder 10%

stiftelser 14%

$-E-Banken hade drygt 270 000 aktieägare vid slutet av 1996, en minsk- ning med cirka 3 procent jämfört med föreg!ende år. Minskningen har skett bland ägare med innehav upp tilllOO 000 aktier. Endast antalet ägare med mer än 100 000 aktler har ökat och deras sammanlagda inne·

hav uppgick vid årets slut till cirka 66 procent

Aktien på börsen

1996 1995 1994 1993 Börsvärde vid årets slut, Mkr 36 773 28 842 22 332 29 507 Börsomsättning, Mkr 29 262 16 942 23 299 15 791

De största aktieägarna

1992 2 892 2 868

per den 31 decemberl996 Antal aktier Varav C-aktier Procent av antalet aktier röster Wallenbergstiftelser 63 040 838 l 063 026 12,0 12,3 Försäkringsbolaget SPP 20 857 653 49 758 4,0 4,1

Trygg Hansa Försäkring 18170278 3,4 3,6

Sparbankernas aktiefonder 16 194 000 3,1 3,2

Skandia Försäkring 13 585 062 1802 030 2,6 2,4

Investor 12 686 198 2,4 2,5

S-E -Bankens aktiefonder 11 868 565 2,3 2,4

EB-Stiftelsen, Skandinaviska Enskilda

Bankens Pensionsstiftelse 8 712 785 l 483 401 1,7 1,5 SB-Stiftelsen, skandinaviska Enskilda

Bankens Pensionsstiftelse 7 272 700 l 000 000 1,4 1,3

Wasa Försäkring 6441009 1,2 1,3

Handelsbankens aktiefonder 5 380 952 1,1 1,1

Zenit, Brummer & Partners 5 000000 0,9 1,0

AlM Fonder, USA 4 150 000 0,8 0,8

AMF Sjukförsäkring AB 3 500 000 0,7 0,7

Stiftelsen för Kunskaps-och

Kompetensutveckling 3000 000 0,6 0,6

Banco aktiefonder 2 969 100 0,6 0,6

Arbetsmarknadens Försäkrings AB 2 898 200 l 006 200 0,6 0,4

Ratos 2 670100 0,5 0,5

SXANDJNAVISKA ENSJ([LDA BANKEN

1.___ 7 .,...-__ _

FÖRVAL1NINGS BERÄ TIELSE OMVÄRLD

Låg inflationsnivå gav sjunkande räntor

Konvergensprocessen inför EMU medförde kraftiga räntesänkningar i flera europeiska länder. I Sverige var inflationen extremt låg, vilket ledde till markant fallande räntor.

Svenska och utländska räntor Procent

o

94 95 96 97

Reporänta, SVerige - Reporänta, Tyskland _ Fed foods, USA

Räntautveckling i Sverige Månadsgenomsnitt, procent 12

lO

8

6 J~---~~

4 2

o

94 95

statsskuldväxla r, 180 dagar _ Obligationer, 5 år

96

Ett gemensamt drag i industrivärlden var att inflationen höll sig kvar på låg nivå. Samtidigt förstärktes statsfinanserna i åtskilliga OECD-länder, inte minst som en följd av att de fles- ta europeiska stater strävade efter att kunna kvalificera sig till den monetära unionen EMU.

Sjunkande räntor i Europa

Den låga inflationen gjorde det möjligt för de flesta europeis- ka centralbanker att sänka sina styrräntor. De korta europeis- ka räntorna tenderade sjunka under loppet av året. Obliga- tionsräntorna, bl a i Tyskland, steg under första halvåret för att därefter sjunka tillbaka. I USA, med dess högre tillväxt, låg korträntan något högre i slutet av 1996 än i början, och trots fallet för obligationsräntan under hösten var den klart högre i december än i januari. I Japan var korträntan i stort sett oförändrad under loppet av året, medan obligationsrän- tan föll. I synnerhet för de tidigare höginflationsländerna i Europa medförde konvergensprocessen mot EMU en kraftig räntenedgång.

Kombinationen av hygglig tillväxt (i USA) och fallande räntor (i flera andra länder) medförde att börserna steg i de flesta länder; New York ökade mest av de stora börserna. Ett undantag var Japan, där den finansiella sektorns problem fortsatt att kasta en slagskugga över börsen och framtiden.

___ __ s __.l

SKAND!NAVISKA l>NSI<ILDA BAN:r<llN

Svensk utveckling överraskar

För svenskt vidkommande började konjunkturåret i moll, då de flesta prognosmakare spådde en kraftig inbromsning för den svenska ekonomin. Det första halvåret överraskade dock positivt. I synnerhet exporten växte snabbare än väntat, vil- ket drog upp BNP-tillväxten. Under andra halvåret blev his- torien den omvända: Prognoserna reviderades upp, samti- digt som tillväxten åter avtog. För helåret 1996 blev BNP- ökningen inte mer än 1 procent.

Det mest anmärkningsvärda i den svenska ekonomin i fjol var den extremt låga inflationen. En starkare krona, hög arbetslöshet, lägre prisförväntningar, sänkta bolåneräntor och långsammare kostnadsstegringar medförde att prisnivån faktiskt föll med 0,2 procent under 1996. Den öppna arbets- lösheten steg dock, till8,7 procent av arbetskraften. Inklusive personer i åtgärder uppgick arbetslösheten vid slutet av 1996 till drygt 13 procent. Budgetunderskottet minskade och stats- skulden som andel av BNP började krympa, om än marginellt.

Positiv avkastningskurva

På de finansiella marknaderna genomgick Sverige en utveck- ling som kännetecknades av en positiv spiral. Lägre inflation gav sjunkande räntor, som ledde till minskat budgetunder- skott. Detta medförde i sin tur ökat förtroende och ännu lägre räntor. Riksbanken kunde sänka sin reporänta 25 gång- er, från 8,91 procent vid årets början, till4,10 procent vid årets slut. Obligationsräntedifferensen gentemot Tyskland föll från cirka 2,5 procentenheter till cirka en procentenhet. •.

Avkastningskurvan blev således starkt positiv.

stark krona och kraftig börsuppgång

Jämfört med 1995 förstärktes den svenska kronan kraftigt. • Mot slutet av året försvagades dock kronan. En orsak var en gradvis förändring av inställningen till EMU och ERM.

Under våren gjordes bedömningen att Sverige var på väg in i växelkurssamarbetet ERM, men under hösten drog allt fler marknadsaktörer slutsatsen att Sverige inte kommer att gå med i EMU från början, samt att ett svenskt ERM-medlem- skap också dröjer.

De fallande räntorna var en bidragande faktor till en kraftig uppgång på Stockholmsbörsen. Generalindex steg med hela 36 procent.

MARI<NAD

Starka marknadspositioner befastes

Kampen om kunderna på de nordiska bankmarknaderna hårdnade ytterligare under 1996. Konkurrensbilden skiljer sig dock en del mellan de olika marknadssegmenten.

På den expanderande marknaden för hushållssparande och placeringar fortsatte de nya nischbankerna öka sina andelar, om än från en låg nivå. Samtidigt skärptes konkurrensen mellan de svenska storbankerna, såväl på traditionell inlå- ning som på alternativa sparprodukter. Inom förmögenhets- förvaltning var liksom tidigare fondkommissionsfirmorna mycket aktiva. På utlåningssidan var kampen särskild hård på bolånemarknaden, där S-E-Banken Bo Lån vann terräng i stark konkurrens med övriga aktörer.

På marknaden för mindre och medelstora företag har s-E-Bankskoncernen cirka 20-25 procent av bankernas ut- och inlåning. Konkurrensen utgörs huvudsakligen av sven- ska banker och är hårdast i storstadsregionerna, som svarar för närmare tre fjärdedelar av företagsmarknaden. På senare år har övriga nordiska banker börjat intressera sig alltmer för de mindre och medelstora företagen.

På storföretagssidan råder sedan många år en mycket hård internationell konkurrens. Detta gäller särskilt inom valutahandel och rådgivningstjänster. På senare tid har det skett en mycket snabb internationalisering av aktiemarkna- den, där antalet aktörer också ökat markant på senare år.

Marknadsandelar i Sverige (Procent, rangordning inom parentes)

1996

Inlåning 18,7 (3)

Hushåll 12,6 ⁽⁴⁾

Företag 24,3 (2)

Utlåning 23,1 ^(l)

Hushåll 11,5 (5}

Företag 26,7 ^(l)

Bostadsfinansiering (S·E -Banken Bo lån) 9,2 (6)

Leasing (FinansSkandic) 15,r(n/al

Fondförvaltning 22,0 (2)

Privatobligationer 15,8 (3)

Livförsäkringspremier (avtalade premier) 14,0 (3) 17,8 12,6 23,2 23,5 10,8 28,1

8,2 14,8 23,6 15,7 12,7 Custody service (depåhanteringl 50-60 ^(l) 50-60

Aktiehandel 10,8 (2) 11,0

Valutahandel 35-40 ^(l) 35-40

Internatianena betalningar ©0-55 ^(l) 50-55 Obligationshandel (privatobligationerl 32,2 ^(l) 24,5

Allt fler nöjda kunder

Kundernas attityd till S-E-Banken förbättrades påtagligt under 1996, men fortfarande är det långt kvar ^till målet att ha branschens mest nöjda kunder. Det framgår av såväl Sveriges Kundbarometer som bankens egen kundundersökning Utsikt.

I Kundbarometerns mätning fick banken för första gång- en sedan 1992 ett högre betyg än året innan. När det gäller kundlojaliteten bland privatpersoner hade S-E-Banken högst värde av alla banker i undersökningen. Sammantaget visade dock årets barometer att bankens omfattande satsning på att förbättra service och tjänsteutbud behövs. I Utsikt-undersök- ningen har andelen privatkunder som ger banken ett mycket eller ganska gott helhetsbetyg ökat jämfört med 1995.

s-E-Bankens kunder har en större andel kunder med hög utbildning, höga inkomster-och höga krav - än andra sven- ska banker. Det framgår av SIFOs årliga Konsument Monitor, som bland annat mäter svenskarnas inställning till banker och försäkringsbolag. Nästan en tredjedel av bankens kunder är intresserade av nya produkter och ny teknik. De använder kort och telefontjänster i stor utsträckning. De har också höga anspråk på rådgivning och information. Med en sådan kund- krets måste banken ligga i framkanten vad gäller informa- tionsteknik och nytänkande på olika produktområden.

1995 1994

(4) 17.5 (4)

s ttlllniJ:K r 11t1 w:tnrd (5) 12,7 (4)

(2) 23,0 (3)

Den l juli 1996 upphörde den lag om statligt

(l) 24,1 ^(l)

(5} 10,9 (5} stöd till banker och andra kreditinstitut som til~

(l) 29,0 ^(l) kom i slutet av 1992.

(6) 8,2 (6) Den l januari 1996 infördes en statlig

(l) 14,4 (l) insättningsgaranti, som skyddar insättningar (2) 24,8 (2) på konto upp till 250 000 kronor per kund och (3) 16.6 (3) bank. Garantin, som omfattar insättningar från (3) 17,0 (2) alla kundkategorier utom andra banker och vär·

(l) 50-60 ^(l) depappersbolag, gäller inte sparande i värde-

(l) 12,2 ^(l) papper, fonder och försäkringar. Bankerna

(l) 35-40 ^(l) betalade under 1996 en avgift för garantin på (l) 50-55 ^(l) 0,25 procent av insatta belopp. från den

(l) 29,8 ^(l) l januari 1997 är avgiften 0,5 procent.

Andelarna för in-och utlåning avser moderbanken. Mindre sparbanker ingår inte i jämförelsen.

• Avser 30 september 1996

SKANOINAVJSKA BNSKILDA '8ANK!!N

l

9

Västsvenskthandelshus medbank i EMU

.. Vi kan via vår dotterbank i Frankfurt redanfrånbörjan . . . . våra kunder samma qinster ochförmånliga villkar

^som

andrabanker i EMUn.

PerJedefws,ansvarigttirH-BanklnsEMIJ-satslling.

Elof Hansson i Götebm-g, Sveriges storsta handeL<•hus, bytte under hosten 19% nU 8-E-BMken som huvudbank Som en del i denna pr()C('&S fick foretaget besök av en f<.>mmannadele- gation från bankens Gateborgskontor med Bjorn österlund i

::.petsen. ·

'1 5-E-Banken Goteborg har v1 irutterat ett program för att forbereda den <.>gna organisationen och våra kunder for den europei&ka valutaunionen", &äger Bjom Österlund.

"Infor.mdet av en gemen&am valuta kommer att få stor m- verkan, oavsett om Sverige går med från börJan eller ej. Alla export-/importberoende foretag påverkas, och mte minst handelsföretag "

"Vt var naturligtvis glada när 5-E-Bankt?n tog rmtiativ tlll en EMU-&ittning", säger Thomas Petters8Qn, VD för Elof Hansson. ''Vt har stora flåden ochhanterar 29 olika valutor i vår verksamhet. U5-dollar ar största valutan efter sven&ka kronan for oss, men i ett globalt; tioårigt per8pektiv kan euron bli större an dollarn. Vad innebar det för oss? Klarar Y åra system av orru;tå.llningen?" "Thoma& Pettersson fortsätter:

"Kunskapsruvån ar lm

sa

^{långe låg t} foretagen, både i topoch middle managemrnt, nb.r det gållcr vtlka effekter EMU kan få p.\ verks.unhcten.''

&-E-Banken har byggt upp en stor kunskap om EMU och har knutit ledande experbs ttll sig. Bland annat ar forre riks- bankschefen Bengt Dennis knuten tt1l b30ken &Om rådgiv are.

"V1 har arbetat systematiskt med EMU-frågoma i drygt ett år och 1 två hu'tudsrenarier-Sverige medlem från bOtjan och Sverige utanfor under en forsta period", sager Per Jede- fors, ans,•arig för 5-E-Bankens EMU-satsmng. "Grunden har skapats genom omfattande utbildning. Avst.kten ar att forbe- reda banken operativt och att httta konkurrensfordelarna ¹ ett offensivt EMU-program, oavsett Sveriges beslut. Nu ar mer än 1000 personer hos oBI' grunJligt utbildade och en tred)t"del av hela bankgruppens personal ar orienterade i frågorna- givehis i.nnf'fattande alla kontor.schefer och &pecialister pä

utlandsaffarer och betalfloden. Att goteborgsk.ontoret agerar

sa

al-ttvt på marknaden år ht>lt t linje med strategin .. ,

''Det ar mycket mer ån valutor och råntorsom berors ",

fortsåtter Per Jedefors. "System&idan år en trång sektor for många. Sy!i>temen måste anpass.as så man kan redovisa i dub- bla valutor. Flerastorre europt!iska toretag har redan beslutat sig for att enbart fakturera och redoviSa 1 euro och i VJSSa fall även betala ut loner i euro

Den

kommerstE:lla sidan måste också vågcUs m i analysen. Prisbilden b hr ju helt transparent i Europa i och med euron::. inforande. IA>t går inte att ha t.>tt pri& 1 Sverige och ett annat i Franknke."

"Vt hade precis borjat oroa oss för EMU-problematiken, når s-E-Banken kom med sin propå", sager Hans Andersson, finanschef ¹ Elof Hansson. "Nu har vt lugnat ner oss, l'ch år trygga med att klara omstållningen. Till att borja med hand- lar det mest om att hanrera ytterhgare en ,·aluta i ''år faktur<.>- ring- euron!'

s-E-Banken ar en av varidens 20 storsta valutahandcl'>- banker, och s<'r en möjlighet att ut\•eckla sin posttian i sam- bandmedEMU

"Alla banker blir mindre på euro-marknadm'', såger Per Tedefors. "Det giller ^OS& hkaväl som stora tyskd banker. Då galler det att vara ledand~ ¹ något eller några segment. Valu- tahandel år ett &ådant '>egment for oss. Övergången till euro kommer att mnebåra okdde kostnader och \i~sa int.iktsbort- fall for os:;, men genom att satsd offensivt !!et ,.j mera mÖJlig- heter än hot på bara h te sikt. Alla europetska banker har att • vhlJa på att bli lokala banker eller EMU-banker. S. E-Banken ska bli den ledande EMU-banken i Norden."

"S-E-Bankens kompetens på valuta och internationella betalningar "ar ett &tar k t skal for ^08& att byta huvudbank.", '>åger Thomas Petterl.'son. "Vi handlar med stora volymer och • har :1må marginaler, och då år det sårskilt viktigt att ha effek- . tlva betalrungssystem."

Alla EU·II:mder kommer att ha tJIIgång ull det nya betalmngssystem, TARGET, som c~ntral­

ban~.erna bygger upp, men lnnder mom EMU kommer att få battre vrilkor

SE·B~nken deJtar redan från borJ<~n Vla sm dot·

terbank 1 Frankfurt, som ar på plats sedan 20 är.

All systemutveckling 1 S.E-Banken filfor EMU· s

1nfor::~nde - en rnvestenng på 250 Mkr - ska vara fardig vrd halvårsskrftet 1998. Darbli kommer kostnader for overgången till euro 1

hela banken,; kontorsnat, utbrldnrng samt Information bli kunder.

tag. Många toretag har 1 hkhet med Elot Hans-l son fAtt IndiVIduella presentatiOner.

"Inte mmst den pokttska analysen ¹

S.E-Bankens foredragmng vc~r mycket v::~ss•,

l

sager Thomas Pettersson. "Det ar vtkbgt att mse att oavsett var Svenge står, ~ år euro

"V1 bygger vår access från Tyskland och darmed kan v1 redan från borJan erb!lJda våra kunder samma t]anster och formånliga vrUkot som andra banker r EMlJ.Iaocter•, s ag er Per Jedefors.

Kundtntormabonen Inleddes på bred front hosten 1996, bdde centralt och lokalt, 1

Svenge oo::h utomlands. Ett fru~ostmote på Grand Hotell november samlade 220 fore·

tagsledare från medelstora och mmdre före-

en ny valuta från den l januan 1999 •

ORGANISATION

En kundanpassad organisation

Under 1990-talet har bankkundernas kunskaper och krav vuxit markant. I takt med att allt fler kunder också vill ha en egen tydlig kontaktpunkt i banken har organisationen anpassats för att bättre motsvara kundernas skilda behov och förutsättningar. Sedan första halvåret 1995 finns därför inom S-E-Bankskoncernen ett antal affärsenheter med mycket tydligt definierat kundansvar.

Ett stort antal kunder på både privat- och företagsmarknaden har därmed fått en enkel och personlig ingång till sin bank - med bibehållen tillgång till koncernens samlade kompetens och expertis inom det finansiella området.

På privatmarknaden har de mest krävande och förmögna kunderna (med en placeringsbar volym över en halv miljon kronor) en egen enhet, s-E-Banken Kapitalförvaltning. Övri- ga privatkunder betjänas av Kontorsrörelsen men även här finns en anpassning till olika kundgrupper. Av kontorens 1,4 miljoner kunder är 430 000 Förmånskunder -280 000 av dessa har dessutom en personlig privatrådgivare. För de kunder som framför allt vill ha tillgång till personlig bank- service dygnet runt via telefon finns Sesam Telefonbanken som vid årsskiftet hade 24 000 kunder.

På företagsmarknaden betjänas 180 stora och internatio- nellt inriktade bolag i Norden av Client Relationship Mana- gement.

De ytterligare 850 större svenska bolag och kommuner, myndigheter och statliga verk som är kunder i 5-E-Banken har sin kundansvarige på Företagskontakter.

Kontorsrörelsen betjänar i sin tur 125 000 mindre och medelstora företag varav cirka 11 000 har en personlig rådgi- vare (kundansvarig).

Slopad divisionsindelning förenklar och effektiviserar Som ett led i arbetet med att förenkla och effektivisera orga- nisationen slopades den tidigare divisionsindelningen hösten 1996. De olika affärsenheterna och dotterbolagen började rapportera direkt till verkställande ledningen. Genom att divi- sionerna togs bort blev det bland annat möjligt att undvika dubbleringar av stabsfunktioner på divisions-och koncernnivå.

Kontorsrörelsen består av fem regioner (Stor-Stockholm, N arr, Öst, Syd och Väst) med sammanlagt 274 kontor fördelade över hela landet. Cirka 3 400 eller 35 procent av samtliga anställda i koncernen arbetar inom kontorsrörelsen.

S-E-Banken Kapitalförvaltning är en enhet med cirka 400 anställda, som svarar för rådgivning och service till privat- kunder med större placeringsbar förmögenhet samt stiftelser.

Enheten har ett 15-tal egna kontor runt om i Sverige samt i Luxemburg.

S-E-Banken Fonder är en av Sveriges största fondförvaltare med ett 60-tal aktie-, ränte och blandade fonder baserade i Sverige och Luxemburg. Analys och rådgivning bedrivs för- utom i Stockholm även i London, New York och Hongkong.

'- - - -1-2-,! S"KANDINAVISKA BNSICILDA BANXJ!N

, ..

^'---~

5-E-Banken Försäkring omfattar fyra olika bolag-för livför- säkring, fondförsäkring och tjänstepensioner samt för engel- ska pensionsförsäkringar via S-E-Banken Life.

5-E-Banken Bo Lån lämnar botten- och topplån till småhus- och bostadsrättsägare, privata och kommunala fastighetsbo- lag samt bostadsrättsföreningar. Bolaget har 225 anställda.

s-E-Banken Kort med drygt 500 anställda svarar för utveck- ling, marknadsföring och försäljning av koncernens totala sortiment av beta!-, kredit- bank-och kundkort. I enheten ingår dotterbolagen Eurocard och Diners Club Nordic.

Sesam Telefonbanken, med eget varumärke, betjänar sina kunder dygnet runt 365 dagar om året.

FinansSkandic är huvudsakligen inriktat på leasing och andra investeringskrediter samt factoring. Bolaget har cirka 150 medarbetare.

Custody Service erbjuder depåservice avseende svenska vär- depapper för utländska investerare och utländska papper för svenska investerare.

Marknad & Processer utvecklar och marknadsför produkter och tjänster för privat-och företagsmarknaderna. Verksam- heten är uppdelad på Företagsmarknad, Privatmarknad, Pro- duktion och Processer.

Client Relationship Management har det övergripande glo- bala ansvaret för affärerna med bankens största internatio- nellt inriktade storföretagskunder i Norden.

Företagskontakter ansvarar för kontaktema med övriga sto- ra svenska företag samt kommuner och offentlig förvaltning.

Commercial Banking omfattar betalningar och likviditets- hantering, cash management och kontovård samt landrisk- hantering. Enheten har också kundansvar för banker.

International Network har ett övergripande ansvar för verk- samheten vid bankens utländska filialer, dotterbolag och representantkontor.

Trading & Capital Markets ansvarar för bankens handel med valutor och räntebärande instrument, inklusive derivat, kapitalmarknadstjänster inom skuldområdet samt proprie- tary trading, dvsränte-och valutahandel i egen portfölj. En- heten, som omfattar cirka 600 anställda, bedriver valuta-och räntehandel dygnet runt genom att vara på plats i världens alla tidszoner, bland annat Stockholm, London, New York och Singapore. Enheten har kundansvar för bankens finansi- ella institutionella kunder.

Enskilda seeurities är en investmentbank inom S-E-Banken med ansvar för samtliga tjänster inom rådgivning, aktiehan- del och analys. Enheten består av Corporate Finance, Equities,

PRIVATMARKNAD Kundkategori

Privatkunder med placeringsbar förmögenhet

Fönnånskunder mad personlig rådgivning

Förmånskunder

Övriga privatkunder

FÖRETAGsMARKNAD Kundkategori

Multinationella företag

stora och medelnora företag samt kommuner

Prioriterade medelnora företag

Små företag

ORGANJSATION

Kundansvar Antal kunder

S·E·Banken KapitaHörvaltning 40000

Kontorsrörelsen 280000

Kontorsrörelsen 150000

Kontorsrörelsen l 000000

Marknad & Processllf'

H Binilen Forlder S-E Banken Bolån H . . . . , Flrdlcrtlla S.E-Banken Kort

Kfmdansvar Antal kunder

Client Relationshlp Management 180

F6retagskontalrtar 850

Kontorsrörelsen 11000

Kontorsrörelsen 114000

Clll!llllel1:lal 8ltnkh1& Trading & Capital Markets letlll'lllllloRal ~ Företaesinvest FinansSkandic

M.tiMct ^& Pnlc:etler s-E-IIal'lkea 8oLJn S·E-Banken Kort Enskilda Sacurities

De två pyramiderna beskriver SE-Bankens organisation ur ett kundperspektiv fördelad på privat- och företagsmarknad. Basen på pyramiderna visar kund- stödjande affärsenheter och dotterbolag. Utöver de kundenheter som visas i privatmarknadspyramiden ingår Sesam Telefonbanken som bedriver verk- samhet under eget varumärke.

Equity Capital Markets (syndikering vid större aktieutförsälj- ningar, emissioner mm) och Capital Management (egna posi- tioner i aktier och aktiederivat) och leds av en egen intern styrelse bestående av 20 Directors. Enskilda Serurities finns representerad i Stockholm, London, Oslo, Helsingfors och New York samt genom Equities även i Paris och Frankfurt.

Totalt har Enskilda seeurities cirka 320 medarbetare.

Project & Structured Finance omfattar bland annat export- och projektfinansiering samt fartygs- och företagsförvärvsfi- nansiering.

S-E-Banken Företagsinvest förser mindre och medelstora företag med riskkapital.

'SKANDINAVISKA ENSKJLDA BANKEN

IL-_1J ___ _

När banken kom till ön

"Internet

är

ju enklare än knapptelefon".

"Och lntemet-kontaretger

migmera

ttd över

att

ägna mig åt

visentigheter ".

Carl Naumburg ar en av 5-E-Bcrnkens nånnare 40 000 nya kontorlOChefer. Han basat ovet kontoret på Håst- holmen utanfor Vaxholm. Det ar t?tt mycket litet kon- tor I SJälva verket har det bara en kund, men en de1.to viktigate knnd- nåmhgen Carl Naurnburg sjålv.

Når s-E-Banken lanserade Internet-kontoret i bOr- jan aY december 1996 var Carl Naurnburg en a\· de mänga kunder, som nappade med en gång. "Vt soker 10 000 nya kontor&ehefer" skrev vi i vår annons. och det var m.ilet for det fozst.l halvåret. Så nuinga kun- der

nek

vi redan efter några veckor.

Det finns mfu\ga myter om Internet- till exempel att det &kulle \·ara ett media enbart for en ung teknik- orit'Ilterad stor~tad!lpublik I sjålva Yerkd år det de som bor otillgangligt, som har &törst gladje av bank och andra iJånster 1 elektrontsk form. Finns det bara el och telefon finns det också plats for den nya informa- tionsteknologin.

Och aldre manniskor som tår moJhghet att prova tycker att Internet är enkelt och praktiskt:

''Internet år JU enklare an till exempel knapptele- fon'', r5ager Carl.

Carl Naumburg år en nyblrven penstonar, men han fort~tter att arreta blde wm konsult i kvalltets-

N~knng och driva ett litet småbåtvarv på on. Han har varit privatkund 1 S-E-Banken sedan 1955- och som roretagare &edan 19~2-och har all bd velat prova det sena$te 1 ban.k.Pns produktsorttment.

Hastholmen som ligger utanfor Resaro, hdr inga land- förbindelser. Mycket har dårf6r skOtts p.\ telefon, och for viktigare bankärenden har Carl fltt åka båt och bil in till kontoret 1 Vaxholm.

"Nu kcm jag göra alla rutinarenden "td skrivbor- det, och dt>Ssutom en hel del mt>r komplicerade bank- affarer, som att köpa och sälja aktter och fondandelar Det ar också mycket låttare att hålla ordning på alla betalningar som ska göras, och Iepande folja hur aktte- porttoiJ or h läm• bud ligger till."

Ttllg.\ng till Internet-kontoret är grati&, liksom det ''Digipas&" manbehoverfor att få accE-ss. SJälva bt!tal-

rungs~ätlSten har 1.amma pris som pa det vanbga kon- toret-120 kr om året for form.\nskunder och 180 for m."riga knnder.

For alla kunder :mnebår Internet-kontoret att många bankci.n>nden kan göras effekti,·arE" och snab- bare. Och framfor allt nar man s₁ålv har tid, nar &om helst, ¹ pnnop 24 timmar om dygnet. Ma.n kan lagga in en betalrungsorder anda fram till klock.m 2'3.00 på kvållen och pengama .1t framme näst-nåsta b311kdag.

Ökad kontroll och minsko.d stre&::. höjer hvskvali~

teten.

"Internetkonto~t ger mig mycket tid over att agnarmgåt vasentligheter", !Xlger Carl Naurnburg.

"Som att jobbc1 en timme extra 1 firman, ellet att gå ner i vtken och ta mig P.n dw>t med gammelgaddan."

"ln1.ernet-l<ontmet ar ett led 1 bank1ms str avan att erbjuda kunderna altP.rnat1V t1U det tradmoneDa bankkontorer, sager Anders LindQVIst, utveckkngschef 1 S-E-Banken och huvudansvang for lntemet-satsmngen.

har valt SJalv, och så skapar dosan ett umkt Josenord på sex Siffror som gaUer 1 30 sekunder. For varje tnloggnmg fAr man ett nytt losenord. Dal l ligger ~aker·

treten."

enda satsrnng på nya dJstnbutJonslos- mngar", fortsatte r Anders L1ndQV1st.

"V1 bygger om de storre bankkontoren for att få en tyclhgare rrux mellan SJaN- bet,amng och bemannad se~~. V1 1/lstCIIIerar au~omater for till exempel uttag, 1nsattmngar, overfoflng3f och myntvaxhng. och forsoker styra den personliga !.fl VIcen mot mer kvahfi·

cerade tjanster Ibland kan kunderna fakttskt foredra en rner anonym ser·

VJc~. ttll eJ(empel nar det ganer 51labb- lån. På några kontor provar v1 for nar ..

varande en 1merakt1V VJdeok1osk, dar kunden f~r ta stallntng blllånev111kor och kan traffa avtal med tekn1kens hjalp."

Banken h<~r vant oilt1V 1 frontiiJ'IJen 1 flera år, nar det gaHer ny dJstnbutJons-- teknlk på pnvatkundss1dan. Så har ock- så lnternet·kontoret uppmark$ammlits tnternatJonellt som ett av de mest ava~

cerade ~oncepten for banktJ<mster på nate t

"VI arbetade Iange med sakerhetsfrå- goma", SGger Anders LindQVIst. "Nyck- el!l till ana transaktJc.ner 3f vårt 'Oigr pass', en eiP.ktromsk raknedosa t

kontokortsformat Kunden får en kod, som 1ngen annan kanner t1H. och den anvander man enda~t en gång. for att ladda upp sttt 'Dlg1pass'. Nar man sedan ska logga m stg på Internet-kon·

toret sl~r man m en PIN-kod, som rTldn

Darefter ar det tntt biltrade t1H Inter- net-kontorets aUa tJanster. Betalntog av rakmngar WJ bank- och postgl!"o ar den stora volym~ansten. Men det stora kund'lardet hgger 1 helheten, den over- bkck och ~ontroH man får. Kunden har all mformatton om egna konton, lån, depåer och pens1ons- och kapltcilfCir'>ak·

nngar. Det ar latt att flytta pengar mel- lan egna konton och bli andra konton 1 S-E-BankE'Il. Man kan kopa, !>alja och byta fondandelar och handla med aKa svenska aktler på borsen. Undrar man over något kan man kileka på 'Produkt- mto·, som ar ett slags pnvatekonom1sk uppslagsbok, som dessutom ar mterak- bv och dar man kan go r J t ex kalkyler.

"Men Internet-kontoret ar lcingt Ifrån var

Utveckl111gen av nya 'radikala kon- cept' har det dubbla syftet att &kapa en mer kostnadseff~kt1V dlstnbubon, och samtld1gt ta fram nya kundvarden, som ska bidra bli att ge S-E-8anken no1da k1;nder - och nya kunder.