Digitaliseringens inverkan på redovisningsarbetet

Digitaliseringens inverkan på redovisningsarbetet

En kvalitativ studie om redovisningsproduktens kvalité

Hannah Kallaanvaara Viktoria Boman

Ekonomie, kandidat 2020

Luleå tekniska universitet

Institutionen för ekonomi, teknik och samhälle

FÖRORD

Till en början vill vi rikta ett stort tack till de respondenter som har deltagit i studien och gett oss ett värdefullt underlag till vårt arbete. Vi vill även tacka de opponenter som under arbetets gång gett oss värdefull återkoppling vilket har hjälpt oss att förbättra vårt arbete. Till sist vill vi även tacka Bo Karlsson, vår handledare som har väglett oss genom hela processen och kommit med betydelsefulla tips och råd.

Skellefteå maj 2020

_______________________ _______________________

Hannah Kallaanvaara Viktoria Boman

SAMMANFATTNING

Digitaliseringen är ett aktuellt ämne i dagens samhälle, och den snabba utvecklingen gör att redovisningsbranschen utmanas i allt större utsträckning än tidigare. Till följd av detta har det uppstått omfattande förändringar i redovisningskonsulternas dagliga arbete vilket påverkar redovisningsbranschen i stort. Syftet med studien var därmed att undersöka och analysera om en ökad digitalisering av redovisningsarbetet försämrar kvalitén av den produkt som redovisningskonsulter skapar. En empirisk undersökning har genomförts med hjälp av kvalitativ metod, där intervjuer med erfarna redovisningskonsulter skapat grunden för arbetet.

För att ytterligare stärka det empiriska underlaget samlades sekundärdata in från de aktuella redovisningsbyråernas hemsidor. En jämförelse med den tidigare forskningen inom området gjordes sedan, där studiens resultat analyserades och tolkningar gavs. Resultaten ansågs inte ge tillräckligt starka indikationer för att digitaliseringen påverkar kvalitén av den produkt som redovisningskonsulter skapar. Därav är slutsatsen för denna studie att redovisningsproduktens kvalité inte tenderar att försämras av de digitaliserade processerna inom redovisningsyrket.

Nyckelord: redovisning, digitalisering, redovisningsprocess, box-ticking, redovisningskvalité, automatisering.

ABSTRACT

The digitization is a current topic in today's society, and the rapid progress creates greater challenges than before for the accounting industry. Due to this, significant changes have occurred in the accountants daily tasks which affects the industry in general. Thus, the purpose of the study was to investigate and analyze whether an increased digitization of the accounting profession deteriorates the quality of the product that accountants create. An empirical research has also been conducted using qualitative methods, where interviews with senior accountants create the basis for the study. To further strengthen the empirical data, secondary data was collected from the accounting bureaus websites. A comparison was then made with the previous research on the subject, whereupon the results of the study were analyzed and interpreted. The results of the study were not considered strong enough to provide indications that digitization affects the quality of the products that accountants create. Therefore, the conclusion of the study is that the product of the accounting does not seem to be impaired by the digitization within the accounting profession.

Keywords: accounting, digitization, accounting processes, box-ticking, accounting quality, automation.

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

1.INTRODUKTION ... 1

1.1 Bakgrund ... 1

1.2 Problemdiskussion ... 1

1.3 Syfte ... 3

1.4 Forskningsfråga ... 3

1.5 Avgränsningar ... 3

2. TEORETISK REFERENSRAM ... 4

2.1 Digitaliseringen ... 4

2.1.1 Automatisering ... 4

2.2 Redovisningsarbetet... 5

2.2.1 Kritiskt tänkande hos redovisningskonsulter ... 6

2.3 Digitaliseringens effekter på redovisningsarbetet ... 6

2.3.1 Box-ticking ... 7

2.4 Sammanfattning och analysmodell ... 8

3. METOD ... 8

3.1 Forskningsansats ... 9

3.2 Undersökningsmetod ... 9

3.2.1 Val av respondenter ... 10

3.3 Urval ... 10

3.4 Datainsamling genom kvalitativ metod ... 10

3.4.1 Litteratursökning ... 11

3.4.2 Sekundärdata-insamling ... 11

3.5 Analysmetod ... 12

3.6 Metodkritik... 12

3.6.1 Reliabilitet ... 12

3.6.2 Validitet ... 13

4. EMPIRI ... 14

4.1 Digitaliserat redovisningsarbete ... 14

4.2 Digitalisering utifrån kunden ... 15

4.3 Problematik till följd av digitalisering ... 16

4.4 Redovisningsbyråernas implementering och hantering av digitala arbetssätt ... 17

4.5 Redovisningskonsulternas syn på digitaliseringen ... 18

5. ANALYS OCH TOLKNING ... 19

5.1 Digitaliseringen av redovisningskonsulternas arbetsuppgifter ... 19

5.1.1 Automatiserade processer ... 20

5.2 Redovisningsyrket ... 21

5.3 Redovisningsprodukten ... 21

6. SLUTSATSER OCH DISKUSSION ... 23

6.1 Slutsatser... 23

6.1.1 Begränsningar ... 23

6.2 Avslutande diskussion ... 24

6.2.1 Förslag till framtida forskning ... 25

REFERENSER ... 26

BILAGA 1 ... 30

FIGURFÖRTECKNING

1

1.INTRODUKTION

I det inledande kapitlet sker en introducering av bakgrunden för arbetet. Därefter presenteras problemdiskussionen som behandlar de effekter som uppkommit till följd av digitaliseringen inom redovisningsbranschen. Avslutningsvis framförs studiens syfte, forskningsfråga och avgränsningar.

1.1 Bakgrund

Digitaliseringen av redovisningsarbetet är en strukturell förändring som innefattas av att identifierainnovativa lösningar för att kunna anpassa processerna till den rådande utveckling (Kumar, 2018). Idag utmanas redovisningsbranschen av digitaliseringens snabba utveckling i allt större utsträckning än tidigare och detta har inverkan på redovisningsbranschen i stort.

Därmed bör organisationer ha god insikt om de effekter som kan komma att påverka branschstrukturen i samband med digitaliseringens utveckling (Tiberius & Hirth, 2019). Detta kan bland annat innebära att organisationers processer och arbetsrutiner kontinuerligt behöver utvecklas för att ligga i fas med den rådande utvecklingen. Även kraven på vilka förmågor som efterfrågas hos redovisningskonsulter kommer att påverkas då en konsult förut arbetade mer pappersbaserat och individuellt, medan det i dagens läge krävs en högre IT-kunskap och analytisk förmåga (Wiklund, 2018).

Digitaliseringen har förändrat sättet som företag gör affärer på, som i sin tur kan förändra redovisningskonsulternas produkt, vilket är det arbete som konsulterna skapar. Detta gör det viktigt för företagsledare att utforma strategier för hur företaget ska hantera de förändringar som uppstår (Șerban, 2017). Tidigare bestod arbetsprocesserna av en traditionell metod som innebar att redovisningsarbetet var pappersbaserat och utan användning av någon sorts informationsteknologi. Ett modifierat redovisningssätt är en digitaliserad metod som utgår ifrån den traditionella metoden fast med användning av digitala verktyg. Detta innebär förändring i mindre utsträckning då arbetet fortfarande utgår ifrån etablerade rutiner och processer, och de digitaliserade metoderna etableras inte fullt ut. Den förändrade redovisningsmetoden medför däremot helt nya processer, vilket innebär att de manuella processerna övergår till att vara digitaliserade (Gullkvist, 2011).

1.2 Problemdiskussion

Digitaliseringen är ett aktuellt ämne i dagens samhälle och är av betydande vikt inom redovisningsbranschen där de i allt större utsträckning använder sig av digitala lösningar i sin dagliga verksamhet. Digitaliseringen av redovisningsprocesserna har resulterat i flera positiva effekter, däribland att digitala redovisningssystem möjliggör för redovisningskonsulterna att snabbare kunna hantera stora mängder finansiell information och därmed generera ett större värde i den produkt som redovisningskonsulter skapar (Ghasemi, Shafeiepour, Aslani, &

Barvayeh, 2011). De processer som automatiseras inom redovisningsbranschen syftar till att minska de mänskliga felen, vilket kan innebära att automatiseringen blir mer framträdande i framtiden. Detta leder till att fler manuella arbetsuppgifter kan ersättas av automatiserade processer inom redovisningsyrket (Tiberius & Hirth, 2019). Digitaliseringens framfart har även

2

resulterat i förändringar gällande sättet att lagra data, och idag bevaras en stor del av informationen online i form av molntjänster. Detta innebär att data ej behöver sparas manuellt, utan det sköts per automatik via molnet (Krafft & Kempe, 2016). Fördelarna med att använda sig av molntjänster är att det både är kostnadseffektivt och tidsbesparande för företaget eftersom det tillåter flera användare att komma åt datan i realtid (Alali & Yeh, 2012).

Pappersbaserad bokföring var den första analoga bokföringstekniken som användes för att hantera och lagra information, och detta innefattade fysiska möten med kunderna som debiterades timvis. En del av dessa analoga principer ligger fortfarande till grund för dagens bokföringsarbete (Bygren, 2016). De arbetsprocesser som går över till att vara digitaliserade bestäms huvudsakligen utifrån arbetsprocessens karaktär. Arbetsuppgifter som anses vara frekventa, återkommande och i en omfattande volym är de uppgifter som främst digitaliseras.

Även uppgifter som har en låg grad av mänsklig interaktion tenderar att vara arbetsprocesser som anses vara enkla att omvandla till digitala processer (Kokina & Blanchette, 2019). De allt mer digitaliserade arbetsprocesserna gör det snabbare och enklare att förvara information online, men det är centralt ur ett redovisningsperspektiv att förstå och vara medveten om de förändringar som uppkommer. Detta eftersom användningen av digitala lösningar inom redovisningssystem inte är en garanti för att arbetet ska ske effektivt, utan det krävs att företagen tillämpar rätt system på rätt sätt (Bhimani & Willcocks, 2014). Användning av olika kalkylblad kan leda till att data manuellt måste samlas in och sammanställas från många olika källor, vilket kan skapa betydande tidsfördröjningar som leder till felaktigheter och föråldrad data. Om tillämpning sker av felaktigt skapade eller otillräckligt testade databaser eller kalkylprogram kan det orsaka stora finansiella felaktigheter i organisationer. Det är därför avgörande att datasystemen genomgår tester och hålls uppdaterade för att företagen ska kunna hantera sin data på ett korrekt sätt (Drum & Pulvermacher, 2016).

Box-ticking är ett fenomen som genom digitaliseringen har skapat enklare sätt att utföra arbetsuppgifter på, men som kan medföra risker när det kommer till att analysera olika alternativ med hänsyn till olika omständigheter (Mulgrew, Lynn, & Rice, 2014). Westermann, Cohen och Trompeter (2019) diskuterar om huruvida redovisningskonsulter lägger ett större fokus på möjligheten att kunna hantera en större mängd data genom så kallad box-ticking när den funktionen finns tillgänglig, snarare än att säkerställa att innehållet kontrolleras noggrant.

Detta beror på att det finns en vilja att kunna bearbeta data snabbt, vilket i sin tur leder till att den omsorgsfulla kontrolleringen av datan blir lidande. Resultatet av detta kan bli att redovisningskvalitén försämras.

I artikeln digital accounting: opportunities, threats and the human factor belyser författarna de implementeringssvårigheter som tillkommer när redovisningsbyråer går över till mer digitaliserade processer. Övergången anses vara komplex, tidskrävande och kostsam (Kruskopf et al., 2019). Det finns tidigare studier som behandlar digitaliseringens framväxt inom redovisningsyrket, men forskningen är bristfällig när det kommer till fokusering på de kvalitéförsämringar som kan tillkomma av digitaliseringen. Därav är fokuseringen i vårt arbete att undersöka de kvalitéförsämringar som kan uppstå till följd av digitaliseringen av redovisningsarbetet. Denna studie är således relevant då den behandlar ett område som det finns

3

relativt lite kunskap om. Det kan vara betydelsefullt för både chefer, ägare och anställda att ha insikt om de potentiella försämringarna av kvalitén som kan uppstå till följd av att arbetsprocesserna blir allt mer digitaliserade.

1.3 Syfte

Syftet med arbetet är att:

• Undersöka och analysera om en ökad digitalisering av redovisningsarbetet försämrar kvalitén av den produkt som redovisningskonsulter skapar.

Därmed har studien som avsikt att skapa en ökad förståelse för hur redovisningsarbetet har påverkats i en allt mer digitaliserad värld.

1.4 Forskningsfråga

För att förtydliga syftet har följande forskningsfråga framställts:

Har digitaliseringen av redovisningsarbetet betydelse för kvalitén avseende den produkt som redovisningskonsulter skapar?

1.5 Avgränsningar

Studien är avgränsad till redovisningsbyråer som är verksamma i Skellefteå, på grund av att det är geografiskt nära vilket underlättar genomförandet av studien. Ytterligare avgränsning har gjorts till konsulter som varit verksamma inom yrket i minst 15 år, för att försöka säkerställa att konsulterna arbetat tillräckligt länge för att ha upplevt förändringar till följd av digitaliseringen.

4

2. TEORETISK REFERENSRAM

I detta kapitel som behandlar arbetets teoretiska referensram presenteras tidigare forskning som rör digitaliseringens påverkan på redovisningsyrket. Detta sammanfattas sedan i en teoretisk analysmodell.

2.1 Digitaliseringen

Digitalisering är en process som syftar till att använda digital teknologi och information för att effektivisera affärsverksamheter. Detta sker i alla typer av verksamheter och processen går i allt snabbare takt. Det är således avgörande för företag att hänga med i utvecklingen eftersom det möjliggör avsevärda förbättringar av informationshanteringen, och de rutinmässiga processerna på arbetsplatserna effektiviseras (Muro, Liu, Whiton, & Kulkarni, 2017). Digitaliseringen har förändrat sätten som företag använder sig av för att samla in och identifiera information där flera olika tillvägagångssätt är möjliga i form av sökmotorer, webbläsare och applikationer.

Företagets geografiska placering blir även av mindre vikt när en allt större volym av informationen blir digital (Valenduc & Vendramin, 2017).

På en global nivå omvandlas företagen till att vara mer digitaliserade där information transformeras för att följa teknikens språk. Digitaliseringens framfart har medfört nya metoder vid förvärvandet av information och är en central roll när det kommer till drift och kontroll av företagens aktiviteter (Valsamidis, Petasakis, Perdiki, & Ferelis, 2019). Detta kan leda till märkbara förändringar i de sedan tidigare etablerade arbetsrutinerna vilket påverkar samtliga inblandade parter. För den individuella medarbetaren kan digitaliseringen leda till högre lön ifall arbetet innefattar teknologi, men medarbetaren kan även riskera att förlora det nuvarande jobbet ifall arbetet består av arbetsuppgifter som kan automatiseras (Muro et al., 2017). För att lyckas dra nytta av de fördelar och möjligheter som digitaliseringen skapar krävs det en djupare förståelse för detta hos företagsledare och även investeringar i företagets IT-arkitektur (Șerban, 2017).

Digitaliseringen är något som är ständigt pågående, varpå det inte finns någon exakt början eller slut. Det är således svårt att göra en fullständig definition av konceptet då det är något som hela tiden utvecklas och därför bör beaktas med försiktighet och öppenhet (Hagberg, Sundström, &

Nicklas, 2016). Den teknologiska utvecklingen påverkar dagligen människors liv. Därav är det relevant att undersöka de effekter som digitaliseringen för med sig eftersom att företag investerar allt mer i innovativa lösningar som bidrar till att digitalisera deras verksamheter (Mammadli & Klivak, 2020). För företag som väljer att aktivt följa med i utvecklingen kan digitaliseringen i många fall leda till kostnadssparande och förbättrad produktion. Företag som däremot inte väljer att digitalisera sin verksamhet kan riskera att hamna i ett underläge jämfört med konkurrenter. (Muro et al., 2017).

2.1.1 Automatisering

Enligt nationalencyklopedin (u.å) definieras automatisering som “införandet av steg i en process som gör att processen mer eller mindre går av sig själv”. Syftet med automatiseringen

5

är dels att underlätta människors arbeten, men även att förbättra processer genom att öka kvalitén och effektiviteten på det utförda arbetet (Nationalencyklopedin, u.å).

Implementeringen av automatiserade processer anses även vara kostnadsbesparande och leder till en högre kvalité på grund av att det enklare ska gå att spåra data vilket underlättar vid beslutsfattanden. Automatisering av arbetsuppgifter syftar vanligtvis till analys av numerisk data, där uppgifter som anses vara mest lämpade att automatiseras är repetitiva uppgifter som sällan kräver förändringar och som till största del är undantagsfria (Kokina & Blanchette, 2019).

Automatiseringen av analoga processer inom redovisningsyrket anses fortsätta att utvecklas ytterligare i framtiden, och syftar till att minska de mänskliga felen (Tiberius & Hirth, 2019).

Det finns dock begränsningar och risker kopplade till automatisering där det finns dokumenterade fel på upp emot 30-50 procent. Det finns således en oro för att det inte tas tillräckligt med hänsyn för de potentiella riskerna som kan tillkomma och där styrmekanismer och interna kontroller anses vara bristfälliga (Kokina & Blanchette, 2019).

2.2 Redovisningsarbetet

Redovisningsarbetet som sker hos redovisningsbyråer innebär att bolag överför hela eller delar av sina redovisningsfunktioner till en tredje part, där redovisningsbyråns uppgifter omfattas av en bred variation med varierande komplexitetsgrad. Arbetet behandlar både interna transaktioner men även mer omfattande arbete där rådgivningsfrågor, finansiell planering och analysarbete har ett stort fokus (Maelah et al., 2010).Den produkt som redovisningskonsulten skapar syftar till arbetet som konsulten utför, och där konsulten bär ansvaret för detta arbete (Dumitrescu & Bobitan, 2019). Redovisningsarbetet innefattas av att identifiera och mäta företagens ekonomiska resultat och klassificera alla transaktioner inom företaget efter specifika standarder. Detta används sedan för att kunna utvärdera företagets ekonomiska effektivitet och lönsamhet i både nutid, dåtid och inför framtiden (Ghasemi et al., 2011; Choi & Meek, 2008).

Redovisningsarbetet har en central roll i samhällets ekonomi och genererar vital information som återfinns i ett företags finansiella rapporter, och den information som redovisningsarbetet ger bidrar även till att använda knappa resurser på ett tillfredsställande sätt (Choi & Meek, 2008). De större redovisningsbyråerna arbetar generellt mer med digitala lösningar, medan de mindre redovisningsbyråerna fortfarande har kvar många av de manuella processerna i sitt arbete (Davis, Hadley, & Davis, 2015).

Den redovisningsinformation som utvinns av redovisningsarbetet används främst av chefer inom bolag som vill öka sin vetskap och förståelse för bolaget i helhet. Detta kan underlätta framtida beslut om de anses besitta en hög kännedom om bolagets redovisningsinformation (Hall, 2010). Det anses även vara viktigt att redovisningsinformationen håller en hög kvalité eftersom den avgör hur företaget bäst ska styras på lång sikt. Detta beror på att högkvalitativ information är ämnad att gynna företaget och generera framgång, till skillnad från då redovisningsinformationen är bristfällig då det kan ha en negativ inverkan på olika aspekter, däribland kundernas upplevda nöjdhet av redovisningsarbetet (Wongsim & Gao, 2011). Av den anledningen är det viktigt för redovisningsbyråerna att hålla en hög kvalité på

6

redovisningsprodukten för att undvika de negativa effekter och potentiella kvalitéförsämringar som annars kan uppstå. En hög kvalité är även en betydande aspekt när det kommer till att förbättra redovisningskonsulternas prestation.

2.2.1 Kritiskt tänkande hos redovisningskonsulter

I sin rapport försöker sig Edvardsson (1989) på att förklara begreppet kritiskt tänkande. Han menar att det inte finns någon klar definition, men att kritiskt tänkande är en process som utövas av människor inom exempelvis en organisation eller i samhället, och att utgångspunkten ligger i människans synsätt och kunskap. För att tänkandet ska kunna anses vara kritiskt måste det möta vissa standarder gällande klarhet, relevans och rimlighet. Det kritiska tänkandet ses som en grundläggande kompetens i människans läsande och skrivande, och är därför av stor vikt när det kommer till förmågan att kunna föra tankegångar och utvärdera olika resonemang (Fisher, 2011). Förmågan att tänka kritiskt brukar ofta även förknippas med logiskt tänkande och en motvilja till att förvränga eller använda sig av felaktig information. Det innefattar också kunskapen att kunna analysera och fatta välgrundade beslut och lösningar, med en öppenhet för olika alternativ (Paul & Elder, 2020). Därav kan det anses som avgörande för redovisningskonsulter att besitta denna typ av kompetens, för att på så vis underlätta de resonemang som förs vid beslutsfattande. Således ökar möjligheten till att fatta välgrundade beslut, med beaktning i att informationen ska vara korrekt och sanningsenlig.

2.3 Digitaliseringens effekter på redovisningsarbetet

När datorerna uppfanns under 1980-talet uppstod ett skifte och redovisningen kunde då hanteras på ett mer effektivt sätt. Sedan dess har den teknologiska utvecklingen fortsatt och möjliggjort för bland annat lagring via molntjänster och möten via internet, och många av de förut dagliga uppgifterna har blivit digitaliserade. Det är väsentligt för redovisningsbyråer att besluta om hur de bäst bör anpassa sig efter denna utveckling för att kunna vara konkurrenskraftiga (Bygren, 2016). Anpassningen till digitaliseringen bedöms vara en lång och kostsam process för den interna utvecklingen. Det anses främst vara gynnsamt för större redovisningsbyråer som redan har eller har påbörjat att anpassa sin verksamhet till digitaliseringen utifrån effektivitetsaspekter (Gulin, Hladika, & Valenta, 2019). Därav kan antagandet göras att digitaliseringen av arbetsuppgifter inte alltid är gynnsam för alla redovisningsbyråer, då det kan bero på byråns storlek och även till vilken grad de är digitaliserade till att börja med. Omställningen blir således större för redovisningsbyråer som främst arbetar med manuella lösningar, jämfört med byråer som redan nyttjar digitala verktyg i sin dagliga verksamhet.

Digitaliseringen inom redovisningsarbetet tenderar att skapa svårigheter vid beslutsfattning av identifierad data. Eftersom digitaliseringen skapar nya möjligheter att inhämta information på, som till exempel från sociala medier-plattformar, innebär det att en stor del av informationen består av icke-strukturerad data. Trots att implementeringen av ny teknik leder till mer flexibel tillhandahållning av information, så kan den större mängden information leda till allt för många olika möjligheter. Detta tenderar i sin tur att skapa större osäkerhet vid beslutsfattande till skillnad från när endast strukturerade uppgifter användes (Knudsen, 2020). Krafft och Kempe (2016) betonar att många företag har haft svårigheter när det kommer till att bearbeta den stora

7

mängd data som de erhåller, men att en utveckling inom detta område har skett och att icke- strukturerad data nu kan behandlas i en större utsträckning än tidigare. När denna icke- strukturerade data behandlas mer frekvent skapar det fler olika möjligheter vid beslutsfattande för redovisningskonsulter. Detta innebär att produkten som redovisningskonsulten skapar kan få sämre kvalité när beslutsfattandet blir en mer omfattande process till följd av digitaliseringens möjlighet att behandla icke-strukturerad data i en allt större utsträckning.

Redovisningskonsulten har ansvar över sitt eget arbete och är därmed skyldig att upprätthålla hög kvalité på den produkt som de skapar (Dumitrescu & Bobitan, 2019). Hribar, Kravet och Wilson (2013) menar att om den produkt som redovisningskonsulter framställer är av lägre kvalité tenderar det att delvis leda till att revisionskostnaderna blir högre. Detta antagande görs med stöd av att dåliga interna kontroller tenderar att sänka kvalitén på redovisningen. Revisorer kan således ta ut en högre avgift gentemot företag med lägre redovisningskvalité eftersom det kan krävas ökade revisionsinsatser för att till viss del kunna öka kvalitén på redovisningen.

Därför bör redovisningskonsulter vara insatta i den förändring som sker i världen i stort, då den pågående digitaliseringen gör att allt fler manuella processer inom redovisningsarbetet övergår till att utföras digitalt (Tiberius & Hirth, 2019). Detta torde innebära att fler interna kontroller krävs för att kunna säkerställa att en hög kvalité på redovisningsunderlaget upprätthålls till följd av mer digitaliserade arbetsprocesser.

2.3.1 Box-ticking

Digitaliseringen har medfört en ökad press hos företagen när det gäller effektivitet och snabbhet, och detta kan ha skadliga effekter på kvalitén av de arbetsprocesser som utförs. Hos redovisningsbyråer innebär detta att det uppstår en tidspress på att bearbeta arbetsuppgifterna i tid, och att detta sker på bekostnad av tid som annars kunde ägnats åt kunder eller till att utvärdera och ge feedback på utfört arbete (Leemrijse, 2018). Box-ticking är ett fenomen som har uppstått till följd av den teknologiska utvecklingen och som innebär ett enklare alternativ när det handlar om att bearbeta data. Denna metod används således för att inte grundligt behöva utföra ett arbete och analysera varje enskild transaktion. Risken med detta är att företag inte tar hänsyn till alla de omständigheter och erfarenheter som finns att beakta (Mulgrew et al., 2014).

När företag använder sig av box-ticking så tenderar det att minska det kritiska tänkandet hos redovisningskonsulter. Detta med argumentet att tillhandahållande och granskning av data anses vara en tidskrävande och kostsam process, varpå det kritiska tänkandet blir lidande (Westermann et al., 2019). Det minskade kritiska tänkandet som uppstår till följd av box-ticking kan leda till att redovisningskonsulterna får svårigheter att föra tankegångar och att utvärdera olika resonemang. Det kan även minska konsulternas förmåga att tänka logiskt och att uteslutande använda sig av korrekt information. Att bocka av arbetsuppgifter, vilket görs vid box-ticking, kan även medföra att arbete utförs utan att det egentligen föreligger någon förståelse för varför arbetsuppgiften utförs. Det är sannolikt att interna processer med tiden övergår till att bli box-ticking-liknande uppgifter. Det är då rekommenderat att strukturera om dessa processer för att säkerställa att redovisningskonsulterna behåller medvetenheten kring det arbete som utförs (Leemrijse, 2018).

8

2.4 Sammanfattning och analysmodell

Figur 1: Teoretisk analysmodell

Den teoretiska referensramen har sammanfattats i en analysmodell som illustrerar hur de olika delarna samverkar med varandra. Med digitalisering menas en ökad användning av digital teknologi vilket innebär ett skifte från det tidigare analoga arbetssättet. Digitaliseringen handlar även om att konstruera innovativa lösningar för att kunna anpassa arbetsprocesserna till den aktuella utvecklingen. Detta påverkar redovisningsyrket genom att redovisningskonsulter använder sig av allt mer digitala arbetsprocesser i sitt dagliga arbete. Digitaliseringen inom redovisningsarbetet innefattas bland annat av att information lagras online och att digitala system används för att bearbeta redovisad data på ett mer effektivt sätt. Den digitala utvecklingen möjliggör också tillgång till en mer omfattande mängd data än tidigare vilket kan resultera i svårigheter och större osäkerhet vid beslutsfattande.

Tidigare forskning belyser sambandet mellan de mer digitaliserade processerna, bland annat i form av box-ticking som tenderar att försämra redovisningsproduktens kvalité på grund av att det skadar det kritiska tänkandet hos redovisningskonsulter. Detta kan således uppstå som ett resultat av digitaliseringen, och den försämrade kvalitén kan också bero på bristfälliga interna kontroller av den produkt som redovisningskonsulter skapar. Detta leder fram till studiens syfte som är att undersöka och analysera om detta leder till en försämring av kvalitén på den redovisningsprodukt som konsulterna skapar. Denna modell ligger även till grund för kommande del av arbetet och kommer vara till hjälp när det handlar om att besvara forskningsfrågan.

9

3. METOD

I detta kapitel beskrivs de metoder som har legat till grund för att uppnå syftet med studien, det urval som har skett och även val av kvalitativ insamlingsmetod. Vidare presenteras analysmetoden som sedan följs av trovärdighetsmått, och till sist belyses de nackdelar som kan uppstå till följd av vald metod.

3.1 Forskningsansats

Deduktiv ansats syftar till att testa en hypotes och förutsätter en hög grad av struktur vid insamlandet av data, och en större vikt läggs vid antalet undersökningspersoner. Detta skiljer sig från induktiv ansats som handlar om att undersöka ett visst område, och denna tillämpas vanligtvis vid kvalitativa undersökningar. En induktiv ansats kan skapa en större förståelse än vid deduktiv ansats, eftersom det handlar om att tolka och skapa förklaringar från den data som har samlats in. I denna studie har en induktiv ansats använts för att skapa förståelse för relationen mellan digitaliseringen och redovisningsarbetet. Detta för att senare kunna ge en förklaring utifrån den insamlade datan, gällande huruvida kvalitén har förändrats på den produkt som redovisningskonsulten skapar (David & Sutton, 2016). Den kvalitativa metoden som legat till grund för datainsamlingen har medfört att den främsta andelen av insamlad data har skett genom intervjuer, och den induktiva ansatsen innebär att dessa intervjuer tillåtit öppna svar och att förkunskap inom ämnet bortsetts ifrån (Fejes & Thornberg, 2015). Utöver intervjuerna har även sekundärdata använts i studien för att få en inblick i hur redovisningsbyråerna framställer sig själva utåt gällande hur digitala de är.

Detta går att koppla samman med hermeneutiken vilket är en forskningsmetod som grundar sig i att skapa förståelse och göra korrekta tolkningar. Hermeneutikens tolkningslära är användbar i denna studie för att tolka de intervjuade konsulternas upplevelser och skapa förståelse för hur dessa bildar en helhet inom redovisningsyrket. Detta resulterar i en djupare förståelse för det ämne som forskningsfrågan behandlar (Fejes & Thornberg, 2015).

3.2 Undersökningsmetod

Forskningen har huvudsakligen genomförts med hjälp av en kvalitativ studie bestående av intervjuer med konsulter som varit verksamma inom redovisningsbranschen i minst 15 år. Detta säkerställer att respondenten besitter kunskap och erfarenhet inom området och därför kan ge välgrundade svar utefter sina upplevelser av hur digitaliseringen påverkat yrket. De frågor som ställdes under intervjuerna återfinns i bilaga 1. Svaren från dessa intervjuer ligger till grund för vår undersökning av forskningsfrågan och var därför ett betydelsefullt hjälpmedel under arbetets gång. Syftet med den kvalitativa studien var att undersöka de upplevda effekterna beträffande digitaliseringen av redovisningsarbetet hos respondenterna, med fokus på att undersöka de kvalitéförsämringar som kan uppstå. Den sekundärdata som har använts i studien har samlats in genom att undersöka redovisningsbyråernas hemsidor. Syftet med detta var att

10

genom befintlig data ta reda på hur pass digitaliserade de beskriver sig vara och vilka digitala lösningar de kan erbjuda sina kunder.

3.2.1 Val av respondenter

Respondent 1 jobbar på en medelstor lokal redovisningsbyrå i Skellefteå och har cirka 30 års erfarenhet inom yrket. Respondenten arbetar som redovisningskonsult och är även kontorschef för byrån.

Respondent 2 jobbar på en medelstor redovisningsbyrå i Skellefteå, som även finns belägen på andra orter i Sverige. Respondenten har cirka 25 års erfarenhet inom yrket och arbetar idag som auktoriserad revisor. De primära arbetsuppgifterna är revision och ledningsfrågor.

Respondent 3 jobbar på en medelstor redovisningsbyrå i Skellefteå, som även finns belägen på andra orter i norra Sverige. Respondenten har 19 års erfarenhet av redovisningsarbetet och de primära arbetsuppgifterna är bokslut och konsultationer, och hen är även redovisningsansvarig på byrån.

Respondent 4 jobbar på en stor redovisningsbyrå i Skellefteå som även är en global byrå.

Respondenten har jobbat 15 år inom branschen och är auktoriserad revisor och kontorschef för kontoret i Skellefteå.

3.3 Urval

Det segment som denna kvalitativa studie fokuserat på är konsulter som är verksamma på redovisningsbyråer med minst 15 års erfarenhet för att erhålla ett representativt urval av populationen. Detta innebär att de svar som mottagits från de utvalda konsulterna anses kunna representera helheten (Dovelius, 2000). Kriteriet som skulle vara uppfyllt avseende ett visst antal års erfarenhet säkerställer att de har upplevt förändringar i yrket till följd av den teknologiska utvecklingen, och på så sätt kan redogöra för vilka eventuella kvalitéförsämringar de anser har uppstått. Endast ett fåtal konsulter deltog i studien vilket möjliggjorde en mer djupgående studering av dessa intervjuer (Bryman & Bell, 2017).

Givet det faktum att respondenterna i denna studie blev utvalda baserat på kriteriet om en viss erfarenhet inom branschen, var detta en icke slumpmässig studie. Respondenterna har på ett målinriktat sätt blivit utvalda för att de anses kunna bidra med relevant information som hjälper till att uppfylla syftet med arbetet (Bryman & Bell, 2017). Dessa konsulter kontaktades via mail, och totalt kontaktades 6 stycken konsulter på olika byråer, varav 4 stycken var

intresserade av att delta i intervjun.

3.4 Datainsamling genom kvalitativ metod

Insamling av data med kvalitativ metod kan göras genom intervjuer, vilket är ett användbart hjälpmedel för att kunna ta del av någon annans verklighet. Väl genomförda intervjuer kan således resultera i en betydande mängd användbar data (Qu & Dumay, 2011). Vid val av respondenter användes redovisningsbyråernas hemsidor för att på så sätt kunna kontakta dem

11

via de mailadresser som fanns angivna. Mailen skickades ut den 21 april och i dessa fanns en beskrivning av studiens syfte och en förfrågan om deltagande i intervju. Den låga svarsresponsen på mailen ledde till att redovisningskonsulterna ringdes upp några dagar senare för bekräftelse om de ville ställa upp i intervjun. På grund av de rådande omständigheterna med utbrottet av COVID-19 var fysiska intervjuer svåra att genomföra, därför erbjöds de konsulter som var intresserade av att delta i studien att intervjun i första hand skulle genomföras via telefon.

Respondenterna som deltog i studien har innan intervjun blivit informerade om hur denna har planerats att genomföras, och även om graden av anonymitet då personliga uppgifter och arbetsplats inte framgår i studien. Detta för att ge studiens innehåll en ökad objektivitet och trovärdighet. Om resultaten av den empiriska undersökningen kan understrykas med en hög grad av trovärdighet blir det desto enklare att övertyga berörda parter om resultatens äkthet (Swaena, Carmichael, & Doe, 2011). Vid varje intervju med de enskilda respondenterna låg utgångspunkten i de intervjufrågorna som finns angivna i Bilaga 1. Intervjuerna som genomfördes anses ha varit av semistrukturerad karaktär vilket är ett mellanting mellan strukturerad och ostrukturerad intervju. Detta eftersom frågorna var konstruerade på förhand och att respondenterna kunde svara relativt fritt utan några specifika riktlinjer (Qu & Dumay, 2011). Vid intervjuns början förklarades syftet med studien och respondenterna informerades även om att ljudet spelades in, men att de fortfarande skulle behålla sin anonymitet.

Intervjufrågorna ställdes sedan i samma ordning till de olika respondenterna och kompletterades med nödvändiga följdfrågor.

3.4.1 Litteratursökning

Den litteratursökning som genomförts har skett via LTU:s databaser. Främst genom Business Source Premier och Emerald Journals, men även Google Scholar har varit ett betydelsefullt hjälpmedel. Majoriteten av den insamlade datan är akademiska journaler, men även avhandlingar har legat till grund för studien. De sökord som användes på de olika databaserna var: accounting, digitization, accounting processes, box-ticking, accounting quality. Detta gav studien tillgång till litteratur som har bidragit till en djupare förståelse och god insikt i tidigare forskning inom ämnet. För att hitta liknande relevanta artiklar studerades referenslistor för att hitta framstående artiklar kopplade till studiens ämne.

3.4.2 Sekundärdata-insamling

Sekundärdata syftar till användning av redan befintlig data som sedan undersöks och analyseras, vilket innebär att en sekundärdataanalys genomförs. Sekundärdata utgår ifrån befintlig data men kan frambringa nya tolkningar som kan utöka eller skilja sig från tidigare resultat (David & Sutton, 2016). En sekundärdataanalys har genomförts där en granskning har gjorts av redovisningsbyråernas hemsidor för att se hur de beskriver tjänsterna som byrån tillhandahåller sina kunder. Fokuseringen har legat i att undersöka till vilken grad de beskrivs använda sig av digitala processer i sitt arbete och om de erbjuder kunderna digitaliserade tjänster direkt via hemsidan.

12

3.5 Analysmetod

Under intervjuernas gång spelades ljudet av vad respondenterna svarade på frågorna in för att vid senare tillfälle ha möjligheten att gå tillbaka till vad som sades under intervjun. Sedan gjordes en transkribering genom att datan noggrant blev bearbetad vid upprepade tillfällen för att säkerställa att ingen viktig information gick förlorad eller blev tolkad på ett felaktigt sätt (Bryman & Bell, 2017). Vid bearbetningen av intervjumaterialet har en sökning gjort efter gemensamma och återkommande teman i form av likheter och olikheter mellan respondenternas svar på intervjufrågorna (Dovelius, 2000).

För att bearbeta den insamlade datan användes kodning som är en central del i kvalitativa undersökningar och som syftar till att särskilja och sammanställa gemensamma nämnare. Detta syftar till att identifiera teman, nyckelord eller uttryck och därmed riktas fokus på det som är mest väsentligt för studien. Studier kan således undersökas utifrån vad som inträffade och när dessa typer av händelser inträffade med hjälp av olika kodsystem. Kodning underlättar arbetet genom att belysa de centrala delarna, och därmed kan likheter och olikheter enklare identifieras och utvärderas (David & Sutton, 2016). I denna studie användes kodning för att underlätta sammanställningen av insamlad data från intervjuerna, där uppgifterna enklare kunde förklaras och jämföras utifrån nyckelord. Därefter genomfördes en tematisering, vilket innebär att en viss ordning skapades bland de koder som ställts upp och att dessa kategoriserades för att skapa struktur (Hjerm, Lindgren, & Nilsson, 2013).

3.6 Metodkritik

Valet av kvalitativ metod kan medföra en lägre grad av transparens eftersom det är svårare att fastställa tillvägagångssättet och resultatet när intervjuer används vid empiriinsamling. Detta medför att forskare kan beskyllas utifrån argumentet att de har möjligheten att förvränga resultatet från intervjuerna i syfte att få ett mer fördelaktigt resultat i sin studie (David & Sutton, 2016). Borman, LeCompte och Goetz (1986) belyser också denna problematik och menar på att all kvalitativ insamlad data analyseras genom forskarens perspektiv och antyder därmed att denne omedvetet påverkas av sina personliga känslor vid bearbetningen av kvalitativ data.

Andra risker som kan uppstå är när intervjuer utförs via telefon eftersom det då är svårare att skapa en förtrolig kontakt med varandra än om intervjun hade utförts fysiskt. Detta på grund av att det via telefon föreligger en större anonymitet, vilket kan leda till att svaren på frågorna inte blir lika utförliga (Dovelius, 2000).

3.6.1 Reliabilitet

Reliabilitet syftar till att ge svar på om måttet är konsistent, vilket innebär att testet ska kunna mätas vid en senare tidpunkt och svaren från respondenterna som deltog ska överensstämma med de från tidigare resultat. Reliabilitet styrker vikten av att ha ett mått som är korrekt eftersom det ger möjligheten att på ett objektivt sätt kunna identifiera skillnader mellan olika typer av undersökningar (David & Sutton, 2016). Eftersom de intervjuer som har genomförts endast har utförts en gång med samtliga respondenter anses reliabiliteten vara relativt låg. För att åstadkomma en högre reliabilitet förutsätter det att intervjuerna hade genomförts fler gånger

13

vid olika tidpunkter. Detta för att sedan kunna analysera om resultaten skiljer sig åt eller om de är samma som vid tidigare intervjuer. Om resultaten är detsamma så uppnås en högre reliabilitet. Undersökningen kan även förbättras och få en ökad reliabilitet genom att omsorgsfullt framställa frågorna som ställs till respondenterna. Vid intervjuer ställs det därför krav på skicklighet, och detta är av särskild vikt om det är fler än en person som ska intervjuas (David & Sutton, 2016). Intervjuerna som har genomförts i denna studie kan generera en viss ökad reliabilitet utifrån graden av precision och noggrannhet vid utformandet av frågorna och hur dessa behandlades vid intervjun.

3.6.2 Validitet

Validitet handlar om i vilken omfattning valet av mätinstrument mäter och beskriver vad det avser att mäta (David & Sutton, 2016). I denna studie har den primära metoden bestått av en kvalitativ undersökning i form av intervjuer med personer verksamma inom redovisningsyrket.

Intervjuerna skulle bidra med verklighetsbaserad information till studiens syfte som är att undersöka och analysera om en ökad digitalisering av redovisningsarbetet försämrar kvalitén av den produkt som redovisningskonsulter skapar. Enligt David och Sutton (2016) anses validitet vara mer komplext än reliabilitet eftersom det finns flera underliggande faktorer att ta hänsyn till, däribland två generella termer som är extern validitet och intern validitet.

Extern validitet är till vilken utsträckning resultaten kan generaliseras på andra miljöer och till mer omfattande populationer, medan intern validitet syftar till överensstämmelse med dem som studeras och att det inte ska finnas andra faktorer som har inverkan på variationen.

Genomförandet av intervjuer kan göra att den interna validiteten förstärks eftersom det vanligtvis blir mer uttömmande svar och därmed enklare att få svar på det som efterfrågas.

Detta stärks ytterligare om de som utför intervjun är väl förberedda och införstådda i ämnet så att tolkningarna av svaren inte omvandlas. Eftersom denna studie undersöks med hjälp av kvalitativ metod med 4 intervjuer kan den externa validiteten försämras. Detta eftersom det behöver vara ett omfattande antal respondenter i studien för att kunna göra det tillämpbart på andra miljöer och populationer (David & Sutton, 2016).

14

4. EMPIRI

I detta kapitel sammanställs den insamlande empirin från intervjuerna med de olika respondenterna, och även den sekundärdata som har erhållits via byråernas egna hemsidor.

4.1 Digitaliserat redovisningsarbete

Respondent 1 beskriver sig uppleva en stor skillnad på arbetsuppgifterna jämfört med när hen började att arbeta med redovisning, och förklarar att detta främst beror på utvecklingen av de programvaror som byrån använder sig av. På hemsidan beskriver byrån att de inte bara använder sig av ett program utan att de använder sig av olika programvaror i sitt arbete. Detta beskrivs bero på bolags olikheter och att de tar fram den metod som är bäst lämpad för den individuella kunden utefter de behov och önskemål som föreligger. Detta har gjort att arbetssätten har utvecklats och respondent 1 menar att de flesta arbetsuppgifterna har påverkats av digitaliseringens utveckling. Däremot berättar respondent 2 att majoriteten av deras kunder fortfarande arbetar på ett relativt traditionellt sätt trots att programmen har utvecklats en hel del, vilket gör att byråns arbetssätt inte har förändrats så mycket till följd av digitaliseringen.

Respondent 2 menar dock på att det idag finns många olika tillvägagångssätt för att göra samma arbetsuppgift, jämfört med förut när uppgifterna utfördes på ett och samma sätt.

“Även om programmen utvecklas så händer det inte så mycket i arbetssättet...det är en ganska liten del av kunderna som kör mer digitalt” - Respondent 2

Respondent 3 förklarar att bokslutsarbetet till viss del redan var digitalt när hen började att arbeta med detta, men att det främst har förändrats på så sätt att det är mindre pappersbaserad information från kunder. Idag sker lagringen av detta digitalt och inte längre i pärmar som det gjordes förut. Även respondent 4 beskriver att deras redovisningsavdelning i stort sett är helt digital idag, vilket framgår på byråns hemsida som till stor del präglas av digitaliseringen. Byrån förklarar där att de har lång erfarenhet och djupa kunskaper när det kommer till att använda sig av och erbjuda digitala lösningar till kunder. Respondent 4 förklarar att övergången till att arbeta papperslöst har varit på gång ända sedan hen började inom yrket, men att det har tagit väldigt lång tid för branschen att göra denna anpassning.

“Det har ju varit på gång väldigt länge...men även då så pratade man om det papperslösa samhället och att våra tjänster skulle digitaliseras, sen har det ju tagit väldigt lång

tid…” - Respondent 4

Respondent 1 beskriver vidare att det finns arbetsuppgifter som inte bör digitaliseras trots att det rent tekniskt skulle vara möjligt. Respondent 1 menar på att de till viss del använder sig av digitala mötes-plattformar, särskilt nu under rådande omständigheter, och beskriver att det är något som fungerar bra men att personliga möten inte är något som bör digitaliseras i sin helhet.

Även de resterande respondenterna anser att i stort sett allt skulle kunna digitaliseras, men respondent 2 säger också att främst den personliga kontakten är något som inte bör digitaliseras.

15

Detta för att kunna särskilja sig på marknaden vilket hen anser är en avgörande framgångsfaktor, och belyser vikten av att ha en god kommunikation med sina kunder.

“Personliga möten är alltid viktiga och kan inte uteslutas helt tycker jag” - Respondent 1

Respondent 3 menar främst på att rapportering är något som inte bör automatiseras, utan att det är viktigt att ha insikt i arbetet som utförs för att kunna upptäcka de felaktigheter som kan uppstå.

“Rapportering tycker jag inte bara ska vara via automatik, där tycker jag absolut att man måste ha en insyn...i avstämning och rapportering, där tycker jag nog ändå att en person

måste se över” - Respondent 3

Vidare berättar både respondent 2 och respondent 4 om att de inte upplever att den digitala utvecklingen har gjort att det har tillkommit några nya arbetsuppgifter, utan snarare att det är sättet som uppgifterna utförs på som har förändrats. Respondent 4 menar att de tjänster som tidigare var manuella idag har ersatts av digitala lösningar, och att inga bokslut längre lagras i pappersform utan att allt lagras digitalt. Respondent 2 menar att det ställer nya krav på konsulterna att kunna hantera de nya tekniska plattformarna.

4.2 Digitalisering utifrån kunden

Respondent 1 berättar att deras kunder har möjlighet att digitalt kunna sköta vissa delar av redovisningen själv, och förklarar att kunderna då får en större medvetenhet om sitt företags välbefinnande. Dock upplever respondent 1 att tillämpningen av denna digitala lösning kan leda till att byråns arbete skiftar fokus när det till viss del har börjat innebära att de får agera programsupport till vissa kunder. Dessa problem försöker byrån att åtgärda med hjälp av programtillverkarens supportverktyg. Även respondent 3 berättar liknande om att arbetet i större utsträckning än tidigare handlar om att utveckla och lägga upp tjänster som passar varje kund, och att sedan se till att detta fungerar vilket gör att rollen som IT-support blir allt mer framträdande.

“Programsupport tycker jag kan vara problematiskt, det är inte vår huvudsyssla eller det vi är bäst på…vi försöker lösa det med programtillverkarens riktiga support” - Respondent 1

Respondent 2 förklarar att det tänkta syftet med digitaliseringen är att det ska effektivisera arbetet. I praktiken är det dock inte helt säkert att effektiviseringen verkligen leder till en förbättring för kunden, eftersom kostnaderna för detta kan överstiga nyttan. På byråns hemsida klarlägger de vilka tjänster de erbjuder sina kunder, men det saknas information om hur stor del av dessa som anses vara digitaliserade. De nämner dock kortfattat att de arbetar med effektiva och moderna lösningar för att på så vis kunna erbjuda kunderna en hög kvalité på det utförda arbetet. Respondent 2 menar att anledningen till att vissa arbetsuppgifter inte digitaliserats delvis beror på kundens villighet till att jobba mer digitalt. Den yngre generationen kan generellt vara mer öppen för digitala lösningar jämfört med vad den äldre generationen tenderar att vara

16

om de har varit verksamma i branschen länge och därför är vana vid ett visst arbetssätt.

Respondent 2 menar att det är det som är den stora skillnaden, och som kan bromsa utvecklingen lite grann.

“...det är ofta kunden som styr hur dom vill jobba…det blir en långsam förändring eftersom kunden måste se att man har fördelar av att jobba digitalt…” - Respondent 2

Respondent 2 tror att detta bland annat kan bero på graden av mognad hos kunderna inför att bli digitala, då vissa fortfarande föredrar att använda sig av pärmar och inte har möjlighet att scanna in dokument. Även respondent 4 förklarar att vissa kunder kan vara mindre öppna för förändring och att implementeringen av digitala lösningar till stor del handlar om hur mottagliga kunderna är till att konvertera till dessa digitala tjänster. Däremot upplever respondent 4 att utvecklingen under de senaste åren har snabbats på.

“Vissa kunder kan ju vara mindre mottagliga när man har gjort på ett sätt hela livet...ibland kan det finnas ett visst motstånd att digitalisera de tjänsterna hos kunderna, men det kanske

är en liten generationsfråga också…” - Respondent 4

4.3 Problematik till följd av digitalisering

Respondent 4 belyser det faktum att fastän standardiserade funktioner underlättar och gör redovisningsarbetet snabbare så ställer det ett högre kunskapskrav på redovisningskonsulten.

Det blir således en utmaning att inte förlita sig alltför mycket på systemet, utan att konsulten måste vara välutbildad och ha en förståelse för arbetet den utför. Respondent 3 belyser samma problematik men skiljer på digitalisering och automatisering, där hen anser att de mer automatiserade processerna har sina nackdelar i form av att man inte längre har full kontroll över det som sker. Detta kan bland annat bero på fel inställningar i programmen. Respondent 3 menar således att automatiseringsprocessen som uppstått till följd av digitaliseringen skapar nya arbetsuppgifter i form av en kontrollfunktion som säkerställer att datan är korrekt.

“...man kan hellre se nackdelar med om det skulle bli för automatiserat, att man tappar kontrollen och att det händer saker bara mer automatiskt.” - Respondent 3

Respondent 2 beskriver den problematik som kan uppstå när det kommer till hanteringen av papper i original. Detta eftersom alla redovisningsbyråer är skyldig att följa bokföringslagen, vilket kan brista när allt fler dokument lagras digitalt och ett original inte alltid finns att tillgå.

Det kan även uppstå juridiska brister vid underskrifter av avtal där signeringen inte alltid sker på ett giltigt sätt. Även respondent 4 beskriver sig främst uppleva problem kring hanteringen av digitala signaturer då de flesta årsredovisningar fortfarande skrivs under fysiskt av både styrelse och revisor. Att fullt ut lyckas göra denna process digital har varit och är fortfarande en utmaning.

“...det är ju också ett problem, att man tappar lite respekten för ett original och för vad ett giltigt avtal är...“ - Respondent 2

17

Samtliga av respondenterna förklarar att de inte har upplevt några direkta kvalitéförsämringar till följd av digitaliseringen, men några beskriver dock att de är medvetna om de problem som eventuellt kan uppstå. Respondent 3 hävdar att det finns vissa risker eftersom det är nya aspekter som behöver beaktas, såsom hur lagring och arkivering av data ska ske. Respondent 3 menar att det behöver finnas pålitliga program där datan kan lagras över en längre tid. Respondent 1 förklarar att kvalitébrister kan uppstå till följd av digitaliseringen och att det är något som bör tas större hänsyn till. Respondent 2 instämmer och förklarar vidare att förut skulle varje enskilt underlag signeras, men idag kan detta underlag vara en lista på skärmen som bara behöver bockas i och då kan en del av kvalitén gå förlorad i praktiken.

“Förut om du skulle göra helt rätt så skulle företagen signera varje underlag, men idag ser du en lista på skärmen som man bara “klick” och godkänner. Där tappar du lite kvalitét i

praktiken…” -Respondent 2

Av den anledningen anser respondent 2 att det behövs andra kontroller som är smartare och på så vis kan hitta avvikelser i systemen.

4.4 Redovisningsbyråernas implementering och hantering av digitala arbetssätt

Alla respondenter förklarar att de har löpande interna utbildningar för de anställda när nya arbetssätt eller system ska tillämpas. Respondent 1 beskriver att de är noga med att tillhandahålla byråns anställda med uppdaterad information om nyheter gällande den digitala utvecklingen som sker inom yrket, och när nya digitaliserade system ska tillämpas har byrån fortlöpande utbildningar för de anställda. Vidare förklarar respondent 3 att informationsflödet inom redovisningsarbetet har blivit allt snabbare och att det gäller att inte ligga efter i dagens läge. Arbetssättet har förändrats genom att kunder och arbetsuppgifter behandlas vecko- eller dagsvis istället för månadsvis som var vanligare förut.

“Allt går ju så fort idag, man kan få fram informationen så snabbt och det ställs högre krav att vi ska vara mer up to date med siffrorna” - Respondent 3

För att följa med i denna förändring berättar respondent 3 att byrån har löpande interna utbildningar, bland annat genom månadsvisa erfarenhetsutbyten vid möten där viktiga nyheter inom programmen och liknande tas upp. Även respondent 4 beskriver att de lägger stor vikt på interna utbildningarna när nya system eller verktyg ska tillämpas på kontoret. Samt att de har en utbildningsstege för nyanställda som pågår under ett antal år där det ingår att lära sig de verktyg som byrån använder sig av.

“Utmaningen är att den som ska upprätta bokslutet har tillräcklig kunskap och inte bara litar på systemet…det gäller att i grunden veta vad man gör…“ - Respondent 4

18

4.5 Redovisningskonsulternas syn på digitaliseringen

Respondent 1 tror att redovisningsyrket kontinuerligt kommer att fortsätta utvecklas digitalt och ser positivt på detta, men betonar även att det är vitalt att ha tillräcklig säkerhet för att kunna skydda sig från de risker som kan uppstå i framtiden på grund av digitaliseringen. Även respondent 2 ser positivt på digitaliseringens utveckling och menar att de system som tillämpas kan komma att bli smartare och därför kunna hantera mer avancerade arbetsuppgifter än idag då det främst är simpla och repetitiva uppgifter som är digitaliserade. Vidare anser respondent 2 att tillämpningen av de digitaliserade arbetsuppgifterna skulle kunna ske mer effektivt om hela processen i framtiden var digital. Idag är det vissa delar av processen som fortfarande är manuella och där går mycket arbete åt till att scanna in papper för att i resterande del av processen kunna arbeta digitalt. Respondent 2 menar också att ett digitalt arbetssätt skulle innebära att allt underlag hanteras likadant vilket skapar en standard, och detta skulle teoretiskt sett kunna öka kvalitén jämfört med om en person skulle sitta och bedöma allt underlag manuellt.

“...på sikt kan arbetet förändras lite grann och bli mer analytiskt i bokföringen, för att hitta avvikelser hellre än att sitta och granska varje papper” - Respondent 2

Respondent 3 ser främst på de möjligheter som kan tillkomma när arbetet digitaliseras och rollen som redovisningskonsult utvecklas, och menar att arbetet i större utsträckning kommer handla om att utveckla och lägga upp tjänster som passar varje kund. Detta visar sig även på byråns hemsida där de förklarar att de använder sig av ett modernt affärsstöd och att de fokuserar på de förändringar och framtidsutvecklingar som sker, för att på så sätt kunna erbjuda sina kunder bästa möjliga service. Respondent 4 instämmer och förklarar att hen anser att det troligtvis kommer bli mer och mer automatiserat. De enklare och standardiserade bokföringstjänsterna kan komma att automatiseras fullt ut vilket skulle innebära att redovisningskonsultens roll förändras då de enkla arbetsuppgifterna försvinner. Respondent 4 förklarar att konsulterna då skulle få mer tid till att hjälpa kunder med större frågor som senare kan generera i ett mervärde hos kunden.

“Man får mer tid att hjälpa kunder med andra frågor som kanske ger kunden ett mervärde.

De betalar kanske hellre för ett par timmar konsulttid där de får hjälp att utveckla verksamheten än att sitta och kontera fakturor…” - Respondent 4

Respondent 4 anser att detta är en bra förändring och menar att människor vill ha ett utvecklande arbete med stimulerande arbetsuppgifter hellre än att ägna sig åt repetitiva uppgifter.

19

5. ANALYS OCH TOLKNING

I detta kapitel görs en analys av den insamlade empirin där resonemang förs beträffande de likheter och skillnader som går att koppla till den insamlade teorin, för att sedan kunna göra tolkningar av resultaten.

5.1 Digitaliseringen av redovisningskonsulternas arbetsuppgifter

I tidigare forskning belyser Valsamidis et al. (2019) att företag omvandlas till att vara mer digitaliserade och att utvecklingen har medfört nya metoder vid förvärvandet av information.

Detta anses vara centralt när det kommer till driftfrågor och för att bibehålla kontroll över företagens aktiviteter. Studiens resultat är i linje med detta och visar på att arbetet främst har förändrats på så sätt att det är mindre pappersbaserad information från kunder och att dokument inte längre förvaras i pärmar som det gjordes förut. Studien förtydligar att de tjänster som tidigare var manuella idag har ersatts av digitala lösningar, och att inga dokument längre lagras i pappersform utan att allt lagras digitalt. Digitaliseringen har således förändrat sätten som företag använder sig av för att samla in och bearbeta information då flera olika tillvägagångssätt är möjliga (Valenduc & Vendramin, 2017).

Studiens resultat visar även tendenser på att en del av redovisningskonsulternas kunder fortfarande delvis arbetar på ett traditionellt sätt, trots att digitaliseringen har utvecklats och det finns många fler tillvägagångssätt att göra uppgifter på än tidigare. Resultatet av studien indikerar att detta kan vara en generationsfråga, då de kunder som varit verksamma länge inom branschen inte upplevs ha en lika stor vilja till att förändra sitt arbetssätt och att använda sig av mer digitaliserade lösningar, jämfört med den yngre generationen som är relativt nya inom branschen och inte har lika inarbetade arbetssätt. Det kan delvis vara detta som hindrar redovisningsarbetet från att digitaliseras fullt ut, då det krävs en större mottaglighet hos kunderna för att detta ska ske. Det kan således vara en stor omställning för redovisningsbyråer att bli mer digitaliserade och kan ses som en av de större förändringarna som redovisningsbyråer gör för att anpassa sig till rådande utveckling.

I studiens resultat finns det vissa indikationer som visar på att digitaliseringen inte alltid tenderar att effektivisera arbetet. Resultaten visar att det i praktiken inte är helt säkert att digitaliseringen leder till förbättringar för kunden, utan att kostnaderna för detta kan överstiga nyttan. Detta skiljer sig från vad Muro et al. (2017) påstår i sin forskning som tyder på att de som aktivt väljer att följa med i utvecklingen genom digitaliseringen i många fall kan erhålla kostnadsbesparingar och ett effektiviserat arbete. Företag som däremot inte väljer att digitalisera sin verksamhet kan riskera att utvecklingsmässigt hamna i ett underläge jämfört med sina konkurrenter. Gulin et al. (2019) förklarar att anpassningen till denna typ av utveckling främst är gynnsam för större redovisningsbyråer som redan har eller har påbörjat att anpassa sin verksamhet till digitaliseringen. Detta anses vara i linje med studiens resultat som visar på att redovisningskonsulter som är verksamma på större och mer digitaliserade byråer, och som under en längre tid har arbetat med digitaliserade processer, tenderar att ha enklare att förhålla sig till den digitala utvecklingen.

20

Att forska kring de effekter som kan uppstå till följd av digitaliseringen är relevant eftersom allt fler företag konverterar till att använda sig av digitala lösningar i sin dagliga verksamhet (Mammadli & Klivak, 2020). Șerban (2017) förklarar i sin vetenskapliga artikel att det krävs en djup förståelse för digitaliseringen och även investeringar i IT-arkitekturen för att ett företag ska kunna ta del av de fördelar som digitaliseringen skapar. Detta är något som återspeglas i studiens resultat hos redovisningsbyråerna, och framstår som en likhet mellan dessa då samtliga genomför kontinuerliga interna utbildningar för personalen då nya arbetssätt eller system ska implementeras. Dessa interna utbildningar bör således kunna ses som ett avgörande verktyg för att åstadkomma och upprätthålla den djupa förståelse som krävs för att kunna ta del av digitaliseringens positiva aspekter. Detta går därför i linje med den tidigare nämnda forskningen som finns inom området.

5.1.1 Automatiserade processer

Implementeringen av automatiserade processer görs för att skapa högre kvalité, och det kan även ses som kostnadsbesparande för redovisningsbyråer att automatisera uppgifter.

Arbetsprocesserna som automatiseras tenderar att i huvudsak vara repetitiva uppgifter där det sällan sker förändringar (Kokina & Blanchette, 2019). Detta stämmer överens med vad studiens resultat visar som indikerar att det troligtvis kommer bli fler och fler processer som automatiseras. De standardiserade bokföringstjänsterna kan enligt studien komma att automatiseras fullt ut i framtiden, vilket skulle innebära att redovisningskonsultens roll förändras då de enklare och repetitiva arbetsuppgifterna försvinner. Resultatet av studien tyder på att detta är en bra förändring eftersom människor vill ha utvecklande arbeten hellre än att göra repetitiva uppgifter, och konsulterna skulle då ha mer tid till att hjälpa kunder med större och mer komplicerade frågor. Detta belyses även av Tiberius och Hirth (2019) som menar på att automatiseringen av arbetsprocesser inom redovisningsyrket tros fortsätta ske i en större utsträckning i framtiden. Automatiseringen anses vara något som inte är fullt utvecklat i dagens samhälle, men studien ger indikationer på att detta är något som kommer att vara mer förekommande i framtiden.

Forskningen som gjorts av Kokina och Blanchette (2019) belyser de risker som kan uppstå till följd av automatiserade processer, och de redogör för dokumenterade fel på upp emot 30-50 procent. Detta förklarar författarna kan bero på att styrmekanismer och interna kontroller anses som bristfälliga när automatiserade processer tillämpas hos redovisningsbyråer. Detta är i linje med vad studiens resultat visade, där främst rapportering ansågs vara något som inte bör automatiseras eftersom det är viktigt med god insyn för att kunna identifiera de felaktigheter som kan uppstå. Resultatet från studien visade på att de automatiserade processerna har sina nackdelar då de gör att kontrollen över processerna försämras, vilket skapar nya uppgifter som syftar till att säkerställa att datan är korrekt. Det krävs således en kontrollfunktion, och därför menar Tiberius och Hirth (2019) att redovisningskonsulter bör vara insatta i den förändring som sker i världen i stort. Detta på grund av att den pågående digitaliseringen gör att allt fler arbetsuppgifter inom redovisningsarbetetet övergår till att vara automatiserade processer.

Författarna förklarar att det således behövs fler interna kontroller för att kunna säkerställa en hög kvalité på redovisningsprodukten. Både teorin och resultatet av studien belyser vikten av