Kandidatuppsats
Professionell idrottskarriär och arbetsliv 180 hp
En retrospektiv studie av elitgolfspelares
upplevelser av karriärövergången från junior till senior
Idrottsvetenskap 15 hp
Halmstad 2021-02-07
Otto Carlsson, Helene Emond
Carlsson, O, & Emond, H. (2021). A retrospective study of elite golfers' experiences of the career transition from junior to senior. (Bachelor thesis in sport science 61-90). Academy of Health and Welfare: Halmstad University.
Abstract
The career transition from junior to senior (JST) is described as the most difficult step during an athlete's career, and it is a critical step that many athletes fail to get through (Stambulova, 2009). Stambulova also highlights in her study that a team athlete's experiences of career transitions can be influenced by teammates. Hence, in this study, the focus was on individual athletes, in this case elite golfers, in order to gain a deeper understanding of how the career transition is experienced on a personal level. The purpose of the study was to explore golfers' retrospective experiences of the career transition from junior to senior.
The holistic career development model (Wylleman, 2019) and the career transition model (Stambulova, 2009) were used in the study as a theoretical framework. The study was conducted through semi-structured interviews of nine elite golfers aged 19-31 (M=25.44, SD=3.74). Three women and six men participated in the study. All interviewees had
successfully completed the JST, as all participants, at the time when the study was conducted, played golf on the highest tours both nationally and internationally. The interview result was analyzed by thematic analysis according to Braun et al. (2016). The analysis was divided into four categories based on the career transition model (Stambulova, 2009). The four categories were as follows; elite players' perceived demands during the transition from junior to senior, their perceived resources, barriers and finally their coping strategies. According to these categories, sub-categories and themes were then formed. The authors analyzed the results on the basis of a deductive approach, with elements of an inductive approach in the development of the results' themes. The results of the study show an increase in requirements during the career transition. It also shows which resources were contributing, and which barriers emerged. To deal with the barriers, the results show which coping strategies were used, which together with the resources contributed to a successful transition for the participants.
The result has the potential to give elite juniors, but also coaches, a wider view of how increased knowledge of JST can contribute to an effective and successful transition. The results of the interviews were then discussed in accordance with the theoretical frame of reference and previously presented research.
Keywords: Transition junior to senior, golf, demands, resources, barriers, coping strategies.
Carlsson, O, & Emond, H. (2021). En retrospektiv studie av elitgolfspelares upplevelser av karriärövergången från junior till senior. (Kandidatuppsats inom idrottsvetenskap 61–90).
Akademin för Hälsa och Välfärd: Högskolan i Halmstad
Sammanfattning
Karriärövergången från junior till senior (JST) beskrivs som det svåraste steget i en idrottares karriär, och ett kritiskt steg som många idrottare misslyckas att ta sig igenom (Stambulova, 2009). Stambulova (2009) lyfter även fram i sin studie att en lagidrottares upplevelser kring karriärövergångar kan påverkas av lagkamrater. Därav riktades i denna studie fokus på individuella idrottare i form av elitgolfspelare, för att få en djupare förståelse kring hur karriärövergången upplevs ur ett personligt perspektiv. Syftet med studien var att utforska golfspelares retrospektiva upplevelser av karriärövergången från junior till senior.
Den holistiska karriärutvecklingsmodellen (Wylleman, 2019) och karriärövergångsmodellen (Stambulova, 2009) användes i studien som teoretiskt ramverk.
Studien utfördes genom semistrukturerade intervjuer av nio elitgolfspelare i ålder 19–31 år.
Det deltog tre kvinnor och sex män (M=25,44, SD=3,74). Samtliga intervjupersoner hade genomgått JST på ett lyckat sätt, då alla deltagarna, vid studiens utförande, spelar golf på de högsta tourerna såväl nationellt som internationellt. Intervjuresultatet analyserades genom tematisk analys enligt Braun et al. (2016). Analysen delades upp i fyra kategorier baserade på karriärövergångsmodellen (Stambulova, 2009). De fyra kategorierna var följande;
elitgolfspelares upplevda krav under övergången från junior till senior, deras upplevda resurser, barriärer och slutligen deras copingstrategier. Utifrån dessa kategorier formades sedan underkategorier och teman. Författarna analyserade resultatet utifrån en deduktiv, med inslag av induktiv, ansats vid framtagandet av resultatets teman. Studiens resultat påvisar en kravökning under karriärövergången. Det påvisar även vilka resurser som var bidragande, och vilka barriärer som dök upp. För att hantera barriärerna, påvisar resultatet vilka copingstrategier som användes, som tillsammans med resurserna bidrog till en lyckad övergång för deltagarna.
Resultatet har potential att ge elitjuniorer, men även tränare, en bredare uppfattning om hur ökad kunskap om JST kan bidra till en effektiv och lyckad övergång. Resultatet av intervjuerna diskuterades sedan i enlighet med den teoretiska referensramen och tidigare presenterad forskning.
Nyckelord: Övergång junior till senior, golf, krav, resurser, barriärer, copingstrategier.
Tack
Vi vill först och främst börja med att rikta ett stort tack till alla er elitgolfspelare som tagit sig tid att delta i denna studie och öppenhjärtigt bidragit med era erfarenheter och upplevelser kring era respektive karriärövergångar från junior till senior. Utan ert intresse och diskussioner, hade denna studie aldrig varit möjlig att genomföra. Vi vill även rikta ett tack till vår handledare, Alina Franck, som väglett oss i rätt riktning under processen.
Innehållsförteckning
Introduktion……….. 1
Begreppsdefinitition………... 2
Karriärövergång………... 2
Elitgolfspelare ……….... 3
Teoretiskt ramverk………... 3
Karriärövergångsmodellen……… 3
Holistiska karriärutvecklingsmodellen………5
Tidigare forskning………...…. 6
Upplevda krav under JST……… 7
Uppleva resurser och barriärer under JST………... 8
Copingstrategier under JST……… 9
Sammanfattning………...….. 10
Syfte och frågeställning………... 11
Metod………...………... 11
Deltagare………... 11
Intervjuguide……….... 12
Procedur………...……. 13
Etik………....13
Design och analysmetod……….……….. 14
Resultat…..……….. 15
Krav……….. 16
Resurser……… 19
Barriärer……… 20
Copingstrategier………... 23
Diskussion………...……….... 24
Metoddiskussion……….. 27
Implikationer……… 30
Konklusioner……… 30
Framtida forskning……….. 30
Referenslista………...………. 31
Bilagor………. 34
Intervjuguide……… 34
Information och samtyckesbrev……… 36
Kodschema……….. 38
Introduktion
Senioridrottare beskriver övergången från junior till senior (JST) som det svåraste steget i en idrottares karriär (Stambulova, 2009; Frank et al., 2016; Drew et al., 2019). Det framgår även i Vanden et al. (2004) studie att steget från junior till senior ses som det mest krävande steget i karriären och enligt studien lyckas endast 17% av elitpresterande juniorer att ta steget till senioridrott. Övriga idrottare antingen stagnerade, presterade oregelbundet eller slutade. Majoriteten av de lovande juniorerna lyckas således inte nå de förväntade målen.
Stambulova (2009) beskriver att övergången påverkas av såväl inre som yttre faktorer som i sin tur påverkar resultatet för övergången. Inre faktorer kan vara självförtroende och disciplin medan yttre faktorer kan vara stöd från familj och tränare. Fahlén och Sjöblom (2012) framför att den svenska elitidrotten är organiserad och uppbyggd på ett sätt som resulterar i att många aktiva idrottare väljer att avsluta sin elitsatsning innan de nått sin fulla potential. Fahlén och Sjöblom (2012) framför även att det stöd som finns, är riktat till de som är bäst i respektive åldersgrupp, vilket resulterar i att många i övergången blir utan stöd.
Övergången upplevs i många fall tuff då idrottarna upplever betydligt högre krav på seniornivå än tidigare, bland annat på grund av att standarden höjs på såväl träning som tävling (Drew et al., 2019; Franck et al., 2016; Bruner et al., 2008; Lorenzo et al., 2009; Pummell et al., 2008, 2009; Van Yperen, 2009; Stambulova, 1994). Tidigare presenterad forskning om JST förklarar att idrottarnas målsättning, motivation och deras förmåga att nå sina uppsatta mål, var bidragande faktorer för att nå seniornivå (Hollings et al, 2014).
Många juniorer misslyckas ofta i övergången till senior. Tidigare studier visar att juniorer ofta har svårt att förutse hur mycket kravbilden kommer att förändras (Pummell &
Lavallee, 2018). Oförberedda på den nya kravbilden, saknar många de resurser eller de copingstrategier som krävs för att utföra en lyckad övergång (Stambulova, 1997, 2003). I övergången betonar Stambulova (2009) att idrottare möts av specifika krav och barriärer som till exempel bristande motivation och prestationsångest. Idrottarna är då i behov av en effektiv copingstrategi för att övergången ska bli lyckad. Stambulova et al. (2009) påpekar relevansen av att undersöka hur idrottare upplever just krav och barriärer, men även resurser och copingstrategier i en övergång från junior till senioridrott. Detta för att personer runt omkring i ens respektive nätverk ska veta hur de kan hjälpa idrottarna på bästa möjliga sätt. Om en idrottare upplever att hanteringen av de ökade kraven blir för tuff, är risken stor att man väljer att avsluta sin idrottskarriär (Stambulova, 2009). JST är även uppmärksammad för sitt höga bortfall av idrottare varje år (Finn & McKenna, 2010; Pummell et al., 2008; Stambulova, 2009).
2
Enligt internationell forskning inom idrottsvetenskap så väljer en tredjedel av personer mellan 10–17 år gamla att avsluta sitt idrottsutövande (Lindner och Johns, 2004).
Tidigare presenterad forskning kring karriärövergångar omfattar både individuell och lagidrott (Alfermann & Stambulova, 2007). Denna studie utförs för att få en ökad förståelse för hur faktorer som krav, resurser, barriärer och copingstrategier påverkade individuella elitgolfspelares hantering av övergången från junior till senior. Studiens relevans grundas i att övergången är ett oundvikligt steg alla idrottare måste ta sig igenom. Tidigare forskning bevisar hur signifikant undersökning av JST-processen verkligen är (Franck et al., 2016) Jones et al.
(2014) anser att det finns förhållandevis lite forskning kring karriärövergångar i idrott. Dock har man i tidigare forskning påpekat att framtida forskning skulle vara intressant att undersöka ur ett perspektiv där fokus ligger på vad idrottarna behöver för specifikt stöd i övergången från junior till senior (Franck et al., 2016). Denna studie blir till viss del ett bidrag till forskning inom det området. Wylleman et al. (2004) skriver att det finns behov att utvidga kunskapen om specifika övergångar. Många juniorer väljer att avsluta karriären, eller stanna kvar i idrotten på motionsnivå. Författarna påpekar även att JST har studerats, men aldrig kopplats till det faktum att många juniorer avslutar sin elitsatsning. Denna studie har för avsikt att bidra med kunskap om vilka avgörande faktorer som golfspelare på de högsta tourerna upplevt under övergången från junior till senior. “Många före detta världsmästare från juniortiden stannar inte kvar inom sporten. De klarar det inte, eller så stannar de kvar, men det leder inte till något häpnadsväckande” (Martindale el al, 2007, s. 193).
Begreppsdefinitioner
I denna del presenteras två viktiga begrepp som används frekvent i studien.
Karriärövergång
“En karriärövergång kännetecknas av en förändring i antaganden om sig själv och världen och kräver en motsvarande förändring i ens beteenden och relationer” (Schlossberg, 1981). En karriärövergång beskrivs i en studie av Stambulova och Wylleman (2014) som en förändring eller vändpunkt i en idrottares utveckling som kopplas till ett, eller flera specifika krav som en idrottare är i behov av att hantera för att således kunna fortsätta sin idrottskarriär på ett framgångsrikt sätt. En karriärövergång beskrivs även som en process som startar med de nya kraven som uppstått, som vidare behöver hanteras. Det finns två typer av karriärövergångar. En normativ och en icke normativ övergång. En normativ övergång innebär att övergången är förutsägbar. Det kan bero på ålder eller andra livsförändringar som alla går igenom. Den icke normativa övergången å andra sidan är en övergång som är väldigt svår att
3
förutse. Det kan exempelvis vara att man blir överlägsen i sin juniorgrupp, blir skadad eller att man misslyckas på en tävling (Stambulova & Wylleman, 2014; Wylleman & Lavallee, 2004).
Elitgolfspelare
Golf är en idrott som skiljer på amatörer och professionella. I början av karriären är alla golfspelare amatörer, och nästintill alla (99%) förblir också amatörer under hela sitt liv (PGA Sweden, 2020). Året man fyller tjugotvå finns det inte längre möjlighet att spela juniortävlingar, så i praktiken är man efter det stadiet senior. Man kan dock som junior (under 22 år) välja att övergå till professionell, om man anser sig vara redo (PGA Sweden, 2020). Som professionell är man i juridisk mening en yrkesutövare och man är medlem i Professional Golf Association (PGA). När man tävlar eller reser som profesionell gäller andra regler och bestämmelser. Att vara professionell medför bland annat följande; skapa egen firma där man för att behålla nödvändig registrering, behövs en omsättning på över 200 000 kronor per år samt att firman visar vinst (PGA Sweden, 2020). Professionella golfspelare kan ta emot prispengar. Beloppet ska minskas med sociala avgifter och skatt, vilket resulterar i att den erhållna vinsten motsvarar knappt 40 % av vinstbeloppet (PGA Sweden, 2020).
Teoretiskt ramverk
I detta avsnitt av studien kommer det att presenteras viktiga teorier som denna studie
bygger på.
Karriärövergångsmodellen
Stambulova (2009) utvecklade karriärövergångsmodellen (se figur 1.1) som riktar fokus på krav, resurser, barriärer och copingstrategier i en såväl lyckad som misslyckad karriärövergång. Stambulova förklarar en karriärövergång som en process, och karriärövergångsmodellen omfattar just övergångsprocessen för en elitidrottare från ett karriärsteg till ett annat, som en process för att hantera en uppsättning övergångskrav. Modellen visar hur idrottare hanterar de nya krav som uppstår. Hur effektiv hanteringen sen är, beror på den dynamiska balansen mellan resurser och barriärer. Processen startar då det uppstår en kravökning på idrottaren. För att hantera de nya krav, och eventuella barriärer som uppstått, behöver idrottaren utveckla resurser och ta användning av copingstrategier. Stambulova framför att hanteringen av krav och barriärer är kärnan i processen för en lyckad övergång.
Copingstrategier kan exempelvis vara att öka träningsmängden, planera sin vardag eller söka expertstöd. Idrottarens förmåga att använda sina resurser tillsammans med rätt copingstrategier, är avgörande för om övergången från junior till senior kommer att vara effektiv eller ineffektiv (Stambulova, 2009). En idrottares resurser kan bestå av interna eller externa faktorer. Stambulova lyfter fram självförtroende, motivation, finansiella
4
förutsättningar, kunskap eller idrottslig identitet som bidragande faktorer som underlättar processen. Interna och externa faktorer som istället försvårar eller förhindrar en effektiv hantering, benämns som barriärer. Detta kan vara brist på färdigheter eller kunskaper, avsaknad av socialt stöd, låg social förmåga eller finansiella begränsningar (Stambulova, 2009). Det finns två möjliga utfall för idrottaren, en effektiv eller ineffektiv övergång. I en effektiv övergång framför Stambulova att idrottaren har använt sig av en strategi, hanterat dess resurser och överkommit barriärerna, vilket i sin tur har lett till en lyckad övergång. En ineffektiv övergång är istället en ineffektiv hantering av resurser där för svåra barriärer, ineffektiv hantering eller undermålig strategi ses som bidragande orsaker (Stambulova, 2009).
När idrottare hanterar övergången ineffektivt så innebär detta att övergången tar längre tid än en effektiv, men det behöver dock inte alltid betyda att övergången misslyckas. Tidigare genomförd forskning av Stambulova (2009) visar att vid en misslyckad övergång så behöver idrottaren stöd med att hantera konsekvenserna som uppstår i form av en intervention. Får idrottaren hjälp i form av stöd eller undanröjande av barriärer kan en ineffektiv övergång leda till en lyckad karriärövergång. Om idrottaren däremot inte får hjälp med sin ineffektiva övergång kan detta leda till misslyckande. En misslyckad övergång kan öka risken för överträning, psykisk ohälsa eller ett avslutande av idrottskarriären. Stambulovas modell visar att en lyckad övergång, enligt karriärövergångsmodellen, innebär att den är sammankopplad med effektiv coping som innebär att den aktive kan använda sina resurser för att hantera de barriärer som övergången innebär.
5
Figur 1.1 Fri tolkning av Karriärövergångsmodellen (Stambulova, 2009;2003)
Holistisk karriärutvecklingsmodell
Wylleman (2019) presenterar den holistiska karriärutvecklingsmodellen som uppvisar de förändringar en idrottare genomgår i karriären, parallellt i sex olika utvecklingsnivåer.
Vidare hanterar processen flera specifika krav som skapar en konflikt i utvecklingen mellan var idrottaren befinner sig just nu gentemot var idrottaren borde eller vill vara. Den normativa övergången från utvecklings till optimeringsstadiet stämmer väl in på övergångar i idrottares psykologiska utveckling, exempelvis från tonåren till senior. Modellen belyser normativa övergångar som inom olika nivåer kan påverka hur framgångsrik en idrottare är i sin idrott och i andra aspekter av livet. Övriga nivåer bortsett från det idrottsliga är psykologiska, psykosociala, yrkesmässiga, finansiella och juridiska som tillsammans bildar den holistiska karriärutvecklingsmodellen (Wylleman 2019). Karriärutvecklingsmodellen omfattas av fyra olika stadier (se figur 1.2). Intieringsstadiet, utvecklingsstadiet, optimeringsstadiet och avslutningsstadiet. Den idrottsliga nivån börjar med introduktion till idrotten (initiering), till att sedermera bli mer involverad i träning och tävling (utveckling). Vidare till att ens fulla potential är nådd och utövning av idrotten på högsta nivå sker (optimering), till att slutligen avsluta sin karriär (avslut) (Wylleman, 2019). Den psykologiska nivån definierar utvecklingen från barn till vuxen genom exempelvis det emotionella och fysiska. Psykosocial nivå betonar
6
nätverkets betydelse för idrottaren. Till att början med är det familj och kompisar, men ju närmre opttimeringsfasen man kommer tillkommer andra individer som kan bli betydelsefulla som tränare med specifik kompetens, klubbkamrater och eventuell partner. Det fjärde steget är yrkesnivå som omfattar stadierna från grundskolan till yrkeslivet. Den finansiella nivån, som är nivå fem, betonar den ekonomiska stöttningen som från början kommer från familj för att senare övergå till eventuella sponsorer och förbund och avslutas med en eventuell arbetsgivare.
Den juridiska nivån är den sjätte och sista nivån i övergångsmodellen och beskriver idrottarens myndighetsnivå.
Figur 1.2 Fri tolkning av den Holistiska karriärutvecklingsmodellen (Wylleman, 2019)
Tidigare forskning I detta avsnitt av uppsatsen så presenteras tidigare forskning om karriärövergången från
junior till senior. Karriärövergången från junior till senior förklarar Stambulova (2009) som en av de mest kritiska övergångarna då steget ofta innebär hårdare konkurrens med inte bara de bästa kvarvarande idrottarna från juniortiden, utan nu även med de bästa seniorerna. I en studie gjord av Riksidrottsförbundet (2004) framgår det att 80% av barn och ungdomar börjar med någon form av idrott, men endast ca 40% fortsätter att idrotta när de kommer upp i tjugoårsåldern.
Övergången till senior kommer vanligtvis under sena tonåren, men det går inte att säga exakt när
7
eftersom övergången sker vid olika tidpunkter beroende på utveckling, personlighet och idrott.
I en studie av Stambulova (2009) på ryska idrottare så lyckades de mest framgångsrika idrottarna hantera övergången från junior till senior under en till två säsonger. Dock tar övergången vanligtvis mellan tre till fyra år att genomföra, och den inleds med nya krav i relation till karriärutveckling såväl idrottsligt som personligt (Stambulova, 2009; Stambulova & Ryba, 2014). Genomskådliga mönster utifrån resultaten av tidigare presenterad forskning kan summeras som att i åldern då övergången vanligtvis sker, händer det mycket i idrottarnas liv både i och utanför idrotten (Vanden et al., 2004). Studier, jobb och sociala aspekter är ofta av stor betydelse och har visat sig vara det mest krävande (Stambulova & Wylleman, 2014). Kraven ökar drastiskt och träningsmängden likaså. På tävlingar riktas fokus oftast mer på resultat än det tidigare gjorts under juniortiden. Många idrottare anser att klyftan mellan junior och seniornivån är för stor. Således klarar många inte att ta sig igenom övergången på ett lyckat sätt (Vanden et al., 2004). Stambulova (2009) beskriver att grunden i övergångsprocessen ligger i att idrottarna ska använda sig av copingstrategier för att hantera specifika krav som uppstår i konflikten mellan vad en idrottare är och vad idrottaren vill vara. Denna konflikt stimulerar idrottaren till att utveckla eller använda redan befintliga resurser för att lösa konflikten. Balansen mellan copingstrategier och barriärer är avgörande för effektiv hantering av konflikten. I följande avsnitt presenteras olika forskningsresultat om krav, resurser, barriärer och copingstrategier inom karriärövergången från junior till senior.
Upplevda krav under JST
För att på bästa sätt hantera övergången måste idrottarna anpassa sig till nya krav som uppstår (Franck et al., 2016). Stambulova et al. (2013) framför att karriärövergången från junior till senior, ur ett internationellt forskningsperspektiv, kan sammanfattas i att idrottare upplever en högre kravnivå i såväl träning som i tävlingsmiljö. En karriärövergång är en process som längs vägen påträffar olika krav som både kan komma från omgivningen och från idrottaren själv (Franck et al., 2016).
Tidigare forskning visar att det under övergången från junior till senior uppstår nya krav som behöver hanteras för att behärska övergången (Franck et al., 2016; Stambulova, 2009;
Alfermann & Stambulova, 2007). Dessa krav betonar Franck et al. (2016) kan vara att balansera idrottsmål med andra livsmål. Det kan också vara att klara av tyngre press eller behovet av prestige hos lagkamrater, vänner eller tränare. Om idrottaren inte kan anpassa sig till de nya kraven i övergången kan detta komma att resultera i lägre självkänsla, stress eller ökad känslighet för misslyckanden, likväl som att antalet psykologiska hinder ökar. Krav i övergången från junior till senior kan omfatta flytt till en ny stad, skaderehabilitering, eller bristfälligt socialt stöd som
8
leder till nya krav på en själv (Stambulova, 1997;2003;2009). Lundell-Olsson och Pehrson (2013) visar i sin studie på ishockeyspelare att kraven i synnerhet ökar i olika faser av JST. Mer specifikt är kraven i juniorlaget att förbereda sig både fysiskt och mentalt. När seniorlaget är nått så handlar det istället om att vara ansvarsfull, seriös och hantera spel fysiskt, taktiskt och mentalt.
Med ökad förståelse och kunskap om de specifika kraven som uppstår vid JST, kan tränare och idrottare arbeta för att mobilisera resurser och således på bästa sätt hjälpa till för att göra varje övergång framgångsrik (Wylleman & Lavallee, 2004). Övergången till senior är en normativ övergång som idrottare kan förbereda sig för genom att utveckla resurser för att således hantera kraven som uppstår (Stambulova, 2009).
Upplevda resurser och barriärer under JST Stambulova (2003) presentarar i sin studie att det gäller för idrottaren att ha tillräckligt med kunskap, tidigare erfarenheter och yttre resurser för att kunna hantera kraven vid övergången. Vid en karriärövergång bör man sträva efter en balans mellan de krav som ställs och eventuella kunskaper/erfarenheter man besitter. Tidigare forskning har bevisat att en betydande extern resurs under övergången är socialt stöd i form av familj, tränare och lagkamrater (Stambulova et al., 2007). Det finns många olika resurser som i tidigare forskning har visat sig underlätta övergången från junior till senior. Ekonomiskt stöd är ett exempel, dock är en gemensam nämnare i forskningen det sociala stödet som tycks vara en nyckelaspekt i den atletiska karriären (Lorenzo et al., 2009; Stambulova, 2003). Wylleman och Lavellee (2007) framför även de att nyckeln till en optimal övergång är socialt stöd. Stödet är en central faktor när det kommer till hur den aktiva upplever motgångar. Likväl som att det emotionella stödet blir än viktigare när den aktiva upplever stress, ängslan och oro. I en studie av Pummell et al. (2008) indikerade ryttare att socialt stöd från omgivningen som familj och vänner var viktigt för motivationen och för att vidare underlätta en framgångsrik övergång. Övergången från junior till senior är långt ifrån en spikrak väg till framgång (Franck et al., 2016). Som idrottare behöver man både interna och externa resurser för att ta sig igenom eventuella barriärer i JST. Exempel på interna resurser kan vara personlighet, självförtroende och motivation. De interna resurserna kombinerat med tillräcklig kompetens att nå sina mål kommer att leda till en effektiv övergång från junior till senior (Franck et al., 2016). Resultatet av en studie av Christensen och Sörensen (2009) visar även den att det är centralt för den aktives utveckling att besitta inre resurser. Detta för att på bästa sätt kunna bemöta de krav som man ställs inför i sin idrott och såväl som i livet utanför idrotten. Tidigare forskning påvisar även att en stark idrottslig identitet är en avgörande faktor till en lyckad övergång eftersom det leder till prioritering av sportutövande även i ung ålder (Franck et al., 2016).
9
Den sociala biten upplevs även mer krävande att hantera utanför idrotten. Det uppstår höga förväntningar från närstående, likväl som att individen själv har egna ambitioner gällande målsättningen med en lyckad övergång. Detta kan i sin tur leda till höga nivåer av stress. Det är viktigt att hitta en bra balans till det sociala stödet för att undvika att detta utvecklas till en barriär (Franck, 2009). Franck (2009) fortsätter med att det sociala stödet från familj och vänner kan upplevas som press istället för stöttning. Detta kan påverka övergången från junior till senior betydligt mer. Därav nämner Van Yperen (2009) att idrottare som hade genomgått en lyckad övergång valde att söka sig till det sociala stödet när de möttes av utmaningar i karriären. Under JST-processen måste idrottarna hantera eventuellt uppkomna interna och externa barriärer (Franck et al., 2016; Stambulova, 2009). Exempel på interna barriärer är hög stressnivå, dåligt självförtroende och bristande motivation. Externa barriärer är istället hög press från utomstående, bristande stöd och ekonomi. För att på ett lyckat sätt hantera barriärerna måste idrottarna använda sig av copingstrategier (Franck et al., 2016).
I en studie från svensk idrottspsykologisk förening om utvecklingen som ung och lovande idrottare till etablerad seniorelit, påvisas det att idrottare som regelbundet upplever negativa tankar som att exempelvis vara rädd, missnöjd, stressad, pressad eller olycklig i samband med tävling, riskerar att förlora intresset och sitt vidare engagemang för en fortsatt idrottssatsning (Lundqvist, 2003). Detta, framför Lundqvist (2003), beror på att idrottaren inte har fått den assistans som behövts med att utveckla sin förmåga att hantera sina tankar i samband med tävling, vilket i sin tur har utvecklats till en barriär i övergången. Konsekvensen av detta kan i sin tur hindra idrottare från att skapa det självförtroende som krävs för att klara JST på ett framgångsrikt sätt. Denna barriär förklaras av Stambulova (2009) som "tidigt socialt erkännande". Detta stöds även i Francks studie (2009), då ökad press är en stor barriär i JST och inkluderade ökad press från betydande personer, tränare och vänner.
Copingstrategier under JST I varje karriärövergång möts idrottarna av krav och eventuella barriärer. För att ta sig
igenom dessa, krävs det enligt tidigare forskning av Stambulova (1997, 2003) en effektiv hantering i form av copingstrategier för att övergången ska bli lyckad. Franck et al. (2016) och Stambulova & Wylleman (2014) framför även de betydelsen av copingstrategier där de förklarar att det hjälper idrottaren mot en lyckad karriärövergång.
Lazarus och Folkman (1984) beskriver att det finns tre olika typer av coping.
Problemfokuserad, emotionsfokuserad och socialt stöd. Problemfokuserad coping är i tidigare presenterad forskning av Finn och McKenna (2010) och Van Yperen (2009) den viktigaste typen av coping. Den innebär att idrottaren använder sig av en teknik för att hantera det som orsakar
10
stress. Det kan till exempel vara att samla information, lägga upp/ändra tränings- eller tävlingsplan, sätta mål, öka ansträngningen eller self-talk. Emotionsfokuserad coping handlar istället om att idrottaren hanterar de känslor som uppstår genom stress, till exempel genom meditation eller avslappning. Socialt stöd innebär hur man använder sitt nätverk som hjälp, till exempel tränare och vänner (Lazarus och Folkman, 1984; Finn & McKenna, 2010; Van Yperen, 2009). Van Yperen (2009) betonar i sin studie att idrottare som tidigare hade använt problemfokuserade copingstrategier hade en större chans att genomgå karriärövergången från junior till senior på ett lyckat sätt. Van Yperen (2009) fortsätter förklara att idrottare som hade genomgått en lyckad övergång valde att söka sig till socialt stöd som familj, vänner och tränare när de möttes av utmaningar i övergången. Beroende på hur stödpersonerna agerar i situationen, leder det idrottaren till antingen problem- eller emotionsfokuserad coping. Agerar stödpersonerna enbart som någon man kan gråta ut hos, blir det emotionsfokuserad coping då problemet förbises (Van Yperen, 2009).
Finn & McKenna (2010) skriver i sin studie att tränare tycker att copingstrategier som används på ett korrekt sätt är fördelaktigt för en effektiv karriärövergång från junior till senior.
Finn & McKenna (2010) lyfter även fram att tränarna framför önskemål på att de ska använda sig av copingstrategier såsom problemlösning, ansvarstagande och omvärdering av sin tid.
Tidigare forskning från Henriksen (2010) tyder på att bidragande faktorer för en fortsatt elitkarrär var att de aktiva drevs av tidigare framgångar alternativt individuella mål, likväl som att de hade en stark tilltro till sin förmåga. Stambulova (2009) framför innebörden av förebyggande hjälp och stöd som handlar om att man skall bli informerad om hur situationen, som i detta fall senior, kan se ut. Att ha förkunskaper om den miljön och de förväntningar som ställs på en är något som anses centralt och som idrottarna själva gärna vill ha ytterligare stöd kring (Stambulova, 2009).
Sammanfattning
Denna studie fokuserar på karriärövergången från junior till senior, då tidigare forskning har visat att det är den mest krävande karriärövergången inom idrott (Vanden et al., 2004). Varför övergången anser krävande kan bero på att det kan vara väldigt tufft för unga idrottare både i och utanför idrotten (Morris, 2013). När idrottarna går över till seniornivå, kan ökad intensitet på träning och tävling vara både fysiskt och mentalt krävande. Samtidigt kan idrottare befinna sig i övergången från tonåring till vuxen, som kan resultera i allmänna kognitiva, sociala, fysiska och psykiska utvecklingskrav. Det är viktigt att som idrottare få mer kunskap om övergången så att man kan hantera processen och ta sig förbi de eventuella barriärer som kan uppstå. För att ta sig igenom karriärövergången på ett lyckat sätt krävs bemästring av diverse copingstrategier som hjälp till att hantera situationen (Stambulova, 2009). Idrottare behöver både inre och yttre resurser
11
för att hantera den nya kravbilden som uppstår under JST.
Forskning kring karriärövergångar har under lång tid varit intressant, då det omfattar både individuell och lagidrott (Alfermann & Stambulova, 2007). Stambulova et al. (2020) är tydlig med att beskriva att det finns ett tomrum mellan forskningen och verkligheten, där hon menar att det behövs mer studier inom området. Avsikten med denna studie är att minska det befintliga tomrummet som Stambulova et al. (2020) framför i sin studie.
“Trots det traditionellt stora intresset från idrottsforskare och utövare av detta ämne, finns det fortfarande många frågor obesvarade och många aspekter lämnas outforskade” - Stambulova (2009, s. 73)
Syfte och frågeställning
Syftet med studien är att utforska golfspelares retrospektiva upplevelser av karriärövergången från junior till senior. Studien har följande frågeställningar.
1. Vilka krav och utmaningar upplevde golfspelarna i karriärövergången från junior till senior?
2. Vilka resurser och barriärer upplevde golfspelarna i karriärövergången från junior till senior?
3. Vilka copingstrategier användes för att hantera eventuella upplevda krav/utmaningar och barriärer i karriärövergången från junior till senior?
Metod
I denna del av studien redovisas val av metod genom en utförlig beskrivning avdeltagare, intervjuguide, procedur, etik, design och analysmetod
Deltagare
Studien formades efter ett bekvämlighetsurval, vilket innebär att intervjupersonerna är utvalda av författarna. För att uppnå en bredare urvalspool, och sett till tidsperspektivet, bestod deltagarna av tre kvinnor och sex män i åldrarna 19–31 år (M=25,44, SD=3,74). Ett kriterie för att delta i studien var att karriärövergången från junior till senior var genomförd. Det deltog nio elitgolfspelare som idag, vid studiens utförande, spelar på högsta nationella och internationella nivå som LPGA Tour, Ladies European Tour, Symetra Tour och Nordic Golf League (se tabell 1.1). Rekryteringen av deltagare skedde till en början genom bekvämlighetsurval, men för att få tag på tillräckligt med deltagare på den begränsade tiden, gick det sedermera över till snöbollsurval.
12 Tabell 1.1 Deltagarbeskrivning
Intervjuperson (IP) Ålder Erfarenhet Nivå
IP1 28 år 14 år Nordic Golf League
IP2 28 år 17 år LPGA Tour
IP3 22 år 9 år Nordic Golf League
IP4 26 år 16 år Nordic Golf League
IP5 28 år 14 år Symetra Tour
IP6 19 år 14 år Ladies European Tour
IP7 23 år 9 år Nordic Golf League
IP8 31 år 22 år Nordic Golf League
IP9 24 år 13 år Nordic Golf League
Intervjuguide
För att besvara studiens syfte och frågeställningar skapades en intervjuguide (se bilaga 1). Intervjuguiden var semistrukturerad och formades utifrån Karriärövergångsmodellen (Stambulova, 2009) med teoretiska begrepp som krav, resurser, barriärer och copingstrategier.
Intervjuguiden innehöll tre delar i form av bakgrund, karriärövergången och avslutning med totalt 31 frågor där möjlighet till följdfrågor fanns. Intervjun påbörjades med bakgrundsfrågor där deltagarna fick presentera sig själva med namn, ålder och antal år som aktiva golfspelare, samt vilken nivå de spelade på i nuläget. Intervjuerna gick sedermera över på karriärövergången och hur idrottarna hade upplevt deras egen hantering av övergången till senior. Det ställdes frågor som “hade du en tydlig målsättning under övergången?” och “fanns det tillgång till stöd från din omgivning? Om inte, tog du då hjälp på ett annat sätt?”.
Avslutningsvis så fick deltagarna frågan om de vill delge tips och ideér hur de hanterade övergången för att hjälpa andra personer att ta sig igenom densamma. De fick även frågan om de ville tillägga något de ansåg att intervjun saknade. Innan den riktiga studien genomfördes
13
kontrollerades allt material som skulle användas. Detta gjordes i form av av en pilotstudie.
Efter att resultaten analyserats reviderades intervjuguiden. De frågor som inte gav någon relevant information för studien, togs bort alternativt ersattes av nya.
Procedur
Intervjuerna genomfördes på grund av den då rådande situationen i form av Covid-19, via Zoom Meeting. Datainsamlingen inleddes med att deltagarna till studien kontaktades via mail eller telefon där informationen om studien presenterades. Deltagarna fick ett informationsbrev (se bilaga 2) där de fick ta del av relevant information om studien och om deras rättigheter. Efter att deltagarna givit sitt godkännande för deltagande, bestämdes en lämplig tid för genomförandet av intervjun. Tiden för intervjun uppskattades till 30–40 minuter. Samtliga deltagare skrev under en samtyckesförklaring (se bilaga 2) där information om studien stod presenterad innan intervjun startade. Intervjuerna spelades även in via Zoom Meeting för att sedermera transkriberas och analyseras genom tematisk analys. Resultatet återkopplades till deltagarna efter att studien var avslutad.
Etik
För ökad tillförlitlighet i en studie framför Bryman (2011) att man bland annat måste utföra forskningen i enlighet med de regler som finns. Denna studie säkerställer tillförligheten genom att intervjuernas upplägg följer §16 i etikprövningslagen (Sveriges riksdag, 2020). §16 innefattar bland annat att deltagarna får information om syftet med studien, vilka metoder som används, samt vem som är forskningshuvudman före intervjun. Det framgick även att deltagandet i studien var frivilligt och att möjligheten att avsluta intervjun när som helst fanns.
Deltagarna informerades även om inspelning av intervjuerna för att de därefter skulle transkriberas så att ansvariga för studien kunde använda materialet för analys. Detta är ett krav enligt Vetenskapsrådet (2002), som benämns som informationskravet. Informationskravet är ett av fyra huvudsakliga krav i forskningen som också innefattar information som att det är helt frivilligt att delta i en intervju, men man kan under vilka omständigheter som helst avsluta den.
Samtyckeskravet, konfidialitetskravet och nyttjandekravet är de övriga tre kraven.
Samtyckeskrav innebär att man som forskare behöver få samtycke från deltagarna att de vill vara med i studien. Konfidialitetskravet innebär att all insamlad information är konfidentiell och kommer enbart att användas som forskningsmaterial till uppsatsen. Nyttjandekravet innebär att de insamlade uppgifterna endast får användas för forskningsändamål
(Vetenskapsrådet, 2002).
14
Design och analysmetod
Metoden som studien använde var kvalitativ metod där data samlades in med semistrukturerade intervjuer (Maykut & Morehouse, 1994). I denna studie analyserades intervjuerna med hjälp av tematisk analys utifrån en deduktiv, med inslag av induktiv, ansats (Braun et al., 2016). Tematisk analys används för att hitta mönster samtidigt som man bildar en förståelse över informationen man samlat in, fritt från en teoretisk ram att hålla sig inom (Braun et al., 2016). Resultatet analyserades sedan utifrån en deduktiv ansats där kategorier bestämdes utifrån teori, med inslag av induktiv ansats, där tema bestämdes utifrån studiens resultat. Braun et al. (2016) förklarar tematisk analys som en kvalitativ analysmetod som används för att identifiera, analysera och beskriva teman efter insamlat datamaterial. Tematisk analys grundar i att insamlad data analyseras genom fem olika steg för att hitta teman. När uppgifterna till studien var insamlade, gick författarna igenom informationen flertalet gånger för att bekanta sig med materialet. Detta med avsikt att hitta framväxande mönster, teman och underkategorier som gör det möjligt för författande att kategorisera uppgifterna under olika avsnitt. Detta gjordes i form av transkribering. Steg två i tematisk analys enligt Braun et al.
(2016) är att ta fram initiala koder, vilket författarna gjorde på ett systematiskt sätt för att säkerställa att allt material uppmärksammats till studien. I det tredje steget så analyserades koderna genom identifiering av kodord, som sorterades in under teman. Sorteringen utfördes genom att var kod lades fram och organiserades först i de olika kategorierna, för att sedermera utföra en förfinad sortering av koderna genom att dela in de i de valda temana. Nästa steg var att se över de givna temana, och vid behov, revidera. I det avslutande steget så definierades och namngavs temana för att sedermera identifiera huvuddragen i varje tema för att avslutningsvis dela in i underkategorier. Underkategori och teman kontrollerades sedan gentemot den transkriberade texten för att säkerhetsställa överensstämmelse (Braun et al., 2016). Nedan i tabell 1.2 framförs ett exempel på analysprocessen.
15 Tabell 1.2 Analysprocessen (exempel)
Data Kodning Tema Underkategori Kategori
“Bra stöd från personer runt omkring som hjälpte en att…”
Stöd från omgivning
Nätverk Socialt stöd Resurs
Resultat
I denna del av studien så presenteras de sammanlagda resultatet från den tematiska analysen (se bilaga 3). Den tematiska analysen i studien är baserad på Wyllemans holistiska karriärutvecklingsmodell (2019) och Stambulovas karriärövergångsmodell (2009). Den senare av de presenterade modellerna innefattar fyra kategorier; krav, resurser, barriärer och copingstrategier, vilket också formade kategorierna i den tematiska analysen som presenteras i det tematiska trädet (se figur 2.1). Kategorierna är också är kopplade till studiens tre frågeställningar; vilka utmaningar och krav upplevde golfspelarna i karriärövergången från junior till senior? Vilka resurser och barriärer upplevde golfspelarna i karriärövergången från junior till senior? Vilka copingstrategier användes för att hantera eventuella upplevda krav/utmaningar och hinder i karriärövergångar junior till senior? Var kategori har i sin tur delats upp i underkategori och teman. Resultatet har analyserats utifrån en deduktiv, med inslag av induktiv, ansats. Nedan kommer samtliga kategorier och teman att presenteras.
16 Figur 2.1 Tematiskt träd
Krav
Under kategorin krav presenteras deltagarnas upplevda krav under övergången. Krav är i sin tur uppdelat i två underkategorier, inre krav och yttre krav.
Inre krav
Inre krav är de krav som deltagarna sätter på sig själva. Inre krav är indelat i tre teman i form av ökad press, disciplin och tålamod.
Ökad press. Majoriteten av deltagarna kände en ökad press på att prestera när de gick över till seniorgolf. Den ökade pressen grundade sig i att de ville bevisa att de hörde hemma på den högsta nivån. “Jag ville ju komma ut och prestera och bevisa för mig själv och för andra att jag hörde hemma på det stället, så på så sätt satte jag ju press på mig själv” - IP3. Pressen ökade även på grund av den stora nivåskillnaden mellan junior och senior, och hur mycket bättre man behöver prestera. ”Som junior så vann man om man sköt på par men nu behöver man helt plötsligt skjuta på par för att klara cuten. Det är väl den största skillnaden att nivån är j*vligt mycket bättre” - IP7. En annan deltagare betonar även nivåskillnadens innebörd då pressen ofta handlar om inkomst. “Man sätter nog mer press på sig själv då man helt plötsligt börjar man spela om pengar”- IP9
17
Samtliga deltagare upplevde en högre prestiationsförväntning från sig själv. En deltagare kände press att hen skulle vara på samma nivå spelmässigt efter sin skada som innan. Två av deltagarna kände mer press i slutet på juniorkarriären eftersom de var bland de bättre och ville leva upp till sina egna förväntningar att vinna.
Jag satte ganska hög press på mig själv, nästan ännu mer när jag var mindre för då var det lite att alltså jag vann ganska mycket och lite så var det att jag satte ganska hög press på mig själv att jag var tvungen att spela bra och vinna hela tiden - IP6
Disciplin. Samtliga deltagare upplevde att ett högre krav på sig själv var att bli mer disciplinerade i sin träning och satsning. Planering visar sig vara betydligt mer påtagligt som senior då man behöver planera upp sin vardag för att få det att gå ihop med träning, tävling och eventuellt arbete/studier. En av deltagarna förklarar att hen behövde vara väldigt disciplinerad då hen spelade golf på heltid på Nordic Golf League kombinerat med ett heltidsjobb för att försörja sig själv. Detta ledde till inre krav att prestera, då hen satsade alla sina intjänade pengar på sin golfsatsning. En annan deltagare lyfter fram kravet för en mer planerad och strukturerad träning då hen ser det som ett jobb, vilket leder till högre krav på att vara disciplinerad i sin träning och vardag.
Nu är det mer planerad träning. Man får strukturera upp träningen och se det som ett jobb och kan inte bara åka hit och stå och putta och chippa utan nu måste man ha ett syfte varje gång. Så mer struktur i träning jämfört med junior [...] nu är det bara att åka ner och göra jobbet - IP7
Tålamod. Deltagarna säger att med erfarenheterna de har idag, önskar de att mer tålamod hade funnits och sett övergången som en långsiktig process och det i sin tur hade minskat deras upplevda stress att prestera direkt på seniornivå. En av deltagarna förklararar att hens resultatfokus och resultatmål ledde till att hens kravbild på sig själv blev större. “Jag tänkte inte långsiktigt på processen överhuvudtaget så det var liksom bara nu, nu, nu och inte hur kommer det jag gör nu påverka mig sen” - IP3. En annan deltagare berättar att hen kände press att prestera tidigt och utvecklas snabbare än andra konkurrenter i övergången.
Klart att jag kanske hade velat prestera bättre lite tidigare och liksom tjäna ännu lite mer pengar eller ta mig ännu tidigare till touren eller liksom vinna en tävling tidigare och sådär. Men samtidigt så vet jag ju nu att det är golf och det är en lång process liksom. Det kommer inte att hända över natten och det är på sätt och vis bra på vissa
18
sätt också liksom att det tar tid och att man hela tiden tar dessa små kliven och lär sig och utvecklas – IP5
Yttre krav.
Yttre krav är de krav som deltagarna upplevde från yttre faktorer. Yttre krav är indelat i två teman. Upplevd yttre press och nya rutiner.
Upplevd yttre press. Många av deltagarna upplevde att de ville bevisa för sina familjer, vänner och sponsorer att de kunde prestera på en förväntad nivå utan att deras omgivning aktivt satte press på dem att prestera.
Jag upplevde inte att min tränare, min familj, vänner eller sponsorer krävde att jag skulle prestera eller sätta press på att jag måste spela bra. Klart att jag personligen ville det för att jag ville bevisa för dem att det här är det jag gör - IP2
En av deltagarna berättar även att hen upplevde konkurrenterna på touren som dömande. Hen föreställde sig att konkurrenterna tänkte nedvärderande om hens golfspel vilket resulterade i upplevd yttre press. Många av deltagarna upplevde ökad yttre press på grund av hög konkurrens från övriga på tourerna. Detta är ständigt återkommande i majoriteten av intervjuerna, då det upplevs extremt tufft att komma upp och möta redan etablerade seniorer. Tre av deltagarna upplevde en högre yttre press eftersom de som juniorer var rankade både i toppen nationellt och internationellt. De kände press för att media uppmärksammat deras framgångsrika tid som junior.
Jag kom fram ganska tidigt så har jag väl alltid hört att du kommer bli nästa världsstjärna och stjärnskott. Det kanske är lite rädsla helt enkelt, men samtidigt så har jag väl lärt mig under resans gång att på ett sätt så kan jag ju inte bry mig vad andra tror och tycker utan man får lite köra sitt eget race - IP6
Pressen kom även på grund av att man nu behövde prestera på en betydligt högre nivå och man måste prestera för att klara kvalgränserna och för att kunna tjäna pengar. “Man måste ta sig igenom kvalskolor och tar man sig inte igenom dem, finns det ingen arbetsplats. Kraven blev ju ganska mycket högre när man gick över till proffslivet från min egen synvinkel”- IP5
Nya rutiner. De flesta av deltagarna började i övergången att se sitt golfspelande som ett yrke och inte en hobby. Eftersom det nu skulle vara den huvudsakliga inkomsten, så ökade det pressen på prestation. En av deltagarna berättar att det bästa som fanns förr var att kunna träffas på klubben och träna och spela på skoj. Nu å andra sidan får man se det som ett jobb
19
istället. Tre av deltagarna hade genomgått övergången under sin tid på college där de båda berättar att strukturen och stöttningen man har i skolan försvinner när man helt plötsligt måste stå på egna ben och skaffa sig sitt eget upplägg. “Du måste själv se över bokningar, planering, förberedelser, hotell, flyg och allt sådant. Sedan strukturera upp träningen och vardagen” - IP2.
Resurser
Nedan presenteras de resurser som frekvent framkom under intervjuerna genom två underkategorier, inre resurser och socialt stöd Inre resurser.
Här presenteras inre resurser som deltagarna upplevde vara viktiga. Inre resurser är i sin tur indelad i två teman. Upplevd motivation och självförtroende.
Upplevd motivation. Varje deltagare berättar om olika styrkor som har varit en resurs för dem i övergången. Den resurs samtliga har nämnt är inre motivation. Alla hade ett inre driv att fortsätta även i motgångar. Envishet är också en resurs många besatt som hjälpte dem att aldrig ge upp. Målmedvetenhet påpekar samtliga deltagare är viktigt för att ha eget driv att fortsätta träna och klara av utmaningar. En av deltagarna förklarar hur viktigt det är med att vara driven, strukturerad och målmedveten. “När jag bestämmer mig för något, så gör jag en plan och kör på” - IP2. Deltagaren fortsätter förklara att hen inte tagit några stora kliv i karriären, men hela tiden tar små steg framåt för att nå sina mål.
Självförtroende. Några av deltagarna poängterar hur viktigt det är att tro på sig själv i det man gör “jag har alltid tränat mycket, alltså inre motivation skulle jag säga. Jag skulle säga att det är min styrka. Jag har alltid tränat väldigt mycket, flitig och disciplinerad” - IP4. En av deltagarna svarade på frågan hur hen upplevde sitt självförtroende under övergången, varpå hen svarade, “alltså jag är en bättre golfare nu men jag upplever mig inte som en bättre golfare”
- IP7. Vidare fick IP7 följdfrågan om hen tror att hen hade varit en bättre golfare idag, om hen hade behållt sitt höga självförtroende från juniortiden. Varpå hen, med total övertygelse, svarade ja. Personen i fråga tappade sitt självförtroende under övergången, och det har än idag inte kommit tillbaka. En annan deltagare säger att hen inte tagit några stora steg i sin karriär, men att hela tiden sagt för sig själv “okej det här är vad jag vill nu, nu jobbar vi efter det och
kör på” - IP5.
Socialt stöd
Socialt stöd är det stöd som deltagarna upplevde under övergången och är indelat i två teman. Nätverk och civil utbildning.
Nätverk. Stöd från omgivningen och ett bra nätverk hävdar samtliga deltagare är oerhört viktigt för att ta sig igenom övergången. Samtliga deltagare kände stort stöd från familj
20
och vänner även på det känslomässiga planet. De kände även mer stöd än krav från sina respektive tränare, “jag kan säga att jag är lyckligt lottad med både föräldrar och sambo och som aldrig har satt några krav på mig att jag ska börja prestera någonting så det har varit väldigt skönt” - IP4. Samtliga av deltagarna i studien har förklarat att de någon gång under övergången var i kontakt med en mental tränare, eller en förebild i form av mentor, för att få stöttning och rådgivning. Under övergången kom samtliga deltagare i kontakt med sponsorer för första gången. Vissa av deltagarna såg det bara som något positivt som hjälpte dem att vara lugna i sin satsning medan andra såg det som ökad press för att de var tvungna att prestera och bevisa för sponsorerna att de hade investerat i rätt spelare. En del av deltagarna berättar även innebörden med att ha en golfklubb i ryggen som stöttar en i satsningen. “Man kunde få
ytterligare ersättning från klubben som man kunde använda på tävlingar och sådant där. Så den stöttningen fick vi ju” - IP1
Civil utbildning. Många av deltagarna upplevde under övergången att de fick stöd från respektive skola. Tre av deltagarna förklarade att deras college hjälpte dem planera och strukturera deras satsning, för att på ett effektivt sätt klara övergången till senior. En annan deltagare berättade att hen fick i tidig ålder åka runt i världen och spela golf och således var borta mycket från skolan. Skolan hjälpte då hen med att få ihop sin vardag och klara av skolan i samband med övergången, utan att sätta press på hen att fixa skolan också. Hen förklarade innebörden med att gå på ett idrottsgymnasium där skolan blev en frizon från den tuffa idrottssatsningen i övergången. En annan deltagare betonar även vikten av kunskapen från skolgången.
Jag tror att dom som har gått RIG, sen får man andra kunskaper på college, men framförallt RIG, där man lärde sig extremt mycket om både golfsving och de fysiska bitarna. Men framför allt liksom hur man kan träna, hur olika svingar kan se ut och hur man kan lägga upp ett träningsupplägg. Man fick basbitarna rätt - IP9
Barriärer
Här presenteras de barriärer som deltagarna upplevde under övergången. Barriärerna presenteras här i två underkategorier. Inre barriärer och yttre barriärer.
Inre barriärer
Inre barriärer är uppdelat i tre teman. Mentala hinder, bristande kunskap och upplevd ensamhet.
Mentala hinder. Några av deltagarna har förklarat att en inre barriär hos dem har varit
21
mental instabilitet. En av deltagarna berättar att hen var i en svacka mentalt. “Jag var långt nere i träsket” - IP5. Hen tänkte lägga av, men valde istället att kämpa sig tillbaka. En annan deltagare öppnar upp sig och förklarar att på grund av tankar om ifrågasättande om sig själv och sitt eget golfspel, resulterade stressen i att en av deltagarna fick ångest och utmattningssyndrom.
I och med att det inte gick som jag hoppades att det skulle göra, så var det ju klart att det blir lite tankar. Är jag tillräckligt bra? Är det här tillräckligt? Är det här min högsta nivå liksom? Kan jag inte bättre än såhär? Det är klart att dom tankarna kommer, det var egentligen mest i slutet på året i och med mina utmattningssyndrom, stress och allt sådant där började dyka upp. Alltså allt kommer ju inte på en och samma gång i början, utan sakta men säkert så byggdes det upp. Men sen så när väl bägaren började rinna över så då gick det fort - IP3
En annan deltagare säger att hen hade för bra självförtroende. Detta självförtroende ledde till att deltagaren tog sig an utmaningar hen inte var redo för. Det var en stor barriär och hen hade ingen som kunde hjälpa hen att inse de dumdristiga besluten.
Bristande kunskap. De flesta av deltagarna berättade att de inte hade tillräckligt med kunskap och erfarenhet för att bli seniorer och således klara övergången på ett effektivt sätt.
“Det var mitt sämsta beslut jag någonsin gjort typ”, berättar en deltagare när hen fick frågan om hen kände sig redo att bli senior. “Steget var så j*vla stort [...] steget var mycket större än jag trodde det skulle vara, fortsatte hen” - IP8.
En annan tydlig barriär många hade var förnekelse, vilket i sin tur ledde till utebliven coping. En av deltagarna berättar att hen vägrade inse sina misstag och brister och behövde ta tag i sina problem istället för att förbise dem med förnekelse och förvärra en redan ohållbar situation. Majoriteten av deltagarna trodde att de besatt den kunskapen som krävdes för att vara senior, men ganska snabbt fick de ett bryskt uppvaknande. En deltagare hade önskat att hen hade kunnat gå tillbaka i tiden och berätta för sig själv att hen absolut inte var redo, trots ett extremt bra självförtroende. Många av deltagarna upplevde dock att de fick väldigt mycket kunskap redan första året som senior. De önskar dock att de hade varit förberedda och haft den kunskapen innan övergången började.
Upplevd ensamhet. Ensamhet är något som alla deltagarna upplevde under övergången till senior. De berättade att de hade skolan, föräldrar och vänner som stöd, men trots det kände några av deltagarna ensamhet på grund av att de inte var kapabla till att förmedla sina känslor.
22
Jag hade liksom svårt att förklara hur jag mådde och kände och det kändes ensamt på något sätt, som att man var den enda som gick igenom det, att dom inte riktigt skulle förstå i och med att de inte var i samma sits liksom - IP7
Tre av deltagarna valde att flytta till ett annat land i samband med övergången och kände en ensamhet i att familj och vänner fanns långt borta. En deltagare säger att hen var helt ensam då hen var på en privat klubb där det inte fanns fler spelare i varken hens ålder eller nivå. Detta resulterade i att hen upplevde att det hämmade utvecklingen då hen inte kunde bolla tankar och idéer med någon, heller inte se hur andra duktiga spelare tränade.
Yttre barriärer
Yttre barriärer är uppdelat i två teman. Ekonomi och skador.
Ekonomi. Som junior hävdar en av deltagarna att hen inte kände några krav som juniorspelare då man inte hade något att förlora. Dock, som senior, ökade de ekonomiska kraven och därmed också kraven att prestera. “Då började man spela om pengar och det blev mer utgifter så framförallt ekonomiskt blev det ju mer press” - IP4. En annan deltagarna kände ökad press då hen som senior skulle livnära sig på golfen och var tvungen att prestera på tävling för att få in pengar och få det att gå runt. “Det är ju många som slutar för att de inte får det ekonomiska att gå runt. Så det ett stort hinder man måste klara av” - IP7. En annan deltagare är inne på samma spår och förklarar att “hotellnätter, långa bilresor och startavgifterna är betydligt dyrare, så man försöker göra det så billigt som möjligt” - IP8. Hen fortsätter att säga att “det är inte roligt att se minus på kontot och bara pengar som rullar ut”.
Skador. Skador hos deltagarna var varierande. Vissa hade en mer omfattade skadehistorik medan andra enbart hade några skavanker. En deltagare hade en ryggskada som kunde ha slutat i en misslyckad karriärövergång.
Jag hade ju problem med ryggen i mitten på gymnasietiden så jag kunde inte spela eller tävla knappt något under hela tvåan. Sen i trean så blev ryggen bra men då hade jag inte samma sug i och med att jag hade tappat hela spelet, liksom svingen satt inte längre. Så jag tänkte om jag skulle lägga av - IP7
Under tiden hen var borta från golfen berättar hen att hens konkurrenter hade kommit ikapp, och gått om i deras respektive utveckling. Hen såg detta som ett stort nederlag och en svår situation att komma tillbaka ifrån. Hen säger också att det än idag påverkar hen negativt som golfspelare. En annan deltagare förklarar också innebörden med att få vara skadefri genom att förklara att gymträning är högst relevant och helst ska börjas med tidigt för att förebygga skador
23
och eventuella barriärer. En annan deltagare påpekar även vikten av att få hjälp under skadeperioden för att kunna fixa grundproblemet och inte bara symptomen för att komma
tillbaka så snabbt som möjligt.
Copingstrategier
Här presenteras copingstrategier som frekvent uppkom under intervjuerna och är indelat i två underkategorier. Problemfokuserad och emotionsfokuserad.
Problemfokuserad
Problemfokuserad coping presenteras genom tre teman. Nätverk, kunskap och målsättning.
Stöd från omgivning. För att hantera krav och barriärer som uppstod i övergången, använde sig deltagarna av diverse copingstrategier för att på ett effektivt sätt lösa problemet.
Samtliga sökte stöd från familj och vänner medan tre av dem även sökte stöd hos en mental tränare. En deltagare berättar att hen tog hjälp av en mental tränare som hjälpte hen att fokusera på rätt saker. Med hjälp av en mental tränare kom hen på rätt väg med tankar och känslor i sitt golfspelande. “Jag började fokusera på att fokusera till slut” - IP8. En annan deltagare berättar att hen som sista utväg gjorde ett tränarbyte för att hantera situationen.
Erfarenhet. Samtliga deltagare önskar att de hade genomgående mer kunskap om copingstrategier under övergången som kunde hjälpa dem hantera barriärer mer effektivt.
Många av deltagarna påpekar att de insett detta i efterhand, vilket kan ha lett till att övergången har tagit längre tid än nödvändigt. En av deltagarna ser bristen av copingstrategier som en erfarenhet hen har tagit med sig till sina elever. ”Jag lär ut copingstrategier som jag själv inte fick när jag var i den åldern liksom. Så att dem kan hantera det och liksom lyckas med sina övergångar snabbare än vad jag gjorde” - IP1. En deltagare förklarar att hen ville påskynda övergången för att snabbare ta sig till sina mål. “Jag ville ha genvägar, jag ville att allt skulle gå mycket snabbare liksom” - IP8. En annan deltagare förklarar att hen sett övergången som en process och tänkt långsiktigt istället för att fokusera på resultatmål.
Vad kan vi lära oss och vad kan vi ta med oss så att det inte är ”end of the world” eller det var inte sista chansen så se det som en erfarenhet att lära sig och ta med sig och bygga på sin ryggsäck liksom. Det är en utvecklingsprocess och ta med sig erfarenheterna [...] liksom tydlig planering och kanske inte vara så hård och dömande mot sig själv att man kan vara besviken om det inte går som man vill, liksom ta med sig någonting och inte bara besvikelse - IP5
24
Målsättning. Den ofta förekommande copingstrategi hos deltagarna var målsättning.
De flesta av deltagarna hade tydliga resultatmål när de gick in i övergången, men förstod snabbt att processmål var än viktigare för den långsiktiga processen. Två av deltagarna upplevde att de hade haft en effektiv övergång. Det var också de enda som gick in i övergången med en tydlig plan med både resultat och processmål. Samtliga förklarar innebörden av att gå in i övergången med en klar och tydlig målsättning.
Emotionsfokuserad
Användes enbart efter JST. Samtliga deltagare berättade att ingen av de hade tagit användning av något stressreducerande beteende under deras karriärövergång. Dock berättade några deltagare att de idag, som seniorer, använder sig av emotionsfokuserad coping, så som
meditation och yoga.
Diskussion
Syftet med föreliggande studie var att utforska golfspelares retroperspektiva upplevelser av karriärövergången från junior till senior utifrån tre frågeställningar. I diskussionen kommer det att diskuteras utifrån Karriärutvecklingsmodellen (Wylleman, 2019), med fokus på övergången från junior till senior och Karriärövergångsmodellen (Stambulova, 2009), som innebär krav, resurser, barriärer och copingstrategier i relation till JST. Val av metod kommer även det att diskuteras, innan det avslutningsvis kommer att presenteras implikationer, konklusioner och framtida forskning. Samtliga delar från resultatet kommer att diskuteras, där vissa delar även kommer att diskuteras tillsammans för att öka förståelsen om deras relation, och hur det är kopplat till golfspelarnas upplevda övergång.
Enligt tidigare forskning från Wylleman (2019) så upplevs tuffare konkurrens som en av de många kraven som uppstår under JST. Samtliga deltagare i studien upplevde en tuffare konkurrens när de blev seniorer och således ökad press på att de nu skulle möta redan etablerade seniorer. Stambulova (2009) beskriver övergången som en process för att hantera en uppsättning övergångskrav. Processen drar igång då en kravökning uppstår på idrottaren och för att hantera de nya kraven och eventuella barriärer, behöver idrottaren mobilisera resurser och samtidigt ta användning av copingstrategier. Majoriteten av deltagarna påpekade att ett tydligt krav som uppstod under övergången var den ökade pressen på att vara disciplinerad och strukturerad. Många beskrev även kravökningen som ett uppvaknande att börja behöva prestera på en betydligt högre nivå såväl i idrotten som utanför. Stambulova et al. (2013) framför i sin studie att karriärövergången från junior till senior, ur ett internationellt forskningsperspektiv, kan sammanfattas i att idrottare upplever en högre kravnivå i såväl träning som i tävlingsmiljö.
Stambulova (2003) skriver att man vid en karriärövergång bör sträva efter en balans mellan de
