Återanvändning av textilt restmaterial

Högskoleexamen i textil produktutveckling med entreprenörs- och affärsinriktning Textilhögskolan

2012-05-25 2012.12.9

Återanvändning av textilt restmaterial

– med mattföretaget Kasthall som exempel

Jessica Palm Samuelsson, Linda Angelica Englund & Olivia Tanemar

II

Förord

Tack till ledning och övriga anställda på Kasthall som tog sig tid att bli intervjuade.

Tack till Åsa Haggren och Peter Otell, våra handledare. Tack Elisabeth Dahlin på

Röda Korset, för information och inspiration.

III

Sammanfattning

Detta arbete handlar om vad ett väletablerat företag skulle kunna göra med sitt restmaterial. Vi vet att det idag finns en mängd företag som jobbar för att minska sitt restmaterial och här presenteras förslag på vad man kan göra med det som ändå uppkommer. I arbetet presenterar vi först hur vi gått till väga för att samla in vår information, alltså hur vår forskning gjorts. Då arbetets syfte utgår ifrån Kasthall Mattor & Golv AB, har vi valt att presentera fakta kring företaget och hur deras syn ser ut på miljöarbete idag. För att förstå hur ett ökat miljöarbete påverkar ett företag har vi valt att fördjupa oss i CSR, Cradle to cradle, materialfakta och avfallshantering.

Med hjälp av detta vill vi att läsaren lättare skall kunna följa våra tankar då förslagen presenteras samt diskuteras. I diskussionen analyseras detta sedan vidare med våra egna funderingar. Det tas också upp vad vi tycker om de olika förslagen och vilka fördelar respektive nackdelar vi ser att de har. I slutsatsen knyter vi samman arbetet med våra slutgiltiga tankar.

Abstract

This paper is about what a well-established company could do with their waste

materials. We are aware of that today there are many companies working to reduce its waste materials and this paper presents suggestions for what to do with it. Firstly we present how we proceeded to gather our information. The purpose is based on

Kasthall Mattor & Golv AB´s waste problem and we have chosen to present the facts about the company and how they work with environmental questions today. To understand how an increased environmental work impacts a company we have chosen to immerse ourselves in CSR, Cradle to cradle, material facts, and waste management.

Using this, we want to help the reader follow our thoughts when the proposals are

presented and discussed. In the discussion we further analyze this with our own

thoughts. It also looks at what we think about the various proposals and what

advantages and disadvantages we find. In the conclusion we summarize the paper

with our thoughts.

IV

Nyckelord

CSR, Kasthall, mattor, miljö, restmaterial, spill, textil.

V

Innehållsförteckning

1 Inledning ... 1

1.1 Introduktion ... 1

1.2 Syfte ... 1

1.3 Frågeställningar ... 2

1.4 Avgränsningar ... 2

1.5 Uppsatsens upplägg ... 2

2 Metod ... 3

2.1 Intervjuer på plats ... 3

2.2 Fältstudie ... 3

2.3 Teoretisk referensram ... 3

2.4 Diskussioner/reflektioner ... 3

3 Bakgrund ... 4

3.1 Kasthall Mattor & Golv AB ... 4

3.2 Materialfakta ... 4

3.2.1 Ull ... 4

3.2.2 Lin ... 5

3.2.3 Polyester ... 6

3.3 CSR ... 7

3.4 Kasthalls miljöarbete ... 8

3.5 Den textila kedjan... 9

3.5.1 Cradle to cradle ... 9

3.5.2 Avfallshantering ... 10

4 Resultat ... 12

4.1 Resultat av fältstudie på Kasthall ... 12

4.2 Resultat av intervjuer ... 12

4.3 Lösningar för textilt restmaterial ... 12

4.3.1 Skänka till olika organisationer ... 13

4.3.2 Sälja spill till företag ... 13

4.3.3 Extern designer ... 14

4.3.4 Ullmattor blir gödningsmedel ... 14

4.3.5 Återvinning av polyesterväv ... 15

4.3.6 Brokiga mattor ... 15

4.3.7 Outletbutik på mer central plats ... 16

4.3.8 Skänka till skolor som kan använda det i undervisning ... 16

4.3.9 Engagera t ex Textilhögskolan i designprojekt ... 16

4.3.10 Filtmatta ... 16

VI

4.3.11 Bottengarnsmatta ... 17

5 Diskussion ... 18

5.1 Förslag på lösningar ... 19

5.1.1 Välgörenhet ... 19

5.1.2 Skänka till skolor ... 19

5.1.3 Sälja till företag ex. Hästens ... 19

5.1.4 Extern designer ... 20

5.1.5 Gödningsmedel av ull ... 20

5.1.6 Återvinning av polyester ... 20

5.1.7 Brokiga mattor ... 20

5.1.8 Outlet på mer central plats ... 21

5.1.9 Textilhögskolan... 21

5.1.10 Filtmatta anti-slip ... 21

5.1.11 Bottengarnsmatta ... 21

6 Slutsats ... 22

7 Referenser ... 23

8 Bilagor... 27

8.1 Bilaga 1 ... 27

8.2 Bilaga 2 ... 29

1

1 Inledning

Kasthall Mattor och Golv AB fångade vårt intresse under en företagsdag i januari 2012 på Textilhögskolan i Borås. Under dagen presenterade ett flertal företag sina verksamheter och förslag på ämnen till examensarbeten. Kasthall berättade då om sitt företag och sina tankar om ett samarbete med studenter från Textilhögskolan.

Detta arbete handlar om hur ett företag som Kasthall skulle kunna ta tillvara på sitt restmaterial samt hur det kan arbeta för att ytterligare engagera sig för miljön. Då det i dagens samhälle är trendigt med ett aktivt miljöarbete och vi ansåg att Kasthalls problem var intressant, valde vi att kontakta företaget för vidare information. Deras önskan var att få hjälp med vad de kunde göra med sitt restmaterial och det var för oss väldigt fängslande. Under vår forskning och insamling av information kring

återvinning har det under arbetets gång lett oss in på olika spår. Vi vill exempelvis presentera fakta kring CSR, Cradle to cradle samt avfallshantering för att förstå vad återvinning kan innebära för ett företag. Med hjälp av den nya information vi fått har vi formulerat ett antal förslag på lösningar samt försökt förklara hur de kan vara positiva för ett företag.

1.1 Introduktion

Kasthall Mattor och Golv ABs verksamhet och fabrik ligger i Kinna, drygt 30 minuters bilfärd från Borås. Företaget har en lång historia av svensk traditionell mattillverkning och stort fokus läggs på kvalitet och användning av naturmaterial.

Förslaget som Kasthall presenterade för oss handlade om att ta fram en bättre lösning på vad de skulle kunna göra med sitt spill. Idag slänger företaget stora mängder ull och lin då de i nuläget inte har någon bättre lösning på vad de istället skulle kunna göra av det (Kasthall 2012).

Enligt Nationalencyklopedin handlar CSR om att företag tar social och miljömässig hänsyn i sin verksamhet för att bidra till en hållbar utveckling. Här påvisas också att svenska företags engagemang kring CSR har ökat under senare år

(Nationalencyklopedin (NE) u.å.).

Vi är alla tre i författargruppen intresserade av miljötänkande och vill inte bara se det som en trend. Vi såg detta samarbete med ett etablerat företag som en möjlighet att testa på att arbeta med produktutveckling samt använda våra befintliga kunskaper och skaffa nya inom området.

1.2 Syfte

Att med Kasthall som exempel undersöka möjligheter för spill och restmaterial hos

mattföretag.

2 1.3 Frågeställningar

Hur kan företag utveckla ett mer hållbart tänkande samt ta vara på sina resurser? Hur kan man ta hand om spill och hur kan ett ökat miljöarbete stärka Kasthalls

varumärke?

1.4 Avgränsningar

När informationsinsamlingar gjorts och vi kommit fram till våra lösningar har åtanke lagts på att eventuell ny design inte får konkurrera ut nuvarande designers arbete.

Lösningarna får inte ta för mycket av Kasthalls tid eller resurser men behöver ändå vara hanterbara för alternativa mottagare genom sortering och mängd. Eventuellt samarbete med andra företag får inte leda till utnyttjande av Kasthalls väletablerade rykte, däremot får det gärna resultera i en win-win situation. Produkter kopplade till Kasthall får inte hålla för dålig kvalitet men inte heller kosta mer än nuvarande

lösning som är att låta spill och restmaterial gå till förbränning. Med detta i åtanke har vi inte tagit för givet att alla är positiva till att skänka/ kompostera/ återanvända/

återvinna.

Fokus ligger på vad man kan göra med redan befintligt spill, inte hur man från början kan minska det. Kontaktat och förhandling med de företag som föreslås som lösningar har inte gjorts. Det har heller inte undersökts ekonomiska förutsättningar eller

konsekvenser.

1.5 Uppsatsens upplägg

Uppsatsen är uppbyggd på så sätt att vi i bakgrunden presenterar

informationsinsamling kring Kasthall, materialfakta, CSR-fakta samt Kasthalls

miljöarbete. Vidare följer information om den textila kedjan, Cradle to cradle och

avfallshantering. I resultat delen presenteras de förslag på lösningar vi kommit fram

till genom olika slags informationsinsamling. Efter varje lösning nämns något positivt

eller negativt med förslaget som framkommit vid informationsinsamling, allt för att

kunna följa arbetet lättare. I diskussionsdelen tas funderingar kring Kasthalls

miljöarbete upp. Där diskuteras också vad författargruppen tycker om några av

förslagen samt hur ett fortsatt arbete skulle kunna se ut. I bilaga 1 presenteras en

sammanfattning av intervjuerna som gjorts och i bilaga 2 finns ett vokabulär.

3

2 Metod

2.1 Intervjuer på plats

Det utfördes intervjuer av åtta anställda ur ledningsgrupp och i fabrik på Kasthall, alla med olika arbetsuppgifter. Urvalet av intervjuade gjordes av extern handledare Peter Otell, produktutvecklare på Kasthall, och intervjuerna tog plats på företaget. Vi satt ner med var och en av de tillfrågade och samtalade fritt kring de frågor vi utformat.

Intervjuerna resulterade i en överblick av företagets tankar kring sortering,

återvinning och socialt arbete. Sammanfattning av intervjuerna återfinns som bilaga 1.

2.2 Fältstudie

Under två dagars fältstudier i Kasthalls fabrikslokaler undersöktes hantering av spill och restprodukter på förberedning-, väveri-, tuft- och skäravdelningarna. Genom sortering och vägning av dessa dokumenterades innehåll och mängd för att få en överblick av vad för material som slängs samt dess form och kvalitet. Utifrån observation av fabriksarbete på Kasthall har det kunnat uppskattas om tid och utrymme för utförligare sortering finns.

2.3 Teoretisk referensram

Information om återvinning och miljöetik har inhämtats främst via litteratur.

Högskolans databaser har varit mycket goda källor då alla arbetets vetenskapliga artiklar återfinns där.

2.4 Diskussioner/reflektioner

Under arbetets gång har vi ständigt tagit upp diskussioner inom författargruppen som

vi reflekterat över. Dessa diskussioner har väckt nya tankar och funderingar som varit

vägledande genom arbetet.

4

3 Bakgrund

3.1 Kasthall Mattor & Golv AB

Kasthall grundades 1889 i Kinna, ett litet samhälle i Västra Götaland, av Ludvig Andersson. Företaget har med hänsyn till svenska hantverkstraditioner moderniserats och utvecklats till, enligt deras hemsida, ett världsledande företag inom design och tillverkning av mattor. Kasthall själva säger att hemligheten bakom företaget är att de äger sin egen produktion och kan därmed kontrollera hela tillverkningsprocessen.

Kasthall finns idag representerade i över 30 länder världen över och har showrooms i såväl Milano, New York, Stockholm och Göteborg. Majoriteten av all tillverkning, design och produktutveckling sker än idag på fabriken i Kinna. De tillverkar vävda och handtuftade mattor efter order samt tar beställningar på måttbestämda

heltäckningsmattor. Garnet som används i mattorna är färgat av ett närliggande färgeri och beställs in och tvinnas till olika unika kvaliteter hos Kasthall. Mycket vikt läggs på hög kvalitet, genomtänkt design samt miljöansvar (Kasthall 2012).

Kasthall har som mål att minska det spill som blir i produktionen av mattor. Idag görs olika åtgärder på företaget, till exempel försöker man planera beställningarna mer noggrant för att minska uppkomsten av restmaterial. I dagsläget slängs och förbränns ca ett ton ull och lin varje månad. Ullen och linet är i varierade former och kvaliteter, både kortare, avklippta bitar och hela oanvända garnspolar (Otell, P. 2012).

3.2 Materialfakta

Kasthalls mattor består till största delen av naturmaterialen ull och lin. De tuftade mattor samt de vävda, som har en speciell effekt i strukturen, kan också innehålla polyester. Dessa material har en mängd olika egenskaper.

3.2.1 Ull

Hittills har forskning på konstgjorda fibrer inte kunnat efterlika egenskaper hos ull.

Ull enligt Nationalencyklopedin:

 Ull har bra krusighet och spänst vilket ger fibern en voluminös känsla utan att formen förändras.

 Ull har en hög isolationsförmåga, känns inte fuktig och absorberar både värme och kyla.

 Lanolinet (fettet) som finns i ull stöter lätt bort fukt medan fibern andas.

 Ett material i ull är lättskött och behöver inte tvättas ofta, det kan räcka med att en matta i ull vädras ute. (Vid tvätt i tvättmaskin skall man veta om att ull är känslig mot alkali som finns i en del tvättmedel). Ull klarar organiska lösningsmedel och olika syror bättre.

 Tack vare sin kemiska egenskap att kunna bära vattenånga är ullen

svårantändlig och naturligt flamsäker.

5

 Epikutikulan, ett tunt membran ytterst på ullfibern är kraftigt vattenavstötande och detta skikt hjälper till att hålla fibern smutsavvisande.

 Att ullfibern är i spiralform gör att ullen har bra elasticitet, bra töjbarhet och därmed god skrynkelhärdighet.

 Ullfibern har lägre styrka och sämre ljusbeständighet än de flesta andra fibrer.

(NE u.å.) (Ull-rika 2007)

Fig. 1 Ull 3.2.2 Lin

Lin används i varpen och som inslagsgarn i Kasthalls vävda mattor men förekommer också i deras tuftade mattor, egenskaper:

 Behåller ursprungsformen, då den endast krymper vid första tvätten.

 När en matta är vävd med linvarp garanterar det att mattan behåller sin ursprungsform. Fibern är formbar i vått tillstånd och har dåligt

återhämtningsförmåga.

 Ganska hög fuktupptagningsförmåga.

 Absorberar vatten snabbt och sväller lätt.

 På grund av att fibern sväller lätt ökar den styvheten som redan finns i fibern.

 Lin har dålig skrynkelhärdighet och skrynklar särskilt i vått tillstånd.

 Känslig för tvätt i högre temperaturer och för alkali (finns i vissa tvättmedel).

 Fibern smutsas inte så lätt och smutsen lossnar lätt, detta på grund av fiberns längd och släthet.

 Lin isolerar inte särskilt bra, leder därför bort värme snabbt och känns sval.

 Luddar inte så lätt.

 Och precis som ull är den svårantändlig (Furvik, N.B. u.å.).

Fig. 2 Lin

6 3.2.3 Polyester

I vissa utav Kasthalls mattor används bland annat polyester. Det förekommer både som inslag i de vävda och de tuftade mattorna samt i den bottenväv vari garnet skjuts in i vid tuftning. Dess egenskaper är:

 Polyester är idag den största och mest använda syntetfibern och är lätt att blanda med andra fibrer.

 Den har låg fuktabsorption tack vare den runda, släta formen på fibern.

Därav torkar den också snabbt.

 Den är ljustålig och isolerar bra.

 Den kan kännas plastig, blir lätt statiskt laddad och kan i vissa utföranden noppra sig.

 Polyester har bra fixerbarhet men ändå god skrynkelhärdighet. Dock är den lättantändlig (Berglin, L. 2011).

 Polyester framställs av kol, luft, vatten och olja – (ändlig resurs) (Teonline u.å.)

 Dock är den starkt temperaturkänslig och kan smälta vid för hög temperatur (NE u.å.)

 Är både seg och nötningshärdig, därav är den praktisk för mattor i till exempel offentliga miljöer (NE u.å.)

 Resistent mot angrepp från mikroorganismer, (jämfört med naturfibrer) (NE u.å.)

Fig.3 Polyester

7 3.3 CSR

Nedan presenteras fakta kring CSR, Kasthalls miljöarbete, Cradle to cradle samt avfallshantering för att läsaren skall förstå vad miljöengagemang och återvinning kan innebära för ett företag. Det är med hjälp av denna information vi har formulerat förslag på lösningar.

CSR är en förkortning för ”Corporate Social Responsibility”. I oktober 2011

uppdaterade Europakommissionen sin definition av CSR till ”Företagens ansvar för deras inverkan på samhället.” Vidare beskriver de att respekt för gällande lagar och kollektivavtal är ett måste för att möta detta ansvar. För att till fullo uppfylla sin CSR bör företag upprätthålla en plan som integrerar sociala-, miljö- och etiska frågor, mänskliga rättigheter och konsumentfrågor i sin verksamhet och strategi tillsammans med intressenter. Detta för att ”maximera skapandet av gemensamma värden för sina ägare/aktieägare och andra intressenter samt samhället i stort. Identifiera, förebygga och mildra deras möjliga negativa effekter.” (Europakommissionen, 2011)

I Strategic Value of Corporate Citizenship (Harribey, L. E. 2011, s. 24) skriver man att World Business Council on Sustainable Development menar att “företag kan inte förbli på ena sidan, de är en integrerad del av våra samhällen och kan inte fortsätta generera välstånd om samhället omkring dem kollapsar.”

I The benefits and costs of corporate social responsibility (Sprinkle, G.B. & Maines, L. A., 2010, ss. 446-448) beskrivs ett antal anledningar till varför företag väljer att ha en CSR och flera exempel tas upp på företag och huruvida de tillämpar sina CSR- åtaganden. Till en början beskrivs att många företag har godhjärtade intentioner, de tror helt enkelt att genom att ha en CSR så är man en bra medborgare. Dock menar författarna att det kan vara svårt att skilja på dessa godhjärtade intentioner och strävan efter högre vinst. Nästa anledning är att vissa företag har en CSR för att hålla uppe fasaden för eventuella kunder eller aktieinvesterare. På detta sätt blir CSR endast ytterligare ett måste för företag, det görs för att undvika dålig publicitet. En tredje anledning skulle vara att en aktiv CSR skulle locka och vara till stor fördel vid rekrytering av personal samt att det motiverar och behåller anställda. Enligt

författaren skall många källor anse att detta är en av de starkaste orsakerna till varför företag har en CSR. Den fjärde anledningen som anges i rapporten är att företag har en CSR som ett slags säljargument. Exempel tas upp om hur dyrare, mer lyxiga märken gett sig in på att göra miljövänligare produkter. Detta skulle kunna leda till att kunden kan komma att förstå värdet i att köpa deras dyra produkter då de ofta har en längre livslängd. Som femte anledning antas företag som har en CSR som innefattar miljöfrågor kunna reducera produktionskostnader. Som exempel tas ett företag upp som ska ha minskat sina transportkostnader genom att minska förpackningarna till leksaker. Detta ska ha lett till minskad förbrukning av bland annat olja.

Slutligen anses CSR som en del av företags riskhantering. Genom att ”frivilligt”

försöka reducera utsläpp kan det minska risken för att lagstiftning görs strängare. En

CSR skulle också kunna reducera risken för exempelvis olyckor och därmed även

8

minska risken för stämning och annat som skulle kunna skada företagets rykte (Sprinkle, G.B. & Maines, L. A., 2010, ss. 446-448).

I en artikel skriven av Alan D. Smith ställs frågan “Vad vore socialt ansvar utan en tanke på etik?” Att följa lagar och regler kanske inte alltid är det bästa eller rätt ur etisk synvinkel. Etiskt ansvar är viktigt för ett företags trovärdighet. Är företagets ledning ärlig gällande etiska ställningstaganden kan det hjälpa företagskulturen och öka trovärdigheten inom företaget. Detta kan i sin tur sedan påverka de anställda och uppmana till mer etiska handlingar. Senare i samma rapport skriver man att den största anledningen till att företag skaffar en CSR-baserad strategi är insikten att det finns fler intressenter att ta hänsyn till mer än sig själva (Smith, A. D. 2011 s. 233).

3.4 Kasthalls miljöarbete

Kasthall Mattor och Golv AB har idag ingen CSR men är ett ISO 14001

certifierat företag. Enligt Kasthalls Miljöpolicy skriven av VD Sonnie Byrling skall företaget

”...ha miljön som en viktig parameter i befintlig produktion liksom i framtida utveckling. Miljötänkandet skall vara sammanlänkat med kvalitetstänkandet.

Organisationen skall genomsyras av ständiga förbättringar beträffande företagets miljöpåverkan”.

Genom att välja råvaror och emballage som bedöms ha minst negativ påverkan på miljön, prioritera leverantörer som tar hänsyn till miljön, miljögranska inversteringar och produktionsmetoder innan de genomförs samt minska uppkomsten av avfall arbetar Kasthall för miljön. De skall ständigt förbättra sitt miljöarbete, följa lagar och krav samt hålla anställda, leverantörer och kunder informerade om miljöpolicyn och miljöarbetet (Byrling, S. 2011).

I dokumentet Kasthall och Miljön skriver man att miljöansvaret är en viktig del av den höga kvaliteten som Kasthall står för. Man fokuserar inte på utvalda

miljöaspekter utan jobbar utifrån ett helhetsperspektiv och miljöarbetet har en stor inverkan på deras produktionsmetoder. Då all produktion av mattor som sker i Sverige ägs av Kasthall kan de ha kontroll över hela produktionskedjan från tvinning av garn till färdig matta. De arbetar med materialleverantörer inom EU varav flera också är ISO-certifierade samt visst ullgarn Öko-Tex-certifierat

. Löpande

leverantörsutvärderingar görs för att kontrollera att ställda miljökrav uppfylls. Även färgning av garn sker inom EU, större delen av ullgarnet färgas lokalt vilket medför

1 ISO (International Organization for Standardization) är världsledande inom utveckling och

certifiering av internationella standarder. (ISO 2011) ISO 14000 är samlingsnamnet för standarder som handlar om miljöledning. (SIS u.å.)

2Öko-tex är ett internationellt mått för trygghet inom textilkedjan. Det är en märkning som säkerställer att de textilier och textilprodukter som certifierats bland annat inte innehåller hälsoskadliga ämnen för människors hälsa. (Öko-tex u.å.)

9

mycket kort transportsträcka mellan färgeri och Kasthalls fabrik. Att

samarbetspartnerna är inom EU säkerställer dessutom att fabrikerna uppfyller EU:s lagar angående arbetare och miljön (Kasthall 2009).

3.5 Den textila kedjan

När den textila kedjan beskrivs innehåller den ofta följande steg: fiberproduktion, textilproduktion, slutberedning, produkttillverkning, detaljhandel, användning, insamling av använd textil, sortering, återvinning och avfallshantering. Att låta

restprodukter från textilproduktion gå direkt till avfallshantering skulle kunna ses som att slänga materialet efter fiberproduktion, vilket skulle anses som slöseri på resurser (Enquête Kommission, 1994).

3.5.1 Cradle to cradle

Cradle to cradle, på svenska ”vagga till vagga”, är en cirkulär ekonomi och rörelse.

Målet är att skapa ett industriellt evigt kretslopp. I normal produktion uppstår restmaterial och produkter blir förr eller senare skräp. Oftast går en del att återvinna men ”sopberget” byggs på i takt med att produkter konsumeras och slängs. Inom cradle to cradle elimineras skräpet, allt ska gå att återföra till produktionen. Filosofin går ut på att minimera miljöpåverkan; man vill bli av med alla giftiga ämnen i

produktionen, endast använda energi från sol, vind och vatten och eliminera allt spill genom att ta tillbaka alla produkter när de använts klart, plocka isär och återanvända dem som råvaror i produktionen. Michael Braungart som äger konceptet och säljer certifieringen säger följande i Svenska Dagbladet:

“Om produktionen är helt omställd finns inget avfall. Att köpa blir något bra som hjälper företagen att fortsätta ställa om. Nästa steg är att ställa om från att sälja en produkt till att sälja användande”(Ohlin, J. 2012).

Det holländska mattföretaget Desso tillverkar heltäckningsmattor i två lager gummi och artificiellt garn och är ett av många företag som anslutit sig till cradle to cradle.

Genom att återföra gamla utnötta mattor till produktion gör företaget sitt egna råmaterial. Detta kräver att produkten har en design som går att ta isär. ”Det är som lego”, säger Rudi Daelmans, hållbarhetsdirektör på företaget. Mattbitarna sorteras var färg för sig och varje material i olika högar som sedan åter kan gå in i produktionen.

Desso som har tillverkat mattor sedan 80 år ställde om produktionen för fyra år sedan.

Trots att omställningen har kostat stora pengar har det lönat sig då säljarna vittnat om att det är lättare att sälja till företag som vill agera miljömässigt hållbart.

Återvinningsarbetet äger rum på företagets fabrik men hur mattornas beståndsdelar

separeras är affärshemlighet (Ohlin, J. 2012).

10 Fig.4 Desso-cirkel

3.5.2 Avfallshantering

”För osorterade sopor finns det knappt några andra alternativ än avfallsförbränning och deponi.” (Ekvall T, Finnveden G & Sundqvist J-O. 2004 s. 82). Sortering gör det då möjligt till olika typer av återvinning. Därför ligger våra förslag till Kasthall inom ramen för att de måste sortera sitt överblivna material. ”Förbränning av brännbart avfall leder till utsläpp och askor som måste tas omhand. Å andra sidan ger

avfallsförbränningen också energi, framför allt fjärrvärme.” (Ekvall T, Finnveden G

& Sundqvist J-O. 2004 s. 83).

Det är viktigt att poängtera att de lösningar Kasthall idag har med förbränning inte behöver vara skadligt för miljön utan kan vara ett bra alternativ om materialet inte sorteras. Dock vill vi i våra lösningar presentera idéer om hur man skulle kunna återanvända material som i dagsläget förbränns. Då ull och lin är naturmaterial skulle de kunna komposteras på samma sätt som hushållsavfall. En kompost som sköts väl släpper dock ut koldioxid och kan bidra till växthuseffekten. Sköts den däremot dåligt kan den dessutom läcka både metan och lustgas som är många gånger farligare för växthuseffekten än koldioxiden (Frycklund 2010, s. 81).

EU:s avfallshierarki syftar till följande. ”För att bättre skydda miljön ska

medlemsstaterna vidta åtgärder för hantering av avfall enligt följande hierarki som ska tillämpas i prioritetsordning:



Förebyggande



Förberedelse för återanvändning.



Materialåtervinning



Annan återvinning t.ex. energiåtervinning.



Bortskaffande” (Europa 2009).

11

”…Förebyggande: Åtgärder som vidtas innan ett ämne, ett material eller en produkt blivit avfall. Återvinning: Varje förfarande vars främsta resultat är avfall som har ett nyttigt ändamål. Materialåtervinning: Varje form av återvinningsförfarande genom vilket avfallsmaterial upparbetas till produkter, material eller ämnen, antingen för det ursprungliga ändamålet eller för andra ändamål” (Europa 2009).

Fig.5 EU:s avfallshierarki

Forskarna Ekvall, Finnveden, Sundqvist har gjort sin egen tolkning av EU:s

avfallshierarki. De menar på att rötning och kompostering borde finnas längre ner i hierarkin eftersom det inte finns någon livscykelanalys som stärker den ”vanliga”

rangordningen. Rötning och kompostering brukar räknas till materialåtervinning och rangordnas före förbränning. Deras ändrade avfallshierarki ser ut på följde sätt:

1. Avfallsminskning, exempelvis genom återanvändning av produkter.

2. Materialåtervinning (gäller någorlunda väl sorterade fraktioner av exempelvis glas, plast, kartong och papper, samt aluminium och andra metaller)

3. Förbränning som ger energi (gäller kartong, papper, biologiskt nedbrytbart avfall, tunn aluminium och eventuellt plast) och rötning (gäller biologiskt nedbrytbart avfall)

4. Kompostering (gäller biologiskt nedbrytbart avfall)

5. Deponering på soptipp (Ekvall T, Finnveden G & Sundqvist J-O. 2004 s. 84).

12

4 Resultat

4.1 Resultat av fältstudie på Kasthall

Genom fältstudien på Kasthall gavs en inblick i hur restmaterialet uppstår. Peter Otell, teknisk produktutvecklare, guidade genom fabriken för att visa hur de tvinnar garner, väver och tuftar mattor. Dessutom ägnades en dag åt att sortera upp spillet som hamnade i containrar på varje avdelning för att få en överblick av hur det såg ut.

Undersökningen var som ett stickprov i en av de många containerns på fabriken.

Spillet visade sig ofta vara blandat, inte bara med annat textilspill utan också med övrigt skräp så som snus och papper då allt ändå går till förbränning. Skräpet rensades vid fältstudien ut och spillet analyserades och vägdes. Syftet var att få en inblick i möjligheterna för sortering av restmaterial och undersökningen resulterade i att det skulle krävas en mer noggrann sortering av restmaterialet innan det lämnar fabriken.

Skulle Kasthall vilja sälja materialet vidare eller kunna tillverka någon produkt av det hade sortering behövt vara ett krav.

4.2 Resultat av intervjuer

Tidigt i arbetet togs beslutet att göra kvalitativa intervjuer på Kasthall. Detta inte bara för att få en överblick av företagets åsikter kring sortering och återvinning utan också över de anställdas tankar och idéer. De intervjuade bestod av två personer ur

ledningen, några anställda på varje avdelning samt produktutvecklare och designers, som vi valt att hålla anonyma. De visade sig ha en mycket god inställning till

sortering och miljöengagemang. Skulle det dock ingå i arbetsrutinerna bör det inte ta för mycket tid och inte heller få avvika från Kasthalls estetiska uttryck visat i en produkt. Intervjuerna gav kunskap som gjorde arbetet mer intressant att fördjupa sig i samt gav inspiration till olika slags lösningar då det visade sig att inställningen till förändring var positiv.

4.3 Lösningar för textilt restmaterial

De olika förslag på lösningar som presenteras nedan ligger till grund i att Kasthall sorterar upp sitt överblivna spill. Det görs genom att garnrullar i både lin, ull och polyester sorteras, att korta garnbitar i lin, ull och polyester sorteras upp samt att övrigt skräp slängs i en ”brännbart container”. Företaget har en del spill som uppkommer när breddändringar görs på vävmaskinerna. Dessa kommer till då vävbredden från början har en viss storlek och sen minskas denna bredd för annan önskad storlek. Även breddändringsbitarna behöver sorteras upp för sig för att kunna användas vidare. Vid tuftning används en polyesterväv i vilken garnet skjuts in, från denna väv skärs mattan och överbliven väv slängs som spill. Denna väv måste sorteras upp genom ”ren” och ”oren” väv, detta eftersom väven kan vara behandlad och vara kletig av lim.

Dessa lösningar har vi kommit fram till utifrån våra frågeställningar, forskning av

ämnet samt informationsinsamling. De presenteras på så sätt att det efter varje lösning

nämns något positivt eller negativt med förslaget, allt för att kunna följa arbetet

13

lättare. Genom att anamma sorteringsprincipen skulle också Kasthall kunna

återanvända sitt restmaterial. Detta har vi sett som en förutsättning för att de flesta av våra lösningar skall vara genomförbara.

4.3.1 Skänka till olika organisationer

Kasthall skulle kunna skänka sitt spillmaterial till en eller flera olika organisationer.

Organisationen skulle kunna komma och hämta sorterat spill och sedan använda det till olika slags ändamål. I projektets början hölls ett möte med Elisabeth Dahlin från Röda Korset som hade visat intresse för Kasthalls spill vid företagsdagen. Tanken var då att frivilligarbetare för Röda Korset skulle omvandla spillet och tillverka något som skulle kunna säljas i till exempel Röda Korsets second hand-butiker. På så vis hade vinsten gått till välgörande ändamål. Andra tänkbara organisationer att skänka till skulle kunna vara Kooperation Utan Gränser som arbetar med att förbättra livet för människor på landsbygden (Kooperation Utan Gränser, u.å.) och SIDA, Styrelsen för internationellt utvecklingsarbete. Dessa organisationer som redan driver olika

studiecirklar skulle kunna starta kurser i olika slags hantverk där produkten säljs och intäkterna går till organisationen.

Med hjälp av bistånd får fattiga länder möjlighet att utveckla sitt näringsliv. Nya inkomster skulle skapas genom export av sina produkter till andra (SIDA 2009) länder samtidigt som det skulle vara positivt för Kasthall att visa sitt stöd hos hjälporganisationer.

4.3.2 Sälja spill till företag Hästens

En möjlighet för Kasthalls lin- och ullspill är att det skulle säljas till ett företag som till exempel Hästens. Hästens är ett svenskt företag som också de jobbar med naturmaterial. På sin hemsida skriver de att de vill jobba för att kunna tillverka världens bästa sängar. Hästens använder precis som Kasthall naturmaterialen lin och ull i sin tillverkning av madrasser. Deras tillverkning ligger i Sverige och stora delar av deras produktion görs för hand. Hästens använder lin under och mellan

fjädersystemen, i vissa fall ovanpå. Den täta linmattan är slitstark och flexibel, dessutom minskar den och avleder uppkomsten av statisk elektricitet. Hästens använder ren ny ull i sin stoppning i sängarna. Eftersom ull har bra förmåga att både värma och kyla fungerar ull som sängens klimatanläggning, man ligger då torr och i en behaglig temperatur. (Hästens u.å.)

Kasthall skulle kunna säga att överblivet spill säljs till Hästens för att allt material i

produktion ska användas. Och Hästens skulle i sin tur kunna säga att deras företag

jobbar för att använda återvunnet material i sina madrasser. Att Hästens precis som

Kasthall satsar på att jobba med naturmaterial och svensk producerat är något som de

båda företagen vinner mycket på. Hade dessa båda företagen samarbetat så hade det

på ett eller annat sätt kunnat stärka de båda företagen. Om Kasthall till exempel skulle

sälja sitt spill till Hästens skulle det kunna ge de båda företagen en oerhört bra

14

marknadsföring. Eftersom de båda företagen säljer produkter (mattor och sängar) inom hemmet, skulle det kunna bli starka samarbetspartners.

Creatables

Creatables är ett Göteborgsbaserat nätverk med ingenjörer och formgivare som utvecklar produkter av spillmaterial, allt ifrån tidningsställ till leksaker. Företaget arbetar med att hjälpa svenska företag minska mängden materialspill vid tillverkning genom att tillverka konsumentprodukter av det. På så sätt kan företag omsätta sina material genom Creatables varumärke och försäljningskanaler. I så stor utsträckning som möjligt tillverkas produkterna direkt på plats i den fabrik där spillet uppstår. På så sätt behövs inte heller några transporter av spillet från en fabrik till en annan och resultatet blir genomtänkta produkter som tar tillvara på jordens resurser (Creatables 2012).

Idag tillverkas Creatables produkter i liten skala och skulle kanske inte passa Kasthall då mängden spill skulle kunna vara för stor för Creatables att handskas med.

4.3.3 Extern designer

Kasthall skulle kunna ta in en extern designer varje år som får arbeta med en kollektion av restmaterial.

Att ta in en ny designer skulle kunna skapa spänning för kunden då varje kollektion kan ha olika teman och vara i begränsad upplaga.

4.3.4 Ullmattor blir gödningsmedel

Ett ökande antal konsumenter väljer golvbeläggning ur miljösynpunkt och

information om ämnet blir ständigt mer lättillgängligt. Exempelvis har miljöpåverkan vid tillverkning och underhåll av mattor undersökts. Syntetiska mattfibrer kan

återvinnas på olika sätt, down-cycling, re-extruding och depolymerisation. Dessa kräver dock mycket energi och investeringar i anläggningar. Ullmattan däremot har potential för att ”sluta cirkeln” på ett miljövänligare sätt där den huvudsakliga

energikällan för denna process är solenergi. Mattor av 100 % ull kan bearbetas genom en maskin där de mals till en massa av enskilda fibrer. Dessa kan man sedan använda som gödningsmedel. I ull producerande länder skulle dessa näringsämnen kunna hjälpa ull produktionen att växa genom att bli gräs som fåren äter, vars ull används i mattor som sedan återgår till marken och göder nytt gräs (McNiel S.J. et al. 2007, ss.

221-222).

Detta skulle minska tillämpningen av andra gödningsmedel då det även i länder som

inte producerar ull skulle kunna vara ett användbart gödningsmedel. Det har gjorts

studier då man mekaniskt sönderdelat återanvända ullmattor, använt materialet som

gödning (gräs) och resultatet har visat mycket friskt tillstånd av gräset som sedan

vuxit (McNiel S.J. et al. 2007, ss. 221-222).

15 4.3.5 Återvinning av polyesterväv

Kasthalls matta Tom har nyligen tilldelats Red Dot Design Award

. Mattan är gjord av polyamidgarnet Econyl® som är tillverkat av återvunna fiskenät. Kasthall skulle istället kunna återvinna sitt eget material och tillverka en ”grön” matta. Genom att återvinna polyesterväven från tuftavdelningen som företaget idag slänger skulle man kunna tillverka en ”grön” matta liknande Tom.

En högre fraktkostnad skulle kunna uppstå vid förädling av ett sådant garn, då det inte skulle kunna ske på Kasthalls fabrik. Dock skulle det kunna vara till företagets fördel att kunna marknadsföra sig med att man tar vara på sina resurser vid tillverkning av en sådan matta.

4.3.6 Brokiga mattor

Genom att tillverka brokiga mattor skulle Kasthall kunna minska på restgarn som går direkt till avfall. Att ha en vävmaskin igång som i mönstret är oberoende av garnfärg skulle kunna producera mattor där ingen blir den andra lik. Efterfrågan på en sådan produkt är idag stor då trasmattan återigen blivit trendig (Rönnerbäck, A-K. u.å.). En annan produkt som blivit populär är patchworkmattor (North Carpet u.å.). Patchwork innebär att mattor klipps sönder och sätts samman i ett lapptäcksliknande mönster.

Kasthall skulle kunna anamma dessa tekniker på både breddändringar och spill från heltäckningsmattor. Om Kasthall producerade en mattor gjorda av restmaterial skulle det kunna stärka företagets varumärke. Även om produkten inte hade varit estetiskt perfekt ur Kasthalls synvinkel skulle man kunna använda ett eller fler kända mönster som relaterar till Kasthall och på så sätt väcka intresse hos kunden. Många företag vill kunna säga att de har ett hållbart tänkande och att köpa en restgarnsmatta vars

mönsterbild inte är lik någon annan skulle kunna vara ett tidsenligt sätt att visa miljöansvar.

Fig.6 Patchworkmatta.

3Internationell designutmärkelse för god design som utdelas årligen av Design Zentrum Nordrhein Westfalen. Priset kallas ibland även "Designernas Nobelpris"(Wikipedia).

16 4.3.7 Outletbutik på mer central plats

Kasthall har en outletbutik som säljer restgarnsmattor, mattor med mindre defekter samt en del restgarn till ett reducerat pris. Butiken är belägen vid företagets

huvudkontor och fabrik i Kinna (Kasthall 2012).

Närheten till huvudkontor och fabrik har dock ingen större inverkan på

butiksförsäljningen, det skulle i så fall enbart vara fraktkostnaden av mattor som idag inte existerar då avståndet mellan fabrik och butik är ytterst litet. Att flytta

outletbutiken till en mer attraktiv plats hade kunnat leda till merförsäljning av framförallt restgarnsmattor. Då Kasthall har showrooms i Stockholm, London och Milano hade man med fördel kunnat placera outletbutiker även här. Kasthall är ett väletablerat märke finns en efterfrågan på mattor till det privata hemmet, dessvärre är lokaliseringen av outletbutiken ofördelaktig.

4.3.8 Skänka till skolor som kan använda det i undervisning

I Sverige finns det över 80 hemslöjdsföreningar (Hemslöjden u.å.) och 59

folkhögskolor som erbjuder vävkurser (Folkhögskolan u.å.). Kasthall som bygger på svenska hantverkstraditioner (Kasthall u.å.) skulle kunna skänka sitt spill till dessa.

På så sätt skulle de kunna hjälpa till att bevara den svenska hantverkstraditionen samtidigt som företaget visar sitt stöd för vidareutveckling av hantverk.

4.3.9 Engagera t ex Textilhögskolan i designprojekt

Textilhögskolan har tidigare samarbetat med företaget Gina Tricot för att komma på hur de skulle kunna jobba för att stärka deras miljötänkande. Detta samarbete ledde till att Gina Tricot fick en mängd bra och genomförbara förslag. Kasthall skulle också kunna engagera Textilhögskolan i olika återvinningsprojekt. På samma sätt som vi gör detta arbete hade liknande samarbeten kunnat göras. Exempelvis hade man kunnat gå djupare in på något av de förslag vi tagit upp i vår rapport (Nilsson, S. 2011).

Projekten skulle kunna hjälpa både Textilhögskolan och Kasthall att jobba för ett ökat miljötänkande och utveckla idéer om vad man kan göra av spill. Dessa förslag kunde företaget sedan använda sig av för att utveckla deras miljötänk och på så sätt se på företaget genom andra ögon. Att använda unga och fräscha förmågor i ett

återvinningsprojekt skulle kunna resultera i bra lösningar/produkter för företaget.

4.3.10 Filtmatta

Kasthall har tidigare via externt företag producerat en filtmatta att använda under

heltäckningsmatta för såväl dämpning som komfort. Produkten som tillverkades av

Kasthalls restmaterial gav inget genomslag då det blev större kvantitet än efterfrågan,

detta ledde till att produktionen lades ner. Emellertid har företaget ännu kontakt med

Kasthall och har en idé om att tillsammans utforma ytterligare en filtprodukt, en

tunnare ”anti-slip matta”. Den skulle inte enbart kunna användas under

17

heltäckningsmattor, utan tillsammans med samtliga av Kasthalls mattor. Även denna produkt skulle tillverkas av Kasthalls restmaterial men sedan lamineras med ett gummiskikt för att ge anti-slip funktion. Kasthall säljer redan en likartad produkt till kund men denna är gjord av syntetmaterial och köps in färdig.

Att tillverka produkten av eget material hade minskat företagets avfall, det hade nödvändigtvis inte genererat större vinst då det hade tillkommit en

tillverkningskostnad men Kasthall hade tagit tillvara på sina resurser.

Inköpskostnaden för syntetfilten skulle då upphöra och dessutom hade filten

(exklusive gummilaminering) gjorts av rena material vilket är något som Kasthall kan dra till sin fördel. Att säga att Kasthalls samtliga produkter görs av högkvalitativa textilmaterial skulle enbart kunna stärka företagets varumärke.

4.3.11 Bottengarnsmatta

Kasthall har en idé om att utveckla sin nuvarande matta Rita som är vävd med Chenillegarn bestående av ullgarn i två nyanser samt bouclégarn i ull och lin. Mattan finns i tio färger och är vävd i en teknik som ger en diskret randighet. Då färgerna trycks på Rita finns en idé om att använda restgarn i mattan. Bottengarnet skulle då kunna bli helt brokigt men inte vara synligt med undantag för kanten.

Att använda restgarner i Rita skulle vara en tänkbar lösning för Kasthalls spill då Rita redan är en matta i produktion. Någon ytterligare kostnad skulle inte tillkomma då nya maskiner inte skulle behöva köpas in och inte heller garner. Den ända nackdelen skulle vara att brokigheten som uppstår i kanten går emot Kasthalls estetiska uttryck.

Fig.7 Mattan Rita. Fig.8 Färgexempel.

18

5 Diskussion

Varför har Kasthall idag ingen CSR? I ett flertal vetenskapliga artiklar som vi läst under arbetets gång har det nämnts att många talar för att CSR-arbete lönar sig (Burke, L. & Logsdon, J. M. 1996). Samtidigt som det också skrivs att CSR-arbete kan innebära kostnader (Sprinkle, G. B. & Maines. L. A. 2010). Det vi förstått genom att läsa om ämnet och forskning kring det är att det inte är självklart att CSR-arbetet lönar sig i form av direkta pengar till företaget. Det verkar även vara ett problem för förespråkare av CSR att bevisa hur ett ökat engagemang kan löna sig på andra sätt. I och med att till exempel Europakommissionen (Europakommissionen 2011)

uppdaterat sin definition av CSR till att det handlar om att företag ska ta ansvar, tycker vi att ett CSR-arbete borde vara något alla företag har. Samtidigt som

konsumenternas medvetenhet ökar och därmed efterfrågan på ansvarsfulla företag tror vi att ett ökat engagemang kan leda till ett bättre rykte och förtroende. En medveten ledning för ett företag bör därför, tycker vi, förstå att till exempel ett bättre rykte är lönsamt för företaget även om det inte alltid syns i pengar.

Det vi vet, och som också står i rapporten, är att Kasthall ändå har ett omfattande miljöarbete genom hela tillverkningsprocessen. Det står beskrivet i deras miljöpolicy och ett dokument på deras hemsida som kallas ”Kasthall och miljön”. Utan att ha frågat Kasthall själva undrar vi om de valt att ha dessa dokument istället för en CSR?

Räcker det att all deras produktion ligger inom EU och därmed följer aktuella lagar?

Hur ser Kasthalls krav ut på deras samarbetspartners och arbetar någon av dessa med CSR?

Då vi fått lära att Kasthalls nya ägare satt mål för bland annat minskning av

uppkomsten av spill hoppas vi att nästa steg skulle kunna bli att utforma en CSR. Då som tidigare nämnt företaget arbetar aktivt för och bryr sig om miljön tror vi att grunden för en CSR finns. Kan den bara formuleras rätt och efterföljas skulle det kunna vara till stor fördel för Kasthall och deras trovärdighet, både inom och utanför företaget.

Om Kasthall hade ökat sitt miljöarbete skulle det kunna stärka varumärke genom att man t ex hänger med i tiden och ökar sin trovärdighet mot kund. Idag väljer många kunder miljövänligt om man får valmöjligheten, vilket i sin tur hade kunnat öka Kasthalls befintliga målgrupp. Genom att marknadsföra sig som ett företag som värnar om miljön, och därmed vara ärlig mot kund, skulle målgruppen kunna öka och stärka redan befintlig målgrupp genom ett stärkt förtroende. Vissa av de förslag som presenterats skulle kunna vara lönsamma antigen i pengar eller i ett stärkt förtroende.

Det måste finnas med att olika lösningar kan vara billigare än de alternativ som finns

idag, förbränning. Exempel välgörenhet och förslaget om att sälja till Hästens. Idag

sluts cirkeln men inte tillräckligt bra enligt vår åsikt. Det slängs resurser, produkter

19

som inte har fått testats att bli något annat och det är inte bra. I dagens samhälle känns det fruktansvärt att inte detta restmaterial skulle kunna bli till något annat. Eftersom det är trendigt att tänka på miljön skulle man kunna ge kunden en valmöjlighet. I förslaget om bottengarnsmattan skulle köparen kunna få frågan om man vill ha återvunnet bottengarn. Då kan kunden få göra att aktivt val hos Kasthall och så skulle de sedan kunna genomföra detta.

5.1 Förslag på lösningar

5.1.1 Välgörenhet

Om Kasthall skulle skänka sitt spill till ett välgörande ändamål skulle det kunna vara bra för ett gott syfte, det kan ge ”goodwill” Om företaget går ut med att överblivet spill faktiskt skänks skulle det kunna ge Kasthall bra marknadsföring. Dock finns det alltid en risk med att blanda in andra i ett samarbete. En välgörenhetsorganisation får inte konkurrera eller utnyttja det goda rykte som Kasthall idag har. Ett alternativ hade kunnat vara att Kasthall skänker sitt spill anonymt och undviker därmed de risker som kan uppstå vid samarbeten. De hade ändå kunnat gå ut med att de tar till vara på sitt spill men inte behövt specificera exakt hur.

5.1.2 Skänka till skolor

Genom att skänka spillet till skolor skulle det kunna gynna olika typer av utbildningar samt att det bevarar svenska hantverkstraditioner. Företaget visar då på att man stödjer utbildning och att man bryr sig om andra utanför företaget. Studenter på dessa utbildningar skapar sig tidigt i sin karriär en uppfattning om företaget som kan stärka deras varumärke i senare skede. För en skola eller utbildning kan det vara svårt att ta tillvara på för stora mängder. De kan också vara svårt med transporter vilket kan resultera i olika typer av fraktkostnader osv. Om skolor skulle ta emot spill måste detta vara kontrollerat så det faktiskt inte får stämpeln ”gammal skit”.

5.1.3 Sälja till företag ex. Hästens

Om Kasthalls skulle sälja sitt restmaterial till ett företag som till exempel Hästens hade det kunna gynna båda företagen. De matchar varandra varumärkesmässigt, de båda företagen jobbar med svenska naturmaterial av högsta kvalité. I detta läge hade man kunnat ”dela” målgrupp, då Hästens målgrupp blir intresserade av Kasthall och tvärtom. Därför hade ett samarbete dessa företag emellan kunnat ge bra

marknadsföring för båda parter. Då hade Hästens och Kasthall kunnat ha olika erbjudanden tillsammas, just för att deras produkter inte konkurrerar varandra på marknaden.

Ett samarbete företagen emellan får dock inte utnyttjas av någon av parterna så de ena

företaget rider på det andras goda rykte. Vid ett samarbete finns också risken för att

man kopplas ihop för mycket, och därmed hade negativa bitar kunnat påverka båda

20

företagen. Hur skulle ett sådant samarbete kunna se ut för de båda företagen och vad skulle Kasthall egentligen få ut av det?

Övergripande om de olika företagen: Som tidigare nämnts är det alltid en risk i att samarbeta med andra företag som är stora respektive små. Durable design säljer färdiga produkter som inte Kasthall i dagsläget har kapacitet att utveckla på sin fabrik.

5.1.4 Extern designer

Genom att ta in en extern designer kan företaget upplevas mer trendigt. Det skulle exempelvis kunna vara en världskänd designer (inom inrednings-/ textilbranschen) som designar en kollektion. Det skulle skapa mer spänning för kunden som är ute efter något unikt med Kasthalls goda kvalité. Ingen matta skulle vara den andra lik, och det skulle kunna vara nya kollektioner varje år. Det skulle dessutom vara en utmaning för designern att endast få hålla sig till det restmaterial som finns. Det skulle kunna bli ett Limited Edition-tänkande i företaget som syftar till att restmaterialet i produktion används vidare.

Detta förslag skulle tyvärr kunna gå emot Kasthalls grunder samt den image med traditionella och tidlösa mattor. Man bör därför ha i åtanke att se till att inte Kasthalls traditionella klassiker hamnar i skuggan för Limited Edition-mattorna. Den externa designen får alltså inte konkurrera med befintlig design eller sticka ut för mycket från Kasthalls estetiska uttryck.

5.1.5 Gödningsmedel av ull

Gödningsmedel av ull skulle kunna minska tillverkning av andra gödningsmedel. Att principen även kan fungera i icke ullproducerande länder tycker vi är mycket positivt.

Men konceptet är så pass nytt att det kanske inte är värt att satsa på då det ännu, vad vi vet, inte kommit till Sverige. Kanske skulle detta vara mer aktuellt i framtiden.

Även om det forskats i ämnet vet vi heller inte hur färgade garner och klister reagerar med marken. Trots att idén kan vara svår att genomföra tycker vi ändå att det är en mycket innovativ lösning av ull och hoppas att den har en ljus framtid.

5.1.6 Återvinning av polyester

Vi funderar på varför man på Kasthall gör en matta av inköpt återvunnen polyamid (Tom) när det finns liknande material som kan återvinnas i fabriken? Kanske skulle det bli en enorm satsning och kostnad att först tillverka garn av polyesterväven för att sen tillverka en matta av den. Skulle det dock fungera hade antagligen produkten blivit till och med mer uppmärksammad än Tom.

5.1.7 Brokiga mattor

Av alla förslag är det här den bästa lösningen för breddändringar. Patchworkmattor

som enligt källor är väldigt trendiga hade enligt oss passat Kasthalls sortiment då de

ändå skulle byggas på kasthalls övriga kollektioner. Dock kanske patchwork-trenden

21

snart sprungit förbi och Kasthall behöver en produkt som kan tillverkas kontinuerligt.

Då är den ”vanliga” brokiga mattan kanske ett bättre alternativ för företaget då all utrustning redan finns på plats. Den enda frågan är om det skulle ta för lång tid att väva med garnstumpar?

5.1.8 Outlet på mer central plats

Att Kasthalls outlet butik skulle ligga på en mer central plats skulle kunna leda till att de säljer mer av sina överblivna mattor. Som tidigare nämnts skulle detta förslag kunna innebära dyrare fraktkostnader då dagens läge på butiken inte kräver några frakter alls. Att ha en outletbutik i anslutning till showrooms kanske inte är den bästa idén då man visar upp de finaste mattorna samtidigt som man visar att allt inte blir perfekt utan kan köpas ur andrahandsortering. Naturligtvis ska fokus ligga på

förstahandssorterings mattor och då kanske det vore smartare att endast ha outletbutik i Stockholm som är tätbefolkat och ligger i Kasthalls ”hemland”.

5.1.9 Textilhögskolan

Genom att vända sig till Textilhögskolan igen skulle Kasthall kunna få fler innovativa idéer eller arbeta vidare på något av våra förslag. Detta skulle kunna gynna både skolan och Kasthall då de utbyter tjänster. Motsvarande arbete skulle kunna utföras av en konsult, dock hade företaget behövt betala för en sådan tjänst.

5.1.10 Filtmatta anti-slip

Förslaget med att utveckla en anti-slip filtmatta anser vi vara väldigt relevant för företaget. Detta eftersom det är med egna resurser samt en etablerad kontakt idag som mattan skulle kunna produceras. I dagens läge köps syntet matta till filt in och då skulle detta inköp upphöra. Även detta blir en ”naturlig matta” gjord i mestadels naturmaterial och man har koll på produktionen, alltså följer man de koncept Kasthall har. Idag finns en efterfrågan på denna produkt. Nackdelen med att göra filtmatta av restmaterial är att det är så pass fina oanvända material att det känns tråkigt att tillverka en produkt man kunnat göra av lump.

5.1.11 Bottengarnsmatta

Även denna lösning anser vi vara mycket bra. Det enda som skulle kunna vara

negativt med idén är att brokigheten som uppstår i kanten kan gå emot Kasthalls

estetiska uttryck. Dock tror vi att man kan vända brokigheten till något mycket

positivt. Vi tror att i dagens samhälle skulle efterfrågan på en matta tillverkad av spill

vara minst lika stor som på en ”vanlig” matta, om de hade haft samma utseende och

valmöjligheten fanns. En liten brokighet i kanten skulle då kunna bli ett sätt att visa

att man gjorde det mer ”medvetna valet”.

22

6 Slutsats

En fortsättning på detta arbete skulle kunna vara att fördjupa sig i hur Kasthalls CSR hade kunnat se ut samt huruvida det är ett tillräckligt ansvar att allt sker inom EU:s lagar. Som nämnts i rapporten är det inte alltid det anses som etiskt rätt att endast följa lagar. Att som företag sträcka sig längre än vad lagen når kan visa på att

engagemanget är frivilligt och inte bara ett lagkrav.

Kasthall borde följa sitt miljöengagemangshjärta när de väljer en lösning för sitt spill.

De borde hellre satsa på något som kanske kostar lite mer pengar men som på lång

sikt kan stärka deras varumärke ännu mer, än att bara välja säkra kort. Vi hoppas att

Kasthall (och andra företag) genom detta arbete får upp ögonen för att det finns

många möjligheter för deras restmaterial och hur positivt ett ökat miljöengagemang

kan vara samt hur rätt det ligger i tiden.

23

7 Referenser

Bartal, A., Hackel, A., Mihalyi, B., Wistuba, M. & Marini, I. (2005). Recycling of fibre materials. Process Safety and Enviromental Protection, vol. 83, ss. 351-358.

Burke, L. & Logsdon, J. M. (1996). How corporate social responsibility pays off.

Long Range Planning, vol. 29, ss. 495-502.

Byrling,S. (2011) Tillgänglig:

http://www.kasthall.com/Content/Documents/Miljopolicy/Milj%C3%B6policy%20fe b%202011.pdf [2012-05-10]

Creatables (2012). Tillgänglig: http://www.creatables.se/about-creatables/ [2012-05- 16]

Ekbladh, S. (u.å.). Mattor. [Elektronisk] I Nationalencyklopedin. Tillgänglig:

http://www.ne.se.lib.costello.pub.hb.se/lang/mattor?i_h_word=tufta# [2012-05-17]

Ekvall, T., Finnveden, G. & Sundqvist, J-O. (2004). Vilken sophantering är bäst för miljön? I Johansson, B. (red.) Sopor hit och dit – på vinst och förlust ss. 81-94 Europa (2009). Tillgänglig:

http://europa.eu/legislation_summaries/environment/waste_management/ev0010_sv.h tm [2012-05-23]

Europakommissionen (2011). Communication from the Commission to the European Parliament, the Council, the European Economic and Social Committee and the Committee of the Regions: A renewed EU strategy 2011-14 for Corporate Social Responsibility Tillgänglig: http://ec.europa.eu/enterprise/policies/sustainable- business/files/csr/new-csr/act_en.pdf [2012-05-12]

Folkhögskolan (u.å.). Tillgänglig:

http://www.folkhogskola.nu/Kurser/Amnesomraden/Estetiska-kurser/Textilkurser- Vavkurser/Vavning/ [2012-05-20]

Frycklund, J.( 2010). Släng den här boken!

Furvik, N.B. (u.å.). Lin. [Elektronisk] I Nationalencyklopedin. Tillgänglig:

http://www.ne.se.lib.costello.pub.hb.se/lang/lin/241828?i_h_word=Lin%20egenskape r# [2012-05-15]

Harribey, L. E. (2011). Strategic Value of Corporate Citizenship. I Idowu, S. O. &

Louche, C. (red.) Theory and Practice of Corporate Social Responsibility. ss. 23-38.

Hemslöjd (u.å.). Tillgänglig: http://www.hemslojden.org/medlemsforeningar/ [2012-

05-20]

24 Hästens (u.å.). Ull. Tillgänglig:

http://www.hastens.com/sv/NATURMATERIAL/Naturmartial/?TabPageID=899, [2012-05-15], Lin. Tillgänglig:

http://www.hastens.com/sv/NATURMATERIAL/Naturmartial/Lin2/ [2012-05-15]

ISO (2011) Tillgänglig: http://www.iso.org/iso/about.htm [2012-05-12]

Kasthall (2009) Tillgänglig:

http://www.kasthall.com/Content/Documents/Miljopolicy/Kasthall%20Environment

%20Statement%202009_sv.pdf [2012-05-10]

Kasthall (2012). Tillgänglig: http://www.kasthall.com/en- US/Collections/Product_Rita.aspx# [2012-05-23]

Kasthall (2012). Tillgänglig: http://www.kasthall.com/sv-

SE/Kollektioner/TypAvMatta/Handtuftade-mattor.aspx [2012-05-17]

Kasthall (2012). Tillgänglig: http://www.kasthall.com/sv- SE/Kollektioner/TypAvMatta/Vavda-mattor.aspx [2012-05-24]

Kasthall (u.å.). Tillgänglig: http://www.kasthall.com/sv-SE/OmKasthall/Historia.aspx [2012-05-20]

Kasthall.(2012). Tillgänglig: http://www.kasthall.com/sv-SE/ [2012-05-18]

Kooperation Utan Gränser (u.å.). Tillgänglig:

http://www.utangranser.se/V%C3%A5rt-bist%C3%A5ndsarbete.aspx [2012-05-23]

McNeil S.J., Sunderland, M,R. & Zaitseva, L.I. (2007). Closed-loop wool carpet recycling. Enviromental Design + Construction, vol. 6, ss.220-224.

Nationalencyklopedin (NE) (u.å.). CSR [Elektronisk] I Nationalencyklopedin Tillgänglig: http://www.ne.se.lib.costello.pub.hb.se/csr [2012-05-21]

NE (u.å). Restprodukt. [Elektronisk] I Nationalencyklopedin. Tillgänglig:

http://www.ne.se/lang/restprodukt [2012-05-15]

NE (u.å). Återanvändning. [Elektronisk] I Nationalencyklopedin Tillgänglig:

http://www.ne.se/lang/återanvändning [2012-05-15]

NE (u.å). Återvinna. [Elektronisk] I Nationalencyklopedin Tillgänglig:

http://www.ne.se/sve/återvinna [2012-05-15]

NE (u.å.). Textilfiber. [Elektronisk] I Nationalencyklopedin Tillgänglig:

http://www.ne.se.lib.costello.pub.hb.se/lang/textilfiber [2012-05-25]

25

NE (u.å.). Ull. [Elektronisk] I Nationalencyklopedin. Tillgänglig:

http://www.ne.se.lib.costello.pub.hb.se/lang/ull/335131# [2012-05-15]

North Carpet (u.å.). Tillgänglig: http://www.patchworkmattor.se/ [2012-05-21]

Ohlin, J. (2012). Sopfritt kretslopp. SvD Näringsliv, 9 januari.

Rönnerbäck, A-K. (u.å.). 13 inspirerande golvidéer. Hus & Hem, 21 maj.

SIDA (2009). Tillgänglig: http://www.sida.se/Svenska/Bistand--utveckling/Detta-ar- svenskt-bistand/ [2012-05-23]

SIS (u.å.) Tillgänglig: http://www.sis.se/tema/ISO14001/Vad-ar-ISO-14000/ [2012- 05-12]

Smith, A. D. (2011). Corporate social responsibility implementation: Comparison of large not-for-profit and for-profit companies. International Journal of Accounting and Information Management, vol. 19, ss. 231-246.

Sprinkle, G. B. & Maines, L. A. (2010). The Benefits and Costs of Corporate Social Responsibility. Business Horizons, vol. 53, ss. 445-453.

Teonline (u.å.). Tillgänglig: http://www.teonline.com/knowledge-centre/polyester- manufacturing.html [2012-05-25]

Ull-rika (2007). Tillgänglig: http://www.ull-rika.se/ullfibern [2012-05-15]

Wikipedia (2012). http://sv.wikipedia.org/wiki/Red_Dot_Award [2012-05-10]

Öko-tex (u.å.) Tillgänglig: http://www.oeko-

tex.com/xdesk/ximages/470/15570_F+A_schwedisch_IFP.pdf [2012-05-12]

Muntliga källor

Otell, P. (2012). Produktutvecklare på Kasthall.

Berglin, L. (2011). PostDoc vid Textilhögskolan. Från föreläsningsmaterial i kursen Materiallära.

Nilsson, S. (2011) utbildningsansvarig för programmet Textil produktutveckling.

26 Bilder

Fig.1 Ull.(u.å.) http://www.ekotextil.se/ullenshemligheter.html [2012-05-25]

Fig.2 Lin.(2000). Tillgänglig: http://www.fbi.gov/about-us/lab/forensic-science- communications/fsc/july2000/deedric3.htm [2012-05-15]

Fig.3 Polyester (u.å.) Tillgänglig: http://www.cdc.gov/niosh/docs/2003-136/2003- 136c.html [2012-05-25]

Fig.4 Desso-cirkel (u.å). Tillgänglig: http://www.ardbogolv.se/desso/ [2012-05-17]

Fig.5 EU:s avfallshierarki. (2012). Tillgänglig: http://www.alingsas.se/bygga-bo-och- miljo/avfall-och-atervinning [2012-05-23]

Fig.6 Patchworkmatta (2010).Tillgänglig:

http://www.northcarpet.se/produkter/patchwork-mattor/patchwork---46687/ [2012-05- 24]

Fig.7 Mattan Rita (Kasthall 2012). Tillgänglig:

http://www.kasthall.com/ProductImagePopup.aspx?Type=1&ImageID=795 [2012- 05-24]

Fig.8 Färgexempel (Kasthall 2012). Tillgänglig:

http://www.kasthall.com/ProductImagePopup.aspx?Type=3&ImageID=815 [2012-

05-24]

27

8 Bilagor

8.1 Bilaga 1

Sammanfattning intervjuer

1. Vem är du och vad har du för arbetsuppgifter?

En person från varje avdelning samt en produktutvecklare och en teknisk chef och två personer från ledningen. (Det utfördes intervjuer på 8 anställda vid Kasthall, dessa med olika arbetsuppgifter.)

2. Vad tycker du om att sortera överblivet spill?

Alla är positiva till att sortera och ser att det är möjligt. Det görs i viss mån i nuläget och då vägs också spillet, mestadels på ”Garn” och ”Väv”. På ”Skär” är det mycket blandat material, sällan rent råmaterial. Även på ”Tuft” är spillet blandat, lim blandar ihop materialen och gör dem svåra att sortera. Men vissa material skulle defivinivt gå att sortera ut om det skulle ingå i arbetsuppgifterna. Det är något alla är överrens om, att sorteringen behöver bli en rutin och ingå i arbetet. Då sekunder räknas är det viktigt att sorteringen är enkel, effektiv och strukturerad. Är alla medvetna om att sorteringen har ett gott syfte skulle det kännas bättre att göra det.

3. Vet du hur mycket som slängs på Kasthall varje månad?

De flesta har en aning om det men vet inte exakt, beroende på arbetsuppgift. Man vet heller inte hur mycket det är från varje avdelning men att ”Garn” och ”Väv” står för en hel del. Det har informerats om det men ska inget göras med spillet utan bara slängas ändå är det inget man fokuserar på.

4. Och vad tycker du om det?

Här är också alla överens, det är ett väldigt slöseri och väldigt tråkigt. Både för att det kostar för Kasthall att slänga och för att det känns onödigt att kasta bort förädlat material. Det känns inte heller särskilt bra ur miljösynpunkt att kasta bort användbart material. Det är en destruktiv hantering av råvarorna. Dock är det inget miljöfarligt som slängs.

5. Har du tänkt på något användningsområde för spillet?

Garnlager för att kunna beställa in större ordrar och förvara garn. Detta skulle i längden kunna leda till att man kan beställa in mindre då man inte behöver slänga en liten mängd på varje mindre order utan istället endast få spill på en stor order. Detta skulle kräva en person som planerar och håller ordning på lagret.

Spola upp nya garner av spillet och använda till nya mattor.

Låta personalen väva egna mattor