utmaningen
r e f o r m e r f ö r e t t s t a r k a r e s v e r i g e03
250 miljarDer
Kronor i Sverige
Vård och äldreomsorg
omsätter cirka
7500 År 2004 haDe SvenSKa vÅrDföretag
anStällDa i anDra länDer
58 procent av befolKningen tror att Den totala tillgÅngen pÅ vÅrD i Sverige öKar
tacK vare privata vÅrDföretag
i 80 av lanDetS
290 Kommuner
finnS fortfaranDe inte en enDa
friStÅenDe grunDSKola friSKolorna tvÅ Steg framÅt &
ett Steg baKÅt för
foto: jonas kosunen
Privata aktörer inom välfärdssektorn debatteras mycket i politiken, och är ofta föremål för reportage i massmedia. Men tyvärr handlar diskussionen i de fl esta fall om helt fel saker.
den handlar om formerna, snarare än innehållet. Om huruvida det borde vara tillåtet att göra vinst på att bota sjuka, inte om hur fl er sjuka kan botas. Om hur den kommunala äldreomsorgen kan skyddas från kon- kurrens, inte om hur den kan förbättras. Om risken att vi får ”elitskolor”, inte om möjligheten att alla skolor blir bättre.
många medborgare i vårt land tycker att den svenska välfärden fung- erar dåligt. Det tar för lång tid att få vård, alltför många går ut skolan utan tillräckliga kunskaper, de gamla får inte tillräcklig omsorg. Och detta trots att vi betalar bland världens högsta skatter. Den här utmaningen kommer att bli allt större. Den demografi ska utvecklingen gör att de äldre blir allt fl er, andelen som arbetar blir sakta men säkert mindre. Samtidigt är de allra fl esta överens om att det inte är möjligt att möta utvecklingen med att ta ut ännu högre skatter.
det är ett problem för oss alla, men också en möjlighet. Genom att släppa fram fl er entreprenörer kan kvalitet, tillgänglighet och valfrihet förbättras – utan att det kostar skattebetalarna mer. Tack vare konkur- rens och privat drift kan vi få mer vård, skola och omsorg för varje skat- tekrona. Redan idag gör företag i många olika branscher runtom i landet värdefulla insatser för att förbättra välfärdstjänsterna. Det är om detta debatten borde handla. Om hur viktiga de privata aktörerna är idag och hur deras kraft kan tas till vara ännu bättre. Inte om hur denna kraft kan dämpas, regleras eller stoppas.
det finns ingen motsättning mellan väl fungerande off entliga väl- färdstjänster och en blomstrande företagsamhet i välfärdssektorn. Tvärt- om. En förutsättning för att den svenska välfärden ska kunna förbättras är att entreprenörerna får chans att utvecklas, växa och gå med vinst. Det tjänar vi alla på.
utmaningen nr 3
2
företagsamheten
Utmaningen är det sammanfattande namnet på Svenskt Näringslivs kraftsamling för att starta en diskussion om vad förändringar i vår omvärld betyder för Sverige och det svenska företagsklimatet.
Utmaningens främsta syfte är att sätta företagarfrågorna högt upp på den politiska agendan.
Bilagan Utmaningen ges ut i sex nummer och medföljer Tidningen Entreprenör.
Kontaktperson för
satsningen Utmaningen är Markus Uvell.
markus.uvell@
svensktnaringsliv.se Redaktionell medverkan:
Sara Johansson Nicklas Mattsson Johnny Munkhammar Nima Sanandaji Markus Uvell
utBLiCK
utmaningen
3
utmaningen nr 3
LäS mer på
www.svensktnaringsliv.se /utmaningen
ta till vara
vård på Walmart ökar tillgängligheten
usa Gå in på ICA och handla – och få behandling för en för- kylning eller magåkomma av sjukvårdspersonal i en avskild del i livsmedelsbutiken. Detta är alltmer vardag i USA, där så kallade ”retail clinics” – dagligvarukliniker – sprider sig snabbt. Först kom MinuteClinic, med 22 kliniker i 2 delstater, vilket snabbt växte till 81 kliniker i 10 stater. Därefter har en rad liknande företag startats, såsom InterFit och EdiClinic, med fl era hundra kliniker, och en rad mindre företag. Klinikerna är särskilda enheter inne i samma byggnad som dagligvaruhandeln, och är idag vanliga i Walmart, CVC, med fl era. Walmart har i synnerhet nappat på idén och öppnat upp för etablering på bred front. Personen i behov av vård betalar en avgift på plats, vanligen cirka 15 dollar, men deras försäk- ringsbolag täcker huvuddelen av kostnaden. Inriktningen är att diag- nosticera och behandla akuta besvär. Klinikerna behandlar vanligen 25-40 åkommor.
privat initiativ för högkvalitativ utbildning
kanada Geofysikern David Strangway banade väg för Kanadas första privata universitet, vilket tidigare var en otänkbarhet i landet. Samtidigt klarar inte de kanadensiska off entliga universiteten att konkurrera med de mera fram- gångsrika privata universitet som fi nns i USA, vilket gör att många av de duktigaste kanadensiska studenterna väljer att studera i grann- landet. Insikten att privata initiativ kan berika utbildningsmiljön har lett till att många kanadensiska provinser under senare tid har genomfört lagförändringar som ger privata högre lärosäten rätten att tilldela akademiska examen. Strangway anser att de off entliga läro- sätena i Kanada är alltför fokuserade på forskning och kompromissar med kvaliteten av den undervisning som studenterna erbjuds. Den bristande fi nansieringen sätter samtidigt stopp för möjligheten att skapa toppuniversitet som kan appellera till de bästa eleverna. När möjligheten att bedriva privata lärosäten öppnades upp tog Strang- way tillfället i akt och skapade landets första privata, icke-vinstdrivna och icke-religiösa universitet – Quest University i staden Squamish, benägen i provinsen British Columbia.
i välfärDen
FriskolorNa
- det har blivit mycket bättre och mer accepterat att driva friskolor. Jag tror att det beror på att vi vi- sar bra resultat när vi konkurrerar med de kommu- nala skolorna, säger Johan Göterfelt på Pysslingen Förskolor och Skolor AB. Han har följt utvecklingen på nära håll under de arton år som gått sedan han blev vd för företaget.
- Friskolorna har skadats av de i branschen som skött sig dåligt. Det spiller tyvärr över på allas verk- samhet, menar han.
pysslingen startades 1983 som ett försök att konkurrensutsätta den off entliga sektorn. I dag dri- ver de 81 grund- och förskolor i södra Sverige med totalt nästan 10 000 inskrivna elever och förskole- barn. Företaget omsätter 825 miljoner kronor och sysselsätter 1 576 personer. Johan Göterfelts företag fortsätter att växa. Ytterligare kommuner har visat intresse för att de ska etablera sig på deras orter.
- Jag tror att den här utvecklingen kommer att fort-
sätta. Men de närmsta åren kommer branschen nog att lugna sig lite. Politiken känns generellt lite mer negativ mot friskolor nu. Det är hela tiden två steg framåt och ett bakåt för oss som driver skolorna.
undersökningen visar att 24 procent av svenskarna tror att vård i privat regi är bättre för patienterna än vård i of- fentlig regi. Samtidigt anser 48 procent att den är likvärdig och 20 procent att den är sämre. Uppfattningarna är tydligt politiskt polariserade, vilket innebär att de med vänster- sympatier är mindre positiva till privata vårdföretag över- lag. Däremot är politisk åsikt inte särskiljande när det gäller uppfattningen om huruvida vinstkrav är positiva eller nega- tiva för bemötande och eff ektivitet. När det gäller dessa två frågor är man hyggligt överens om att vinstkrav åtminstone inte försämrar vården.
det personliga bemötande anses generellt bli bättre av att de som tillhandahåller vård har ett vinstkrav på sig. 41 procent uppger att de tror att vinstkrav skapar bättre bemö- tande och 37 procent anser att det inte gör någon skillnad.
Endast 12 procent tror att vinstkrav påverkar det personliga bemötandet i negativ riktning. Nästan samma sak gäller uppfattningarna om eff ektiviteten. 39 procent av svenska folket tror att eff ektiviteten blir bättre av vinstkrav, 25 pro- cent att den blir likvärdig och 25 procent att den blir sämre.
När det gäller kvaliteten är man däremot mer splittrad – 30 procent tror att kvaliteten blir bättre, 32 procent att den blir likvärdig och 29 procent att den blir sämre.
unga är generellt sett också mer positivt inställda än äldre, vilket strider mot den vänster-högerindelning som just nu anses råda mellan yngre och äldre. Den yngsta ge- nerationen är uppvuxna med valfrihet och konkurrens och tror på privata lösningar, samtidigt som man har klara vän- stersympatier.
Hela 58 procent av befolkningen tror att den totala tillgång- en på vård i Sverige ökar tack vare att privata vårdföretag fi nns, medan 23 tror att det inte gör någon skillnad och en- dast 10 procent tror att det minskar tillgången.
undersökningen baserades på telefonintervjuer med
Det har blivit lättare att driva friskolor men marknaden kan komma att
stagnera en tid framöver. Det menar Johan Göterfelt, en av pionjärerna inom branschen.
Svenskar
tvÅ Steg framÅt och ett Steg baKÅt för
Många vårdföretagare upplever en negativ syn på sin verksamhet, inte minst från mediernas sida. Svenska folket är däremot positiva till privata vårdföretag.
Det visar en undersökning som Tidningen Entreprenör låtit Demoskop utföra.
poSitiva till privata vÅrDföretag
Almega, som organiserar tjänsteföretag, uppmärk- sammar i en ny rapport de möjligheter som fi nns för kommuner, landsting och stat att erbjuda valfrihet av välfärdstjänster. Fakta har samlats in genom telefonintervjuer med tjänstemän och politiker, och ur dokument som fi nns att hämta hem på olika myndigheters hemsidor. Rapporten kan samman- fattas med att valfrihetssystem skapar betydligt fl er värden än rätten och möjligheten att välja olika utförare. Exempel på dessa värden är:
- Brukarens infl ytande ökar
ökar samtidigt som utbudet blir mer variationsrikt
- Mer välfärd skapas för skattepengarna Enligt utvärderingar som gjorts vid Socialstyrelsen, Konkurrensverket, forskningsinstitutioner med fl era är erfarenheterna hittills positiva på dessa punkter. De problem som uppmärksammas är när medborgarens reella valfrihet inskränks av geogra- fi ska skäl, till exempel i glesbygden eller när bruka- ren riskerar att befi nna sig i ett kunskapsunderläge.
Det påpekas också att det krävs goda förberedelser
VÄRDEN ÄN BARA RÄTTEN ATT VÄLJA
Källa: Demoskop
Så tycker svenska folket om den privata vården
På vilket sätt tror du att eventuella vinstkrav på vårddrivande företag påverkar verksamheten?
41 % 12 %
37 % 10 %
39 % 25 % 25 %
11 % Det personliga bemötandet
Ingen skillnad Sämre Bättre Vet ej/Ej svar
Effektiviteten
Ingen skillnad Sämre Bättre Vet ej/Ej svar Tror du på det hela taget att vård
som drivs i privat regi är bättre eller sämre för patienterna än vård som bedrivs i kommunens eller lands- tingets regi, eller är den likvärdig?
24 % 20 % 8 %
48 % Bättre
Likvärdig
Sämre Vet ej/Ej svar
Vad tror du att före- komsten av privata vård- företag betyder för den totala tillgången på vård i Sverige?
58 % 9 %10 %
23 %
Det ökar tillgången
Det minskar tillgången
gör ingenDet skillnad Vet ej/Ej svar
Bör privata vårdföretag ha samma möjligheter som företag i andra
branscher att dela ut vinst till sina aktieägare?
Kvinnor
40 % 39 %
21 % Män
54 % 34 % 12 % Samtliga
48 % 36 % 16 %
Ja Nej Vet ej/Ej svar
Valfrihetssystem skapar fl er
foto: jonas kosunen
utmaningen nr 3
6
Har du vägarna förbi Stock- holms Centralstation den 20-23 januari så finns möj- lighet att se en utställning kring företag som arbetar inom välfärdssektorn. Inga- Kari Fryklund, regionchef på Svenskt Näringsliv i Uppsala, är en av arrangö- rerna bakom utställningen.
Varför anordnar ni en utställning?
Den ingår som en del i vårt arbete med att peka på vilka utmaningar Sverige står inför. I Sverige behöver vi nyttja alla möjligheter att utveckla våra välfärdstjänster för framtiden. Vi är övertygade om att ett ökat utbyte och samarbete mellan offentlig verksamhet och andra leve- rantörer kan bidra till den utvecklingen. Därför vill vi visa upp goda exempel på företag inom det som tidigare varit offentlig sektor. Till exempel så är företag inom vården ett känsligt område för många, men att tillverkning av ut- rustning för vård och läkemedel sker i privata företag ses av de flesta som helt naturligt.
Vad kommer att hända?
Vi har hyrt delar av Centralen under fyra dagar för att visa upp företag inom olika branscher. Dessutom blir det aktiviteter i montrarna och förhoppningsvis också en del talare.
Vilken är målgruppen?
Vi hoppas att både allmänhet och beslutsfattare besöker oss på Centralstationen.
som vårdgivare Företaget Praktikertjänst startade sin verksamhet redan 1960. Idag driver de 2 200 vårdcentraler och tandläkarmottagningar runt omkring i landet.
Överst ses deltagare i Skellefteå. Bilden till höger visar mötet i Jokkmokk och längst till höger ses runda- borssamtalet i Jönköping.
varför en utställning,
inga-Kari? på gång i januari 2009:
7
utmaningen nr 3 LäS mer om vad Som händer i Januari på
www.svensktnaringsliv.se/kalendarium ulrica franzén är kommunikationsdirektör för Prakti-
kertjänst. Hon berättar att företaget ägs av 2 150 aktieäga- re som samtliga arbetar inom företaget. De är alltså ägare samtidigt som de är medarbetare och anställda.
- Vi ser dem också som entreprenörer eftersom de ansva- rar för en mottagning.
att allmänheten mestadels är positiv till privata vår- dalternativ är något som Ulrica Franzén känner igen.
- Vi får väldigt bra betyg av våra patienter i externa under- sökningar. Jag hoppas att det ses som att konkurrensen är bra, både för de privata och de offentliga alternativen.
några problem med att driva privat vård ser hon inte, men så har företaget också väldigt lång erfarenhet inom området. När det gäller till exempel upphand- lingsförfaranden inom hälso- och sjukvården så är det här självklart en stor fördel.
- Och när det gäller tandvården är man mer van med privata al- ternativ, menar Ulrica Franzén.
tjänsteexport är ett strategiskt viktigt område för Sve- riges tillväxt och ekonomi. Enligt Nutek finns det ett stort värde i att undersöka möjligheterna att öka export och internationalisering inom vård- och omsorgsbranschen.
De har därför intervjuat företrädare för sexton företag inom den berörda sektorn som bedriver, respektive inte bedriver, export idag.
intervjuerna visar att företag som ska lyckas med export har en rejäl hemläxa att göra. Vård och omsorg är i hög grad en nationell, regional och ofta en lokal fråga.
Kultur, regler, lagar och rutiner varierar i hög grad mel- lan olika länder och som exportnäring är vård och omsorg en omogen marknad. Erfarenheten från företagen som bedriver export är att Sverige har mycket att erbjuda inom områden som organisation, ledning och relationer på arbetsplatsen. Sveriges övriga konkurrensfördelar är att landet anses ha ett bra varumärke inom vård och om-
sorg – någon beskriver det som ”safe, clean and efficient”.
Sverige har lärdomar av en tidig ålderspuckel och unika generella välfärdssystem. Dessutom nämner intervjuade företag även att Sverige har en i jämförelse med omvärl- den bra hygienisk standard.
nackdelar som lyfts fram i undersökningen är till ex- empel att vi är sämre än många andra länder på att ta fram och redovisa kliniska resultat. Det anses också att den andel vård och omsorg som drivs i privat regi är för liten för att ge en stabil bas för export. Ett av de viktigaste framgångskriterierna för att lyckas internationellt är just att ha en stark hemmabas. Företagen pekar också på andra länders betydligt kortare väntetider och högre service- nivåer som en svensk konkurrensnackdel. Det upplevs bland företagarna i undersökningen som ett pedagogiskt dilemma att ta emot utländska patienter samtidigt som det existerar vårdköer.
firar Snart femtio År
SvenSK vÅrD och omSorg
Hur starkt varumärke är den svenska vården internationellt? Och hur bär man sig åt för att lyckas med export inom vård och omsorg?
DagS att exportera
15/1 Hässleholm: Möte om offentlig upphandling och osund konkurrens tillsammans med Företagarna och Region Skåne
19/1 Skåne: Möte med skatteutskottets ledamöter från Skåne, Blekinge och Halland (alt. 21/1)
20/1 Hälsingland: Stefan Fölster om Utmaningen
20-23/1 Stockholm: Utställning på
Stockholms Centralstation: Företag inom välfärdssektorn
22/1 Enköping: Stefan Fölster om Utmaningen
23/1 Malmö: Lunch för företagare i Turning Torso
26/1 Helsingborg: Företagare möter politiker och tjänstemän i Regionala tillväxtnämnden i Skåne
26/1 Gävle: Möte i Läkerol Arena med folkhälsominister Maria Larsson och representanter från näringslivet 27/1 Växjö: Stefan Fölster om Utmaningen 27/1 Jönköping: Stefan Fölster om
Utmaningen
BiLder från några av utmaningenS mÖten i novemBer:
