Pedagogiskt arbete på gruppboende inom
Omsorgsförvaltningen för funktionshindrade
Denise Wallin
Huvudområde: Pedagogik Högskolepoäng: 15hp Termin/år: HT18-VT19 Handledare: Catharina HöijerAbstrakt
Syftet med studien var att öka kunskapen om pedagogik som används på gruppboenden med LSS (SFS 1993:387) och hur det karaktäriseras i arbetet. Utifrån detta gjordes en kvalitativ intervjustudie med fem personal som arbetar på ett gruppboende inom LSS, Lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade. Resultatet visade att lärande och utveckling för brukarna var i fokus, och metoder som användes var framförallt stegvisa och anpassade efter individen. I diskussionen visade det sig att det till stor del stämde in på tidigare forsknings resultat. Studien visade att det är viktigt att arbeta pedagogiskt med brukarna och att använda metoder som är individanpassade.
Innehållsförteckning
Introduktion 3
Inledning 3
Bakgrund 4
Tidigare forskning
4
Lagen om stöd och service för vissa funktionshinder
5
Pedagogiskt arbetssätt
6
Socialpedagogik 6
Litteraturdiskussion
7
Syfte
9
Metod 10
Kvalitativ metod 10
Urval 11
Sökmetod 11
Datainsamlingsmetod 11
Procedur 12
Analysmetod 12
Reliabilitet och validitet 13
Etiskt ställningstagande 13
Metoddiskussion 13
Resultat 15
Beskrivning av boendet och personal 15
Presentation av personalen som intervjuats 15
Det pedagogiska arbetssättets betydelse för personalen 16
Personalens primära mål med pedagogiskt arbetssätt 18
Personalens strategier med pedagogiskt arbetssätt 19
Introduktion
Inledning
I Sverige tillämpas Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS (SFS 1993:387). År 2017 hade 72 900 personer i Sverige någon form av verkställd insats. Enligt Socialstyrelsen (2018) hade vid denna tid 27 800 personer med funktionshinder ett boende med stöd enligt LSS. För att få rätt till stöd enligt LSS krävs att något av de tre kriterierna är uppfyllda innan personen fyller 65 år: utvecklingsstörning eller autism, betydande och bestående begåvningsmässiga funktionshinder efter hjärnskada i vuxen ålder, eller andra stora varaktiga fysiska eller psykiska funktionshinder som gör att personen inte klarar den dagliga livsföringen på egen hand.
Det finns olika typer av gruppboende för funktionshindrade (SFS 1993:387). De vanligaste boendena är trapphusmodell och gruppboende. Trapphusmodell är anpassat för funktionshindrade som är mer självständiga och bara har kontakt med personal och andra brukare utifrån sina egna önskemål och behov. På gruppboenden har individer funktionshinder som kräver större behov av omsorg och stöd. Det är en boendeform som har flera lägenheter i samma byggnad, samt gemensamt kök och vardagsrum.
Kommunen är skyldig att erbjuda boende till individer som beviljats bistånd till insats enligt LSS från att de fyllt 18 år. Personalen ska arbeta utifrån värderingarna som genomsyras i LSS (SFS 1993:387) och det ska användas i kontakten med brukare. Det innebär att all personal måste följa lagar som styr över verksamheten, bemöta de boende med respekt, utforma arbetet så att det är anpassat efter individen, och alltid tänka på att det är en frivillig insats som personen fått bistånd för. Personalen får aldrig tvinga en brukare att göra något mot sin vilja och individen ska vara delaktig i möjligaste mån (SFS 1993:387).
Den nya LSS lagen trädde i kraft år 1994 och ställde högre krav på att personal inom omsorgsverksamhet ska arbeta med att skapa goda levnadsvillkor för personer med funktionshinder. Personalen behövde ny kunskap och nya metoder för hur man arbetar med att skapa goda förutsättningar till delaktighet, meningsfullhet och självbestämmande. Den tidigare kunskapen som fanns hos personal behövde kompletteras med ett nytt perspektiv på hur man arbetar med det sociala livet, utvecklingen och pedagogiken för personer med funktionshinder. Omsorgsverksamheten var inte längre bara fokuserat på vård, omsorg och behandling. Det blev kompletterat med stöd, service och vägledning som kunde bidra till att människor integrerades och utvecklades i relation till samhällslivet. Utifrån detta uppkom tanken att arbeta utifrån socialpedagogik och implementera det i arbetssättet för att skapa bättre förutsättningar för både personal och brukare (Madsen, 2004).
Bakgrund
I detta avsnitt redovisas först tidigare forskning. Efter det följer en kort beskrivning av LSS, därefter förklaras vad som menas med pedagogiskt arbetssätt, och sedan beskrivs betydelsen av socialpedagogik.
Tidigare forskning
Shipton och Lashewicz (2017) skriver att deras syfte var att upptäcka och förstå faktorer som påverkar vårdkvaliteten hos vuxna med utvecklingshinder och/eller psykiska sjukdomar som bor på grupphem. Metoden som användes var en sekundär analys av data från nio fokusgruppsdiskussioner som var sammansatta av vuxna med funktionshinder, deras familjer och personal. Analysen fokuserade på att skapa en modell för vårdens kvalitet utifrån begreppen social integration, självbestämmande och personalinsatser genom aktivt stöd. Resultatet visade att social integration och självbestämmande underlättades med hjälp av personalens stöd.
Bigby, Douglas och Quilliams (2017) syfte var att undersöka personalens syn på sin roll som omsorgspersonal i grupphem för funktionshindrade. Metoden som användes var semistrukturerade intervjuer av 14 personer, och deltagande observationer som skedde under totalt 50 timmar. Analysprocessen inkluderade granskning av intervju- och observationsdata via indelande, fokuserade och underkategoriserande kodning, konstant jämförelse av data, memoskrivning och teoretisk sortering. Resultatet av den insamlade datan visade att personalen kände sig uppskattade och behövda, men upplevde en stor stress och utmattning på grund av organisationen kring dem. De uppgav att de kände de boende och var väl insatta i hur arbetet ska utföras, men eftersom att individerna inte alltid beter sig som förväntat blir deras jobb svårare och stressande. Dagen blir inte alltid som planerad men de hade starka band till de boende och sina kolleger.
Bennich (2015) skriver att syftet var att undersöka hur lärmiljön och strategier för kompetensutveckling ser ut i olika verksamheter, och att analysera om faktorerna är kopplade till personalens uppfattning om kompetens. Metoden som användes var 74 enkäter samt att 22 personer intervjuades. Resultatet visade att det fanns en skillnad mellan personalen på hemtjänsten och vårdboendes sätt att arbeta med brukare. Bennich (2015) förklarar att arbetsplatsklimat, arbetssätt och ledning påverkar de strategier som tillämpas. En viktig faktor för vårdboenden är att personalen arbetar i grupper och oftare har utbildning i yrket. De har större möjlighet att jobba tillsammans för att öka lärandet för brukarna, till skillnad från hemtjänsten som ofta jobbar ensamma. Det visades att de verksamheter som ofta byter chefer och inte har ett starkt stöd från ledningen får svårare att skapa en bärkraftig pedagogik, vilket påverkar personalen mer än verksamhetstypen.
FoU Södertörn (2016) skriver att de utifrån syftet att se förekomsten av olika arbetssätt och metoder för LSS gjort en undersökning av verksamheter. Data samlades in genom fallstudier från sex studiebesök på tre boenden och tre dagliga verksamheter. De har intervjuat personalgrupper i fyra kommuner, samt besökt nio boenden och tio dagliga verksamheter för att lära sig om deras metoder ur ett personalperspektiv. Urvalet var inte prioriterat som representativt utan fokuserat på att det skulle vara olika verksamheter. Övervägande delen av verksamheterna hade brukare med funktionshinder och/eller autismspektrumtillstånd. FoU Södertörn (2016) träffade även vuxna personer med kognitiva svårigheter som uppkommit via hjärnskador. Metoderna som redovisats är tydliggörande pedagogik som innebär att personalen inriktar sig på att konkretisera, skapa struktur, skapa lugn och förbereda brukarna. Det kan ske med hjälp av schema, tidshjälpmedel och rutiner. En annan metod är pedagogiskt förhållnings- och arbetssätt, förkortat PFA. Det PFA fokuserar på är att personalen ska se till brukarens behov och förutsättningar genom att skaffa sig kunskap om brukaren och hur funktionshindret påverkar personen. En annan metod är sociala berättelser som används som stöd i samtal med brukarna. Fysisk aktivitet förekommer för att minska övervikt och personalen utgår från att det ska vara tillgängligt för alla brukare efter deras egna förutsättningar. Ytterligare en metod är lågaffektivt bemötande som används för att lugna en situation med starka känslor hos brukaren, vilket görs genom att avleda eller exempelvis prata lugnt och vara avslappnad. Metoden RGRM som står för Ronnie Gardiner Rythm och Music tolkar bildkoder i samband med rörelser till musik. Sinnesrum är en metod som använder sig av rum med olika teman med lockande miljöer som ger lugn och trygghet. Den sista metoden som redovisas är taktil stimulering, vilket är massage som är anpassad för att aktivera huden genom medvetna rörelser. FoU Södertörn (2016) diskuterade även att relationen mellan personal och brukare är viktig och att arbetet ska vara individanpassat. Kunskap om individen och personens funktionshinder är något som krävs för att få en bra kontakt med brukaren och skapa möjlighet till ett bra stöd. FoU Södertörn (2016) hävdar att forskning visat att ett positivt socialt klimat är en förutsättning för att stöd och service ska fungera. Utöver relationen mellan personal och brukare menar författarna även att det är viktigt med en fungerande relation mellan brukarna som bor tillsammans.
Lagen om stöd och service för vissa funktionshinder
Den nya LSS-lagen (SFS 1993:387) trädde i kraft år 1994 och innebar ett högre krav på personal inom omsorgsförvaltningen att arbeta för bättre levnadsvillkor för personer med funktionshinder. Omsorgsverksamheten handlade inte längre bara om vård och omsorg, utan blev mer inriktat på stöd, service och vägledning för människor. Utgångspunkten var att människor med ett funktionshinder skulle få större möjlighet att integreras och utvecklas i relation till samhället. Alla som arbetar inom omsorgsverksamheten är skyldiga att följa lagstiftningarna för LSS, socialtjänstlagen (SOL) och hälso-och sjukvårdslagen (HSL). Omvårdnadspersonal ska utföra stödinsatser som är anpassade till individens behov. Det innebär socialt stöd, omvårdnad, praktiskt stöd, existentiellt stöd eller rehabiliterande stöd. LSS (SFS 1993:387) intentioner är jämlikhet i levnadsvillkor, delaktighet och självbestämmande.
Alla insatser i LSS (SFS 1993:387) är frivilliga och individen ska själv ansöka om stöd. Är inte personen själv kapabel att göra det kan god man, förmyndare, förvaltare eller framtidsfullmaktshavare hjälpa till med ansökan om insats. När en insats beviljats ska brukaren erbjudas en individuell plan som beskriver vilka stöd som ska utföras. Den ska upprättas tillsammans med brukaren och personal. Den individuella planen ska uppdateras fortlöpande och minst en gång om året (SFS 1993:387).
Pedagogiskt arbetssätt
Det pedagogiska arbetssättet på gruppboende utgår från att personalen har kunskap om brukaren och personens funktionshinder. Personalen måste veta hur funktionshinder påverkar individerna, samt vilka hjälpmedel och anpassningar som kan behövas för att brukarna ska få en fungerande vardag. För att få bäst utgångsläge behöver personalen skapa en relation till brukaren, och även ta hjälp av individens anhöriga för att ta reda på brukarens specifika behov och svårigheter (Gustafsson, Lindström och Löwenborg, 2013).
För att arbetssättet ska vara pedagogiskt behöver personalen göra tillvaron hanterbar och tydlig. Brukaren ska känna sig delaktig och uppmuntras till att bli självständig utifrån sina egna villkor. Personalens uppgift är att hitta sätt för brukaren att fungera i en begriplig hemmiljö som är anpassad efter individens behov. Det pedagogiska arbetssättet ska ge förutsättning för brukaren att lära sig nya kunskaper och utveckla sina förmågor (Gustafsson, Lindström och Löwenborg, 2013).
Personalen sätter upp mål tillsammans med brukaren som sedan utvärderas vid behov. Detta är ett ständigt pågående arbete och beskrivs som en cirkel enligt Gustafsson, Lindström och Löwenborg (2013). Cirkeln beskriver tre faser som ständigt upprepas efter varandra. Första steget är bedömningsfasen och då samlas information in för underlag till kartläggning och analys av behovet. Steg två innebär att den nya informationen omsätts till praktik genom att pröva nya åtgärder utifrån vad kartläggningen och analysen kommit fram till. Sista fasen i cirkeln är uppföljning. Då utvärderas insatsen som steg ett och två resulterat i för att undersöka om åtgärden varit framgångsrik. Detta är en fortlöpande process enligt Gustafsson, Lindström och Löwenborg (2013) som upprepas varje gång ett nytt behov av åtgärd uppstår. Cirkeln visar att det pedagogiska arbetssättet fortlöpande anpassas till individen för att ge brukaren så bra förutsättningar som möjligt. Detta hjälper personalen att ge en begriplig och utvecklande tillvaro för brukaren (Gustafsson, Lindström och Löwenborg, 2013).
Socialpedagogik
Madsen (2004) menar att socialpedagogik kan betraktas som ett sätt att stödja människor i deras kamp för självständighet, egenvärde och fullt medborgarskap för att känna att de tillhör samhället. Alla personer ska få möjlighet att utveckla sin kompetens för att själva klara av sin vardag utifrån sina egna förutsättningar. Målet är att personen ska uppleva en känsla av identitet, solidaritet och mening i tillvaron. Socialpedagogiken fokuserar på att identifiera de pedagogiska, sociala och kulturella svårigheter som vissa människor kan uppleva sig begränsade av. Socialpedagogik är främst inriktat på situationer istället för beteende.
Danielsson och Liljeroth (1996) beskriver vikten av förhållningssätt och bemötande för socialpedagogiken. Med förhållningssätt menar de människors tankar, föreställningar och idéer. Förhållningssättet utvecklas från erfarenheter, kunskap, känslor, relationer och egna värderingar. Danielsson och Liljeroth (1996) förklarar att alla individer reagerar olika beroende på vad de själva har för tidigare erfarenheter och upplevelser. Ett förhållningssätt som övergår till handlande blir istället bemötande. Socialpedagogik har ett skapande förhållningssätt. Innebörden av det är att inget är bestämt i förväg. Det finns inga färdiga svar och det finns något nytt i alla situationer. Individen måste lyssna och vara beredd att ändra sig. För att lära sig av erfarenhet måste det finnas reflektion (Danielsson och Liljeroth, 1996).
Carlander (2014) skriver att brukaren måste ges möjlighet att få makt och kontroll över sitt liv. Detta beskrivs som empowerment. Det innebär att personalen måste låta personen bestämma över sitt liv. Personalen ska inte besluta något åt brukaren, utan ge stöd och vägledning i de val som individen gör. Det syftar till att minska brukarens beroende av personal, och samtidigt undvika maktmissbruk från personalen. Brukaren ska enligt Carlander (2014) få hjälp med att definiera sina problem och resurser, och utveckla handlingsstrategier för att lösa det som är svårt genom att använda sina egna resurser. Personalen ska även ge stöd åt brukaren att vara delaktig och få kontroll över situationer.
En del av socialpedagogiken är det sociokulturella perspektivet (Lave, 1991). Lärande är centralt för perspektivet och beskrivs som en ständig process som sker i vardagen. En enskild händelse är inte viktigast för inlärningen, utan det är i sammanhang och situationer som lärandet växer fram. Det sker genom att individer träffar andra människor och lär av varandras erfarenheter och kunskaper. Lave (1991) menar att lärandet i grunden är socialt och situationsbundet. Det förmedlas mellan människor och sker genom deltagande och gemensamt handlande mellan individer.
Litteraturdiskussion
Tidigare forskning har varit begränsad i den här studiens specifika syfte: att öka kunskapen om pedagogik som används på gruppboenden med LSS (SFS 1993:387) och hur det karaktäriseras i arbetet. Det som framkommit har trots det varit användbart i uppsatsen. Shipton och Lashewicz (2017) beskrev hur viktigt det var för vårdens kvalitet att personalen är stöttade i social integration och brukarnas självbestämmande. Det har även framkommit att det är svårt för personalen på ett gruppboende att veta hur brukarna ska agera varje dag och att det kan upplevas stressande. Relationen och att känna brukarna var viktigt för att personalen skulle hantera vardagen (Bigby, Douglas och Quilliams, 2017). Enligt Bennich (2015) är det en fördel att personalen på ett vårdboende jobbar tillsammans och utvecklar ett gemensamt arbetssätt och strategier. FoU Södertörn (2016) anser det viktigt att relationer finns mellan brukare och personal för att det ska bli ett positivt klimat och att stödet ska fungera. Personalen bör använda sig av metoder och strategier för att hjälpa brukarna på gruppboendet. Nyström (2002) framhåller problemet med sekretess som finns mellan olika verksamheter och att det påverkar arbetet med brukare. Det var även ett problem att utomstående verksamheter, som till exempel psykiatrin och socialtjänsten, ofta väljer att lyssna på vad utbildad personal anser istället för att fråga brukarna. Det ger en ofullständig bild av brukaren som kan vara missvisande.
Pedagogiskt arbetssätt bygger på att personalen har en relation med brukaren och förstår vad det specifika funktionshindret innebär och hur individen kan bli hjälpt av stöd, anpassning och metoder. För att stödet ska ges bäst resultat måste det löpande anpassas och utvärderas (Gustafsson, Lindström och Löwenborg, 2013).
Syfte
Syftet med studien är att öka kunskapen om pedagogik som används på gruppboenden med LSS (SFS 1993:387) och hur det karaktäriseras i arbetet. Studien undersöker vad personalen uppfattar som ett pedagogiskt arbetssätt och hur de tillämpar det i verksamheten. Studien vill beskriva hur personalen använder sig av ett pedagogiskt arbetssätt i kontakten med brukare, och om det kan kopplas till socialpedagogik som är den studerade kommunens inriktning på gruppboendens arbetssätt.
Följande forskningsfrågor ställdes:
1. Vilken betydelse lägger omsorgspersonalen på gruppboendet i ett pedagogiskt arbetssätt? 2. Vilket är det primära eller det viktigaste målet för omsorgspersonalen på ett gruppboende med ett pedagogiskt arbetssätt?
Metod
I detta avsnitt beskrivs först kvalitativ metod med induktiv inriktning. Urval, sökmetod, datainsamlingsmetod och procedur redovisar hur insamlingen av material genom djupintervjuer gått tillväga. Kvalitativ innehållsanalys har använts för att tolka den insamlade datan. Avsnittet avslutas med reliabilitet och validitet, etiska ställningstaganden samt en avslutande metoddiskussion.
Kvalitativ metod
Denna studie samlar in data genom en kvalitativ undersökning. Det innebär att resultatet av den insamlade datan tolkas av den som utför studien för att få en förståelse för människors handlingar och innebörden av dessa. Verkligheten kan enligt kvalitativ forskning uppfattas på olika sätt och det finns därför ingen absolut och objektiv sanning (Materud, 2009). Till skillnad från kvantitativ forskning fokuserar denna på studier baserade kvalitativt material, istället för siffror och statistik. Studien utgår från tidigare insamlad teori och därigenom försöka förstå hur den personal som intervjuats tolkar sin verklighet och miljö. Forskningsprocessen är induktiv, vilket betyder att studien utgår från iakttagelser och data för att komma fram till en förklaring på problemformuleringarna, vilket är brukligt inom kvalitativ forskning. (Bryman, 2011).
Fördelarna med kvalitativ metod är att det ger en tydlig bild av en verksamhet som utifrån urval valts för att den kan anses representativ för ett flertal gruppboenden. Beroende på kommun i hela Sverige finns det ett varierande antal boenden och många kommuner har inte samma sätt att arbeta beroende på deras styrdokument och riktlinjer. I grunden för all verksamhet ligger LSS (SFS 1993:387) och den är alla kommuner inklusive personal skyldiga att följa. Utöver det är kommunen fri att välja inriktning på hur personalen ska arbeta med individerna på gruppboenden. Den kvalitativa metoden ger en möjlighet att få närmare inblick i hur personalen på ett gruppboende uppfattar sitt pedagogiska arbetssätt gentemot brukarna.
Nackdelen med kvalitativ metod för studien är att det bara är ett gruppboende som undersöks. Det ger ingen garanti för att resultatet är representativt för alla gruppboenden i Sverige. En faktor som också har betydelse är att funktionshinder är ett mycket brett område och att gruppboendens verksamhet måste anpassas till brukarnas behov. Det innebär att om ett gruppboende har individer med grava funktionshinder, och ett annat gruppboende har personer med mindre funktionshinder, inte har samma förutsättningar för pedagogiska arbetssätt eftersom det måste anpassas efter individerna. Den kvalitativa undersökningen riskerar därför att ha reliabilitet och validitet endast för det studerade gruppboendet (Bryman, 2011).
Urval
Studien använde sig av ett målinriktat urval (Bryman, 2011). Ett gruppboende i Västra Götaland valdes ut i förväg när undersökningen planerades för att det uppfyllde studiens kriterium att personalen skulle ha kunskap om socialpedagogik eftersom boendets personal nyligen fått utbildning i detta. Den socialpedagogiska utbildningen var en nysatsning för kommunen och det var intressant att undersöka om personalen använder den nya kunskapen när de arbetar. Fem personal på det utvalda gruppboendet djupintervjuades och samtliga är tillsvidareanställda. De utvalda personerna var fyra kvinnor och en man för att stå i relation till den fulltaliga personalgruppens könsfördelning. De intervjuades arbetstid på boendet varierar mellan sex månader till tjugo år, vilket också är representativt för personalgruppen på boendet. Ett kriterium för att bli intervjuad var att personen skulle ha kunskap om socialpedagogik och att hen ansåg sig arbeta pedagogiskt med brukare. Personalen på gruppboendet som valts ut har gått kommunens fortbildning i socialpedagogik. Personerna som intervjuades representerade gruppboendets personals olika utbildningsnivåer: stödbiträde, stödassistent och stödpedagog. Samtliga var födda i Sverige, men varierande etnisk bakgrund var inget krav i studien.
Sökmetod
Mittuniversitetets bibliotek har använts för att söka i PRIMO och databasen ERIC för att hitta avhandlingar och rapporter som använts i studiens bakgrund. Sökningarna avgränsades till att endast resultat som var peer reviewed visades.
Svenska sökord: brukare, funktionshinder, funktionsnedsättning, gruppboende, lärande, pedagogiskt arbetssätt, socialpedagogik.
Engelska sökord: functional disabilities, grouphomes, education, pedagogy, social education, social pedagogy.
Datainsamlingsmetod
Djupintervjuer är enligt Bryman (2011) ett bra verktyg för att få så mycket information som möjligt från varje enskild personal och få en tydlig bild och förklaring till deras tankar och upplevelser av gruppboendet och dess pedagogiska arbete. Tidsaspekten för den kvalitativa metoden är lättare att beräkna utifrån antalet djupintervjuer som ska göras. Det är mindre kostsamt och underlättar tidsmässigt för forskaren. Det säkerställer att alla svar som behövs kommer in och att underlaget för data blir tillräckligt (Bryman, 2011). Det positiva är att det finns möjlighet för intervjuaren att be personen förklara om något är svårt att förstå eller känns osäkert. När den intervjuade direkt efter intervjun får läsa igenom sina svar minskar också risken för missuppfattning eftersom sammanfattningen då kan rättas omedelbart.
Procedur
Innan intervjuerna startade skickades ett informationsbrev (bilaga 2) ut till verksamheten som berättade om studien. Fem tillsvidareanställda personer har intervjuats som har gått den valda kommunens fortbildning i socialpedagogik. Intervjuaren kontrollerade detta vid tidsbokning av mötet. Intervjuerna skedde på arbetsplatsen inne på personalens kontor. Samtliga började med en presentation av intervjuaren och studien. Tidsåtgången per intervju beräknades till 1 timme. Frågorna anpassades under samtalet och behövde inte ställas i ordningsföljd vilket underlättade intervjuerna. Personen som intervjuades fick möjlighet att svara anonymt för att förbättra möjligheten till ökad och sanningsenlig information. Anteckningar fördes från svaren löpande, men intervjun kunde inte att spelas in med anledning av sekretessen på boendet och att chefen för verksamheten inte tillät det. När alla frågorna var besvarade fick personens som intervjuats läsa igenom svaren innan de användes som underlag i studien för att kontrollera att allt uppfattats korrekt. Alla som intervjuats har fått fingerade namn för att inte avslöja de intervjuades identiteter.
Analysmetod
Metoden som använts för att bearbeta resultatet är kvalitativ innehållsanalys. Fokus ligger på att analysera och tolka innehållet i data som samlats in (Bryman, 2011). Efter att alla frågor besvarats under intervjuerna fick personerna läsa igenom anteckningarna och kontrollera att allt uppfattats korrekt. Alla frågor och svar transkriberades sedan efter intervjuguidens ordningsföljd för att bli lättare att analysera. Nästa steg i analysen var att välja ut nyckelord som förekom i svaren från de fem intervjuade personerna. Det var för att undersöka om flera personer använde sig av samma begrepp och hade liknande tankar och åsikter. Nyckelorden som återkom löpande i intervjuerna var: delaktighet, lärande, socialpedagogik, tydlighet och uppmuntran.
Analysens utgick sedan från intervjuguidens (bilaga 1) tre huvudfrågor som överensstämmer med studiens forskningsfrågor: 1. Vilken betydelse lägger omsorgspersonalen på gruppboendet i ett pedagogiskt arbetssätt? 2. Vilket är det primära eller det viktigaste målet för omsorgspersonalen på ett gruppboende med ett pedagogiskt arbetssätt? 3. Vilka strategier anser omsorgspersonalen på gruppboendet att de använder sig av i ett pedagogiskt arbetssätt?
Huvudfrågorna användes som utgångspunkt för att analysera vad de intervjuade svarat på frågorna för att få en sammanhängande helhet. För att få en bättre överblick över materialet delades det upp i tre kategorier: det pedagogiska arbetssättets betydelse för personalen, personalens primära mål med pedagogiskt arbetssätt, samt personalens strategier för pedagogiskt arbetssätt. Eftersom intervjuguiden redan från början var uppdelad i tre olika huvudfrågor underlättade det arbetet med att placera alla svar i kategorierna.
pedagogiska arbetet med brukarna vilket framkom i deras svar på hur de tolkar begreppet pedagogiskt arbete i resultatavsnittets beskrivning av personalen.
Reliabilitet och validitet
Reliabilitet och validitet betyder enligt Bryman (2011) tillförlitlighet och trovärdighet. Det innebär att studien är replikerbar, samt mäter det som är avsett att mäta. Om metoden är tydligt angiven bör en studie kunna upprepas på samma sätt. Trovärdigheten bedöms utifrån att det som var tänkt att studeras verkligen motsvarade studiens syfte.
Reliabiliteten och validiteten stärks i den här studien genom att det finns en tydlig beskrivning av hur data har samlats in. Information om intervjuernas tillvägagångssätt och personerna som intervjuats har redovisats i metodkapitlet. Intervjuguiden finns att läsa i bilaga 1 och ger läsaren möjlighet att ta del av frågorna som ställts under intervjuerna. Samtliga frågor utgår från de tre problemställningar som ligger till grund för studien, för att tydliggöra sammanhanget mellan intervjufrågorna och studiens syfte. Intervjupersonerna har direkt efter att frågorna avslutats fått möjlighet att läsa igenom sina svar och då rättat eventuella missförstånd eller felciteringar för att undvika missuppfattningar som kunde påverkat resultatet. Analysen beskriver hur processen har utförts för att presentera resultatet och vad författaren kommit fram till utifrån den insamlade datan.
Etiskt ställningstagande
Vetenskapsrådet gav år 2017 ut God forskningssed som forskaren bör rätta sig efter i studien. Den syftar till att öka kvaliteten samt förbättra genomförandet och göra resultatet mer trovärdigt. Den etiska aspekten ska följas av den som utför studien och ingen känslig information om de intervjuade får lämnas ut som inte godkänts av personerna. I denna studie har de intervjuade fått möjlighet att läsa igenom sina svar för att ge sitt medgivande om att det får användas och att det var korrekt uppfattat. Enligt Vetenskapsrådet (2017) ska de intervjuade få information om vad studien avser och i vilket syfte svaren ska användas till. Detta har författaren informerat intervjupersonerna om i inbjudan (se bilaga 2) som skickats ut när första kontakten togs med personalen på gruppboendet. I inbjudan framgår det att deltagandet är frivilligt och att tystnadsplikten respekteras. Vetenskapsrådet (2017) anger att etiken ska vara medveten och reflekterande. Tystnadsplikten som personalen har enligt LSS-lagen (SFS 1993:387) måste respekteras för att inte utsätta personal eller personerna på gruppboendet för en utsatt situation. Denna studie har inte redovisat de intervjuades identitet, utan valt att ge dem fingerade namn. Samtalen har inte spelats in för att värna om tystnadsplikten på boendet eftersom det var ett krav från verksamhetschefen för att studien skulle få utföras.
Metoddiskussion
svaren under djupintervjuerna. Valet att inte använda sig av stängda frågor under intervjuerna upplevdes positivt eftersom det möjliggjorde ett bättre samtalsflöde. Det upplevdes som en mer avslappnad dialog när inte frågorna var bestämda i en viss ordning (Bryman, 2011).
Antalet intervjuade var fem personer och motsvarade halva den tillsvidareanställda personalstyrkan. Ett alternativ hade varit att intervjua alla, men tidsbristen blev avgörande för antalet personer i studien. Kanske hade resultatet blivit annorlunda om hela personalstyrkan intervjuats. Ytterligare en faktor som möjligen kan påverkat intervjusvaren var att fyra personer var kvinnor och endast en var man. Könsfördelningen i personalgruppen bestod endast av ett fåtal män och resten var kvinnor, så det var inte möjligt att få ett jämnt genusperspektiv. Samtliga intervjuade var födda i Sverige och hade svenska som modersmål. Det är tänkbart att deras svar varit annorlunda beroende på bakgrund och förmåga att kommunicera.
Åldern på den intervjuade personalen varierade och även anställningstid vilket bör bidragit till större variation av förförståelse och erfarenhet. Om studien valt ut personal med samma anställningstid kunde det möjligen gett ett annat resultat. Även graden av funktionshinder hos brukarna på gruppboendet hade möjlighet att påverka hur de intervjuade svarat. Utifrån dessa funderingar valdes ändå det studerade gruppboendet och personalen eftersom de hade brukare med olika behov av omsorg och funktionshinder, samt att personalen nyligen fått fortbildning i socialpedagogik.
Intervjuerna kunde inte spelas in på grund av sekretessen på gruppboendet. Det positiva med att svaren inte spelades in var att det minskade stressen för personalen att bli intervjuade och de fick möjlighet att känna sig mer avslappnade i situationen. Det var även ett krav från verksamhetschefen att inspelningsutrustning inte användes för att intervjuerna skulle få användas, vilket författaren respekterade utifrån de etiska ställningstaganden som Vetenskapsrådet (2017) anger.
Resultat
Studiens syfte är att öka kunskapen om pedagogik som används på gruppboenden med LSS (SFS 1993:387) och hur det karaktäriseras i arbetet. Studien undersöker vad personalen uppfattar som ett pedagogiskt arbetssätt och hur de tillämpar det i verksamheten. Först redovisas en beskrivning av personal och gruppboendet. Sedan följer information om de fem intervjuade personerna. Intervjuguidens frågor ligger till grund för resultatets redogörelse för de intervjuades uppfattningar och är uppdelade i kategorierna: Det pedagogiska arbetssättets betydelse för personalen, personalens primära mål med pedagogiskt arbete och personalens strategier i pedagogiskt arbetssätt. Kapitlet avslutas med en sammanfattning
Beskrivning av boendet och personal
Gruppboendet är ett stort enplanshus i ett villaområde i utkanten av staden. Där bor sex brukare på heltid i varsin lägenhet med kokvrå. Huset har ett gemensamt kök och vardagsrum där brukarna får vistas fritt. Åldern på brukarna varierar i åldrarna 21-64 år och de har bott på boendet mellan 1-30 år. Brukarna har varierande individuell problematik: hjärnskada, bipolaritet, hallucinationer, psykisk ohälsa samt autistiska drag enligt personalen.
Personalen som arbetar där har haft tillsvidareanställning mellan sex månader till 30 år. Det finns nio tillsvidareanställda personer, men personalen uppger att verksamheten ofta har vikarier med anledning av sjukskrivningar. De som arbetar på gruppboendet är en stödpedagog samt stödassistenter och stödbiträden. Deras uppdrag är att stötta brukarna i vardagen och omsorgsbehov. Stödpedagogen har samma uppgifter i verksamheten som övrig personal, men är även ansvarig för dokumentationen, kontakten med anhöriga, pedagogisk verksamhet och att aktiviteter för brukarna ordnas. Stödassistenterna har undersköterskeutbildning, och stödbiträde innebär att personen inte har någon formell utbildning inriktad mot arbetet. Samtlig personal förväntas stötta brukarna utifrån deras behov i vardagen och utför sysslor med brukarna. Det finns alltid personal på gruppboendet, samt alltid en personal vaken på natten.
Alla som är tillsvidareanställda fick under våren år 2019 fortbildning i socialpedagogik som tillhandahölls av kommunen. Det var en heldagsutbildning som verksamheten deltog i, och den ska följas upp med fyra träffar under år 2019 för att öka kompetensen hos personalen i socialpedagogik.
För att stötta brukarnas behov upprättar personalen tillsammans med brukaren en genomförandeplan som revideras vid behov för att all personal i möjligaste mån ska utföra stödet likadant. Den beskriver hur brukarens rutiner under dag och natt ska utföras och vilket behov av hjälp brukaren har. Utifrån genomförandeplanerna ska samtlig personal oavsett formell beteckning arbeta i verksamheten. Eftersom allt stöd är frivilligt inom LSS (SFS 1993:387) har de ingen rätt att utöva makt eller bestämma över brukaren. De får endast använda sig av motivation för att kunna fullfölja det som står i genomförandeplanen. Nekar brukaren att göra något som är överenskommet i genomförandeplanen dokumenteras det som en avvikelse. Det är alltid brukaren som i samråd med personal bestämmer hur stödet ska utföras.
Presentation av personalen som intervjuats
Namn Ålder Anställningsår Yrkestitel Vad är pedagogik för dig och
vad innebär det för
verksamheten?
Caroline 52 20 Stödassistent ”Handleda och utveckla personer.
Verksamheten ska arbeta enligt LSS
värdegrund och utifrån
socialpedagogik.”
Susanne 42 1 Stödbiträde ”Utifrån brukarens behov
identifiera deras problematik och hur jag kan hjälpa dem att övervinna svårigheter i vardagen på ett lärande sätt. Personalen ska arbeta utifrån ett pedagogiskt arbetssätt i verksamheten.”
Daniella 32 3 Stödpedagog ”Pedagogik är att identifiera
brukarnas förmågor och svårigheter för att hjälpa dem att öka sin delaktighet och möjligheter att utveckla sina egna kunskaper för att hantera situationer i vardagen. Verksamheten ska sträva efter att all personal ska arbeta utifrån socialpedagogik.”
Monica 27 7 Stödassistent ”Pedagogik är att lära någon
stegvis. Verksamheten ska arbeta socialpedagogiskt med brukarna.”
Roger 22 2 Stödbiträde ”Pedagogik är när någon förstår
vad de lär sig. Verksamheten ska arbeta enligt social-pedagogik.”
Det pedagogiska arbetssättets betydelse för personalen
Personalen som intervjuats på gruppboendet beskriver sitt arbete som pedagogiskt utifrån att brukarna behöver hjälp med att hitta strategier i vardagen. De intervjuades uppfattning är att brukarna måste få stöd för att kunna utföra enklare och svårare uppgifter. Detta kan exempelvis vara påklädning, dusch, äta mat, handla, städa, baka, planera dagens aktiviteter och tvätta Personalen anser det viktigt att hitta rätt strategier för varje brukare så att de har möjlighet att utveckla sina kunskaper utifrån de förutsättningar som varje brukare har. Detta skiljer sig mycket mellan individerna beroende på personlighet, tidigare erfarenhet och funktionshinder. Personalens uppfattning är att fokus ska ligga på att se individen som en helhet, och att inte koncentrera sig på brukarens funktionshinder. Detta motiveras med att alla individer har olika behov som inte kan definieras endast utifrån en diagnos. Diagnosen är bara vägledande för att förstå människans grundläggande svårigheter i vardagen. Det är med hjälp av erfarenhet och pedagogik som individen kan utvecklas och lära sig att hantera sin vardag. Roger säger: ”Pedagogik för mig är när man lär någon på ett begripligt sätt och att personen ifråga förstår och att man anpassar stödet… man förenklar vardagen så att den blir hanterbar.”
Pedagogik för mig innebär att jag ska uppmuntra och motivera brukaren att våga prova något nytt, eller att försöka igen även om det inte gick första gången. Jag vill hjälpa personen att hitta metoder som fungerar. Det är viktigt att visa tydligt och metodiskt. Då kan brukaren lära sig att bli mer självständig och upptäcka att personen hittar metoder som fungerar i vardagen.
Den intervjuade personalen beskriver att det viktigaste för dem i det pedagogiska arbetet med brukare är att alla moment ska vara tydliga och inte för komplicerade. De ska jobba utifrån individen och anpassa strategierna efter brukarens behov och förutsättningar. Oftast sker momenten stegvis och efter en inarbetad struktur för brukaren så det blir igenkännbart och skapar förutsägbarhet och trygghet. Genomförandeplanen ska tydligt beskriva stegen för varje moment så att samtlig personal kan utföra arbetet på samma sätt. Om personal inte arbetar likadant kan brukarna bli förvirrade och få svårt att hantera situationen.
Ibland kan brukare upplevas som svårare att hjälpa. Vid dessa tillfällen får personalen ta hänsyn till brukarens dagsform, och om något avvikande har hänt under dagen som påverkar brukarens möjligheter att utföra uppgiften. Det som står i genomförandeplanen kan då inte utföras som planerat och personalen måste hitta andra alternativ för dagen. Detta förekommer mer eller mindre ofta med flera av brukarna uppger personalen, och det är viktigt att de som arbetar där kan hantera att planeringen ändras.
Den intervjuade personalens uppfattning är att deras pedagogiska arbetssätt ska underlätta för brukaren att må bra när hen klarar något utifrån sin egen förmåga och självständighet. De vill bidra till att brukarna får en stark självbild och känsla av att vardagen är hanterbar. De menar att eftersom brukaren aldrig kan tvingas göra något även om hen godkänt det i genomförandeplanen, så är det personalens uppgift att göra dagen eller situationen meningsfull ändå i möjligaste mån och hjälpa till med det som brukaren inte kan göra själv.
Daniella beskriver sin uppfattning:
Alla brukare har bra och dåliga dagar, precis som alla andra människor. Ibland händer det saker i livet som är jobbigt och då kan det bli svårt att klara av enklare saker. Något som är lätt för mig att göra… till exempel klä på mig… om jag har sovit dåligt. Det kan bli jätte svårt för någon med funktionshinder som till och med en bra dag tycker att det är komplicerat att få på tröjan.
ska tvätta och städa för att hjälpa dem att utföra uppgiften självständigt utifrån sin egen förmåga. Den intervjuade personalen beskriver även en annan situation som ofta återkommer när en brukare uttrycker att hen mår dåligt. Då är det personalens uppgift att samtala med brukaren och försöka hjälpa personen att hitta en lösning och finnas som stöd.
Roger beskriver:
Vi har en brukare som oftast behöver samtalsstöd dagligen. Det är ofta något som brukaren hört eller sett som personen inte förstår och vill prata om. Då är jag där och försöker hjälpa brukaren att bena ut vad som verkligen hänt. Det kan ibland vara svårt för brukare att tolka andra människor och de behöver stöttning i att inse hur de ska reagera på andra personer.
Personalens primära mål med pedagogiskt arbetssätt.
Den intervjuade personalen beskriver att de vill uppnå känslan av självständighet och ökad självkänsla för brukarna i vardagen. Personalen har även uppfattningen att det underlättar både för sig själva som personal och för brukarna när de funktionshindrade klarar fler uppgifter själva. Det ger större möjlighet att arbeta pedagogiskt när fokus på omsorg minskar. Caroline beskriver sina primära mål för pedagogiskt arbete: ”Det underlättar arbetet med brukarna. Jag vill göra ett bra arbete och hjälpa brukarna… göra dem förstådda. Jag vill lära dem något nytt eller bibehålla det de kan. Stärka dem i stunden. Det är för brukarnas skull så de utvecklas”. Den intervjuade personalen menar att när stöttningen i omvårdnad minskar för att brukaren kan utföra det själv ökar också individens självkänsla och självständighet. Det minskar risken att brukaren påverkas starkt om en personal inte arbetar utifrån den bestämda genomförandeplanen. Om brukaren själv vet vad som ska göras är det lättare för individen att klara av mindre förändringar som kan uppkomma beroende på om personalen är en vikarie eller ordinarie.
Susanne förklarar:
Ibland har vi vikarier som inte träffat brukarna tillräckligt mycket för att veta hur de ska agera eller göra för att få situationen att fungera som vanligt. Då är det jätte bra när vissa brukare har så stor koll på vilka moment som ska göras att de till och med rättar vikarien! Brukare med erfarenhet och som gjort momenten väldigt många gånger känner sig säkrare och påverkas inte lika lätt av negativa händelser i vardagen. Därför är det så viktigt med upprepning av alla moment varje dag så att brukaren vet vad som ska hända.
Personalens strategier med pedagogiskt arbetssätt
Den intervjuade personalen använder sig dagligen av lek i vardagen för att motivera brukarna att göra uppgifter och sysslor. De uppger att det är bra att skoja med brukarna och använda humor när något inte blir som brukaren förväntat sig. Det är även ett bra sätt för att få uppgiften att verka rolig. Personalen kan till exempel tävla med brukaren om vem som kan städa snabbast.
Monica beskriver sin uppfattning:
Leka och ha humor. Vissa brukare tycker om när jag är pedagogisk men inte alla. Några vill bara få raka svar på vad de ska göra… Jag försöker motivera dem med olika saker och fråga vad de vill göra… om brukaren inte vill frågar jag varför och försöker sedan hitta motivationen för brukaren att prova.
Roger beskriver en annan situation:
Vi har en brukare som ibland inte klarar av att ta in långa meningar. Då fungerar det bäst med korta kommandon för att personen ska göra något. Till exempel… sätt dig upp, ta på ena strumpan, ta på andra strumpan, ta på byxorna och så vidare… Om brukaren har en bra dag funkar det att bara säga att han ska ta på sig kläderna. Ibland går det till och med att skoja lite. Det beror helt och hållet på dagsformen vad som funkar. Ibland går det inte alls!
Alla brukare uppskattar inte lek och humor anser de intervjuade. Vissa av brukarna vill att personalen ska uppträda lugnt och ha mycket tålamod. De brukarna uppfattas av personalen fungera bäst i vardagen om instruktionerna är tydliga och sakliga. Det anses viktigt att relationen mellan personalen och brukarna är trygg och välfungerande så att båda parterna vet vad som förväntas av dem. Alla brukarna på gruppboendet är olika individer enligt personalen och det är relationen som är grunden för ett bra pedagogiskt arbete.
Personalen som intervjuats anser att det underlättar det pedagogiska arbetet om relationen är positiv mellan brukarna som bor på grupphemmet tillsammans. Då kan gruppaktiviteter användas för att göra de pedagogiska situationerna roligare och mer motiverande för brukarna. Detta är användbart om någon av brukarna inte vill delta. Om en brukare inte vill utföra en syssla med en personal fungerar det ibland att byta kollega. Daniella beskriver sin uppfattning: ”Jag försöker uppmuntra och motivera. Fungerar inte det kan en kollega prova. Eftersom det är frivilligt att bo på ett gruppboende kan vi aldrig tvinga någon att göra något även om det är för deras eget bästa”. Detta stöds av Susannes utsago: ”Uppmuntra och motivera. Det måste ske på deras villkor men jag eller en kollega försöker vid flera tillfällen”.
Den intervjuade personalen beskriver hur viktigt det är att aldrig tvinga en brukare. Det är inte tillåtet eftersom att det är frivilligt att bo på gruppboendet. Stödet får bara ske med motivation och uppmuntran. Vill inte brukaren delta måste genomförandeplanen ändras och anpassas på nytt efter individens behov.
Sammanfattning
eftersom gruppboende är frivilligt för personer med funktionshinder. Fungerar inte stödet måste genomförandeplanen ändras av brukaren och personal.
Under intervjuerna framkom det att huvudsyftet med att arbeta pedagogiskt är att hjälpa brukarna att bli så självständiga som möjligt utifrån sina egna förutsättningar. Personalen strävar efter att hjälpa dem att våga göra saker själva med endast det stöd som krävs för att lyckas med uppgiften.
Omsorgspersonalen som intervjuats använder sig av stöd anpassat efter individen, vilket ofta innebär lek och humor i det pedagogiska arbetssättet. Relationen och bemötandet är grunden för att kunna motivera och uppmuntra brukaren på rätt sätt, med syfte att öka möjligheten att utveckla brukaren pedagogiskt.
Diskussion
I detta kapitel förs en diskussion om studien och alla dess tidigare avsnitt. Därefter finns förslag för framtida studier.
Diskussion om studien
Syftet med studien var att öka kunskapen om pedagogik som används på gruppboenden med LSS (SFS 1993:387) och hur det karaktäriserades i arbetet. Studien undersökte vad personalen uppfattade som ett pedagogiskt arbetssätt och hur de tillämpade det i verksamheten. Studien ville beskriva hur personalen använde sig av ett pedagogiskt arbetssätt i kontakten med brukare, och om det kunde kopplas till socialpedagogik som är den studerade kommunens inriktning på gruppboendens arbetssätt.
Inledningen beskrev att 27 800 personer i Sverige bor på LSS boende (Socialstyrelsen, 2018). Det innebär att många människor är i behov av stöd och service på gruppboenden. LSS-lagen (SFS 1993:387) fick en ny inriktning år 1994 som lyfte fram vikten av att alla människor har rätt till delaktighet, meningsfullhet och självbestämmande. Utifrån det kändes det viktigt att undersöka om personalen på ett gruppboende i västra Sverige använder sig av ett pedagogiskt arbetssätt för att ge brukarna ett meningsfullare liv utöver omsorgen.
En intervjuad personal berättade att LSS är grunden för verksamheten. Det framgår även i svaren från samtliga intervjuer att LSS är grundläggande i arbetet. Enligt LSS får inte personalen tvinga brukarna att göra något de inte vill. De måste vara delaktiga utifrån sin egen förmåga (SFS 1993:387). I resultatet visades det att personalen använder sig av motivation när de ger stöd åt brukarna. Lek och humor var en strategi som ofta användes. Inget i resultatet visade att personalen avvek från LSS.
Shipton och Lashewicz (2017) visade att social integration och självbestämmande underlättades av personalens stöd. Den slutsatsen drogs efter intervjuer med brukare, anhöriga och personal. Resultatet i den här studien visade att personalen i likhet med med Shipton och Lashewicz (2017) ansåg att självbestämmande och social integration var viktigt när de använde sig av pedagogiskt arbetssätt. Den här studiens resultat baseras endast på personal som intervjuats och kan därför inte veta om brukarna på det aktuella boendet delar uppfattningen.
Intervjuerna i resultatet återger att personalens mål med ett pedagogiskt arbetssätt är att göra brukarna mer självständiga och få möjlighet att utföra fler uppgifter med mindre stöd. Detta var för att det underlättade arbetet och gav personalen mer tid till att fokusera på pedagogik och relationer. Bigby, Douglas och Quillimas (2017) beskrev att personalen ansåg sig ha starka band till brukare och kollegor. Relationerna underlättade stödet till brukarna, men trots det kände personalen stress när individen inte agerade utifrån förväntan. Denna studies resultat beskriver inte om den intervjuade personalen känner stress i sitt arbete men det framkom att dagsplaneringen ändras ibland. Relationen mellan personal och brukare är viktig för båda resultaten. Relationens betydelse stöds även av FoU Södertörn (2016) som skriver att det är viktigt att personal och brukare som bor på gruppboendet fungerar tillsammans.
Nyström (2002) beskrev att sekretessen som finns mellan olika instanser gör det svårare att få en fullständig bild av brukarna. Det framgick även att personalen har bristande förtroende för brukarnas kunskap om sig själva. Den här undersökningen visade på att sekretessen är viktig eftersom intervjuerna inte fick spelas in. Den intervjuade personalen framhöll till skillnad från Nyström (2002) att de fokuserar på individens behov och att brukaren ska känna sig delaktig. Personalen kan aldrig tvinga en brukare att göra något som individen inte vill. Den intervjuade personalens svar relaterade bättre till pedagogiskt arbetssätt utifrån Gustafsson, Lindström och Löwenborgs (2013) beskrivning.
Det pedagogiska arbetssättet sätter brukarens personliga behov och funktionshinder i centrum. I likhet med den här studiens intervjuade personal framställs vikten av relationer. Brukaren ska vara delaktig i processen för att hitta rätt stöd till individen enligt Gustafsson, Lindström och Löwenborg (2013). Det framkommer i den här studiens resultat att personalen har samma intentioner med arbetet på det studerade gruppboendet. Om det fungerar i praktiken kan inte resultatet svara på eftersom det inte finns några observationer eller uttalanden från brukarna.
Madsen (2004) anser att socialpedagogikens mål är att individer ska uppleva en känsla av identitet, solidaritet och mening med tillvaron. Det sker främst genom att inrikta sig på situationer. Carlander (2014) beskriver att relation, pedagogik och social kompetens tillsammans utgör socialpedagogikens tre hörnstenar. I den här undersökningen har samtliga intervjuade fått fortbildning i socialpedagogik. Det var ett kriterie för att få delta. Flera av de intervjuade ansåg att socialpedagogik var viktig när de beskrev verksamhetens arbete. Som redan framkommit i diskussionen berättade personalen att de jobbar med pedagogik och relationer. För att stärka den sociala kompetensen gör de aktiviteter tillsammans med brukarna. De intervjuade använder sig ofta av spel för att brukarna ska interagera med varandra och personalen. Eftersom det finns ett gemensamt kök och vardagsrum på gruppboendet är det möjligt att det uppstår fler tillfällen för övningar i social kompetens än vad som visas i resultatet.
Personalens förhållningssätt och bemötande kan variera, vilket framkommer i intervjuerna. Danielsson och Liljeroth (1996) beskrev att förhållningssättet är beroende av varje individs erfarenheter och kunskaper. Det uppmärksammas i den här studiens resultat att bemötandet skiftar mellan vikarier och ordinarie, eftersom ny personal har mindre erfarenhet av situationerna som kan uppstå.
Enligt Carlander (2014) ska inte personalen missbruka makten de har över brukarnas liv och låta individerna bli beroende av dem. Detta kallas för empowerment i socialpedagogiken. Den intervjuade personalen i studien visade inga tecken på att tvinga brukarna att göra något mot sin vilja. Det framkom i intervjuerna att personalen strävade efter att göra brukarna så självständiga som möjligt.
Det sociokulturella perspektivet (Lave, 1991) betraktar lärandet som socialt, situationsbundet, förmedlat och att det sker deltagande och i gemenskap med andra. Eftersom den här studiens intervjuade personal arbetar på ett gruppboende och är tillgängliga hela dygnet kan det antas uppkomma många situationer under veckorna när det finns tillfälle till lärande. Det framgår i resultatet att boendet har sex brukare och att det alltid finns personal på plats, vilket innebär att möjligheten är god för att skapa situationer i sociala sammanhang.
Framtida studier
Referenser
Bennich, M. (2015). Läromiljöer, lärstrategier och synen på kompetens i omsorgsarbetet. Tidsskrift for Arbejdsliv 17(1), 61–77. doi: 10.7146/tfa.v17i1.108986
Bigby, C., Douglas, J., & Quilliam, C. (2017). Being a valuable contribution on the frontlines: The self-perception of staff in group homes for people with intellectual disability. Journal of Applied Research in Intellectual Disabilities 31(3): 395-404. doi: 10.1111/jar.12418
Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. Malmö: Liber.
Carlander, H. (2014). Socialpedagogik. Stockholm: Sanoma Utbildning.
Danielsson, L., & Liljeroth, I. (1996). Vägval och växande. Stockholm: Liber.
FoU Södertörn (2016). Arbetssätt och metoder inom LSS-verksamhet. Södertörn: FoU Södertörn skriftserie.
Gustafsson, C., Lindström, A., & Löwenborg, K. (2013). Pedagogiskt förhållnings- och arbetssätt i omsorgen om vuxna personer med måttlig till grav utvecklingsstörning. Eskilstuna: Vuxenförvaltningen.
Lave, J. (1991). Situated learning. Legitimate Peripheral Participation. Cambridge: Cambridge University Press.
Madsen, B. (2004). Socialpedagogik. Lund: Studentlitteratur.
Vetenskapsrådet. (2017). God forskningssed. Stockholm: Vetenskapsrådet.
SFS 1993:387. Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. Stockholm: Socialdepartementet.
Shipton, L., & Lashewicz, B. (2017). Quality Group Home Care for Adults with Developmental Disabilities and/or Mental Health Disorders: Yearning for Understanding, Security and Freedom. Journal of Applied Research in Intellectual Disabilities, 5(30),946-957. doi: 10.1111/jar.12289
Socialstyrelsen. (2018). Statistik om insatser enligt lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade 2017. Stockholm: Socialstyrelsen.
Socialstyrelsen. (2014). Delaktiget och inflyttande i arbetet med genomförandeplaner-kunskapsstöd till verksamheter för personer med funktionsnedsättning. Stockholm: Socialstyrelsen.
Lundström, M. (2006). Våld- Utmaning och utmattning: vårdares utsatthet och upplevelser i samband med våld i gruppbostäder för personer med utvecklingsstörning. (Doktorsavhandling, Umeå University medical disiertations, 1031). Umeå: Umeå University.
Tillgänglig: https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:144505/FULLTEXT01.pdf
Bilaga 1
Intervjuguide
Presentation av mig och studien Vad heter du?
Hur gammal är du?
Hur länge har du arbetat på gruppbostaden? Vilken utbildning har du?
Vad innebär pedagogik för dig?
Har verksamheten en uttalad pedagogisk tanke? Forskningsfråga 1
Vilken betydelse (värde) lägger omsorgspersonalen på gruppboendet i ett pedagogiskt arbetssätt?
Frågor:
1. Vad innebär pedagogik för dig i omsorgsarbetet? 2. Vad är viktigt att tänka på i det pedagogiska arbetet?
3. Vilka förutsättningar kan du skapa för brukaren genom ett pedagogiskt arbetssätt? 4. Kan du ge exempel på pedagogiska situationer?
Forskningsfråga 2:
Vilket är det primära eller det viktigaste målet för omsorgspersonalen på gruppboendet med ett pedagogiskt arbetssätt?
Frågor:
1. Vilken nytta har du av att arbeta pedagogiskt med brukarna? 2. Vad är det viktigaste målet med ett pedagogiskt arbete?
3. Vad vill du uppnå i första hand med ett pedagogiskt arbete? Varför?
4. Kan du ge exempel på hur du kan motivera ett pedagogiskt arbetssätt för dig själv, dina kolleger, chef? Varför då? Varför inte?
Forskningsfråga 3:
Vilka strategier (tillvägagångssätt) anser omsorgspersonalen på gruppboendet är värdefulla att använda sig av i ett pedagogiskt arbetssätt?
Frågor:
1. Har du några knep för att hjälpa och motivera brukarna att lära och utvecklas? Berätta! Ge exempel!
2. Har du olika tillvägagångssätt för brukarna att lära sig och utvecklas? Ge exempel! 3. Kan du ge exempel på hur du kan motivera en brukare att prova något nytt?
Bilaga 2
Inbjudan
Detta brev är en inbjudan till dig att delta i en studie inriktad på att belysa de pedagogiska aspekterna i omsorgsarbetet inom LSS. Chefen för omsorgsförvaltningen har gett tillåtelse att fråga om du vill medverka och jag fick ta del av mailadressen till arbetsplatsen. Syftet är att undersöka om omsorgsarbetet innehåller pedagogiska inslag i arbetssättet. Studien är inriktad till dig som personal för att undersöka ditt perspektiv på hur du upplever pedagogiska arbetssätt i kontakten med brukare. Du som deltar ska ha erfarenhet av pedagogiskt arbete i verksamheten.
Du som personal är viktig i studien för att få fram personalens perspektiv och syn på om arbetssättet innehåller pedagogiska inslag och hur det påverkar verksamheten. Deltagandet är frivilligt och kan avbrytas innan studien är slutförd om du inte längre vill medverka. Inga frågor eller information som bryter mot tystnadsplikten kommer att lämnas ut. Om du väljer att delta kommer du att bli intervjuad vid ett tillfälle under vecka 12-13 på arbetstid och bli ombedd att berätta om ditt omsorgsarbete utifrån samtalande frågor som du själv väljer om du vill svara på. Intervjun kommer att ta ca 1 timme. Du kommer att få läsa en sammanfattning av dina intervjusvar innan jag använder dem i uppsatsen.
Jag som bedriver studien heter Denise Wallin och är student på Mittuniversitetet. Undersökningen ingår i kursen Pedagogik C. Vänligen skicka ett mail eller ring till kontaktuppgifterna nedan senast måndag 18/3 om du är intresserad av att bli intervjuad. Jag kontaktar dig via arbetsplatsens telefon för att boka tid för intervjun om du väljer att delta.
Mina kontaktuppgifter är:
dewa1300@student.miun.se
