Partiers förändrade policyställning – kan de förklaras?
En tidsöverskridande teoriprövning av Downs ba- serat på Kristdemokraterna och Sverigedemokra- ternas valmanifest från 2002–2018
Författare: Jessica Hagström Handledare: Emil Uddhammar Examinator: Gunnar Hansson Termin: HT20
Ämne: Statsvetenskap
Examensarbete 15hp
Abstract
The purpose of this essay is to analyse the Christian democrats and the Sweden democrats’ ideological changes regarding their law and order and migration policies based on their election manifests from 2002-2018. The aim is then to explain these changes with the help of Downs (1957) based on cooperation, ideological superiority, and internal party changes. The question is whether the political parties have become ideologically and politically similar and if Downs (1957) theory will be able to explain this. The chosen method for the study is a theory testing case-study with an ideological analysis compared over time. The political parties’ ideological changes are shown in a descriptive anal- ysis upon which Downs (1957) theory is applied. The study’s conclusion is that the theory can be used to explain the political parties ideological and po- litical convergence. However, it cannot conclude which aspect that has been the most significant to explain the ideological changes that have occurred.
Keywords: Christian democrats, Sweden democrats, Downs, migration, law, order, ideology, policy, change.
Innehållsförteckning
Abstract 1
1. Inledning 4
1.1 Syfte 6
1.2 Frågeställning 6
1.3 Avgränsning 7
1.4 Disposition 7
2. Tidigare forskning 8
2.1 Högerpopulistiska partistudier 8
2.2 Kristdemokratiska partistudier 9
2.3 Flerpartistudier 10
3. Teori 12
3.1 Downs 12
3.2 Policybakgrund 15
3.2.1 Migration 15
3.2.2 Lag och ordning 17
3.3 Analysmodell 18
4. Metod och Material 20
4.1 Metodgenomgång 20
4.2 Material 21
5. Analys 22
5.1 Valmanifesten 23
5.1.1 2002 23
5.1.2 2006 25
5.1.3 2010 28
5.1.4 2014 30
5.1.5 2018 33
5.2 Partijämförande resultatredovisning 36
5.3 Analytisk applicering av Downs 37
5.3.1 Politiskt samarbete 38
5.3.2 Interna partiförändringar 39
5.3.3 Ideologisk överlägsenhet 41
6. Slutsatser 42
Referenser 45
1. Inledning
Partier besitter en central roll i demokratier med att framföra medborgarfrågor och att representera de samhällsintressen som existerar inom samhället (Silan- der, 2012:19). Inom Sverige så sitter åtta partier i riksdagen för att representera de svenska folkets samhällsintressen. Dessa partier är uppdelade i vad som kallas höger- och vänsterblock och tenderar att samarbeta med partier därinom.
Under den större delen av 2000-talet så hade Sverige ett långtgående samar- bete mellan högerpartierna som kallades Alliansen. Detta samarbete fick sin start 2004 och avslutades först 2018 mellan Centerpartiet, Folkpartiet (nu Li- beralerna), Moderaterna och Kristdemokraterna. Slutet på samarbetet kom i samband med att Moderaterna och Kristdemokraterna var villiga att forma en regering i behov av Sverigedemokraternas stöd medan de övriga partierna inte var villiga att ingå i en sådan regering (NE, u.d.a).
Att Sverigedemokraterna, olikt de andra, har saknat villiga samarbetspartners inom riksdagen har inte hindrat dem från att ha inflytande mer indirekt. Enligt Downs (1957:129, 131-132, 140-141) så kan nya partier komma att etablera sig för att ’hota’ de existerande partierna. De väljer en ideologisk position som exempelvis är åtråvärd av väljare eller där de anses att det finns plats då de etablerade partierna har förflyttat sig mot mitten och därav lämnat den mer extrema positionen ’fri’; detta gör de då de vill påverka de andra partiernas ställning. Det konservativa partiet Kristdemokraterna är ett parti som anses ha fått riktig framgång då en plats öppnades på väljararenan när Moderaterna blev mer liberala och tog därav den mer ’extrema’ positionen (Demker, 2015:250).
Däremot, med en ideologisk konvergens, speciellt gällande migrationsfrågan, bland Riksdagens ”etablerade” partier (vilket inkluderar Kristdemokraterna) så har ett tomrum på väljararenan lämnats för Sverigedemokraterna som däri- genom har tagit den ’extrema positionen’ (Loxbo, 2015:171). De har därav blivit det första populistiska partiet som lyckats etablera sig på nationell nivå (NE, u.d.c).
Både Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna är bland de nyare partierna i Sveriges riksdag. Kristdemokraterna har varit representerat i riksdagen sedan 1991 (NE, u.d.b) medan Sverigedemokraterna har från 2010 varit riksdagens åttonde och nyaste parti. Partiet började få framgång på en nationell nivå med valet 2002 då de fick 1,4% av rösterna i riksdagsvalet (NE, u.d.c). Sedan dess har de haft fortsatt framgång och fått en allt större andel röster i vardera av valen till att bli Sveriges tredje största parti medan Kristdemokraternas resultat har haft en nedgång sedan 2002, som var deras högsta valresultat. Trenden ändrades 2018 då resultatet ökade igen (Valmyndigheten, 2019a-e).
Trots Sverigedemokraternas framgång så har partiet haft det svårt att få direkt inflytande i riksdagen då de har varit ”politiskt isolerade” medan de andra riks- dagspartierna har strävat ”efter att undvika samarbete” med partiet. Som nämndes ovan, denna isolering har släppt något efter valet 2018 då Modera- terna och Kristdemokraterna har öppnat för att möjligen ta stöd av Sverigede- mokraterna (NE, u.d.c). Bland annat så har partiledaren för Kristdemokraterna Ebba Busch uttalat sig om Kristdemokraternas villighet att samarbeta med Sverigedemokraterna i ”alla frågor som vi anser nödvändiga” och att detta inte kommer begränsas (Skagerström Lindau, 2019). Detta öppnande som har gjorts välkomnas av Sverigedemokraternas ledare Jimmy Åkesson som ”ville se ett framtida konservativt samarbete” (NE, u.d.c).
Med Sverigedemokraternas framgång politiskt har även samhällsdebatten bli- vit påverkad där viktiga policyområden för partiet har hamnat högt på agendan även för de andra. Partiet har haft ett väldigt fokus på invandrarfrågor; detta fokus speglas bland annat av Åkessons tal i Almedalen då halva talet ska ha handlat om just invandring. I samma tal uttryckte han även att de skall bli
”partiet för lag och ordning” och att partiet ska satsa ”på kriminalpolitiken”
(Niang, 2012). Påverkan av partiets prioriteringar kan ses exempelvis i valet 2018. Inför valet var två sakfrågor – integration/invandring samt lag och ord- ning – i fokus när det kom till politiska samtal på sociala medier (Sifo, 2018).
Lag och ordning hade även vid detta tillfälle enligt en Kantar Sifos (2018) opinionsundersökning gått förbi frågan om invandring och integration som den viktigaste frågan för väljare. Att lag och ordning är så viktigt i ett svenskt val är enligt Martinsson (2018) historiskt unikt då ”[i] modern tid är det bara ett val där brott och straff sägs ha spelat en roll för utgången. Det var valåret 1991”. Då var frågan prioriterad av Moderaterna. I valrörelsen 2018, i jämfö- relse med då, är frågan på dagordningen hos alla partier.
Enligt Downs (1957:101, 113, 126-127) är partier inom flerpartisystem mer ideologiska än de i tvåpartisystem då de måste särskilja sig mellan varandra för att attrahera väljare som även de anses vara mer ideologiskt påverkade inom dessa system. Däremot så kan partierna enbart skilja sig ideologiskt givet att en annan ideologi inte visar sig vara överlägsen när det kommer till röst- maximering. Då kan partierna komma att bli mer lika än innan. Så hur kan Sverigedemokraternas ideologiska framgång kommit att påverka Kristdemo- kraterna ideologiskt?
1.1 Syfte
Syftet med denna uppsats är att undersöka Kristdemokraternas samt Sverige- demokraternas ställning till policyfrågorna lag och ordning samt migration i deras valmanifest under tidsperioden 2002-2018. Därefter, för att försöka skapa en förståelse för partiernas policyställningar inför de olika valen, kom- mer Downs (1957) teori angående möjliga ideologiförändringar för röstmaxi- mering appliceras. Huvudsyftet med detta är att försöka förklara hur händelser under tidsperioden – så som samarbeten, interna partiförändringar samt Sveri- gedemokraternas framgång – kan tänkas påverka partiernas ideologi.
1.2 Frågeställning
Har Krisdemokraterna och Sverigedemokraterna närmat sig varandra poli- tiskt och ideologiskt?
Kan Downs (1957) teori förklara partiernas ideologiska förändringar?
1.3 Avgränsning
Första avgränsningen som har gjorts är att uppsatsen börjar vid 2002 för att analysera partiernas ställning. Detta då Sverigedemokraterna precis börjat få genomslag detta år, men även då det är året innan Kristdemokraterna ingick i Alliansen. Därav kan man få deras ställningstagande innan det påbörjade sam- arbetet.
Ytterligare så avgränsas studien till att enbart jämföra Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna. Att jämföra de två partierna är intressant med tanke på partiernas ideologiska position på den högra ytterkanten. Då även koalitions- samarbeten, likt Alliansen, kan komma att påverka partiers ideologiska ställ- ning enligt Downs (1957:157-159) så blir Kristdemokraterna ett intressant parti att jämföra med Sverigedemokraterna för att undersöka hur samarbeten kan tänkas påverka ett partis policyförändringar.
Valet att avgränsa policyområdena är baserat på att dessa två områden – lag och ordning samt migration – har varit kontroversiella profilfrågor för Sveri- gedemokraterna (visats i inledningen). Därav så grundas valet att pröva Downs (1957) teori om hur Sverigedemokraterna har kommit att påverka Kristdemo- kraterna i dessa två områden då partierna kan antas att inte ha varit överens till en början, utan snarare områden där de profilerat sig.
1.4 Disposition
Uppsatsen har börjat med att introducera ämnet genom en inledande problem- formulering samt syftes- och frågeställning. Här efter kommer tidigare forsk- ning av partierna tas upp, Downs teori, policyområdenas bakgrund och upp- satsens analysmodeller. Därefter blir det en genomgång av metod och material innan uppsatsen går över till den analytiska delen samt slutsats.
2. Tidigare forskning
2.1 Högerpopulistiska partistudier
Tidigare forskning har haft ett stort intresse gällande högerpopulistiska partier och bland annat deras framgång (Erlingsson, Loxbo & Öhrvall, 2012), vilka som röstar på dem (Oskarson & Demker, 2015; Hagevi, 2018) samt deras på- verkan (Loxbo, 2010; Bolin, Lindén & Nyhlén, 2014). En studie genomförd innan Sverigedemokraterna fick sitt nationella genomslag 2010 beskriver den organisatoriska samt ideologiska förändringen som partiet har genomgått se- dan de etablerades. Enligt Widfeldt (2008:265-266, 272) så kommer partier så som Sverigedemokraterna starkt motsäga de anklagelser om extremism men det är inte lätt då de fortsatt måste stå fast vid bilden anti-etablissemangpartier.
Partiet har under sina tidiga år försökt bygga upp sig som ett icke-extremt nat- ionalistiskt, konservativt parti med inslag av socialistiska folkhemmet där de har tonat ned tidigare antimigration policys vilket ledde till en splittring av partiet där de mer radikala rösterna valde att lämna. Att partier väljer att ”tona ned de mest radikala aspekterna av den nationalistiska ideologin” (Loxbo, 2015:171) har etablerats av tidigare forskning när det kommer till partier av invandringskritisk karaktär. Enligt Loxbo (2015:171, 184) så är Sverigedemo- kraternas framgång som parti bland väljarna grundat i den normaliseringspro- cess som partiet har genomfört internt tillsammans med de etablerade partier- nas ideologiska konvergens vilket har lämnat en öppning för partiet att fylla.
Precis som många andra studier som involverar Sverigedemokraterna så foku- serar även Loxbos (2015) artikel på frågan om migration vilket är i linje med majoriteten av vetenskapliga studier (Biard, 2019:41). Däremot, som etablera- des både av Widfeldt (2008) och i inledningen, så har partiet ett större fokus än just migration. De har även velat etablera sig som ett lag och ordning parti (Niang, 2012) vilket är enligt Biard (2019:41) också ett utav högerpopulistiska partiers kärnområden. Biards (2019:41-42, 52) studie fokuserar enbart på det
Schweiziska folkpartiet (SVP) men visar på att de lyckas med att ”påverka beslutsfattandet” inom policyområdet lag och ordning.
2.2 Kristdemokratiska partistudier
Krisdemokrater som partigrupp har inte ackumulerat lika stort intresse som partigruppen ovan. Vid sökning på kristdemokrati finner man en del studier angående partigruppen där stor vikt har lagts på andra länders kristdemokra- tiska partier. Bland annat så har en stor del av den Kristdemokratiska litteratu- ren varit fokuserad på rollen partierna har haft i ”utvecklingen av Europeiska unionen” (Hamerly, 2012:214). Om man flyttar fokuset mot de studier som har genomförts om de svenska Kristdemokratiska partiet, specifikt de med fo- kus på ideologisk utveckling, är antalet studier färre men två tidigare studier blir av vikt. Den första är skriven av Brommesson (2010) som genomförde en analys av Kristdemokraternas ideologiska förändring utefter en analysmodell baserad i en ideologiskdebatt av det holländska kristdemokratiska partiet. Det Brommessons (2010:173) artikel visar är att partiet har genomgått en ideolo- gisk förändring gällande dess användning av religiösa uttalanden samt att den har blivit mer partikulär i dess politik jämfört med en tidigare universal ställ- ning.
Att partiet har genomgått tidigare ideologiska förändringar visas även i Demkers (2015) artikel som analyserar Kristdemokraterna utifrån tre olika arenor: väljararenan, parlamentariska arenan och den partiinterna arenan. En- ligt Demker (2015:246-247) så har Kristdemokraterna haft ”flera konflikter kring ideologisk inriktning” men även enligt henne så har partiet förflyttats alltmer från det konfessionella till vad hon kallar social konservatism. Partiet har även fått en identitet via sin borgerliga regeringssamverkan vilket delvis har lett till ideologiska oklarheter via kompromisser med de andra partierna.
Detta har lett till interna strider där andra inom partiet har tyckt att de bör ta en mer konservativ ställning och ledde tillslut till partiledarbyte 2015. Vad detta har inneburit för partiets ideologi är utanför spektrumet av Demkers
(2015) studie men antagandet som görs är att utmanarna som ville ha en mer konservativ ställning kommer genomföra denna önskan.
2.3 Flerpartistudier
Tidigare studier av specifikt Kristdemokraterna lämnar en öppenhet mot att det är av intresse att se hur Sverigedemokraterna har påverkat Kristdemokra- terna ideologiskt då de är utmanare till varandra politiskt, en öppenhet som Widfeldt (2015) samt Bucken-knapp et al. (2014) delvis har utnyttjat med ett specifikt fokus på migrationsfrågan.
Widfeldt (2015:400, 403) studerar de svenska partiernas inkludering av mi- gration i sina valmanifest under valen 2002, 2006 och 2010 samt hur den svenska migrationsdebatten har sett ut. Prioriteringen av migrationsfrågan ökade 2002 bland väljarna och ansågs vid tidpunkten artikeln var skriven vara valet där frågan har varit mest centrerad. Artikeln avslutas med ett par obser- vationer där bland annat Sverigedemokraternas påverkan på de andra partierna har varit olika beroende på vart de hamnar om skiljelinjen. De som hamnar på den mitten-höger kanten, bland dem Kristdemokraterna, skall ha haft en vari- ation i vikten de har lagt på migrationsfrågan beroende på vilka manifest man studerar medan de vänstra partierna ska ha haft en minskning av andelen av manifestet man lagt på migration från 2002 till 2010 (Widfeldt, 2015:411- 412).
Därför anser Widfeldt (2015:412) att ha bevis för att uppmärksamheten på mi- gration inte har ökat i samband med Sverigedemokraternas tillväxt – de ska inte heller ha ändrat sin position inom policyområdet under undersökningspe- rioden – vilket leder författaren till slutsatsen att Sverigedemokraternas tillväxt är en bidragande faktor till att de andra partierna har problem i frågan, men han anser dock inte att det är den centrala orsaken. Detta då ”underliggande spänningar om flykting och arbetskraftinvandring kan spåras tillbaka till när SD var långt ifrån ett starkt hot” (Widfeldt, 2015:414).
Både det faktum att Sverigedemokraterna anses ha påverkat de andra partier- nas policy och att det finns andra faktorer som kan ha gjort så leder till behovet av en analys som kan särskilja hur och vad som kan tänkas påverka partierna inom partisystemet. Detta ger därför en öppning för ett analytiskt ramverk där syftet är att försöka förklara denna förändring vilket inom denna studie är vald att göras med hjälp av Downs (1957).
Valet av detta analysverktyg har dock kritiserats av Bucken-knapp et al.
(2014:598) som genomför en analys av både de svenska och finska partierna gällande de policys ländernas partier har skapat angående icke EU medlem- mars inträde i landet samt förstoringen av EU som skedde 2004. Artikelns fo- kus är inte på policy direkt utan snarare vilken påverkan sammansättningen av en regering och partisystemet, partiideologisk roll samt partier som är anti- invandring och deras styrka har på ett land. Slutsatsen från dessa analytiska aspekter är att de inte kan alla vara likvärdiga i vikt även om alla kan ha signi- fikans. Argumentet för dessa aspekter baserar de i att de anser att mycket forskning har haft vad de kallar ett Downsianskt analytiskt fokus gällande hur partier reagerar på deras tillväxt. Detta argument har sin bas i deras definition av Downs teori vilket de uttrycker är ”partier utformar politik för att vinna val, snarare än att vinna val för att utforma policys” (Bucken-knapp et al., 2014:584-585; egenöversatt) och att de inte anser att detta är tillräckligt för att verkligen genomföra en analys av partiers preferensers; därav artikelns ut- formningen av ovanstående analysaspekter.
Däremot så finner man genom en grundligare läsning av Downs (1957) att han själv tog i åtanke aspekter så som ideologi och regeringssammansättning samt partisystemets uppbyggnad i hur han antog att partier skulle kunna tänka an- passa sig till andra partier inom olika partisystem. Bucken-knapp et al. (2014) har därför bara en version av analytiska aspekter som kan ha sin bas i Downs dock utan hans grundläggande tes om partiagerande.
Detta fokus på migration vid analyser av Sverigedemokraternas påverkan kan anses vara för snävt. För även om Sverigedemokraterna har blivit klassifice- rade som ett enfrågeparti så visar Erlingsson, Vemby och Ohrvalls (2014:197, 209) artikel att partiet har mer bredd än så vilket bland annat visas av Biard (2019) där uttryckligen lag och ordning också visas vara ett kärnområde. Där- för bör inte en analys av deras policypåverkan vara begränsad till enbart en fråga. Däremot, då migrationsfrågan är ett ”kärnområde” (Erlingsson, Vemby
& Ohrvall, 2014:209), bör den heller inte uteslutas trots att det är ett redan väl utforskat område. Detta kan göra så att denna studie blir något överlappande med de ovan, däremot så sträcker den sig förbi deras tidsspann och kan därför komma med svar och bevis för tidigare studier. Samt så kan studien komma att bidra med mer insikt i Sverigedemokraternas andra kärnområde, lag och ordning, vilket är ett område med begränsad forskning.
3. Teori
3.1 Downs
För att kunna förklara hur partierna har valt sina policys inom de relevanta områdena i denna undersökning har Downs (1957) teori valts. Denna teori har sin grund i ekonomisk rationalitet där antaganden är att människor agerar rat- ionellt om de tar beslut mellan, och kan rangordna, olika alternativ som perso- nen möter. Denna rationalitet tar sin form i texten via ’egenintresseaxiomen’.
Kortfattat betyder detta att när rationellt beteende är på tal så är detta beteende främst riktat ”mot själviska ändamål”. Denna axiomen gäller medborgare så- väl som partimedlemmarna och därigenom partierna. Partimedlemmar antas söka makt och prestige men även inkomst från att vara i en regeringsposition.
Målet de besitter är att bli valda/omvalda och utefter det formas teorin om partiernas agerande. Policys blir ett medel för att uppnå detta. Därför ses par- tier som röstmaximerande organisationer som kommer ändra policys givet att
det kan tänkas vinna dem fler röster inom teorin (Downs, 1957:6-7, 13, 27-28, 30-31).
Val har ett syfte ytterligare än att välja regering, det är även ett signament till partierna av väljarnas policypreferenser (Downs, 1957:42). Däremot så kan partierna, enligt Downs (1957:97-100) inte bli allt för lika för då försvinner befolkningens intresse av att rösta utan det måste finnas någon variation i deras policyförslag. Att sätta sig in i alla policyförslag är dock resurskrävande och människor kan därav välja att rösta utefter ideologier som passar deras syn. På detta sätt kan de finna skillnader mellan partierna samt minska resurserna som läggs ner på att lära sig om allas policys. Detta är hjälpsamt för partierna som kan använda ideologier för att locka till sig väljare.
Enligt Downs så finns det flera olika influenser som kan tänkas påverka parti- ernas till att genomföra ideologiska förändringar:
För det första så gör valet av ideologi att partier kommer locka till sig vissa väljare medan de utesluter andra med policys som är passande för ideologin.
Om partier skall lyckas attrahera väljare baserat på ideologi, därigenom göra det lättare för väljare att rösta baserat på partiets ideologi, så måste policyför- slag och ideologi vara sammanvävda så att de kan indikera framtida beteende.
Ideologierna som partierna väljer måste dock vara i linje med partiernas valda policys samt konsistenta. Det innebär att efter valet av en ideologi kan parti- erna inte ändra sig hur som helst. Detta är då partier, precis som medborgare, anses vara rationella aktörer och om partiet ändrar sina policys allt för ofta så blir de opålitliga. Speciellt om de nya policyförslagen motsäger tidigare för- slag. För att behålla sin reliabilitet bland folket anses det rationellt att partiet genomför policyförändringar långsamt. Detta då hastiga förändringar enbart är försvarbara om villkor har förändrats som gör det motiverbart. Därför kan partier komma att vara lite eftersläpande gällande policyförändringar även om det är önskvärt bland medborgarna (Downs, 1957:100-102, 109-110).
Det finns vissa omständigheter enligt Downs (1957:110-111) då partierna lät- tare kan förändra sin ideologiska policyställning eller blir motiverade till att göra så. Då personer kan komma att bli associerade med visa ställningstagan- den kan det behövas förändring av partistyrning innan policyförändringar kan ske. Även inom partierna finns det vissa ideologiska strömningar där somliga betonar vissa delar av ideologin medan andra tar en annan ställning som opti- malast för att vinna val. Även denna konflikt kan komma att påverka partiets möjliga förändringar i hur de betonar deras viktigaste policys mellan valom- gångarna.
För det andra så kan partier enbart ha varierande ideologiska ställningstagan- den givet att ingen visar sig vara överlägsen när det kommer till att attrahera väljare än andra. Om en visar sig vara bättre på att uppnå det målet så måste de andra partierna ändra sig ideologiskt för att lyckas attrahera väljarna själva.
Därigenom kommer partierna bli mer lika ideologiskt jämfört med tidigare.
Däremot så kan ideologiskrenhet prioriteras om en konflikt uppstår mellan att förändra en policy mot en mer vinnande även om det riskerar vinst i valet. Om det dock finns två olika, lika framgångsrika alternativ så ska partierna välja den som bäst passar dem ideologiskt (Downs, 1957:101, 112-113).
En tredje sak som kan komma att påverka partier ideologiskt är om partier deltar i koalitioner. Då de önskar att ha ett gott samarbete kan detta komma att göra så att partierna närmar sig en viss ideologisk punkt; vanligen den som har flest väljare inom koalitionen. En ytterligare påverkan på dessa partier kan vara att de försöker vinna väljare från andra inom samt utanför koalitionen. Då kan partier på koalitionens utkant komma att närma sig koalitionens mitt givet att det finns fler väljare där. Dock kan en motsatt förändring också ske då par- tiet kan anta att det finns fler väljare att vinna utanför koalitionen på grund av en större mäng väljare där. Då kan partiet genomföra policyförändringar som gör partierna mindre lika inom koalitionen. Agerandet inom koalitionerna är fortfarande partiernas försök att röstmaximera (Downs, 1957:157-159).
3.2 Policybakgrund
3.2.1 Migration
Att definiera den exakta innebörden av migration är en svårighet givet ordets mångtydighet. Det finns flertal olika aspekter av migration precis som det finns flera olika versioner av migranter. Den Internationella Organisationen för Migration (IOM, u.d.) ger en generell definition av vad en migrant innebär.
De uttrycker att migranter är personer som flyttar från där de bor till en annan plats för olika skäl. Denna plats kan vara både inom och utom landet. Detta är dock inte en legal term men inkluderar de migranter som är legala så som ”mi- grant workers” och ”smuggled migrants”. Det inkluderar även internationella studenter, vilket även om de inte täcks av internationell lag som migranter, faller in under definitionen.
För att täcka de olika versionerna av migration använder sig länderna av mi- grationsstyre och hantering men även av gränsstyrning. Detta innebär att län- derna på en nationell nivå implementerar lagstiftning och policys gällande mi- gration och gränskontroller (IOM, u.d.). Policyområden som länder tenderar att införa är bland annat för högkvalificerade arbetstagare, integration av mi- granter i samhället samt irreguljär invandring (UN, 2017:4-6). Det kan även handla om rätten migranter har till familjeåterförening inom landet (IOM, u.d.) eller om medborgarskap (Adamson & Tsourapas, 2019:858). Utformningen av dessa policys kan dock skilja sig. Däremot, enligt Bucken-knapp et al.
(2014:588), så tenderar forskning att sammansätta policyområden – så som integration, inrese-/återvändningslagar och asylpolitik – som egentligen är se- parata.
För att beskriva de policys som länder inför använder texter lite olika namn men överlag så beskrivs de som två olika dimensioner: restriktiv eller libe- ral/omfattande (Castles, de Haas & Miller, 2017:18, 310, 313; Bucken-knapp et al., 2014:587-588). För att ge en nyansering av vad dessa motpoler kan in- nebär så kan de möjligen beskrivas som öppna eller stängda gränser. De som
argumenterar för öppna gränser kan exempelvis anse att det är människors le- gala och moraliska rätt att få röra sig fritt. De kan också ta ett moraliskt mini- malistiskt perspektiv med bland annat bistånd och fattigdom i fokus i försök att lösa problem på plats för att hindra rörelsen. De som tar motpolen till detta och argumenterar för mer eller mindre stängda gränser kan ge som skäl att man bör skydda landets ’etno-nationella’ kultur eller att ”moralisk prioritet bör ges till landsmän” (Bader, 2017:1171-1172; egenöversatt).
Cavaleris (2012:48-49) beskrivning av argentinsk migrationslag skapad 2004 som en ”människorättsbaserad migrationspolitik” kan ges som ett exempel på det öppna perspektivet då de argumenterar inom denna lag för människors rätt till att migrera. Den ger även migranter, oberoende av om de har en legal status eller irreguljär, rätt till tillgångar så som socialt bistånd, utbildning, familjeå- terförening och hälsa vilket gör deras policys väldigt omfattande gällande mi- granters rättigheter. En restriktiv migrationspolicy blir därigenom motsatserna till detta.
En allt viktigare del av migrationsstyre är integration vars inkludering i sam- hällsdebatten har ökat och kan inkludera allt från boende och utbildning till sociala och kulturella aspekter (Grip, 2020:861-862). Enligt Grip (2020:862- 864) så beskrivs integration oftast som en dubbelriktad process men vanligtvis så blir processen ensidig från migrantens sida. Målet blir då att integrera de
’utanför’ in i samhället och bli en del av dess identitet och kultur. De som man anser är ’utanför’ samhället behöver inte vara alla migranter utan tenderar att vara fokuserat mot ”icke-europeiska immigranter” som skall assimileras in i samhället gällande liberala värden så som ”tolerans, mänskliga rättigheter, jämställdhet” (Borevi, 2011:47-48).
Policyförslag till hur man kan integrera människor in i kulturen kan exempel- vis vara migranten skall ”förvärva språk, kulturell kunskap, och värden”; detta ofta som krav för att migranten skall kunna få ett medborgarskap (Grip, 2020:863). Även detta kan diskuteras i termer om restriktiva eller liberala
policys där ju fler krav ställs på migranter, desto mer restriktiv kan en policy antas vara (Goodman, 2010:756-757).
3.2.2 Lag och ordning
Lag och ordning eller brott och straff som det benämns av Martinsson (2018:8) syftar på policyområdet relaterat till kriminalpolitik. Tidigare studier om de faktorer som har kommit att påverka områdets policys har ansett att nylibera- lisering samt globaliseringen som har skett har påverkat ländernas policyut- veckling (Wenzelburger, 2015:666). I Wenzelburgers (2015:670-671) artikel lyfts partier och deras ideologiska ståndpunkt som en betydelsefull faktor gäl- lande den politik som förs, därför anses förklaringarna finns på den nationella nivån inom regeringarna snarare än på den globala. Det globala utesluts inte helt utan antas ha haft en övergripande påverkan, däremot så anses aktörer så som röstberättigade medborgare, partier och institutioner samt partisystemets konstruktion och ideologier ha mer direkt inflytande. Detta då det visas att beroende på ideologiskt maktbyte eller regeringskomposition har påverkat de förändringar som har skett inom lag och ordning politiken (Wenzelburger, 2015:671-672, 683-684).
Litteratur på policyområdet tenderar, likt migration, att ha en tvådimensionell uppdelning. Den första är att politikerna tar en mer konservativ, straffande (’punitative’) syn på straff och hur man kan motarbeta brottslighet (Ren, Zhao
& Lovrich, 2008; Farrall, Burke & Hay, 2015; Doble, 2002). I Ren, Zhao och Lovrich (2008:316-317) artikel så går de igenom den ideologiska ståndpunk- ten politisk konservatism har i relation till brott. Ideologin anser enligt dem att man ska ha mer social kontroll genom domstolar, fängelser och polis för att brottslingarna skall avskräckas från att begå brott. Kontrollen kan exempelvis genomföras via dessa agenter med bland annat ökad polis men även andra mekanismer så som ökad strafflängd. Mer exakta förslag på hur konserva- tiva/straffande policys kan bli i verkligheten framkommer i Farrall, Burke och Hays (2015:221) artikel. Därifrån kan man få exempel så som resurs- samt
befogenhetsökningar till polisen, ökade strafflängder och obligatoriska straff- längder på policyförslag som faller inom denna ideologiska dimension.
Den andra dimensionen som framställs i litteraturen beskrivs med ord så som liberal, icke-straffande och progressiva (Ren, Zhao & Lovrich, 2008; Farrall, Burke & Hay, 2015; Doble, 2002). Den liberala ideologiska ståndpunkten re- laterat till brott anser olikt konservatism att skälet till att brott sker är på grund av en ”ogynnsam social miljö” så som rasdiskriminering eller ojämlikhet. Där- för tenderar policys med denna utgångspunkt att anse det är ”starka sociala stödmekanismer” som behövs för att förhindra brott. Exempel på stödmekan- ismer är exempelvis att bostadsområden rustas upp, fritidsmöjligheter ges samt att kommersiella områden vitaliseras (Ren, Zhao och Lovrich, 2008:316, 318- 319). Detta är relaterat till preventiva policys men även rehabilitering associe- ras med det liberala. Detta innebär att personer skall få behandling snarare än straff exempelvis så som rehabilitering vid vissa narkotikabrott (Doble, 2002:148-149). Andra policyförslag är avtrappning av fängelsestraff, mins- kade polisbefogenheter och ökade rättigheter för misstänkta (Farrall, Burke och Hay, 2015:221).
3.3 Analysmodell
Policyområdenas analysmodell baseras på genomgången ovan. Precis som ti- digare texter så kommer denna uppsats använda sig av liknande dimensioner som nämndes inom respektive policyområde med ytterlighetspositioner som partierna placeras inom. I hur stor grad av omfattande/icke-straffande eller re- striktivt/straffande ett parti vill ha policyn kan variera. Därför kommer analys- modellerna, visade i tabell 3.3, omfatta 5-gradiga skalor där helt omfat- tande/icke-straffande eller helt restriktivt/straffande blir de absoluta motpo- lerna till varandra. Vid appliceringen av modellerna kommer mångtydigheten inom policyområdena hållas i åtanke, speciellt inom migration. Detta då ett parti kan välja att vara mer restriktiv/straffande inom ett visst område medan det är för en mer omfattande/icke-straffande policy på en annan fråga.
Tabell 3.3 Dimensionsoperationalisering Migration Helt omfat-
tande
Ganska om- fattande
Varken eller Ganska re- striktivt
Helt restrik- tivt
Lag &
ordning
Helt icke- straffande
Ganska icke- straffande
Varken eller Ganska straf- fande
Helt straf- fande Kommentar: 5-gradig dimensionsskala.
Analysmodellerna är relativt generella och tar inte nödvändigtvis fullt tillgodo den pluralitet och komplexitet som dessa policyområden har. Däremot då dess huvudsakliga syfte är att ge en idé om de förändringar som partiet har genom- gått för att kunna etablera en grund för den förklarande analysen så behöver de inte utformas mer specifikt. Detta då det är uppsatsens huvudsakliga fokus att förklara den övergripande ideologiska förändringen och inte specifikt vilka exakta förslag som läggs fram.
För att kunna genomföra det huvudsakliga syftet så behövs ytterligare en ana- lysmodell baserad på Downs (1957). Denna modell är i form av tre hypoteser som är baserade på den teoretiska genomgången i del 3.1. Deras syfte är att appliceras i genomförandet av den förklarande analysen där hypoteserna ap- pliceras för att förklara varför partierna har genomfört möjliga ideologiska för- ändringar under perioden 2002-2018 i enlighet med Downs (1957). Hypote- serna är följande:
Hypotes 1: ideologiska förändringar sker sannolikt långsamt givet att de inte har händelser som underlättar en snabbare förändring så som: a) förändring av partiledning; b) inbördes konflikter angående optimalaste policyn för vinst.
Hypotes 2: Partier kommer komma varandra närmre ideologiskt givet att en ideologi visar sig vara överlägsen de andra.
Hypotes 3: Koalitioner kan komma att påverka partiers ideologi genom att a) partier kan komma att närma sig varandra med önskan för bra samarbete b) partier inom koalitionen kan komma att närma ideologien av det partiet som besitter flest röstar inom koalitionen för att vinna röster från dem; c) partier
kan frångå de andra partierna ideologiskt då de antar att det finns fler röster utanför koalitionen.
4. Metod och Material
4.1 Metodgenomgång
Studien har en tidsöverskridande, jämförande fallstudiemetod vilket innebär att minst två analysenheter kommer analyseras; i detta fall är de Sverigedemo- kraterna samt Kristdemokraterna där partiernas ideologiska förändring över tid analyseras. Att undersöka ett visst fall anses fylla en teoriprövande funktion (Esaiasson et al., 2017:108-109); en karaktär den här studien anses ha då undersökningen sätter Downs (1957) teori i centrum. Detta genom att de ide- ologiska förändringarna som partierna har genomgått under undersökningspe- rioden förklaras med hjälp av teorins förklaringsfaktorer så som politiskt sam- arbete, ideologisk överlägsenhet samt interna partiförändringar. Teorin ge- nomgår därigenom en prövning i formen av hypotesapplicering. Om teorin är användbar för att kunna förklara fallet så anses teorin, enligt denna metod, vara generaliserbar och kan därefter ändvändas för att förklara andra fall (Esaiasson et al., 2017:89).
Då analysen syftar att undersöka den ideologiska förändringen så har den även en idéanalytisk karaktär vilket avser att analysera det politiska budskapet i tex- ten. En idéanalys kan dock ta olika former där det kan bland annat syftar till att beskriva eller att förklara det politiska budskapet. Genomförandet av en idéanalys behöver inte begränsa sig till en metod men däremot så bör ett hu- vudsakligt syfte vara framgående i studien (Beckman, 2005:11-12, 14-15) vil- ket här är att förklara med hjälp av Downs (1957) varför partierna kan tänkas genomgå vissa ideologiska förändringar. För att kunna genomföra analysen så har teorin operationaliserat till en analysmodell i form av tre olika hypoteser för att göra den analytiskt användbar (Beckman, 2005:24).
Däremot så undersöker inte teorin ideologisk förändring i sig utan den skall appliceras på materialet först efter en grundlig genomgång av valmanifestens förändringar har gjorts. Därav kommer studien även använda sig av en beskri- vande idéanalys för att genomföra den empiriska genomgången. Detta då be- hovet att genomföra den beskrivande ideologiska analysen är att det lägger grunden för att kunna genomföra en förklarande undersökning (Bergström &
Svärd, 2018:146-147).
En beskrivande undersökning redogör inte bara materialet utan det tillför även med slutsatser om det och kan även göra så att partiernas valmanifest kan jäm- föras över tid (Beckman, 2005:50, 52, 54). För att kunna genomföra denna tidöverskridande jämförelse inom och mellan partierna så har de ovanstående policyområdena operationaliserats till analytiska ramverk. Syftet med respek- tive modell är att analysera manifestens innehåll av respektive policyområde och bedöma dess riktning. Det verktyg som användas för den beskrivande undersökningen är dimensioner. Med det innebär att skapa två ’ytterlighetspo- sitioner’ som existerar inom ett område och sedan placera var de ideologiskt ställs där emellan (Bergström & Svärd, 2018:153). De analytiska ramverkens dimensioner visas i tabellen 3.3 inom del 3.3 Analysmodell.
4.2 Material
Materialet som kommer vara en del av denna studie är primärkällor i form av valmanifest. Dessa manifest är grunden till analysen och studien i sin helhet.
De valda manifesten är från valåren 2002, 2006, 2010, 2014 samt 2018. Valet av valmanifest som grunden för analysen och inte andra dokument är baserat på två huvudargument:
1. Även om valmanifest kan sakna bredd och utförlig förklaring av parti- ets alla ståndpunkter så är det ändå en valid grund för att få en indikat- ion av vad partiet prioriterar som mest och hur de ställer sig i frågan (Widfeldt, 2015:406-407). Därav anses valmanifesten ge en god nog bild av partiets ställningstagande vid de olika tidpunkterna.
2. Då huvudsyftet är att förklara partiets policyförändringar enligt Downs (1957), som anser att partier försöker röstmaximera vid val, så blir det ett naturligt val att välja det dokument som partierna skriver specifikt för att meddela deras ställningstagande till väljarna som de försöker attrahera. Därför anses valmanifest och inte andra typer av dokument så som principprogram vara det mest valida valet av dokument för ana- lysen. Detta då de kan bäst ge en mätning av hur partierna försöker röstmaximera inför de olika valen.
Utöver dessa två argument så är valmanifest även ett överlägset dokument i det att de uppdateras med mer frekvens än principprogram vilket gör att de kan ge mer nyans till partiernas ställningstagande vid olika tider. Därav kan ana- lysen bättre särskilja vilka saker som kan tänkas ha påverkat dokumentet jäm- fört med andra som uppdateras mer sällan. Dokumenten får även validitet i det att båda partierna lägger fram dem vid ungefärligt samma tidpunkt och anses därför uppdatera dem ungefärligt lika. Påverkan på dokumenten bör även därav komma inom ungefärligt samma tidsram vilket gör att de är mer konse- kventa än principprogram när det kommer till att kunna jämföra.
5. Analys
Den analytiska delen är – som förklarat i metodgenomgången – uppdelad i två olika analysmetoder. Först kommer den beskrivande analysen som täcks av en empirisk valmanifestgenomgång och avslutas med en partijämförelse. Däref- ter så genomförs den förklarande analysen i form av teoretisk applicering.
5.1 Valmanifesten
5.1.1 2002
5.1.1.1 Migration 5.1.1.1.1 KD
Migration tar ingen större plats i Kristdemokraternas valmanifest från 2002.
Partiet lägger fram i manifestet ett specifikt förslag gällande flyktingpolitik.
Här anser partiet att man skall ha en ”human och generös” form av politik för att skydda de människor som behöver flytta sig när konfliktlösningar miss- lyckas (KD, 2002). Detta uttalande gör att partiet hamnar dimensionellt inom
’helt omfattande’ då de inte uttrycker några former av restriktioner angående denna punkt. Däremot finns det inget om deras antaganden gällande andra ty- per av migration så bedömningen blir helt på deras antagande om flyktingpo- litik.
5.1.1.1.2 SD
I Sverigedemokraternas valmanifest från 2002 så inleder de sitt stycke om mi- gration med att klargöra att de är för en ”restriktiv invandringspolitik”. Främst anser de att Sverige har tagit på sig för många invandrare och att de står för Sveriges ”ekonomiska och sociala problem”. Därför bör antalet ”kraftigt be- gränsas”. De vill inte heller ha kvar ”utlänningar i landet som saknar skydds- behov” (SD, 2002). Partiet framför även en integrationspolitik som ställer fler- tal krav om bland annat språkkunskaper och assimilering av kulturen tillsam- mans med att man har bott i landet länge för att man skall kunna få ett med- lemskap (SD, 2002). Då partiet inte vill stoppa invandringen helt så kan inte den anses ha en ’helt restriktiv’ policy även om den kommer nära, speciellt gällande integration. Partiet får därav en övergripande bedömning av ’ganska restriktiv’ då de anser att det bör ha en kraftig begränsning vilket nästan uppnår en bedömning av ’helt’.
5.1.1.2 Lag och ordning 5.1.1.2.1 KD
Kriminalitet benämns första gången i Krisdemokraternas valmanifest 2002 i deras inledande stycke där det direkt kopplas till bristande respekt för tidens arv. Med detta menar de att värden och lärdomar från ”tidigare generationer”
förkastas allt mer och att detta leder till ett sönderfallande samhälle med ”väx- ande ohederlighet och kriminalitet” (KD, 2002). Diskussionen kring krimina- litet fortsätter i denna stil i dokumentet då deras mer direkta policyförslag framkommer där fokusen läggs på människan och dennes tidigaste års lärdo- mar från föräldrar och skolan (KD, 2002). Detta faller i linje med den konser- vativa ideologiska människosynen beskriven av Ren, Zhao & Lovrich, (2008:317) angående varför brott sker.
Partiets mer ”konkreta åtgärder” faller inom dimensionen av ’straffande’ då de lägger fram förslag om behovet av att fler poliser ska utbildas och att ge ökade resurser till ”polis, åklagare, domstolar och kriminalvård” (KD, 2002). Utöver detta vill partiet även att det ska ”finnas fungerande brottsförebyggande råd” i varje kommun (KD, 2002). Vad de menar med detta råd är oklart men då fö- rebyggande är en icke-straffande princip klassificeras Kristdemokraternas lag och ordning policy i valmanifestet 2002 som ’ganska straffande’. Detta trotts att majoriteten av policys faller under ’straffande’ så gör principer att se syftar till att förebygga brott – samt att ökade resurser till kriminalvården även kan betyda mer pengar till alternativa straff (Kriminalvården, u.d.) – till att de inte kan bedömas som ’helt-straffande’.
5.1.1.2.2 SD
Precis som migrationsstycket i manifestet så är Sverigedemokraternas lag och ordning del av valmanifestet från 2002 kortfattat. Partiet ställer sig för ökade resurser och befogenheter, i form av brottsprovokation, till polisen. De sam- mansätter även invandring och brott med anseendet att en ”invandrare som begår brott ska utvisas”. Partiet uttrycker i dokumentet att ”samhällets reaktion
mot återfallsförbrytare ska skärpas” (SD, 2002), dock klargör de inte vad som menas med samhället. Antagande som görs är dock att de refererar till högre straff när de anger att reaktionen måste skärpas. Samma antagande görs vid deras benämning att ”kraftfulla åtgärder” ska sättas in gällande brottslingar som ännu inte är myndiga för att ”förebygga fortsatt kriminellt beteende” (SD, 2002). Då partiets valmanifest visar på ett intresse av att ökade straff och an- talet polis, utan några benämningar gällande förebyggande förutom i relation till det ovan vilket inte passar med Ren, Zhao och Lovrich (2008) definition av förebyggande, så bedöms Sverigedemokraternas policyställning vara ’helt straffande’.
5.1.1.3 Jämförande sammanfattning
En sammanfattande jämförelse av partiernas valmanifest 2002 visar på både likheter och skillnader. Den största skillnaden är partiernas migrationspolicys där Sverigedemokraterna anses vara ’ganska restriktiva’ i deras policys så tar Kristdemokraterna positionen ’helt omfattande’. Däremot så finns det en osä- kerhet i den bedömningen då Kristdemokraterna inte ger en fullständig bild av migration och kan därför ha mer restriktiva åsikter som inte har inkluderats i deras valmanifest.
Gällande lag och ordning så är partierna mer lika i deras policyförslag med Kristdemokraterna beräknade som ’ganska straffande’ medan Sverigedemo- kraterna bedöms som ’helt restriktiva’ då deras användande av förebyggande används i relation till att höja straffen och kan därför inte anses ha en ’icke- straffande’ karaktär.
5.1.2 2006
5.1.2.1 Migration 5.1.2.1.1 KD
Kristdemokraternas valmanifest 2006 har inte gjort någon direkt utökning av migration jämfört med 2002, om något så har de blivit nästintill icke-existe- rande. Det förslag som kom närmst var partiets förslag angående
medborgarskap där de anser att människor som blir medborgare ”ska få en medborgarbok, som beskriver våra rättigheter, skyldigheter och vårt ansvar”
(KD, 2006). Om detta är enbart för invandrade medborgare och deras barn när det blir myndiga eller för alla som blir medborgare samt de som är när de blir myndiga är oklart. Förslaget kan ses som en form av integration för att få folk
’in’ i gruppen och bli en del av det svenska samhället på de tre planen. Däremot så är det inget i detta förslag som ställer krav och därav blir bedömningen att partiet inte har genomgått en ideologisk förändring och kvarstår som ’helt om- fattande’.
5.1.2.1.2 SD
Sverigedemokraternas valmanifest 2006 är mer utförligt formulerat jämfört med valmanifestet 2002. De tar fortsatt ställningen att invandringsantalet i Sverige har varit för högt samt att detta har lett till sociala och ekonomiska problem. Däremot så har de även lagt till kulturella och att bland de invandrare som har mottagits så har det varit få flyktingar. De anser även att man ska samarbete mellanstatligt gällande flyktinghjälp. Den största förändringen i do- kumentet är aktiva policyförslag, många som liknar de i 2002 angående be- gränsad migration, språk-/assimileringskrav samt långtidsboende för medbor- garskap, däremot med tillägg av att man inte begått brottsligt beteende under denna tid. Ett tillägg bland 2006 policyförslag är att man ska hjälpa invandrare att kunna återvända hem. De vill även frångå permanenta uppehållstillstånd och ge temporära i regel (SD, 2006).
Partiets särskiljning mellan invandrare och flyktingar i deras inledande stycke visar på en öppning inom partiet att skilja mellan de olika typerna av migration som saknades i det förra. Däremot så är deras policyförslag fortsatt restriktiva gällande intagande samt integration vilket gör att bedömningen fortsatt blir
’ganska restriktivt’.
5.1.2.2 Lag och ordning 5.1.2.2.1 KD
Jämfört med valmanifestet från 2002 har Kristdemokraterna lagt mindre vikt vid policyområdet lag och ordning där de enbart diskuterar det direkt vid två tillfällen. Först som en utav partiets garantier för en bra välfärd så anser de att en effektiv brottslighetsbekämpning krävs, däremot vad det innebär detaljeras ej. Senare under stycket att ”främja hederlighet och stärk den ideella sektorn”
så uttrycker de att fler ”polistjänster” bör etableras för ökad trygghet (KD, 2006). Utifrån detta är det svårt att genomföra en bedömning då den är baserad på ett så pass begränsat material däremot, baserat på det faktiska policyförsla- get, så blir bedömningen ’helt restriktivt’. Detta då det enligt Ren, Zhao och Lovrich (2008) är inom det straffande spektrumet att vilja öka antalet poliser.
5.1.2.2.2 SD
I valmanifestet 2006 skriver Sverigedemokraterna i sin inledande text att de bland annat anser att det är deras ”huvuduppgift att återinföra lag och ordning”
vilket visar på en prioritet inom partiet för detta policyområde. Även i detta manifest så ställer sig partiet för ökade befogenheter och resurser till polis samt att de fortsätter de att koppla migration till brottslighet med förslag att de ut- länningar som har begått brott skall utvisas ur landet medan de avtjänar sitt straff där istället (SD, 2006). Däremot så har partiet ändrat det från ”invand- rare” (SD, 2002) till ”utlänningar” (SD, 2006). De ger även i 2006 manifestet direkta policyförslag om ökade strafflängder samt förslag om sänkt ”straff- rättsålder”. Partiet ger även som förslag att man ska ”genomföra en ökad sats- ning på brottsförebyggande åtgärder” (SD, 2006). Vad dessa åtgärder skulle kunna tänkas vara benämns ej men detta tillägg gör så att partiet bedöms ha en
’ganska straffande’ policy snarare än ’helt’.
5.1.2.3 Jämförande sammanfattning
Jämförelsevis så har partierna bytt roller gällande policyområdet lag och ord- ning där Sverigedemokraterna har blivit ’ganska straffande’ medan
Krisdemokraterna nu är ’helt’. Däremot så är bedömningen av Kristdemokra- ternas policyställning gjord på ett policyförslag vilket gör det osäkert. Sveri- gedemokraternas förflyttning visar dock på en mindre strikt ställning jämfört med tidigare valår.
Angående migration så står partierna kvar på de positioner som de gjorde un- der valet 2002 och har därav inte genomgått något större skift.
5.1.3 2010
5.1.3.1 Migration 5.1.3.1.1 KD
Olikt Kristdemokraternas tidigare valmanifest så har partiet i sitt valmanifest 2010 utvecklat deras policyställning gällande migration. De tar 2010 en lik- nande ställning som 2002 med en öppen asylpolitik. De vill även ge rättigheter till migranter, speciellt barn som de anser ha rätt till skola men även till vuxna som anses enligt partiet ha rätt till jobb. De lägger bland annat fram policys om allas möjlighet ”att under en period söka arbete i Sverige” (KD, 2010:5-6) och att de som har jobb skall kunna söka uppehållstillstånd. Jobb och språk anses enligt partiet vara en nyckel till att folk integrerar, däremot vad de menar med språk specificeras inte. De vill däremot underlätta det för folk att bli med- lemmar genom att ”utreda hur invandrare snabbare och enklare ska kunna bli svenska medborgare” (KD, 2010:6) och ställer därav inga krav på integration relaterat till medborgarskapet. Denna mer utförliga policyställning medför därav inga dimensionella skillnader och partiet kvarstår som ’helt omfattande’.
5.1.3.1.2 SD
Sverigedemokraternas valmanifest 2010 har fortsatt med minskat antal in- vandrare som nu formuleras som ”en begränsning av asyl- och anhörighetsin- vandringen till en nivå som den i våra grannländer Danmark och Finland” (SD, 2010). Partiet tillägger i dokumentet att man skall ge ”flerdubblade anslag till FN:s flyktingorgan UNHCR” för att ge ökat stöd till flyktingar i nöd. Detta skiljer sig från ovanstående och gör att partiet har ett moralistiskt
minimalistiskt perspektiv gällande asyl (Bader, 2017:1171-1172). Detta till- lägg gör att partiets asylpolicy blir klassificerad som ’varken eller’ då de både vill begränsa antal samt ge mer bidrag.
Därutöver vill partiet göra restriktioner angående arbetskraftsinvandringsreg- ler. De vill även minska migranters rättigheter gällande sjuk- och tandvård så att den inte längre är gratis (SD, 2010). Detta tyder på ytterligare restriktioner.
Delar av manifestet berör även policys som kan anses vara integration så som att migranter skall integreras in i den svenska kulturen och inte tvärtom (SD, 2010). Denna integrationspolicy har varit prevalent i de tidigare manifesten och kvarstår som ’ganska restriktivt’ precis som arbetskraft- samt anhörighets- policyn anses vara.
5.1.3.2 Lag och ordning 5.1.3.2.1 KD
Olikt tidigare valmanifest så skiftar Kristdemokraternas policyställning gäl- lande lag och ordning med ett annorlunda fokus gällande polis vilket nu cirku- lerar att polisen skall effektiviseras, finnas tillgängliga landet över samt för- höjd kompetens gällande IT (speciellt menat för att motarbeta barnpornografi) (KD, 2010:5). Däremot så riktar partiet fokus mot att ”ökad uppmärksamhet”
måste riktas ”mot att förebygga brottslighet” (KD, 2010:2). Detta arbete skall enligt partiet ske genom ”bättre samverkan mellan polis, skola och kommun, ökat familjestöd, en särskilt nämnd som behandlar brott som begåtts av barn under 15 år och en bättre stadsplanering” (KD, 2010:5). Denna prioritering leder till att partiets policyställning skiftar till att vara ’ganska icke-straffande’.
Skälet till att de inte anses vara ’helt icke-straffande’ är då de fortfarande har ett polisiärt fokus samt att en del av deras förebyggande åtgärder är att skapa en agent för yngre brottslingar vilket fallet inom det straffande.
5.1.3.2.2 SD
I sitt valmanifest 2010 fortsätter Sverigedemokraterna med att koppla samman migration och brottslighet med policyförslag så som att det ska införas
”obligatorisk utvisning för alla utlänningar som begår grövre brott”. De vill fortsatt ha ökade straff med bland annat ”verkliga livstidsstraff” vilket skulle innebära att det saknade möjlighet till benådning eller att straffet blir tidsbe- stämt. De vill även avskaffa mängdrabatten på brott. Mer resurser skall även gå till polis samt domstols- och åklagarväsendet. De vill även ha ”en skärpt lagstiftning i kampen mot den organiserade brottslingen” (SD, 2010). Allt detta tyder på att den öppning mot icke-straffande åtgärder som var i valmani- festet från 2006 inte längre är en del av partiets policys. Detta då – utöver förlängda, hårdare straff – partiets fokus på alla agenter inom rättsväsendets och deras utökade resurser också anses vara straffande (Ren, Zhao & Lovrich, 2008:316-317). Därav anses partiet återigen vara ’helt straffande’.
5.1.3.3 Jämförande sammanfattning
Gällande lag och ordning så anses Sverigedemokraternas manifest återigen ha en ’helt-straffande’ policy precis som de hade 2002 medan Kristdemokraterna har gjort ett dimensionellt skifte från att vara på den straffande delen av skalan till att nu ha en ’ganska icke-straffande’ policy.
På policyområdet migration har Kristdemokraterna inte genomgått någon di- mensionell förändring medan Sverigedemokraterna har haft en dimensionell förändring till ’varken eller’ gällande asyl då de nu tar ett moraliskt minimal- istiskt perspektiv som partiet inte har haft tidigare. Annars kvarstår de på som
’ganska restriktivt’ på de andra delarna av policyområdet.
5.1.4 2014
5.1.4.1 Migration 5.1.4.1.1 KD
I valmanifestet 2014 förespråkar Kristdemokraterna ”en flyktingpolitik som präglas av humanism och medmänsklighet” med gränsrörlighet och bistånds- generositet (KD, 2014:21). Med detta så vill partiet ha en flyktingpolitik som är generös och vill se till att alla asylsökande får en prövning som är rättssäker.
Utöver detta lägger de även en fokus på arbetskraftsinvandring vilket de vill
utveckla så att fler har möjligheten att ta sig till Sverige med denna form av invandring. De vill även göra det möjligt för de som immigrerat till Sverige för att studera att kunna starta ett företag eller börja arbeta inom landet (KD, 2014:22). Bedömt på de typer av migration som partiet fokuserar på i doku- mentet så anses Kristdemokraterna fortsätta ha en ’helt omfattande’ migrat- ionspolicy 2014. Detta då partiet argumenterar för underlättade förhållanden, mer möjligheter samt biståndsgenerositet.
5.1.4.1.2 SD
Sverigedemokraternas valmanifest 2014 inleder med att partiet vill ha en in- vandringspolitik som är utformad så att det inte blir en belastning utan en till- gång för samhället. Detta skall uppnås enligt dem genom invandrarnas assimi- lering, frångå permanenta uppehållstillstånd och istället utge temporära samt en ”kraftig begränsning av asyl- och anhörighetsinvandringens omfattning till en nivå som vårt samhälle klarar av”. Partiet vill även att utöka ”andelen kvot- flyktingar bland de asylanter som vi beviljar uppehållstillstånd”. Likt 2010 fortsätter partiet i sitt anseende att ge UNHCR ett ”kraftigt utökat stöd” (SD 2014:7). Bedömningen gällande asyl blir därav fortsatt ’varken eller’.
Partiet vill även slopa den rådande integrationspolitiken som förts av staten bortsett från ”undervisning i svenska, obligatorisk samhällsorientering och va- lidering av utbildningar och arbetslivserfarenhet från hemlandet”. Mer än grundläggande verktyg skall invandrare inte få enligt partiet, men de ska ”ha samma samhällsstöd som infödda svenskar”. Partiet vill dock ”begränsa nyan- lända, icke-skyddsbehövande invandrares tillgång till bidragssystemet under de första åren i landet” för att uppmuntra personer till integration och ansvars- tagande. För att kunna få ett svenskt medborgarskap så vill partiet ha utökad tid personen varit bosatt1 samt tester gällande kunskaper och språk. Gällande arbetskraftinvandring så anser de att den skall bli slopad vilket, istället för att
1 Personen skall ha haft ”klanderfri vandel” under denna tid.
vara generell, skall bli specifikt riktad mot ”kvalificerad arbetskraft med kom- petens som saknas på den svenska arbetsmarknaden” (SD, 2014:7). Partiet vill även att de ”illegala invandrarna” inte skall få den ”kostnadsfria sjuk- och tandvården” som de anser att personerna har i praktiken (SD, 2014:11). Sveri- gedemokraternas policyställning blir därav i detta valmanifest ’helt restriktivt’
angående integration med ökade krav för medborgarskap – med exempelvis tester och begränsningar till bidragssystemet – jämfört med tidigare. De är även fortsatt ’ganska restriktiv’ med önskan om minskat antagande samt re- striktioner gällande arbetskraftsinvandringen.
5.1.4.2 Lag och ordning 5.1.4.2.1 KD
Gällande lag och ordning så tar Kristdemokraterna ett fortsatt fokus mot före- byggande samt polis. För att kunna förebygga brott samt ”kriminellt beteende”
anses behövas ”en stödjande familjepolitik, en bra skola, satsningar på ungas uppväxtmiljö och en offensiv kriminalpolitik”. Ett förslag som läggs fram är
”Social Impact Bonds för att förebygga brott” vilket skall ”prövas i exempelvis utsatta områden i samarbete mellan offentliga, privata och ideella aktörer för at minska risken att unga personer som dömts för brott återfaller till brottslig verksamhet” (KD, 2014:18). Exakt vad de skall göra i detta samarbete är oklart men det kan falla i linje med de sociala stödmekanismerna som nämns inom Ren, Zhao och Lovrich (2008) artikel och skulle i så fall anses vara en ’icke- straffande’ åtgärd. Även att partiet vill satsa på uppväxtmiljöer faller inom det perspektivet. Däremot partiets fortsatta intresse av att ha fler synliga poliser och en offensiv kriminalpolitik med ökade straff (KD, 2014:18-19) gör att par- tiet även faller inom det ’straffande’ spektrumet. Därav bedöms partiets 2014 valmanifest ha en ’varken eller’ lag och ordning policy.
5.1.4.2.2 SD
I Sverigedemokraternas valmanifest 2014 uttrycker de att de vill ha ett Sverige där ”straffen står i rimlig proposition till det begångna brottet och är i samklang
med den folkliga rättsuppfattningen”. För att arbeta mot detta lägger partiet fram policyförslag så som skärpta straff, även införandet av livstidsstraff, för de som begår upprepade eller grova brott. De vill även ha utvisning av utlän- ningar som begått grövre brott och ett avskaffande av mängdrabattspraxisen som existerar för återfallsförbrytare. Utöver detta så vill partiet även ha ”utö- kade resurser och befogenheter för tullen och polisen” samt utökade resurser till andra ”brottsbekämpande och rättsvårdande myndigheter” (SD, 2014:5).
Partiet kan anses vara ’helt straffande’ däremot oklarheten i vilken myndighet bland de rättsvårdande som skulle få pengar bedöms partiet som ’ganska straf- fande’. Detta då bland de rättsvårdande finns även myndigheter för brottsföre- byggande och alternativa straff (Ekobrottsmyndigheten, 2019).
5.1.4.3 Jämförande sammanfattning
I deras valmanifest 2014 är bedömningen gällande migration likt den 2010, förutom att Sverigedemokraternas integrationspolicy nu bedöms vara ’helt re- striktiv’. Däremot, på policyområdet lag och ordning, så har partierna igen närmat varandra efter att ha gått isär 2010. Kristdemokraterna som 2010 an- sågs vara ’ganska icke-straffande’ har nu skiftat dimensionellt till mittenposit- ionen ’varken eller’ medan Sverigedemokraterna blir ’ganska straffande’.
5.1.5 2018
5.1.5.1 Migration 5.1.5.1.1 KD
Kristdemokraternas ställningstagande gällande migration i valmanifestet 2018 lägger stor fokus på arbete där bland annat en ”human migrationspolitik” binds samman med försörjningsmöjligheter. Partiet anser att man skall försöka få immigranter ett jobb snarare än bidrag med bland annat jobbskattavdrag och att det skall underlätta nyanländas möjlighet till jobb genom slopade arbetsgi- varavgifter och lägre ingångslöner. Partiet lägger även ett fokus på integration där, olikt tidigare, kravs ställs. Policyförslag som läggs fram anger att man skall ”införa krav på svenskundervisning, samhällsorientering och arbete för
att erhålla bidrag” samt att för att kunna söka medborgarskap skall personen ha genomgått en samhällsundervisning. Utöver detta så vill partiet även att asylsökande skall få ”tillfälligt uppehållstillstånd med rätt till familjeåterför- ening” samt att under de första tre åren en person är nyanländ så skall ”fullt kostnadsansvar” tas av staten (KD, 2018).
Olikt tidigare valmanifest så är inte policyställningen ’helt omfattande’ på alla plan. Även om partiet ger förslag som ger ytterligare rättigheter och möjlig- heter till migranter precis som tidigare så har de nu skiftat till att även ställa krav. Därför anses partiet ha en ’ganska omfattande’ asylpolitik då partiet inte inför några restriktioner på denna typ av migration utöver skiftet till tillfälliga uppehållstillstånd. Däremot så är deras integrationspolitik ’ganska restriktiv’.
Bedömningen som ganska är då partiets policys 2018 liknar de som Sverige- demokraterna la fram 2002.
5.1.5.1.2 SD
Sverigedemokraternas policys angående migranter och migration 2018 har lik- heter med de i tidigare program däremot så har de blivit återigen mer utförliga och specifika men även på vissa plan mer restriktiva. Partiet anser 2018 att kvotflyktingar skall pausas och att de enda asylsökande som landet skall mota är från de från grannländerna; men om området är säkert så skall allt antagande stoppas. Ett stort fokus i detta manifest angår återvändningsmöjligheter då par- tiet bland annat lägger fram policys där det skall underlätta att ge människor hjälpen att återvända till sina hemländer när konflikter har lugnat sig med hjälp av rikliga bidrag. De vill även ”satsa stort på internationell flyktinghjälp” gäl- lande exempelvis utbildning. Utöver det så vill partiet även skapa ”avtal med andra länder för att kunna utvisa fler personer” till länder som de anser kan ge dem bättre hjälp eller deras hemländer (SD, 2018:7, 20).
Gällande integration så vill partiet kunna återkalla uppehållstillstånd, som de anser skall vara kopplat till ”tydliga grunder”, givet att ”grunden inte längre kvarstår”. De vill även fortsatt skärpa kraven för medborgarskap,
medborgarskapet skall även kunna återkallas om det ”beviljats på felaktiga grunder”. Restriktioner sätts även på anhörighetsinvandring då de vill ”skärpa försörjningskraven”, men också kunna kontrollera att de har ett släktskap (SD, 2018:7). Med detta ställningstagande anses deras migrationspolicy gällande integration ’helt restriktivt’ medan familjeåterförening samt asyl anses vara
’ganska restriktivt’. Varför asyl inte anses vara ’helt’ trotts asylstoppet är då partiet vill satsa på flyktinghjälp inom landet.
5.1.5.2 Lag och ordning 5.1.5.2.1 KD
Återigen är polisen en stor del av Kristdemokraternas valmanifest med tidigt fokus i dokumentet. Valmanifestet 2018 tar en liknande ställning som de gjorde i manifestet 2002 då lägger fokus på familjen, speciellt föräldrar, gäl- lande brottsförebyggande åtgärder. Överlag så vill de även höja straffen spe- ciellt relaterat till gängkriminalitet, nätbrott i form av exempelvis trakasserier samt sexbrott. De vill även avskaffa automatisk frigivning ”efter två tredjede- lar av fängelsestraffet” samt ”se över straffrabatterna”. Utöver höjda straff så vill de även öka poliser och deras resurser samt befogenheter bland annat i form av att ”underlätta kameraövervakning” (KD, 2018). Då fokuset återigen har landat mer på polisen snarare än det förebyggande så bedöms partiet att ha återgått till en ’ganska straffande’ position.
5.1.5.2.2 SD
I Sverigedemokraternas valmanifest 2018 gällande lag och ordning anser de fortsatt att straff bör höjas och att riktig livstid skall införas. Bland annat så skall minimistraff höjas för upprepande och grova brott samt så skall straffet för ”hot mot polis” höjas till att ses som ett grovt brott. De vill även införa så kallad ”förvaringsdom” (9) där brottslingars straff, av de som anses vara far- liga och ha hög återfallsrisk, skall kunna förlängas. Partiet utrycker också att antalet poliser bör höjas, deras resurser samt att deras befogenheter bör utökas genom bland annat ”underlätta användningen av polisära
