Nedläggningar i skogsindustrin: En medieanalys och en historisk tillbakablick

(1)

Ekonomiskhistoriska institutionen Uppsala Universitet

B-uppsats

Författare: Lars Gustafsson Handledare: Maurits Nyström Vt 08

Nedläggningar i skogsindustrin

-

En medieanalys och en historisk tillbakablick

(2)

Innehållsförteckning

1. Inledning... 3

1.1 Syfte och frågeställningar... 3

1.2 Frågeställningar ... 4

1.3 Metod och material... 4

1.4 Kritik och källkritik ... 4

2. Teori ... 5

2.1 En historisk tillbakablick över sågverksindustrin ... 5

2.2 Nedläggningshistorik ... 6

2.3 Orsaker till nedläggningar eller sammanslagningar fram till år 2000... 7

3. Debatten kring nedläggningar av sågverk på 2000-talet ... 8

3.1 Fallet Seskarö ... 8

3.2 Lönsamheten i skogsindustrin ... 12

3.3 Hot om ytterligare nedläggningar i branschen ... 14

4. Analys och diskussion ... 16

4.1 Litteraturanalys... 16

4.2 Slutdiskussion... 19

Referenser... 23

(3)

1. Inledning

Den svenska skogsindustrin har på senare tid oftare och oftare i media blivit förknippad med negativa rubriker som gäller nedläggningar och förlorade arbetstillfällen. Hur har det kommit sig att det blivit så, när sågverken och massafabrikerna fortfarande är en av vårt lands absolut viktigaste industrier och har en produktion som ständigt växer och försäljningssiffror som bara ökar. Vad är det som döljer sig bakom dessa händelser, när en industri som går med vinst fortsätter att avveckla enheter och avskeda folk, finns det kanske rent utav anledning att vara oroad för branschens överlevnad i Sverige? Kanske är det så att omstruktureringar inte alls är något att oroa sig för, det är kanske den naturliga vägen för alla branscher. Nedläggningar är kanske ett sätt att möta den ökande konkurrensen och bibehålla en fortsatt stark svensk industri. Kanske är inte alls detta något nytt fenomen, hur har det sett ut tidigare kan det vara så att historien ger oss en antydan eller till och med en förklaring om varför det ser ut som det gör just nu? Men likaväl som att denna uppsats kommer att bli en mindre delstudie av hur nedläggningar i en bransch och på några små orter i Sverige har sett ut så är detta ett stickprov eller en sorts provkarta av hur den ekonomiska utvecklingen i Sverige har sett ut ända sedan lönearbetet och industrialiseringen slog igenom. Den kommer att ta upp de eviga

motsättningarna mellan kapital och arbete, hur ägarna för fabriker och koncerner vill ha avkastning för sitt investerade kapital och hur det i sin tur påverkar arbetstagarna och deras intresseorganisation facket.

1.1 Syfte och frågeställningar

Syftet med uppsatsen blir för min del att studera hur företagsnedläggningar och

sammanslagningar av produktionsenheter inom koncerner sett ut och hur de har motiverats i media av ledningen och enskilda chefer. Dessa uttalanden kommer att jämföras med teorier från ekonomer och ekonomhistoriker för att se hur de förhåller sig till varandra. Även de anställdas synpunkter kommer att beaktas, detta då jag tror att de kan ha en insikt i vad som ligger bakom nedläggningen. Det mesta av mitt fokus kommer att ligga på hur utvecklingen sett ut inom området på 2000-talet. Uppsatsen kommer att beröra både sågverk och

massaproduktion, dessa två grenar av skogsindustrin är så lika varandra och brottas med samma typer av problem så det vore svårare att försöka separera dem än att som jag valt att göra, jämföra dem. Eftersom ämnet som denna uppsats skrivs i är ekonomisk historia så är det naturligtvis viktigt att det kommer att bli en historisk koppling. Jag vill visa hur det i ett litet nedslag vid de tidpunkter som jag valt går att spåra tendenser som finns att se långt tillbaka i

(4)

tiden. Vilka mekanismer och aktörer är det som blandas in när en ett företag utsätts för ett nedläggningshot eller en kris, hur man går tillväga för att rädda de arbetstillfällen som finns och som är så viktiga, speciellt i de branscher som är landsbygds eller småortsorienterade där arbetsmarknaden ofta domineras av en arbetsgivare. En jämförelse över tid är intressant och känns relevant för att se om orsakerna eller motiven för nedläggningar ser ut att skilja sig åt mellan olika tidpunkter.

1.2 Frågeställningar

Med vilka argument och metoder motiverar företag och koncerner sina nedläggningsbeslut?

Har argumenten sett likadana ut eller skiftat över tid?

Hur ser debatten ut runt en nedläggning eller en omstrukturering i skogsindustrin, vilka aktörer är det som är mest framträdande och syns mest, hur har det skiftat genom åren?

1.3 Metod och material

Min metod kommer vara att gå igenom artiklar i media som behandlar nedläggningar, sammanslagningar och omstruktureringar inom skogsindustriföretag eller koncerner. Jag vill försöka att använda mig utav att brett spektrum av tidskrifter och tidningar för att få med så många olika intressen och vinklingar som möjligt av den problematik jag studerar. Den litteratur som jag kommer att använda är grundläggande ekonom-historisk teori, främst sådan som behandlar omvandlingstryck och hur industrier förändras och utvecklas över tid.

1.4 Kritik och källkritik

De problem som uppstår när man letar fakta i massmedia är att det kan vara vinklade texter eller lösryckta citat som används ur sitt sammanhang. Möjligheten att kontrollera detta är naturligtvis väldigt liten, men jag har utgått ifrån att medier är rädda om sin trovärdighet och inte skulle vinna något på att inte hålla sig till sanningen. I de fall jag kommer att använda mig utav ledarskribenters åsikter kommer naturligtvis detta att framhållas då dessa inte kan förväntas vara politisk obundna på samma sätt som en nyhetsartikel. Samtidigt så innehåller mitt syfte att analysera olika gruppers ståndpunkter i en fråga, så vinklade texter kommer att användas men man bör ändå vara vaksam på dess innehåll.

(5)

2. Teori

Omvandlingstrycket kommer att bli en central teori i min uppsats. Industrier kan inte

förväntas ha samma utseende eller funktion över tid. Nya marknader, nya varor, nya tekniker, m.m. kommer oundvikligen att leda till utveckling och tillväxt men med ett annat utseende än det initiala. Här finns det mängder av historiska exempel att plocka ur, Lennart Schön

beskriver i sin bok ”En modern svensk historia” på ett väldigt bra sätt hur industrier hela tiden tvingas stå upp inför nya förutsättningar. Det kan vara råvarubrister eller energikriser, men företag måste hela tiden vara beredda på att möta minskad lönsamhet eller sviktande

efterfrågan med flexibilitet och framåtblickande. Jan Glete är författare till en bok som heter

”Ägande och industriell omvandling” som på ett tydligt sätt redogör för hur olika branscher över tid har klarat sig ur kriser och hur man gör för att hantera dessa. När det gäller hur samspelet mellan olika instanser ser ut i samhället och vilka som kommer in i bilden när företag står inför en kris eller en nedläggning så finns det en doktorsavhandling av Henrik Lindberg som heter ”Att möta krisen” och som handlar just om hur man möter en kris och hur man kan minimera dess effekter och vilka aktörer som är viktiga i en sådan process.

2.1 En historisk tillbakablick över sågverksindustrin

Den svenska sågverksindustrin har sin vagga och den största grunden till sin starka historia i Norrland och framförallt i de län där det finns en närhet till kusten. I sågverksindustrins tidiga år, nämligen 1874 så hade Norrland 46 av de 70 stycken registrerade sågverksaktiebolag som fanns i Sverige.¹ Kustläget var viktigt för de sågverk som ville exportera sina varor. Det mindre utvecklade transportsystemet i Sverige vid den här tiden gjorde att möjligheten att etablera sågverk var så mycket större. Det fanns efterfrågan på sågade varor i varje by och tätort och därför fanns det också ett mindre sågverk i nästintill varje samhälle.² De

transportvägar som användes vid den här tiden var åar och älvar, flottningen var den enskilt viktigaste faktorn och ett väldigt smidigt sätt att transportera virke på.³

1 Wik, Harald (1950) Norra Sveriges sågverksindustri. Från 1800-talets mitt fram till 1937. s71

2 Larsson Mats. (1993) En svensk ekonomisk historia 1850-1985. Stockholm. s36

3 Wik, Harald (1950) Norra Sveriges sågverksindustri . Från 1800-talets mitt fram till 1937. s85

(6)

2.2 Nedläggningshistorik

För att kunna sätta in de nedläggningar som nu sker i en historisk kontext är det viktigt att visa hur utvecklingen för sågverkens storlek och deras produktionsvolym sett ut över en något längre tidsperiod. Utvecklingen har som jag tänker visa i en figur nedan gått i riktning mot allt färre och större sågverksenheter. Därför är det inget nytt som dyker upp idag när det talas om nedläggningar eller sammanslagningar. Men naturligtvis så blir oron hos de anställda större när fler och fler enskilda sågverk läggs ned, om utvecklingen fortsätter skulle det naturligtvis även om det kanske inte är särskilt troligt leda att det inte blir några kvar.

Figur 1. Antalet sågverk i olika storleksklasser med en produktion över 1000 kubikmeter.

Källa: Staland, m.fl. (2002) Resultat från sågverksinventeringen 2000. s.19.

Vi får se allt fler av de sågverken som befinner sig i kategorin med allra störst produktion av sågad vara. De allra minsta sågverken i den här sammanställningen har så små

produktionsvolymer att de knappast kommer att förekomma mer än på detta sätt i min undersökning. Orsakerna till varför dessa läggs ned kan vara så många och av så skiftande karaktär att det vore ogörligt att närmare gå in på dessa. Det är snarast de tre största

kategorierna som kan tänkas vara påverkade av internationell konkurrens och råvarubrist på ett sådant avgörande sätt att de blir intressanta i en sådan här undersökning.

(7)

2.3 Orsaker till nedläggningar eller sammanslagningar fram till år 2000

Det finns under senare delen av 1900-talet tre faktorer som varit nästan totalt dominerande när det gäller förklaringar till hur och varför sågverksstrukturen förändrats i Sverige. Den första och allra viktigaste är tillgången på råvara. Sverige har ganska länge varit självförsörjande på skog och timmer till sågverksindustrin. Problemen med att få råvaran att räcka till började när pappersmassa tillverkningen slog igenom på riktigt stort allvar. Då blev det plötsligt en rejäl konkurrens om råvaran som ställde till det ganska mycket för sågverken.

Den andra viktiga faktorn för sågverk, deras lokalisering och deras eventuella nedläggningar är transporter. Transporterna kan ha väldigt mycket med råvaran att göra men får nog ändå ses som en egen faktor. Det har blivit alltmer viktigt för industrierna att ha ett gynnsamt läge gällande närhet både till råvara och till sina försäljningsmarknader. Det som fått många sågverk att lägga ner har varit avsaknaden av närheten till en hamn. Eller rättare sagt har deras marknadsandelar övertagits av nyöppnade eller starkare sågverk med hamnläge, ofta integrerade med en pappersmassaindustri där stordriftsfördelarna med båttransporter och möjlighet till stora inköp och pressade råvarupriser varit en nyckelfaktor.

Den senaste faktorn som seglat upp som en komponent att verkligen ha med i beräkningen när man ska försöka gissa hur den framtida utvecklingen gällande

sågverkskoncentrationer och nedläggningar kommer att se ut är energin. Det finns en stark oro i sågverksbranschen hur man ska klara av att hantera och se till så att energitillgången är tillräcklig för att driva industrin.⁴ Säkerligen kommer problemen att lösas men osäkerheten kring framförallt hur det blir med de fossila bränslena och möjligheten att ersätta dessa är något som det funderas på hos sågverk runt om i landet. Den lösning som många större bolag gått över till är att flytta eller nyanlägga sina sågverk i direkt närhet till en

pappersmassafabrik. De fördelar som det bär med sig är nämligen att en massafabrik

producerar ett energiöverskott vilket kan tas tillvara av sågverket och därmed kan kostnaderna hållas nere samtidigt som det ger en trygg energiförsörjning.⁵Detta är naturligtvis inga goda nyheter för de anställda som jobbar på de mindre sågverken runt om i landet. Dessa sågverk är ofta privatägda och helt självständiga eller ingåendes i mindre koncerner som enbart

specialiserat sig på vidareförädling utav virke och inte har massaproduktion på sin agenda.

Om omstruktureringarna och nedläggningarna har varit bra eller dåliga är naturligtvis svårt att svara på, det beror på vem som får frågan och vilka som berörs av eventuella nedläggningar. Vad som är fakta är däremot att produktionen av sågade trävaror

4 Intervju med Tommy Sundin, affärsutvecklare SCA Forest Products 20071207

(8)

bara fortsätter att öka och år efter år slår nya produktionsrekord.⁶ Det går alltså bra för den här industrigrenen, vad som är orsak och verkan i den här ekvationen kan man ju dock alltid fråga sig. Den senaste årsrapporten som behandlar hur utvecklingen för sågverken såg ut under år 2007 visar att det trots en minskad export blev en produktionsökning.⁷

3. Debatten kring nedläggningar av sågverk på 2000-talet

I det här kapitlet kommer jag att använda mig utav lite nyare material, jag vill först och främst analysera hur utvecklingen inom sågverksbranschen ser ut i media. Hur uttalar sig

representanter för olika intressegrupper när det gäller nedläggningar eller sammanslagningar.

Naturligtvis kan man tänka sig att de arbetare som drabbas kommer att vara oerhört besvikna och frustrerade över att mista sina arbeten. Men finns det spår av resonemang som tangerar hur det sett ut historiskt, kanske liknande att om jag mister mitt arbete kanske det kan rädda två andra någon annanstans eller hur går tongångarna. Kanske man från andra sidan alltså koncernledningen se en inställning som försöker förenkla problematiken genom att bara hänvisa till de historiska och nästan till leda uttjatade argumenten om råvarubrist och lönsamhet?

3.1 Fallet Seskarö

När en av de senast tillkännagivna sågverksnedläggningarna den som gäller Seskarösågen i Haparanda blev offentlig så startade en oerhört livlig debatt i media. Sågen ägs av Setra Group som är ett halvstatligt bolag vilket knappast gjort kritikstormen mildare mot bolaget.

Seskarösågen hade innan det beslutades att den skulle lägga ner en årlig produktion på 155 000 kubikmeter sågad vara.⁸Anledningen som företaget Setra Group anger till

nedläggningen är en överproduktion i förhållande till tillgången på råvara som företaget har i regionen. De kommer istället att öka sin produktion vid en annan av företagets enheter nämligen Rolfs såg i Kalix till 160 000 kubikmeter från dagens 85 000.⁹ Den långsiktiga produktionskapaciteten i regionen behöver anpassas och läggas på en nivå som bättre stämmer överrens med hur företagsledningen ser på råvarutillgången.

6http://www.skogsindustrierna.org/LitiumInformation/site/page.asp?Page=10&IncPage=401&IncPage2=236&D estination2=226&Destination=227&PKNews=5994 20080515

7Ibid.

8 http://www.affarsvarlden.se/hem/nyheter/article225640.ece 20080512

9 Ibid.

(9)

Detta argument mottas föga förvånande av skepsis och misstro bland arbetarna vid sågverket. Även kommunalrådet i Haparanda där Seskarö sågverk ligger, Sven-Erik Bucht, är för att uttrycka det milt upprörd över utvecklingen. Han jämför Setra Group med de gamla kolonialmakterna som suger ut ett område för att ett annat ska kunna profitera. Man suger ut Tornedalen genom att hämta virke här och sedan föra bort det för sågning någon annanstans säger Bucht.¹⁰ Han får stöd i sakfrågan av förre industriminister Thage G.

Peterson, som i NSD uttalar sig för att sågen på Seskarö till varje pris ska räddas.¹¹ Varför Peterson valt att engagera sig i just detta sågverks öde kräver säkerligen en förklaring. Det var nämligen så att Peterson under sin tid som industriminister var med och räddade sågverket från nedläggning när dåvarande ägaren ville omstrukturera produktionen och lägga ned vid Seskarö.¹²Han har sedan dess som det sägs i artikeln haft kvar sina känslor för samhället och för sågverket.

Den väg som Peterson tänkt sig att gå för att rädda sågverket från nedläggning är att gå via sin partikamrat och nyligen tillsatte styrelseordföranden för Sveaskog Göran Persson.¹³Förutom att Persson otvivelaktigt besitter en hel del makt och har en ansedd

position i Sverige efter sin tid som statsminister så är det i form av Sveaskogsordförande som han faktiskt skulle kunna ha en reell möjlighet att påverka hur utfallet kommer att bli vid Seskarösågen. Setra Group ägs nämligen till hälften av Sveaskog och har därmed en möjlighet att påverka hur resultatet blir.¹⁴Det förhåller sig nämligen på det viset att Sveaskog även är Seskarösågens huvudsakliga leverantör av råvara,¹⁵ och det var råvarubristen som framförallt var den kritiska punkten när det gällde nedläggningen om man skulle tro ledningen för Setra och deras uttalanden.¹⁶Peterson är dock noga med att inte sätta alltför stort hopp till vad en nytillsatt styrelseordförande kan göra efter så kort tid vid makten i ett bolag.¹⁷ Men Peterson har enligt honom själv noga förklarat för Persson att han anser det som viktigt att man gör en mer noggrann samhällsanalys av hur situationen ser ut än att man bara ser till att försöka maximera ett bolags vinst för att göra aktieägarna nöjda.¹⁸Peterson pekar även på hur utsatt en liten ort som Seskarö blir när den förlorar en så stor och viktig arbetsgivare som sågen i det

11 http://www.nsd.se//NYHETER/ARTIKEL.ASPX?ArticleID=3736869 20080513

12 Ibid.

13 Ibid.

14 http://setragroup.se/templates/Page.aspx?id=127&epslanguage=SV 20080513

18 Ibid.

(10)

här fallet är, att ersätta de förlorade arbetstillfällen vid sågen med någonting annat skulle innebära och kräva mycket stora samhällsinsatser säger han.¹⁹

Men det är väl knappast rimligt att tro att ledningen för ett vinstdrivande företag skulle ta med samhällsinsatser för att rädda byn i sina beräkningar om huruvida sågverket ska ligga kvar i Seskarö eller inte. Även om man från företagsledningen är noga med att

poängtera hur mycket man månar om de anställda och inte vill sätta någon på bar backe utan tar sitt ansvar som arbetsgivare. Nedläggningen berör 60 personer som idag är anställda vid sågverket, av dessa är det meningen att 40 stycken inom tre år ska ha kunnat erbjudas arbete vid enheten i Kalix istället.²⁰Från Setra Groups sida har man naturligtvis också rejält på fötterna när man tar ett beslut som detta. Man vet att man kommer att mötas av en stor mängd kritik och att de anställda vid Seskarö kommer att göra allt för att bemöta alla argument man har tagit fram. Setra Groups Vd Kent Torwald, är det som uttalar sig om ansvaret och hur man ska se till att skydda de anställda så gott det går när det gäller nedläggningen, som han

refererar till som en nödvändighet.²¹

Företagets tanke var enligt Torwald från början bara att göra en neddragning av produktionen vid Seskarö, alltså inte slå igen helt.²²Men när sedan råvarutillgången minskade ytterligare krävdes en översyn utav hela verksamheten där även Rolfs såg i Kalix

ingår.²³Företaget hade då enligt Torwald två alternativ till hur man skulle kunna gå vidare och hantera den uppkomna situationen med de nya fakta man fått fram. Antingen så skulle man kunna behålla båda sågverken och ha hälften utav den totala tillverkningen utspridd mellan de båda enheterna eller så fanns det andra alternativet, det som valet slutligen föll på, nämligen att helt lägga ner produktionen vid en av enheterna.²⁴

När argumentet med råvarubristen redan använts som den huvudsakliga orsaken till varför företaget ansåg sig tvingade att göra något åt sitt produktionsmönster i regionen så fanns det även andra bakomliggande och ganska betydelsefulla faktorer som kom upp till ytan. Som Torwald själv uttrycker det så var logistiken en bidragande orsak till varför Seskarö tvingades stryka på foten i kampen för överlevnad.²⁵Det fanns kostnadsfördelar som gjorde att det var ett rätt beslut att satsa på Rolfs såg istället för den på Seskarö. Vidareförädlingen inom

20 http://www.kuriren.nu/nyheter/artikel.aspx?articleid=2894252 20080515

21 Ibid.

22 Ibid.

23 Ibid.

24 Ibid.

25 Ibid.

(11)

koncernen finns redan i Kalix, dessutom är det närmare från Rolfs såg till en massafabrik nämligen en som tillhör Billerud och dit man från Setra Group säljer flis.²⁶

Det är alltså inte bara råvaruproblem utan även tydliga inslag av logistiska frågor som gjort att beslutet tagits i företagsledningen. Man vill slippa de bekymmer med omlastning av flis som man annars skulle ha behövt göra vid Rolfs om man transporterat från Seskarö till Kalix.²⁷En annan intressant aspekt som Vd Rolf Torwald anger som skäl till omstruktureringen är att man inom företaget Setra Group måste öka sin förädlingsgrad för att överleva den hårdnande konkurrensen. ²⁸Ökad förädlingsgrad och även specialisering är något som flera aktörer tror kommer att bli allt viktigare i framtiden. Det tror man från branschhåll är helt rätt väg att gå för att hålla den svenska industrin konkurrenskraftig, man måste helt enkelt ha en egen nisch där man är ledande för att kunna sälja sina produkter.²⁹Dessvärre från ett arbetstagarperspektiv gäller detta inte de mindre och kanske mest nedläggningshotade sågverken där jobb riskerar att försvinna. De sågverk där produktionen ligger mellan 10- och 50 000 kubikmeter kommer att få fortsätta ställa in sig på att struktureras om eller läggas ned, man kommer här att kunna ta ledning av hur den historiska utvecklingen ser ut för att kunna gissa läget i framtiden. ³⁰ Man har med en så pass liten produktionsvolym helt enkelt inte råd att ställa om sig till en mer specialiserad vara, för alla investeringar som måste göras kostar stora pengar, och ska man räkna enkelt ekonomiskt på det hela blir det naturligtvis dyrare för ett litet företag.³¹ De har färre kubikmeter vara som de säljer och för att finansiera nya investeringar blir ju deras vara relativt sett dyrare än om man slår ut en investering på ett bolag med en större produktion.

I fallet med det Tornedalska sågverket i Seskarö torde det dock inte vara i den låga produktionsvolymen man hittar en orsak att lägga ned, med en så pass stor produktion som 155 000 kubikmeter borde förutsättningarna av den anledningen vara uppfyllda för att istället satsa på en expansion av enheten.

26 http://www.kuriren.nu/nyheter/artikel.aspx?articleid=2894252 20080515

27 Ibid.

28 Ibid.

31 Intervju med Germund Wahlbäck, marknadschef, AB Karl Hedin. 20071204

(12)

3.2 Lönsamheten i skogsindustrin

Att ordet och företeelsen lönsamhet är viktigt för alla företag idag är något som blir allt tydligare när man följer debatten i media. Knappast något bolag pratar inte vid sina

presskonferenser eller offentliggörande av kvartalsrapporter om hur lönsamhetsutvecklingen ser ut för bolaget eller om hur den ska kunna förbättras ytterligare. Ett stort och

uppmärksammat nedläggningsbeslut i skogsindustrin som fått stort utrymme i media under det senaste året är nedläggningsbeslutet av Stora Ensos pappersmassafabrik i Norrsundet strax norr om Gävle. Det handlar om en produktionsenhet i den multinationella skogskoncernen Stora Enso som man valt att lägga ner för att fortsatt drift inte var förenligt med hur

företagsledningen såg på den framtida utvecklingen.³² De faktorer som Stora Enso anger som förklaringar till varför en nedläggning är absolut nödvändig är tre. Det är återigen råvaran precis som i fallet med Seskarö som spökar, priset på ved har gått upp kraftigt och det gör att företaget för att inte dra på sig för stora kostnader får lov att dra ner på sin produktion. ³³Den svagare dollarkursen är ett oerhört stort problem för skogsindustrin och framförallt för pappersmassaproducenter, det mesta av det som tillverkats säljs på exportmarknader med ett pris som sätts i dollar, det gör att det blir svårt att hålla samma lönsamhet på försäljningen, så även i Norrsundet enligt företagets Vd Jouko Karvinen.³⁴Den sista förklaringen man anger ifrån ledningens sida som motiverar en nedläggning är att det generellt i Europa finns en överproduktion på delar av pappersmarknaden vilket har slagit hårt mot Stora Enso.³⁵

Beslutet har mottagits med både förvåning och en stor dos skepsis, både hos de anställda och i medierna. Enligt brukschefen på fabriken, Tommy Möller så kom

nedläggningsbeslutet som en fullkomlig överraskning, fabriken har gått med vinst, men beslutet är en del i en övergripande analys av läget för hela Stora Enso koncernen.³⁶Enligt Möller så tjänar koncernen för dåligt med pengar och i det här beslutet har man vägt in även hur man ser på ”den sannolika intjäningsförmågan och framtida investeringskostnader”.³⁷

Naturligtvis har ett beslut som att lägga ner en fabrik med så många som 325 anställda rört upp en hel del känslor och en hel del kritiska röster har höjts i media. Det faktum som man från fackligt håll är allra mest upprörd över är Stora Ensos vägran att sälja Norrsundets massafabrik till en ny ägare som skulle kunna driva enheten vidare, trots att det funnits ett konkret intresse från den före detta högt uppsatte Stora Enso chefen Lennart Holm

32 http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?d=678&a=708690&rss=2733 20080519

33 Ibid.

34 Ibid.

35 Ibid.

36 Ibid.

37 Ibid.

(13)

som för sin nya arbetsgivares räkning skulle vara intresserad av att överta och fortsätta hålla igång produktionen i Norrsundet.³⁸Han arbetar numera för det franska riskkapitalbolaget PAI partners och hade bokat ett möte med Stora Enso för att diskutera ett övertagande men mötet ställdes in med kort varsel från Stora Ensos sida.³⁹Stora Ensos vice Vd och den som ansvarar för koncernens pappersmassabruk är Elisabet Salander Björklund. Hon förklarar det inställda mötet med att det inte är aktuellt med någon försäljning av fabriken till någon som skulle driva produktionen av just pappersmassa vidare.⁴⁰ Det beslutet motiverar Salander Björklund med att man från Stora Ensos sida ser till hur läget ser ut totalt för hela koncernen när man tar sådana här strategiska beslut och inte kan se till hur det ser ut vid enskilda bruk.⁴¹Läget som vice Vd hänvisar till och har i åtanke är att man inom koncernen vill nå en bättre balans mellan utbud och konsumtion av ved.⁴² Hon menar vidare att om man säljer Norrsundet vidare till en annan ägare med syftet att fortsätta driva massaproduktion så kommer dessa nya ägare att fortsätta köpa råvara och göra att samma höga pris på råvarumarknaden kan fortsätta att existera.⁴³ Inte heller kan Norrsundets vinst på 200 miljoner få Stora Enso till att ändra uppfattning, det handlar om att den vinsten kan göras på andra bruk där man kan få en högre lönsamhet om man väljer att lägga ned produktionen i Norrsundet. ⁴⁴

Som tidigare nämnts så är det här beslutet inte något som imponerar på de fackliga representanterna och de skräder inte orden när de framför sin kritik om hur Stora Enso har hanterat hela situationen. Örjan Larsson är klubbordförande för fackföreningen Pappers vid fabriken i Norrsundet. När det gäller huruvida Stora Enso ska sälja eller inte tycker facket att företaget agerat kallsinnigt när man vägrade träffa Lennart Holm för att diskutera en eventuell försäljning och möjlighet att driva fabriken vidare med chans för de anställda att få behålla sina arbetstillfällen.⁴⁵ Men det skulle inte enbart gynna de anställda vid bruket menar man från fackets håll, som har förberett sig med flera argument för att attackera koncernledningens beslut. Från Pappers håll menar man att Stora Enso genom en försäljning skulle hamna i en ”vinna - vinna” situation.⁴⁶ Örjan Larsson menar att det borde vara den bästa lösningen för Stora Enso borde vara den uppenbart bästa lösningen, de skulle då

38 http://www.e24.se/branscher/ravaror/artikel_127261.e24 20080519

39 Ibid.

40 Ibid.

41 Ibid.

42 Ibid.

43 http://www.aftonbladet.se/ledare/article1430947.ab 20080519

45 Ibid.

46 Ibid.

(14)

samtidigt få betalt för fabriken och komma undan utan att betala de kostnader det för med sig att lägga ned, kostnader som enligt fackets beräkningar uppgår till omkring 500 miljoner.⁴⁷

Att det skulle vara råvarubrist och att det är där som problemet och orsaken till stängningen skulle gå att finna avfärdas även det från fackligt håll. ”Det håller inte, det är skitsnack” säger Örjan Larsson.⁴⁸Det finns virke säger han, istället menar han att det här skulle vara ett politiskt beslut från företagsledningen i Stora Enso, orsaken till det skulle enligt Larsson vara att bolaget genomfört stora neddragningar och rationaliseringar i Finland och då kände de sig tvungna att göra något även i Sverige.⁴⁹Där får Örjan Larsson medhåll av

Aftonbladets ledarskribent Ingvar Persson som menar att det senaste utspelet från Stora Enso fått personalen vid Norrsundet att känna sig som pjäser i ett spel och att de nu blivit utsatta för ett bondeoffer i och med Norrsunds nedläggningen. ⁵⁰

När det gäller nedläggningar i den här storleksklassen så får det effekter även på högre politisk nivå. Näringsminister Maud Olofsson får hård kritik av oppositionen, via socialdemokraternas näringspolitiska talesman Tomas Östros. ⁵¹ Han vill och kräver att Olofsson i egenskap av ansvarig minister visar det intresse som en regering bör göra vid den här typen av frågor. Östros vill att Olofsson tar en aktivare roll i att få till en debatt och eventuellt möten mellan Stora Enso och en intresserad köpare för pappersbruket.⁵²

3.3 Hot om ytterligare nedläggningar i branschen

Det allra största hotet för närvarande i svensk skogsindustri är oron för hur den ryska inhemska politiken kommer att påverka sågverk och massafabriker. Det som ligger bakom och har grundlagt den oron är att man från ryskt håll har beslutat om att lägga exporttullar på allt virke och ved som lämnar landet.⁵³ Rysslands bestämda inställning till att driva igenom detta beslut har mötts av stora protester och i Sverige har det nått ända upp på regeringsnivå och även EU-kommissionen är inblandat och sköter förhandlingar med Ryssland.⁵⁴Man vill helt enkelt få stopp på de här tullarna som läggs på virkesexport och som redan har kostat Sverige ett flertal arbetstillfällen genom framförallt nedläggningen av Norrsundet, men även

48 Ibid.

49 Ibid.

50 http://www.aftonbladet.se/ledare/article1430947.ab 20080519

52 Ibid.

53 http://www.e24.se/samhallsekonomi/sverige/artikel_447667.e24 20080520

54 http://www.regeringen.se/sb/d/9533/a/104496 20080520

(15)

Seskarösågens nedläggning går direkt att koppla till effekterna av den här tullen och framförallt rädslan för vad den ska föra med sig för negativa påföljder i framtiden.⁵⁵

Men innan politikerna fick upp ögonen för detta så har företrädare för företag varit oroade en längre tid över vad som skulle kunna komma att hända om Ryssland får driva igenom denna omvälvande förändring. Skogsindustrierna som är branschens central och samarbetsorganisation har i en uträkning kommit fram till att om inte något görs så att man lyckas stoppa exporttullarna från att slå igenom med full kraft så kommer 6000 arbetstillfällen att gå förlorade i Sverige. ⁵⁶Det handlar om en höjning av tullarna i tre steg som nu håller på att genomföras där det först och främst är det sista steget man jobbar för att frysa och sedan jobba vidare därifrån med att arbeta bort även de två tidigare stegen.⁵⁷ Det vapen man från politiskt håll tänker ta till och som redan framförts från EU till Ryssland är att de tullar som man börjat använda sig av strider mot de villkor som Ryssland har fått när det gäller deras inträde i världshandelsorganisationen, WTO.⁵⁸

Det här problemet ska dock inte förenklas och bara vändas till att Ryssland är onda och bara vill att arbetare i Sverige ska bli utan försörjning. De har naturligtvis en tanke med att genomföra detta beslut, naturligtvis är syftet att gynna den ryska ekonomin, vilket i detta fall indirekt skulle kunna skada den svenska men det är i den ordningen man måste se på frågan. Tanken är från ryskt håll nationalistisk, man vill att den egna råvaran ska förädlas på hemmaplan och inte exporteras till andra länder.⁵⁹ Ända sedan sovjettiden har den ryska exporten av skogsprodukter dominerats av rundvirke, något som är väldigt olönsamt för ett land.⁶⁰

Debatten idag är överlag väldigt negativ och det råder stundtals rena

domedagsstämningen hos vissa skribenter och krönikörer. Tillståndet är eländigt och den långsiktiga strukturella trenden är att skogsindustrin i Norden tenderar att bli allt mer marginaliserad, vi kommer inte att få se några fler investeringar här utan dessa kommer att göras i andra regioner, Brasilien och Kina nämns som två platser.⁶¹ Denna utveckling spåras till faktorerna som den starka kronan och euron vilket gör en exportbransch som får betalt i dollar väldigt utsatt. Man pratar om att det starka omvandlingstryck som legat över den

55 http://www.e24.se/samhallsekonomi/sverige/artikel_447667.e24 20080520

56 Ibid.

57 Ibid.

58 Ibid.

60 Ibid.

61 http://www.e24.se/analys/foretagochbors/artikel_465413.e24 20080523

(16)

kanadensiska skogsindustrin och där skördat stora offer nu är på väg att flyttas över till Europa.⁶²

4. Analys och diskussion

I detta kapitel är min tanke att jag med mestadels hjälp av litteratur och mina egna tankar ska försöka bena ut och analysera de argument och den utveckling som syns i medierna kring hur svensk skogsindustris framtid ser ut. Kan det verkligen vara så nattsvart för en så historiskt stark industri som varit motorn i den svenska industrialiseringen och i allra högsta grad bidragit till vårt välstånd, att den är på väg att försvinna?

4.1 Litteraturanalys

När jag gör min genomgång av litteraturen så slår det mig vilken återupprepning av historien som vi står för här och nu när det gäller vår svenska skogsindustri. Så tidigt som år 1890 finns det situationer som liknar dagens. Naturligtvis var situationen inte exakt likadan men mönster finns som påminner. Då var det framförallt sågverksindustrin som stod inför en kris när det gällde tillgången på råvara, den urskog som man tidigare förlitat sig på och som fanns i Sverige började helt enkelt ta slut.⁶³ Strukturen vid den tiden såg ut som så att sågverk och massaindustrier var i stort sett helt separerade, sågverken låg i norr medan massa- och pappersindustrin var förlagd i syd och mellansverige.⁶⁴ Lika separerad och med samma uppdelning var ägarstrukturerna, det fanns så gott som inga band alls mellan de som hade investerat i och ägde sågverk med dem som satsat på massa- eller pappersfabriker.⁶⁵

Branschen befann sig vid den här tidpunkten i en kris, förutom sågverkens brist på råvara som tidigare nämnts så led massa- och pappersindustrin av en svårartad underutveckling, de hade inte tillgång till den råvara man behövde, de var kapitalfattig, hade en småskalig produktion, och en produktion som var teknikintensiv till sin art.⁶⁶Sågverken å sin sida var rika på kapital och hade en produktion som var storskaligt inriktad och hade tillgång till gott om råvara som lämpade sig för massaproduktion men man hade en ganska svag teknisk tradition att använda sig utav.⁶⁷ Att dessa två grenar inom skogsindustrin tillsammans skulle kunna komma att

62 Ibid.

63 Glete, Jan (1987) Ägande och industriell omvandling. s 181

64 Ibid.

65 Ibid.

66 Ibid.

67 Ibid.

(17)

finna lösningar för sina problem ter sig ju ganska självklart när man ser hur problembilden var såg ut. Det fanns här väldigt goda möjligheter för de tre olika komponenterna, sågverk,

massaproduktion och papperstillverkning att smälta samman och bilda stora koncerner för att kunna utnyttja det råvaruutbud som skogen erbjuder på bästa möjliga sätt, detta blev också vad man gjorde.⁶⁸ Glete menar att här tog skogsindustrin ett viktigt steg mot något som han väljer att kalla samarbete på en mesonivå, något som ligger mellan de traditionella

ekonomiska termerna mikro och makro nivå. Denna nivå är ganska luddig men försöker att förena det som finns mellan det stora och det lilla och utvecklar nya former av företagande och samarbete i syfte att överleva och fortsätta sin produktion.⁶⁹

De problemen som branschen ställdes inför vid den här tidpunkten hör otvivelaktigt till något som skulle kunna kallas för klassiska inom företagsledningens värld. Att kunna se att sågverkens urskogsexploatering inte var en hållbar väg att fortsätta på och kunna koppla samman den till massaindustrins bekymmer med att den drev en alltför småskalig produktion för att kunna nå lönsamhet kräver ett tänkande som ser hur man ska kunna optimera enheter och få dem att på ett bättre sätt kunna fungera tillsammans än var för sig. ⁷⁰ Att se dessa självklara lösningar nu med facit på hand är naturligtvis mycket enklare än vad som var fallet för de ägare som hade investerat kapital i skogsindustrin för mer än 100 år sedan. De stod naturligtvis inför dilemman, skulle de som exempelvis ägde sågverk våga investera i ganska olönsamma pappersbruk för att öka sin vinst, kunde det verkligen vara rätt väg att gå? Med denna problematik ser man tydligt att kriser inte är något nytt man har i alla tider hela tiden varit tvungen att parera och kompensera för hur utvecklingen har förändrats.

I Lennart Schöns bok får man en ännu tydligare och djupare förståelse för hur industrin hela tiden befinner sig i omvandling, det är ett ständigt tryck. Alla länder och industrier strävar efter att nå en högre tillväxt, när det gäller skogsindustrin så är två av de viktiga metoderna som använts för att nå den eftersträvade tillväxten, förnyelse och

effektivitetsökning. Dessa båda innebär investeringar men de skiljer sig på vissa viktiga sätt, förnyelsen innebär precis som det låter att man strävar mot att göra någonting nytt och bättre, medan effektivitetsökningen innebär att man satsar på något man redan gör men man vill försöka göra det ännu bättre.⁷¹ Schön menar vidare att förmågan till förnyelse ger omvandling och utvecklingskraft, något som man tydligt kan se om man återknyter till Gletes exempel

68Glete (1987) s.181

69 Ibid.

70 Ibid.

71 Schön, Lennart (2000) En modern svensk ekonomisk historia. s 20

(18)

från skogsindustrin runt 1890.⁷² Förnyelsen för enligt Schön med sig stora investeringar som leder till att man bygger nya enheter satsar på nya företagskonstellationer och kanske på produktion som kräver en annan typ av kunskap och tekniskt kunnande än den man bedrev innan förnyelsen satte igång.⁷³ Den här processen med förnyelse som Schön beskriver är en stark förklaring och ett sätt att visa hur Sverige kunde få en ny industrigren nämligen skogsindustrin. Som tidigare nämnts så var den väldigt uppdelad tidigare men med en förnyelse så tillkom det en oerhört mycket mer integrerad industri där stora koncerner och produktionsenheter byggdes upp för att kunna möta den nya verklighet som fanns i

skogsindustrin.

En bok som verkligen sätter in mina två fallstudier i ett större ekonomisk-historiskt perspektiv är en avhandling skriven i Uppsala som heter ”Att möta krisen” och är skriven av Henrik Lindberg. Den behandlar och tar upp hur situationen såg ut i Söderhamns kommun år 1977 när det hade kommit ett chockbesked från Stora Kopparberg (nuvarande Stora Enso, förf. anmärkning) om att man helt skulle lägga ned sulfatfabriken i Vansäter i

Söderhamn.⁷⁴Enligt Lindberg så var den debatt som fördes då nästan identisk med den jag har försökt att porträttera genom mina två mediestudier angående nedläggningar på 2000-talet.

Gatorna i Söderhamn fylldes med demonstranter, ortsbefolkningen gick man ur huse för att visa sin sympati med arbetarna och missnöje med nedläggningen, ”vi kräver jobben kvar” var parollen som dominerade.⁷⁵ Hur protesterna var uppbyggda under denna tid i Söderhamn går också att direkt känna igen från de senare situationerna som jag undersökt, naturligtvis ställde sig facket på arbetarnas sida och tog en väldigt aktiv roll i att arbeta för att behålla fabriken.⁷⁶ Man satte även från kommunens sida in delegationer som åkte till Stockholm för att träffa regeringen och kräva statsmaktens stöd i den här frågan, från kommunens håll ansåg man sig ligga i händerna helt på hur storföretagen agerade och att de hade makten över Söderhamn och man krävde stöd från högsta instans, regeringen, till att öva påtryckningar på

skogsbolagen.⁷⁷Samma spår och tendenser syntes tydligt vid debatten om Seskarösågen, man vill att staten ska gripa in och hjälpa till, ställa till rätta det som de stora bolagen och aktörerna förstör och missköter när man lägger ned eller minskar produktion på en plats. I Söderhamn skallade ropen om ersättningsjobb i skogsindustrin, man krävde att få nya arbetstillfällen.⁷⁸

72 Schön (2000). s 20

73 Ibid.

74 Lindberg, Henrik (2002) Att möta krisen. s 11

75 Ibid.

76 Ibid.

77 Ibid.

78 Ibid.

(19)

Söderhamn hade en väldigt starkt präglad industrikultur vid den här tidpunkten, framförallt så var det skogsindustrin som hade varit bygdens främsta inkomstkälla och

arbetsgivare, så hade det sett ut i kommunen egentligen sedan industrialiseringen slog igenom så tidigt som 1850.⁷⁹Ett så långt förhållande av ömsesidig tillit och tilltro blir naturligtvis väldigt infekterat när det börjar att knaka i fogarna, visserligen var Söderhamn vana med vissa kriser och perioder av nedgång, ungefär med 40-års mellanrum har ju hela skogsindustrin kommit in i olika former av kriser. Det hade dock alltid kommit lösningar på dessa problem, nya grenar av industrin hade kommit upp och blivit lönsamma, koncentrationen av

skogsindustrin hade gått stegvis i kommunen och antalet företag som fanns på orten blev successivt färre och färre men växte i stället i storlek, både gällande produktion och antal anställda.⁸⁰Vi har då närmat oss den situation som finns att spåra på flera andra orter som drabbats av stora problem och nedläggningar som drabbat mängder av anställda. Det är kommuner eller regioner som blir alltför branschensidiga och bruksdominerade som ofta drabbas hårt av sådana här saker. Det finns en stor arbetsgivare som alla sätter sin tilltro till för att hålla bygden på fötter, men när företaget med åren och med förändrade

företagsstrukturer ingår i en koncern som verkar multinationellt och agerar för hela koncernens bästa, då kan det slå väldigt hårt mot orter med starkt beroende.

4.2 Slutdiskussion

När jag nu närmar mig slutet på min uppsats så börjar det bli dags att knyta ihop säcken och komma men mina egna tankar, funderingar och slutsatser kring vad som framkommit i min undersökning. Det som visat sig under tiden jag arbetat med det här är att i stort sett hela tiden så pågår det en kontinuerlig omvandling av den svenska industrin, det är företag som går samman, enheter som läggs ned eller skiftar sin produktion mot nya marknader. En annan sak som kommer fram väldigt tydligt är rädslan för vad som kommer att hända, förnyelse ses ofta som något negativt, andan som råder är något som skulle kunna jämföras med, ”man vet vad man har men inte vad man får”. Speciellt gäller denna inställning för arbetstagare, vilket i sig är ganska naturligt, de har sin trygghet och sin inkomst från företaget och är naturligtvis inte så glada åt att förlora den för att ett företag lägger ned sin produktion. Just den

förnyelseprocessen kan naturligtvis vara enbart av ondo för den enskilde arbetstagaren som kanske inte under sin yrkesverksamma tid hinner profitera och få någon glädje utav den

79 Lindberg (2000) s. 176

80 Ibid.

(20)

omvandling som sker, kanske genom att det på sikt skapas dubbelt så många nya arbetstillfällen i grannbyn med den nya produkten som företaget valde att satsa på.

Branschberoende är ett begrepp som seglat upp under tiden jag skrivit på uppsatsen, det är ett fenomen som oftast tenderar av naturliga skäl att beröra små orter och kommuner. Man har som i Söderhamnsfallet successivt via sammanslagningar mellan olika företag till slut fått en dominerande arbetsgivare på orten. En sådan utveckling leder

naturligtvis en utsatthet när det börjar svänga över till sämre tider för den bransch som i vissa fall nästan en hel kommun kan livnära sig på. Det försvårar även en förnyelseprocess om det bara finns en stor aktör kvar på marknaden, de är antagligen redan så specialiserade på en vara eller ett marknadssegment att de ha svårare än mindre enheter att styra om produktionen till något mer lönsamt. Då kan det som i Seskarö bli så att det får bli en nedläggning när

alternativa utvägar saknas, de var så specialiserade på sågning av en viss typ av virke och när den förmodade tillgången på den råvaran via tullar från Ryssland minskar så fanns ingen alternativ utväg.

När det då går så långt att det blir en nödvändighet att omstrukturera eller i värsta fall lägga ned enheter så är det ofta som argumentationen går att kopiera rakt av i stort sett mellan branscher och företag. Det är råvarubrist, sjunkande lönsamhet, sviktande

konjunkturer eller svaga/starka dollarkurser som är oerhört inflytelserika i att styra hur den svenska industrin ska komma att se ut. Det för tillfället mest aktuella problemet är utan tvekan de ryska vedtullarna som man håller på att genomföra nu. Då det är en process som pågår så kan man egentligen inte ha någon klar bild av hur slutresultatet kommer att bli det är en alldeles för färsk situation. Tullarna kommer att införas i flera steg är tanken, men det jobbas friskt från många håll för att få stopp på det eller åtminstone hejda utvecklingen och få en lägre tull än den Ryssland tänkt sig. Men helt klart är i alla fall att det kommer att bli svårare och dyrare för svenska företag att kunna importera virke från den ryska marknaden. En så starkt råvarubaserad bransch som skogsindustrin kommer att drabbas hårt av en sådan utveckling och utmaningen kommer att bli att hitta andra sätt att driva sågningen och framställandet av papper vidare utan samma tillgång till den ryska råvaran. Här kommer då den eviga frågan in om man ska fortsätta med samma produktion som man håller på med eller om man får ställa om sig till annat eller specialisera sig ännu mer.

Det grundläggande för företagen har och kommer att vara att tjäna pengar, gör man inte det måste man se över sin verksamhet och slå ihop eller lägga ned enheter. Men när företagen blir större och får en mer global inriktning kan även vinstdrivande enheter läggas ned i syfte att öka den totala vinsten globalt sett för hela koncernen. Där skulle jag vilja säga

(21)

att det finns en möjlig skillnad över tid, när industrierna var mindre och mer självständiga, kanske inte ens aktiebolag utan privatägda, då fanns det ingen riktig anledning för ägaren att lägga ned en fabrik som gick med vinst. Om det gjorde så skulle ju hela vinsten försvinna och bli till ett nollresultat eftersom ingen verksamhet bedrevs.

En parallell jag inte kunnat låta bli att dra under tiden som jag arbetat med detta ämne är den till debatten som handlar om nedläggningar av svenska regementen, och som fortfarande är aktuell men var ännu hetare några år tillbaka i tiden. Det är inte bara när det handlar om företags vinstintressen som kommuner kan få problem när man hamnat i en beroendeställning. En ort som jag personligen har god kännedom om och som drabbats av nedläggningar inom försvarsmakten är Falun, där var det väldigt livliga protester, det krävdes att regementet skulle vara kvar eller att ersättningsjobb skulle komma till kommunen. När jag senast besökte Falun så var jag på det gamla regementsområdet i en idrottshall som byggts där, hela området har genomgått en stor förändring med ett stort butiksområde, vandrarhem, m.m. Jag pratade med en som tidigare varit anställd på regementet och som bestämt hävdade att nu när man såg vad som hänt så var en nedläggning av regementet det absolut bästa som hade kunnat hända Falun. Det kan svänga på väldigt kort tid, vilket också visar sig i

Lindbergs avhandling, Söderhamn har lyckats med att ställa om sin produktion och har idag ett fungerande näringsliv. Detta sagt som en parentes för att försöka öka förståelsen för att mina studier inte enbart har att göra med och berör nedläggningar i skogsindustrin utan orsaker och konflikter kan härledas vidare i ett större sammanhang.

När ett nedläggningshot blossar upp på en ort eller hos ett företag så har det under ganska lång tid sett likadant ut och ordningen på hur saker och ting ser ut har varit ganska lika. Först kommer varslet från företagsledningen, där argumenteras för hur företagen tänker, vad som är orsakerna och vad man vill undvika i framtiden genom att agera vid den tidpunkt man gör. I det senaste fallet var det att man kände sig tvingad att agera med de ryska exporttullarna i åtanke. Beskeden om detta får fackföreningen på plats att gå i taket och genast kraftsamla bland sina medlemmar för att visa sitt missnöje med beslutet och göra allt man kan från sitt håll för att få företaget att ändra sig. Det kan handla om protestmarscher och möten, eller något som kommit upp mer på senare tid, att man tar in en konsult som räknar på kostnader och förtjänster för företaget med att behålla enheten. Inte sällan spelar man ut sin egen anläggning mot någon annan utav företagets, man försöker påvisa de förtjänster och fördelar man själv besitter jämfört med en konkurrerande fabrik i samma företag som får vara kvar. Ofta blir ju dessa ansträngningar fruktlösa eftersom bolagen väldigt sällan svänger eller omprövar sina åsikter när de väl har fattat ett beslut. Då återstår att se sig om efter lösningar

(22)

högre upp och man vänder sig ofta till ansvariga politiker. Det kan ha olika tillvägagångssätt men inte sällan är landshövdingen i det berörda länet med och utövar påtryckningar mot regering eller de riksdagsledamöter som har mandat från länet. När det kommer upp på regeringsnivå används argumentationstekniken med att åberopa de samhälleliga

konsekvenserna som en nedläggning skulle kunna få och vilka ersättningsjobb som man anser att staten är skyldiga att ordna fram om man skulle låta nedläggningen gå igenom. Det är arbetstillfällena som hela tiden är det centrala i när det gäller att få produktionen kvar på orten.

Ytterst handlar denna problematik om det ständiga problemet att hela tiden få till en ökad tillväxt och samtidigt kunna behålla en någorlunda rättvis fördelning av resurser och att kunna bibehålla arbetstillfällen. Det är ett väldigt svårt problem att lösa, vill vi ha en högre tillväxt, bättre effektivitet och en världsledande skogsindustri, ja självklart vill vi det, men om det innebär att 1000-tals jobb måste rationaliseras bort är svaret kanske inte lika självklart längre?

(23)

Referenser Litteratur

Glete, Jan (1987) Ägande och industriell omvandling. Första upplagan första tryckningen.

SNS förlag Kristianstad.

Larsson, Mats. (1993) En svensk ekonomisk historia 1850- 1985 2:a upplagan. Stockholm:

Nordstedts tryckeri

Lindberg, Henrik (2002) Att möta krisen. Uppsala

Schön, Lennart (2000) En modern svensk ekonomisk historia. Första upplagan andra tryckningen, SNS förlag.

Staland Jakob, Navrén Mats, Nylinder Mats (2002) Såg 2000 Resultat från sågverksinventeringen 2000. Uppsala.

Wik, Harald. (1950) Norra Sveriges sågverksindustri, från 1850-talets mitt fram till 1937.

Stockholm.

Intervjuer

Tommy Sundin 071207, affärsutvecklare SCA Forest Products.

Germund Wahlbäck 071204, marknadschef AB Karl Hedin.

Internet

http://www.affarsvarlden.se/hem/nyheter/article225640.ece 20080512 http://www.aftonbladet.se/ledare/article1430947.ab 20080519

http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?d=678&a=708690&rss=2733 20080519 http://www.e24.se/analys/foretagochbors/artikel_465413.e24 20080523

http://www.e24.se/branscher/ravaror/artikel_127261.e24 20080519

http://www.e24.se/samhallsekonomi/sverige/artikel_447667.e24 20080520 http://www.kuriren.nu/nyheter/artikel.aspx?articleid=2894252 20080515

http://www.nsd.se//NYHETER/ARTIKEL.ASPX?ArticleID=3736869 20080513 http://www.regeringen.se/sb/d/9533/a/104496 20080520

http://setragroup.se/templates/Page.aspx?id=127&epslanguage=SV 20080513

http://www.skogsindustrierna.org/LitiumInformation/site/page.asp?Page=10&IncPage=401&I ncPage2=236&Destination2=226&Destination=227&PKNews=5994 20080515

(24)