Big Bath Accounting–: En studie om ledningens beteende

Big Bath Accounting

– En studie om ledningens beteende

Karl Haldorson Björn Karnerfors Sebastian Sandberg

VT 2007

II

Svensk titel: Big Bath Accounting – En studie om ledningens beteende Engelsk titel: Big Bath Accounting – The management behaviour Författare: Karl Haldorson, Björn Karnerfors och Sebastian Sandberg Färdigställd (år): 2007

Handledare: Sven Magnberg Abstract

This thesis is written in Swedish.

The term Big Bath Accounting is used to describe situations where the CEO of a company creates an external annual report to fit predetermined goals and thereby deliberately changes the company’s accounting methods. Articles questioning this type of external annual reports occur regularly in the Swedish financial press. Journalists sceptically discuss the truth behind accounting results from a number of the companies listed on the stock exchange. This thesis aims to explore whether this strategy occurs on Stockholmsbörsen or not. Big Bath Accounting is in this study interpreted as the cause of write-down of goodwill when the CEO is exchanged or negative results. The approach of the study is positivistic, and the four hypotheses that are proposed for this purpose are explored using a hypothetical-deductive methodology. Annual reports published 2001-2006 form the empirical material. The analysis shows clear statistical connections between write-down of goodwill at change of CEO and negative results. The result of the study verifies existing theory on the subject concerning creative accounting.

Keywords: External accounting, Big Bath Accounting, write-down on goodwill, statistical analysis

III

Strategin Big Bath Accounting betecknar situationer då VD upprättar extern redovisning efter förutbestämda mål och medvetet ändrar företagets redovisningsmetoder. Artiklar som ifrågasätter företags externa redovisning förekommer regelbundet i svensk affärspress. Journalister diskuterar med stor skepsis sanningen kring vissa börsbolags redovisade resultat. Uppsatsen syftar till att undersöka om denna strategi förekommer bland företag på Stockholmsbörsen. Big Bath Accounting operationaliseras i denna studie till nedskrivning av goodwill vid VD-byte eller vid negativt resultat. Studien genomförs med ett positivistiskt angreppssätt och genom en hypotetisk-deduktiv metodologi undersöks de för studien fyra uppställda hypoteserna. Empiriskt material utgörs av årsredovisningar för perioden 2001-2006. Studiens analys visar tydliga statistiska samband mellan nedskrivning av goodwill vid VD-byte respektive negativt resultat. De resultat som erhålls genom statistisk analys styrker den teori som finns för området angående kreativ redovisning.

Nyckelord: Extern redovisning, Big Bath Accounting, nedskrivning av goodwill, statistisk analys

IV Förkortningar

AAA American Accounting Association ABL Aktiebolagslag (2005:551)

EBITA Earnings before interest, tax and amortisation EG Europeiska Unionen (föregångare till EU)

EK Eget Kapital

EU Europeiska Unionen

FAR Föreningen Auktoriserade Revisorer (nu FAR SRS) GAAP Generally Accepted Accounting Principles in the US IAS International Accounting Standards

IASB International Accounting Standards Board

IFRIC International Financial Reporting Interpretations Committee IFRS International Financial Reporting Standards

KGE Kassagenererande enhet RR Redovisningsrådet

SIC Standing Interpretations Committee ÅRL Årsredovisningslag (1995:1554)

V Ordlista

Extrapolering Estimering av mätvärden utanför ett

mätområde

Impairment Ledningens metod för att uppskatta en tillgångs värde för att se om ett nedskrivningsbehov föreligger.

KGE En kassagenererande enhet är den minsta grupp av tillgångar för vilket det går att fastställa löpande betalningar som i allt väsentligt är oberoende av andra tillgångar eller grupper av tillgångar.

Large Cap Börslista där bolag med ett börsvärde över 1 Miljard Euro finns noterade. Listan revideras halvårsvis.

Mid Cap Börslista där bolag med ett börsvärde över 150 Miljoner Euro och under 1 Miljard Euro finns noterade. Listan revideras halvårsvis.

VI

Innehållsförteckning

1 Inledning ... 1

1.1 Bakgrund ...1

1.2 Problemdiskussion ...3

1.3 Problemformulering ...3

1.4 Syfte ...4

1.5 Avgränsning ...4

1.6 Disposition...5

2 Metod ... 6

2.1 Vetenskap ...6

2.1.1 Verklighetssyn ... 6

2.1.2 Kunskapssyn... 7

2.1.3 Vetenskapssyn... 8

2.1.4 Metodologi ... 9

2.2 Operationalisering... 10

2.3 Källanalys ... 11

2.4 Källkritik ... 11

2.5 Data ... 12

2.6 Bortfall ... 13

2.7 Reliabilitet och validitet ... 13

2.8 Kritisk metoddiskussion... 15

2.9 Perspektivval ... 16

3 Teori... 17

3.1 Lagtext, standarder och rekommendationer ... 17

3.1.1 IAS 38 Immateriella tillgångar... 17

3.1.2 IFRS 3 Rörelseförvärv ... 18

3.1.3 IAS 36 Nedskrivningar... 18

3.1.4 RR 15 Immateriella tillgångar ... 18

3.1.5 RR 17 Nedskrivningar... 19

3.1.6 Årsredovisningslag (1995:1554) ... 19

3.2 Nedskrivningstest för goodwill från Assa Abloy ... 20

3.3 Redovisningsteori ... 22

3.3.1 Paradigm... 22

VII

3.3.2 Redovisningsparadigm... 22

3.3.3 Det antropologiska paradigmet... 24

3.3.4 Gynnsamhetsteorin ... 25

3.3.5 Inkomstutjämningshypotesen ... 25

3.3.6 Vinststyrningshypotesen... 26

3.4 Designad redovisning... 28

3.4.1 Big Bath Accounting... 28

3.5 Bonusprogram ... 29

3.6 Sammanfattning av redovisningsteori... 29

3.7 Statistisk teori ... 30

3.7.1 Parametriska test... 30

3.7.2 Icke-parametriska test... 30

3.7.3 Chitvå-test (χ²) ... 30

3.7.4 Students t-test ... 31

3.7.5 Mann-Whitney U-test... 31

3.7.6 Effektstorlek – Cohens doch Hedges g... 32

3.7.7 Korrelation – Phi-koefficienten... 32

4 Empiri... 33

4.1 Urval... 33

4.1.1 Undersökningsdesign och datainsamling ... 34

4.2 Observationer i studien ... 36

4.2.1 Företag utanför studien ... 36

4.2.2 Bortfall... 36

4.3 Operationalisering av hypoteser ... 37

4.4 Empiriskt material... 39

4.4.1 VD-byte ... 39

4.4.2 Negativt resultat ... 40

4.4.3 Total nedskrivning av goodwill ... 41

4.4.4 Nedskrivning av goodwill (5 %)... 41

4.4.5 Nedskrivning vid VD-byte ... 42

4.4.6 Nedskrivning vid negativt resultat... 43

5 Analys ... 45

5.1 Statistisk analys ... 45

5.1.1 Huvudhypotes 1: Chitvå-test ... 45

5.1.2 Huvudhypotes 1: Korrelation... 46

VIII

5.1.3 Delhypotes 1: Students t-test... 47

5.1.4 Delhypotes 1: Mann-Whitney U-test... 48

5.1.5 Huvudhypotes 2: Chitvå-test ... 49

5.1.6 Huvudhypotes 2: Korrelation... 50

5.1.7 Delhypotes 2: Students t-test... 51

5.1.8 Delhypotes 2: Mann-Whitney U-test... 52

5.2 Effektstorlek – Cohens d och Hedges g ... 53

5.2.1 Delhypotes 1 – Effektstorlek... 53

5.2.2 Delhypotes 2 – Effektstorlek... 54

5.3 Sammanfattning av analys... 55

6 Slutsats... 57

6.1 Logiska slutsatser... 57

6.1.1 Sammanfattning av signifikansanalys... 57

6.1.2 Sammanfattning av effektstorlek och korrelation... 58

6.2 Sammanfattande slutsats ... 59

6.3 Kritiskt förhållningssätt... 60

6.4 Fortsatt forskning... 62

6.5 Avslutande diskussion... 63

Referenser... 64

Bilaga 1 Observationer Large Cap... 68

Bilaga 2 Observationer Mid Cap... 80

Bilaga 3 Företag utanför studien... 90

Bilaga 4 Bortfall... 97

Bilaga 5 Mann-Whitney U-test: Nedskrivning vid VD-byte ... 99

Bilaga 6 Mann-Whitney U-test: Nedskrivning vid negativt resultat... 101

Bilaga 7 Korrelation – Phi-koefficienten ... 103

IX

Figur- och tabellförteckning

Figur 3.1 Det antropologiska paradigmet...24

Figur 3.2 Designad redovisning ...28

Tabell 4.1 Företag utanför studien ...36

Tabell 4.2 Bortfall ...37

Tabell 4.3 VD-byte ...40

Tabell 4.4 Negativt resultat ...40

Tabell 4.5 Total nedskrivning av goodwill ...41

Tabell 4.6 Nedskrivning av goodwill (5 %)...42

Tabell 4.7 Nedskrivning vid VD-byte ...42

Tabell 4.8 Nedskrivning vid negativt resultat...43

Tabell 5.1 Huvudhypotes 1: Chitvå-test ...45

Tabell 5.2 Huvudhypotes 1: Korrelation...46

Tabell 5.3 Delhypotes 1: Students t-test...47

Tabell 5.4 Delhypotes 1: Mann-Whitney U-test ...48

Tabell 5.5 Huvudhypotes 2: Chitvå-test ...49

Tabell 5.6 Huvudhypotes 2: Korrelation...50

Tabell 5.7 Delhypotes 2: Students t-test...51

Tabell 5.8 Delhypotes 2: Mann-Whitney U-test ...52

Tabell 5.9 Delhypotes 1 – Effektstorlek...53

Tabell 5.10 Delhypotes 2 – Effektstorlek...54

Tabell 5.11 Typ I och typ II fel...56

1

1 Inledning

Detta stycke inleder studien. Författarna vill här ge läsaren en bakgrund till den problemdiskussion, de hypoteser och det syfte som formuleras. En redogörelse för avgränsning samt disposition av studien kommer också att presenteras.

1.1 Bakgrund

Strategin Big Bath Accounting betecknar situationer då VD upprättar extern redovisning efter förutbestämda mål och medvetet ändrar företagets redovisningsmetoder för det ändamålet (Riahi-Belkaoui, 2005). Big Bath Accounting syftar i allmänhet till de åtgärder företagsledning använder för att kraftigt minska företagets innevarande vinst med motiv att öka framtida vinst.

Healy (1985) ger följande redogörelse för termen: ”Om företagets vinst är så låg, oavsett val av redovisningsmetoder, kommer ledning ha incentiv att ytterligare reducera innevarande vinst, genom att minska rapporterade intäkter och skriva ner tillgångar.” Förekomsten av Big Bath Accounting följer vanligtvis efter ett VD-byte eller vid ett negativt resultat. Det sistnämnda exemplifieras i följande artikel hämtad från Avanza Analys (2002):

I halvårsrapporten aviserade StoraEnso åtgärder för att komma tillrätta med förlusterna i den amerikanska verksamheten som huvudsakligen består av Consolidated Papers som förvärvades för två år sedan.

Prislappen blev hög men motiverades av synergieffekter, fluffiga sådana, som inte materialiserats. Nu biter ledningen huvudet av skam och skriver ned goodwill samtidigt som anläggningar läggs ned och andra moderniseras. [ … ] Under det tredje kvartalet tas en extraordinär kostnad på 1.150 MEUR (cirka 10,5 miljarder kr). Det är i allt väsentligt nedskrivningar av goodwill och i viss mån också andra anläggningstillgångar. Fyra produktionsenheter läggs ned permanent.

Investeringar i form av ombyggnad, modifiering och utbyggnad av 7 pappersmaskiner och en massalinje under de närmaste tre åren kostnadsberäknas till 266 MEUR. […]

2

Effekterna på det löpande resultatet av detta program är positiva. De årliga avskrivningarna minskas med 75 MEUR (knappt 700 Mkr) motsvarande en resultatförbättring på cirka 75 öre per aktie. Den effekten är säker. Därtill räknar bolaget med effektiviseringarna ska bidra med cirka 500 Mkr, cirka 50 öre per aktie, per år från 2005, när investeringarna slutförts. Rationaliseringar är grunden vardagsmat i skogsindustrin och i vilken grad gynnsamma resultateffekter uppkommer beror i hög grad på konkurrensen.

I Redovisningsteori, –policy och –praxis diskuterar Artsberg (2005) kring uppkomsten av stora goodwillposter under sent 1990-tal. Företag i den ”nya ekonomin” ansågs undervärderade. Intellektuellt kapital såsom personalutbildningar, forskning och andra mjuka värden började beaktas. Enligt Redovisningsrådets Akutgrupp är det inte möjligt att aktivera dessa värden i balansräkningen med hänvisning till Redovisningsrådets rekommendation 15 Immateriella tillgångar (RR 15) kontrollkriterium. Däremot är det möjligt att vid företagsförvärv aktivera värdena i form av immateriella tillgångar och goodwill.

Arne Mårtensson, Handelsbankens ordförande, menar att bonus lockar VD till att försköna företagets resultat (Dagens Industri, 2002). Han menar att det finns ett klart samband mellan alltför vidlyftiga bonusprogram och en kreativ och skönmålande redovisning. I en intervju med Dagens Industri (2002-03-07) yttrade han följande:

Bonusen bör utgöra en mindre andel av den totala ersättningen till VD.

Annars kan frestelsen att försköna resultatet för att maximera bonusen bli alltför stor. ”Alla som har varit ansvariga i ett stort börsbolag vet att det finns ett stort svängrum när man redovisar resultatet. Skillnaden mellan en konservativ redovisning och en skönmålande redovisning kan vara 1 miljard kronor i ett bolag i Handelsbankens storlek, säger Arne Mårtensson.

3

1.2 Problemdiskussion

Artiklar som ifrågasätter företags externa redovisning förekommer regelbundet i svensk affärspress. Journalister diskuterar med stor skepsis sanningen kring vissa börsbolags redovisade vinster (se exempelvis Dagens Industri, 2002-03- 07). Finns det någon sanning i dessa uttalanden, och på vad grundas dem? Styrs redovisningen idag bara med utgångspunkt från existerande regelverk eller finns det andra bakomliggande faktorer? Kreativ redovisning är ledningens spel med finansiella tal (Penman, 2003). Syftet är att upptäcka potentiella, framtida intäkter. Dessa intäkter fyller ej kriteriet för att räknas med i resultaträkningen enligt Redovisningsrådets rekommendationer (RR), International Financial Reporting Standards (IFRS) och International Accounting Standards (IAS), men företaget inkluderar dem trots allt som intäkter. Liknande förfaringssätt gäller då VD manipulerar med tillgångar, skulder, kassaflöden och nedskrivningar för att höja aktiekursen och på så vis få del av framtida bonus från företaget.

De flesta noterade företag har idag någon sorts bonusersättning till sina ledande befattningshavare (Dagens Industri, 2002-03-07). Kan denna bonus göra så att VD agerar utifrån egenintresse istället för att presentera en rättvis redovisning?

Penman (2003) och Copeland (1972) beskriver situationer där ledning och VD skriver ner tillgångar, för att senare år visa starka förbättringar. Att sänka periodens resultat för att visa bättre resultat i framtiden definieras enligt Penman som Big Bath Accounting. De framtida resultaten kommer VD sedan att bli belönad för.

1.3 Problemformulering

Från problemdiskussionen kommer fyra hypoteser att formuleras. Hypoteserna skiljer sig delvis åt. Huvudhypoteserna undersöks med hjälp av chitvå-test och korrelation medan delhypoteserna undersöks med Students t-test och Mann- Whitney U-test. Undersökningen kompletteras med att mäta delhypotesernas effektstorlek.

4

Ett företag med ny VD skriver oftare ner goodwill än ett företag med befintlig VD

Delhypotes 1

Ett företag med ny VD skriver ner goodwill med ett högre absolut belopp än ett företag med befintlig VD

Huvudhypotes 2

Ett företag med ett negativt resultat skriver oftare ner goodwill än ett företag med ett positivt resultat

Delhypotes 2

Vid ett negativt resultat skriver företag ner goodwill med ett högre absolut belopp än vid ett positivt resultat.

1.4 Syfte

Studiens syfte är att undersöka om det finns statistiska belägg för strategin Big Bath Accounting.

1.5 Avgränsning

Studien avgränsas till att innefatta designad redovisning. Big Bath Accounting är en del av designad redovisning. Att beskriva designad redovisning med dess inbördes delar, tillsammans med dess paradigmatiska ursprung, ger enligt författarna en vidare förståelse av studien och de för studien uppställda hypoteserna. Den empiriska undersökningen kommer att avgränsas till att innefatta koncerner som är noterade på Stockholmsbörsens Large och Mid Cap.

Dessa koncerner skall för att inkluderas i studien ha goodwill upptagen i balansräkningen. Författarna anser att Large och Mid Cap tillsammans utgör en adekvat grund för att svara på studiens syfte. I studien likställs dels VD med ledning, dels företag och bolag med koncern. I studiens chitvå-test och korrelationstest beaktas endast de nedskrivningar som påverkar resultat efter finansiella poster med mer än 5 %. De Students t-test, Mann-Whitney U-test och Cohens effekttest som utförs beaktar alla nedskrivningar.

5

1.6 Disposition

2 Metod Detta avsnitt kommer främst att behandla vetenskap. Författarna vill här introducera läsaren i de val som gjorts angående vetenskap. Valen formar studien och väljs med utgångspunkt från syfte och problemdiskussion. Slutligen beskrivs källor, källkritik, data, operationalisering, validitet och reliabilitet samt en kritisk metoddiskussion.

3 Teori I detta avsnitt kommer immateriella tillgångar och nedskrivningar att definieras. En sammanfattning av väsentlig litteratur för området kommer också att presenteras. Slutligen beskrivs de statistiska formler och begrepp som kommer att tillämpas på de hypoteser som formulerats.

4 Empiri Studiens urval kommer att beskrivas samt bortfall. Det kvantitativa materialets validitet och reliabilitet kommer sedan att undersökas och diskuteras. De hypoteser som lades fram i teoriavsnittet kommer här att operationaliseras. I detta kapitel presenteras också de variabler som erhållits från empirin.

5 Analys Studiens hypoteser kommer att statistiskt prövas genom chitvå- test, korrelationstest, Students t-test samt Mann-Whitney U-test.

Analysen kompletteras sedan med att mäta delhypotesernas effektstorlek. Resultaten från dessa test kommer att åskådliggöras i tabell. Det kommer också att följa en förklaring till varje test som utförts.

6 Slutsats I detta avslutande kapitel kommer slutsatser att formuleras utifrån de resultat och den kunskap som erhållits i studiens fem tidigare kapitel. Avsnittet inleds med en kort diskussion om studiens syfte. Sedan följer ett resonemang kring de fyra hypoteser som analyserats, vilket leder fram till en sammanfattande slutsats med studiens syfte som grund. En kritisk diskussion följer därefter och kapitlet avslutas med uppslag till fortsatt forskning.

6

2 Metod

Detta kapitel kommer främst att behandla vetenskap. Inom vetenskapen finns begrepp som beskriver hur människor ser på världen, kunskap, metodologi och data. Författarna vill med detta avsnitt introducera läsaren i de val som gjorts angående vetenskap. Slutligen beskrivs källor, källkritik, data, operationalisering, validitet, reliabilitet samt en kritisk metoddiskussion.

2.1 Vetenskap

Vetenskapsteori är studiet om vetenskap och har sin idéhistoriska grund i den filosofiska traditionen (Sohlberg & Sohlberg, 2002). De flesta vetenskaper är relativt sena företeelser och de har alla sin grund i filosofin. De filosofiska traditioner som varit betydelsefulla för uppkomsten av den moderna vetenskapen kan översiktligt delas in i ontologi och epistemologi. De grundläggande frågorna i sammanhanget är: Hur världen är beskaffad (ontologi) och hur får människor kunskap om den (epistemologi). Detta är allmänna aspekter på vetenskap, dagens specialvetenskap har sedan utvecklat mer konkreta metoder och procedurer för att studera världen och få kunskap om den. Metodologi syftar till just dessa metoder för forskning.

2.1.1 Verklighetssyn

Ontologi är läran om det som är, läran om det varande (ibid.). Ontologi är de grundläggande principerna för världen, de yttersta eller obevisbara antaganden som görs om världen. Dessa obevisade antaganden syftar till att världen karakteriseras av en grundläggande ordning. Ontologier eller världsbilder brukar diskuteras med utgångspunkt från antikens Grekland. Materialistisk och idealistisk världsbild är två av dessa ontologier. Materialsim står för uppfattningen att allt kan reduceras ner till materia, materia är inte andligt eller själsligt, utan något som tar plats, kan mätas eller jämföras. Idealism symboliserar det andliga och själsliga. Idealistisk ontologi är något mer diffus än materialistisk ontologi.

7

Författarna vill genom observation av verkligheten, avgränsa en del av den för att operationalisera mätbara variabler. Dessa variabler skall sedan kunna kvantifieras och statistiskt prövas. Att då se verkligheten ur ett idealistiskt perspektiv förefaller ologiskt. Att se verkligheten från ett materialistiskt synsätt korrelerar däremot väl med studiens syfte att kvantitativt mäta redovisningsfenomen. De för studien operationaliserade variablerna syftar till konkreta, objektiva, företeelser, vilka med fördel analyseras statistiskt. Att statistiskt analysera variabler förutsätter en materialistisk ontologi. I studien och bilaga kommer en tydlig beskrivning följa angående de urval som gjorts samt eventuella bortfall. Författarna vill genom förfarandet tydligt visa att kravet på objektivitet, som förutsätts i kvantitativa studier, uppfylls.

2.1.2 Kunskapssyn

Epistemologi definieras som läran om kunskapen eller som kunskapsteori (Sohlberg & Sohlberg, 2002). Epistemologi behandlar frågor om kunskapens natur, förutsättningar och grund. Det finns två huvudtraditioner inom epistemologin: Empirismen och rationalismen. Empirismen menar att människors kunskap grundas på erfarenheter som förmedlas till sinnena. Den empiriska traditionen anser att kritiskt och systematiskt insamlande av fakta, baserat på systematiska observationer, leder till hållbart vetande. Empirismen menar således att människors medfödda kunskap är begränsad, John Locke beskrev detta som tabula rasa, tom tavla, vilket symboliserar människans utgångsläge vid födseln.

Enligt rationalister är ratio, förnuftet, källan till kunskap (ibid.). Tänkande och logiska slutsatser är viktigare än observationer. Platon menade att från vissa premisser, axiom, skall andra satser härledas. Axiom är obevisbara antaganden, vilka är grund i deduktiva studier (www.saob.se). Rationalism används främst vid matematisk statistik, då slutsatser deduceras och prövas på vissa problem (Sohlberg & Sohlberg, 2002). Problemen är vanligtvis av en teoretisk dignitet, då dessa utgår från axiom.

Till skillnad från rationalister, anser författarna det vara av hög vikt att studera verkligheten för att svara på studiens hypoteser och syfte. Genom att studera empiri kan nya hypoteser utformas. Eftersom två av författarnas hypoteser innefattar VD, torde empiriska och induktiva resonemang vara mer lämpliga än

8

rationella och deduktiva resonemang. Samhälliga förhållanden är både komplexa och skiftande och delar inte samma lagbundenhet som naturvetenskapen (Holme

& Solvang, 1997). Författarna är av samma åsikt som Holme och Solvang, dvs att studien inte är av naturvetenskaplig art, då människor studeras och innefattas i de hypoteser som formuleras. En empirisk kunskapssyn är därför lämpligare än en rationell kunskapssyn.

2.1.3 Vetenskapssyn

Vetenskapssynen domineras av två vetenskapliga perspektiv (Patel & Davidson, 2003). Det första perspektivet är positivismen. Positivismen växte fram ur det materialistiska synsättet, vilken syftar till lagbundenhet och matematiska deduktioner (Gunnarsson, 2002). Det andra dominerande vetenskapliga perspektivvalet är hermeneutik.

Begreppet positivism tar sin utgångspunkt i ”positiva” erfarenheter, dvs de kunskaper som erhålls vid observationer (Sohlberg & Sohlberg, 2002).

Positivismen grundar sig främst på deduktiva och hypotetisk-deduktiva slutledningar. Hypotetisk-deduktiv positivism är empirnära forskning, medan deduktiv positivism är rationell forskning. Hypotetisk-deduktiv positivism är en hypotesprövande metod, där två hypoteser ställs upp. Syftet är att förkasta en sk nollhypotes. Hermeneutiken föddes som en reaktion mot att positivistiska metoder tillämpades på samhällsvetenskapliga frågor (ibid.). Dilthey och Betanzos (1988) menar att naturvetenskap och humanvetenskap vilar på olika kunskapsteoretiska grunder. Med uttalandet: ”Naturvetenskapen förklarar vi, själslivet förstår vi”, ville han göra hermeneutiken accepterad inom det traditionella forskarsamhället. Hermeneutik är en term för en vetenskapssyn där tolkning är analysredskapet. Hermeneutiken syftar till att söka fruktbara sätt att förstå företeelser och sedan tolka dem. Människans förförståelse är utgångspunkt då världen tolkas (Sohlberg & Sohlberg, 2002). Hermeneutik tillämpas både på humanvetenskap och filosofi, med dess respektive slutledningsmetoder induktion och deduktion i samma ordning. Hermeneutiken delar idealismens normer.

Författarnas studie är materialistisk då en avgränsad del av verkligheten studeras. Genom att formulera hypoteser från teoretiska resonemang och observationer av verkligheten kan vetenskapssynen betecknas som positivistiskt.

9

Positivism är en vetenskapssyn som korrelerar med ett materialistiskt synsätt.

Författarna syftar till att skapa ett objektivt förhållande till de data som samlas in. Studiens analys består i att undersöka data genom väl definierade statistiska formler. Till skillnad från hermeneutiken syftar studiens analys i att objektivt undersöka samband mellan kvantitativa variabler. Att forskaren intar ett objektivt förhållningssätt är således av hög vikt, dock vill författarna påpeka att subjektiva värderingar alltid finns med i forskningsprocessen. Det är forskarna som väljer de variabler som skall analyseras och vilka fakta som skall inkluderas i studien.

2.1.4 Metodologi

De grundläggande metoderna för slutledning i vetenskaplig forskning är induktion och deduktion (Sohlberg & Sohlberg, 2002). Deduktion är att generera slutsatser utifrån generella principer (Andersen, 1998). Deduktion har sin utgångspunkt i redan befintlig teori, där hypoteser formuleras och prövas mot verkligheten (Patel & Davidson, 2003). Rationalister menar att förnuftet är enda källan till kunskap, då förutsägelser härleds till hypoteser. Induktion är systematiserad erfarenhet där en generalisering dras från enskilda företeelser i verkligheten (Sohlberg & Sohlberg, 2002). Induktiva resonemang är inte helt sanna, bara mer eller mindre sannolika. Empirister anser att enda vägen till kunskap är via erfarenheter. Induktion karaktäriseras av empiristernas syn på att kunskap erhålls via observationer av verkligheten. I samhällsvetenskap är det tämligen ovanligt med deduktiva metoder, då en viss kreativitet erfordras (Holme & Solvang, 1997).

I vissa områden krävs det att forskaren pendlar mellan deduktiv och induktiv metod. Hypotetisk-deduktion är en metod där forskaren växlar mellan teoretiska resonemang och studier av verkligheten (Gunnarson, 2002). Metoden förordas av Popper. Popper menar att människor aldrig kan vara säkra på att en teori är sann, däremot kan det visas att den är falsk. Den hypotetisk-deduktiva metoden använder signifikansanalys för att förkasta en nollhypotes och därmed verifiera en alternativhypotes.

Studien kommer genom en hypotetisk-deduktiv metodologi försöka att förkasta de nollhypoteser som ställts upp och därmed få belägg för de för studien uppställda alternativhypoteserna. De hypoteser som formulerades i inledningen

10

innehåller alla en nollhypotes. En nollhypotes är alltid en motsats till uppställda alternativhypoteser (Aczel & Sounderpandian, 2002). Det hypotetisk-deduktiva angreppssätt som är utgångspunkt i studiens analys är också delvis subjektivt.

Forskaren formulerar enligt angreppssättet hypoteser efter de erfarenheter denne får från empirin. Således borde forskarens subjektiva tankar inte helt gå att undvika. Forskaren väljer själv ut de avsnitt av verkligheten denne vill analysera. Författarna till denna studie kommer att redovisa de tillvägagångssätt och de data som ligger till grund för studiens empiri och analys i bilaga.

2.2 Operationalisering

Operationalisering beskrivs som att omvandla generella begrepp till mätbara storheter (Sohlberg & Sohlberg, 2002). Ett empiriskt begrepp som operationaliserats benämns variabel (Andersen, 1998). I kvantitativa metoder är det en förutsättning att forskaren har mätbara variabler för att kunna undersöka sin hypotes (Holme & Solvang, 1997). Operationalisering är att göra abstrakta frågeställningar eller hypoteser konkreta. Forskaren skapar en förbindelse mellan hans eller hennes teori till verklig samhällspraxis.

De teorier eller samband forskaren ställt upp kan inte direkt prövas mot verkligheten. Kvantitativ uppläggning kräver att forskaren preciserar sin frågeställning. De begrepp som återfinns i studiens problemformulering utgör grunden för undersökningens kunskapsproduktion (Andersen, 1998). Begreppen skall vara förståeliga för såväl läsare som forskare, och ställer höga krav på precision i språkbruket.

Det bör dock tilläggas att väl definierade eller preciserade variabler inte är en garant för en fruktbar operationalisering (Holme & Solvang, 1997). Forskaren måste vara självkritisk och se om de variabler som definieras är heltäckande.

Dessutom måste forskaren se om de operationaliserade variablerna är en bra definition av frågeställningen. Det är viktigt att definiera begrepp, frågeställningen skall vara teoretisk och operationellt definierad. En teoretisk definition är att noggrant redogöra betydelsen för de begrepp som innefattas i forskarens problemställning. Begreppen skall leda till att både läsare och forskare kan utröna betydelsen av frågeställningen samt kunna förstå enskilda begrepp (Andersen, 1998). En operationell definition är en instruktion om hur forskaren skall gå till väga för att samla in information och mäta den (Holme &

11

Solvang, 2006). En viktig del av operationalisering är att bryta ner de teoretiska begreppen i dess beståndsdelar (Andersen, 1998). Därefter skall forskaren sortera bort de beståndsdelar som inte är relevanta för frågeställningen.

2.3 Källanalys

En källa är ”en skrift som åberopas för en viss uppgift och som utgör grunden för denna uppgifts auktoritet” (Holme & Solvang, 1997 s 125). Det finns normativa och kognitiva källor. Normativa grundar sig på värderingar, exempelvis lagar och förordningar. Kognitiva är ej värderande, utan har en berättande karaktär. Offentlig statistik är ett exempel på en kognitiv källa. För att granska källor används fyra faser: Observation, ursprung, tolkning och användbarhet. Observation syftar till att undersöka var källan finns (Holme &

Solvang, 1997). Tolkning av källan syftar till att förstå i vilket sammanhang källan uppstod och vilket ursprung den har. Källans användbarhet är avhängig dess trovärdighet. Trovärdighet syftar till källans korrelation med andra källor och dess överrensstämmelse med faktiska händelseförlopp.

De källor som används i denna studie är av olika beskaffenhet. Studiens teoriavsnitt behandlar huvudsakligen lagtext och litteratur. Lagtext är av normerande karaktär, medan redovisningslitteratur är dels normerande, dels kognitiv. Övriga källor är de årsredovisningar som behandlas i studiens empiriavsnitt. Dessa är företrädesvis kognitiva källor då de syftar till att ge en beskrivning av historiska händelser för ett specifikt företag. För att analysera källornas kvalitet har de ovan nämnda fyra analysfaserna genomförts. Litteratur är vid sidan av lagtext och årsredovisningar svårare att bedöma trovärdigheten på enligt författarna. Redovisningsforskare kan inkludera subjektiva och icke sakliga slutsatser i sin litteratur. Genom att ta del av olika redovisningsforskares verk kan en viss konsensus erhållas angående källans innehåll och dess överensstämmelse med verkligheten. Alla tre kategorier av källor är av offentligt slag.

2.4 Källkritik

Studiens syfte och problemformulering är främst formulerade utifrån Riahi- Belkaouis (2002) Accounting Theory. Teoriavsnittet är författat utifrån de paradigm, synsätt och teorier som presenteras i Accounting Theory. Riahi- Belkaoui har i boken sammanställt skilda åsikter från olika redovisningsforskare

12

och belyser därför redovisningsfrågor utifrån flera perspektiv. Genom att objektivt redovisa dessa ståndpunkter olika forskare har sinsemellan, torde partiskheten i Accounting Theory minska. Den kritik som kan framföras riktas mot några av Riahi-Belkaouis källor, vilka kan vara äldre än 40 år. Frågan är hur aktuella och korrekta dessa åsikter och påståenden är idag.

Författarnas empiri baseras uteslutande på årsredovisningar i elektronisk form.

Dessa årsredovisningar är de samma som bolagsverket erhåller enligt reglerna i FAR del II 2006. Revisorn garanterar: ”… med hög men inte absolut säkerhet […] att årsredovisningen inte innehåller några väsentliga felaktigheter” (FAR, 2006). Dock kan det förhålla sig på det viset att företag vill försköna sin externa redovisning. Det finns en flexibilitet i de redovisningsrekommendationer som noterade företag måste följa.

Övrig litteratur som används i studien kommer från erkända redovisningsforskare. Erkända till den grad att de omnämns av andra redovisningsforskare. Författarna vet att detta inte är någon garant för att litteraturen och redovisningsförfattarna ifråga inte innehåller felaktigheter.

Genom att jämföra åsikter, påståenden och teorier från olika litterära verk kan en viss konsensus erhållas. Återigen kan det faktum att viss litteratur är gammal kritiseras. Vissa påståenden och åsikter kan vara inaktuella och rent av felaktiga.

Endast de senaste upplagorna har använts för studien, Riahi-Belkaouis Accounting Theory är uppdaterad 2005, detta gäller också för majoriteten av övrig litteratur som används. Lagtext och standarder som används i teoriavsnittet är enligt författarnas åsikt svåra att kritisera. Det kritiska ligger istället i att tolka lagtext och standarder på rätt sätt. Genom att noggrant följa texten och använda samma begrepp som finns i lagtexten tror författarna att missförstånd och felaktiga tolkningar minskar.

2.5 Data

Det finns olika kategorier av data (Patel & Davidson, 2003). Dokument är data som förekommer i tryckt form. Statistik, register, officiella handlingar, litteratur, artiklar, foton och ljudupptagningar är alla exempel på dokument. Dagböcker, intervjuer och enkätundersökningar är andra kategorier av data. Data kan samlas in som kvalitativ eller kvantitativ data. Kvalitativ data syftar vanligtvis till att forskaren ska tolka informationen. Kvantitativ data avser information som mäts.

13

Att mäta data är processen då information tilldelas numeriska värden. Statistiken är vidare den vetenskap där kvantitativt material beskrivs, bearbetas och analyseras. Deskriptiv statistik syftar till att beskriva en viss företeelse. Den företeelse som beskrivs benämns variabel. Hypotesprövning är en form av statistik där variabler analyseras. Dessa variabler kan befinna sig på olika skalnivåer. Nominalskala, ordinalskala, intervallskala och kvotskala är de nivåer som kvantitativ data kan befinna sig på. En variabel kan sedan vara antingen diskret eller kontinuerlig. En diskret variabel kan endast anta vissa värden, medan en kontinuerlig variabel kan anta alla olika värden i ett intervall.

Denna studie kommer uteslutande att behandla data i form av dokument (Patel &

Davidson, 2003). De kvantitativa variablerna kommer att beskrivas genom deskriptiv statistik i avsnitt 4 Empiri. Variablerna från insamlad data kommer sedan att analysers i avsnitt 5 Analys genom hypotesprövande statistik.

Variablerna i studiens chitvå-test är diskreta och befinner sig på nominalskala, medan variablerna i Students t-test är kontinuerliga och befinner sig på intervallskala. Mann-Whitney U-test används främst för undersökning av ordinala eller nominala data, men kan även undersöka data på intervallnivå.

Detta sker när vissa kriterier (dessa redogörs för i 3.7 Statistisk teori) inte är uppfyllda.

2.6 Bortfall

I alla undersökningar finns bortfall (Lisper & Lisper, 2005). Det är svårt att svara generellt huruvida bortfallet i en viss studie är relevant eller obetydligt.

Någon procentuell gräns är svår att sätta upp, allt beror på anledningen till bortfallet. De företag som inte har goodwill upptagen i balansräkningen räknas inte som bortfall, utan ställs helt utanför analysen. Däremot räknas de företag som är noterade vid Stockholmsbörsens Large eller Mid Cap och inte tillhandahåller årsredovisning i elektronisk form via hemsida som bortfall.

2.7 Reliabilitet och validitet

Begreppen reliabilitet och validitet är i sina ursprungliga definitioner framtagna för undersökningar med kvantitativ ansats (Gunnarsson, 2002). Idag tillämpas de dock även på studier med kvalitativ ansats. Validitet och reliabilitet har en annorlunda innebörd vid kvalitativa studier, de syftar till den beskrivning och på det sätt forskaren presenterar och bearbetar data.

14

Holme och Solvang (1997) menar att begreppen reliabilitet och validitet existerar för att forskningsrapporter skall kunna uppnå en vetenskaplig dignitet.

Reliabilitet avser att forskningen skall vara tillförlitlig. För att den skall vara tillförlitlig måste den vara verifierbar, neutral och trovärdigt presenterad.

Verifierbar anses den vara om kvalificerade individer som är oberoende av varandra kommer fram till samma slutsats när de undersöker samma data. Det kan också vara att en person mäter samma företeelse vid två olika tidpunkter.

Neutralitet är avsaknad av partiskhet (Riahi-Belkaoui, 2005). Rapportens tillförlitlighet syftar till korrelationen mellan data och hypotes.

Validitet betyder rättsgiltighet på latin och syftar till hur relevant forskarens variabelurval är i förhållande hans eller hennes problemställning (Andersen, 1998 och Lisper & Lisper, 2005). Informationens validitet är avhängig dels reliabilitet, dels definitionsmässig validitet (Holme & Solvang, 1997). Den sistnämnda är ett uttryck för att den teoretiskt definierade variabeln och den operationaliserade variabeln skall i så stor utsträckning som möjligt sammanfalla. Det finns inget sätt att mäta definitionsvaliditeten på, den får således lämnas till det goda omdömet (Andersen, 1998). Dock finns vissa hjälpmedel för området (Gunnarsson, 2002):

– Innehållsvaliditet Att utomstående personer, väl insatta i ämnet, uttalar sig angående korrelation mellan frågeställning och operationaliserad variabel;

– Korrespondensvaliditet Undersöka om det resultat som erhållits i studien stämmer överrens med resultat i andra liknande studier. Mått som kappa, sensitivitet, specificitet, likelihood ratio och prediktiva värden används för

ändamålet;

– Begreppsvaliditet Mäter forskaren det han eller hon avser att mäta;

– Kommunikativ- Forskarens förmåga att kommunicera sin validitet forskningsprocess från frågeställning till slutsats.

Metodbeskrivning och bortfallsanalys blir här viktiga redskap.

15

Det finns en enkel men illustrativ tumregel att tillämpa på begreppen reliabilitet och validitet. Hög reliabilitet garanterar inte hög validitet medan hög validitet förutsätter hög reliabilitet (Gunnarsson, 2002).

2.8 Kritisk metoddiskussion

Studien undersöker statistiska samband mellan populationer. Populationer syftar här till statistiska begrepp. Genom att granska smala avsnitt från varje företag erhålls mätbara variabler. Dessa analyseras med välkända, objektiva statistiska metoder. Författarna intar ett objektivt förhållande till de kvantitativa variabler som studeras. Studiens metodologi betecknas som hypotetisk-deduktiv. Denna hybrid av induktiv och deduktiv metodologi tillåter forskaren att växla mellan teori och empiri. Det är möjligt, men inte troligt, att en induktiv eller deduktiv metodologi är bättre lämpad för denna studie. Då företag analyseras kan en induktiv slutledning vara att föredra, generella slutsatser dras då från vekligheten. Dock anser författarna att teori och lagtext är fundamentala delar i denna studie. De ger en beskrivning och svarar på varför vissa fenomen uppträder bland företag. Ett deduktivt resonemang borde inte, enligt författarna, tillämpas på denna studie. Deduktiva resonemang bygger på obevisbara axiom, dessa speglar universella lagbundenheter. Författarna ser företags externa redovisning som mänskliga företeelser, dessa grundas således inte på axiom, utan är mänskliga konstruktioner. Hypotetisk-deduktiva resonemang pendlar mellan empiri och teori.

Författarna har studerat empiri i form av årsredovisningar, detta ger studiens analys en grund. Teorin abstraherar sedan de resultat som erhålls till ett större sammanhang. Genom att använda mätbara variabler förefaller en hermeneutisk vetenskapssyn vara direkt olämplig. Dock medför synsättet att studiens analys djuptolkas. I studien kommer analysdelen att tolkas, varför avtryck av ett hermeneutiskt perspektiv kan urskönjas. Studien söker kunskap från empiri (empirism). Att söka kunskap från logik (rationalism) kan tänkas som en del i studien. Rationalismen använder deduktion som slutledningsmetod. Eftersom denna studie använder både teoretiska och empiriska begrepp, torde studien innehålla delvis ett logiskt kunskapssökande vid sidan av ett empiriskt kunskapssökande. Studiens empiriska material består av fragment från företags årsredovisningar. Dessa fragment utgör de variabler som analysera i studien.

16

Att se världen utifrån ett materialistiskt perspektiv är att se fenomen som mätbara variabler. Även om denna studie är positivistisk är det författarnas subjektiva tankar som kommer till uttryck i de variabelurval som sker i empirin.

Analys av empiri är objektiv genom väldefinierade statistiska metoder, dock kan forskare påverka vilka variabler som väljs och vilka test som ska genomföras.

Även om en studie har ett positivistisk angreppssätt, kan en forskare aldrig vara fullständigt objektiv. Forskarens personliga preferenser kommer till uttryck i de hypoteser denne ställer upp, hur operationaliseringen genomförs, vilken empiri som inhämtas och på vilket sätt empirin analyseras.

Författarna har i denna studie valt att inkludera alla företag på Stockholmsbörsens Large och Mid Cap som har goodwill upptagen i balansräkningen. De företag som inte inkluderas i studien presenteras i bilaga.

Att objektivt visa hur granskning skett och på vilket sätt, hjälper, enligt författarna, läsaren att själv ta ställning till studiens reliabilitet och validitet. I studien används ett test för huvudhypoteserna och två test för delhypotserna.

Genom att komplettera huvudhypoteserna med delhypoteser erhålls en bredare syn. Slutligen bör det påpekas att metodologi, vetenskapssyn, kunskapssyn och verklighetssyn inte är absoluta punkter i studien. Till denna studie har de metoder och synsätt valts som verkat mest lämpade för den problemformulering och det syfte som formulerats.

2.9 Perspektivval

Författarna vill genom studiens analys undersöka om fenomenet Big Bath Accounting existerar på Stockholmsbörsen. Studien vänder sig därför främst till aktieägare, analytiker och redovisningsprofessionen.

17

3 Teori

I detta avsnitt kommer immateriella tillgångar att definieras genom lagstiftning, standarder och rekommendationer. En sammanfattning av väsentlig litteratur för området kommer också att presenteras. Slutligen beskrivs de statistiska formler och begrepp som kommer att tillämpas på de hypoteser som formulerats.

3.1 Lagtext, standarder och rekommendationer

Nedan kommer goodwill enligt IFRS/IAS, Redovisningsrådets rekommendationer och Årsredovisningslagen att behandlas. Noterade företags koncernredovisningar skall sedan 2005 tillämpas enligt IFRS/IAS standarder (IFRS/IAS, 2006). Dessa skall också kompletteras med International Financial Reporting Committee (IFRIC) och dess föregångare Standing Interpretations Committees (SIC) tolkningsuttalanden. I juridisk enhet skall däremot Redovisningsrådets rekommendationer fortfarande tillämpas. Från och med 2009 får IFRS/IAS standarder tillämpas i juridisk enhet

3.1.1 IAS 38 Immateriella tillgångar

Goodwill är en immateriell tillgång som inte skrivs av. Årligen, eller närhelst det finns indikation på att en värdeminskning skett, skall företagets goodwill prövas för nedskrivningsbehov. Detta förfarande är förbehållet företagsledningen. Ett nedskrivningsbehov föreligger då en immateriell tillgångs återvinningsvärde är lägre än dess restvärde. För att klassa en tillgång som en immateriell tillgång, enligt IAS 38, i balansräkningen finns vissa erkännandekriterier som först måste vara uppfyllda. Tillgången ska uppfylla följande kriterier:

– Identifierbar Vanligen genom juridiska rättigheter;

– Kontroll Företaget skall kontrollera tillgången genom juridiska rättigheter som kan göras gällande i

domstol;

18

– Framtida ekonomiska Det skall vara troligt att dessa fördelar fördelar kommer att tillfalla företaget;

– Anskaffningsvärde Detta skall kunna beräknas tillförlitligt.

Vid nedskrivningsbehov tillämpas IAS 36 Nedskrivningar.

3.1.2 IFRS 3 Rörelseförvärv

Standarden anger att rörelseförvärv skall redovisas genom tillämpning av förvärvsmetoden. Förvärvaren redovisar identifierbara tillgångar, skulder och eventualförpliktelser till deras verkliga värde. Goodwill redovisas som en tillgång och avser den del av anskaffningsvärdet i ett företagsförvärv som överstiger det verkliga värdet. Goodwill som förvärvas i ett rörelseförvärv ses som betalning för framtida ekonomiska fördelar vilka inte går att identifiera eller redovisa separat. Den goodwill som uppkommer i ett företagsförvärv skall inte skrivas av. Förvärvaren skall istället minst en gång per år, eller vid indikation, undersöka om ett nedskrivningsbehov föreligger. I förekommande fall tillämpas IAS 36 Nedskrivningar.

3.1.3 IAS 36 Nedskrivningar

Ett nedskrivningsbehov kan uppkomma pga externa eller interna händelser.

Dessa faktorer kan ha negativ inverkan på tillgångens värde.

Nedskrivningsbehov uppstår då redovisat värde för tillgången överstiger dess återvinningsvärde. Återvinningsvärde är det högre av verkligt värde och nyttjandevärde. En nedskrivning skall utan dröjsmål redovisas mot resultaträkningen.

3.1.4 RR 15 Immateriella tillgångar

Goodwill är en immateriell tillgång. Goodwill uppkommer främst genom företagsförvärv och skall systematiskt skrivas av under dess nyttjandeperiod. Det finns sällan stöd för en längre avskrivningsperiod än 20 år. Nedan åskådliggörs de kriterier en immateriell tillgång måste uppfylla för att få tas upp i företagets balansräkning.

19

– Identifierbarhet Det är viktigt att skilja alla enskilda immateriella tillgångar från goodwill. Goodwill blir kvar som en restpost, ofta i ett led av företagsförvärv;

– Kontroll Företaget skall kontrollera att de framtida ekonomiska fördelarna kommer att tillfalla företaget. Detta har ofta sin grund i juridiska rättigheter som kan göras gällande i domstol;

– Framtida ekonomiska Det skall vara troligt att dessa fördelar fördelar kommer att tillfalla företaget;

– Anskaffningsvärde Detta skall kunna beräknas på tillförlitligt sätt.

Vid nedskrivningsbehov tillämpas RR 17 Nedskrivningar.

3.1.5 RR 17 Nedskrivningar

En immateriell tillgång skall skrivas ner om redovisat värde överstiger återvinningsvärdet. Externa och interna indikationer visar om en immateriell tillgång är för högt värderad. Återvinningsvärde är det högsta av en tillgångs nettoförsäljningsvärde och nyttjandevärde. Vidare hänvisas till ÅRL 4 kap ifråga om när nedskrivningar får ske.

3.1.6 Årsredovisningslag (1995:1554)

Anläggningstillgångar får skrivas ner om det lägre värdet, återvinningsvärdet, anses vara bestående. Nedskrivningen skall belasta resultaträkningen i enlighet med kongruensprincipen. En immateriell tillgång, som avses i 4 kap 2 §, får ha en nyttjandeperiod på högst fem år enligt 4 kap 4 §. Goodwill är en sådan tillgång och skall således skrivas av på högst fem år.

20

3.2 Nedskrivningstest för goodwill från Assa Abloy

Nedanstående text är ett utdrag från Assa Abloys årsredovisning 2005. För att komplettera och illustrera hur IAS 36 kan tillämpas i företag finns nedan ett utdrag från Assa Abloys årsredovisning 2005, där goodwill prövas för nedskrivningsbehov, ett sk impairment-test.

Koncernen undersöker varje år för respektive kassagenererande enhet om något nedskrivningsbehov föreligger för goodwill, i enlighet med den redovisningsprincip som redovisas. Återvinningsvärden för kassagenererande enheter har fastställts genom beräkning av nyttjandevärde. Dessa beräkningar utgår ifrån uppskattade framtida kassaflöden baserade på finansiella budgetar som godkänts av ledningen och som täcker en treårsperiod. Kassaflöden bortom treårsperioden extrapoleras med hjälp av bedömd tillväxttakt enligt uppgift nedan.

Väsentliga antaganden som använts för beräkning av nyttjandevärden:

– Budgeterad rörelsemarginal;

– Tillväxttakt för att extrapolera kassaflöden bortom budgetperioden;

– Diskonteringsränta efter skatt tillämpad för uppskattade framtida kassaflöden.

Ledningen har fastställt den budgeterade rörelsemarginalen baserat på tidigare resultat och förväntningar på den framtida marknadsutvecklingen.

För att extrapolera kassaflöden bortom budgetperioden har en tillväxttakt om 3 procent använts för samtliga KGE. Denna tillväxttakt bedöms vara en konservativ skattning. Vidare har en genomsnittlig diskonteringsränta i svenska kronor efter skatt motsvarande 8 procent använts för koncernen.

För ett mindre antal KGE har diskonteringsräntan justerats för att återspegla de specifika risker som gäller för dessa enheter. Sammantaget ligger den använda diskonteringsräntan i intervallet 8,0–9,5 procent.

Känslighetsanalys

[…] Om den uppskattade tillväxttakten för att extrapolera kassaflöden bortom budgetperioden hade varit 10 procent lägre än grundantagandet om 3 procent, skulle det samlade återvinningsvärdet minska med 5 procent. Om den uppskattade vägda kapitalkostnaden som tillämpats för

21

diskonterade kassaflöden för koncernen hade varit 10 procent högre än grundantagandet om 8,0–9,5 procent, skulle det samlade återvinningsvärdet minska med 14 procent. Dessa beräkningar är hypotetiska och ska inte ses som en indikation på att dessa faktorer är mer eller mindre troliga att förändras. Känslighetsanalysen bör därför tolkas med försiktighet. Inget av de hypotetiska fallen ovan skulle föranleda en nedskrivning av goodwill i en enskild kassagenererande enhet.

22

3.3 Redovisningsteori

I detta delavsnitt kommer författarna att beskriva vilket paradigm som ligger bakom de redovisningsmetoder som används av företagsledningar i syfte att påverka och styra sin redovisning. Författarna kommer att presentera ett flertal teorier, dessa är relevanta för att förstå vad kreativ och designad redovisning är. De paradigm, teorier och metoder som presenteras i detta avsnitt kan inte alla appliceras på de frågeställningar som ställts upp, men ger en värdefull insikt kring ledningens attityd till extern redovisning.

3.3.1 Paradigm

Ett paradigm är ett grundläggande antagande (Riahi-Belkaoui, 2005). Rådande vetenskap kan betecknas som ett paradigm, då en konstellation av tankar, tro, tekniker och världsbild delas av ett givet samhälle. Dessa paradigm varar inte för evigt, anomalier eller avvikande vetenskaper kan uppkomma vid sidan av. Då den nya vetenskapen erhåller acceptans skapas en vetenskaplig kris tills dess att någon av dessa paradigm segrar. En seger kan erhållas med hjälp av empiriska bevis, men också genom filosofiska skäl. Om den avvikande vetenskapen segrar, benämns detta som ett paradigmskifte. Det nya paradigmet blir nu den nya normalvetenskapen. Kuhn (1970) företog viktiga studier på området då han upptäckte att vetenskapsmän under normala perioder arbetade efter samma antaganden, vilket kan sammanfattas till liknande teori, världsbild, vetenskapssyn och forskning.

3.3.2 Redovisningsparadigm

Det finns för tillfället ingen enad redovisningsteori, utan redovisningen speglas utav flera olika synsätt och paradigm (Riahi-Belkaoui, 2005). Ritzer (1975) definierar ett paradigm enligt följande beskrivning (se Riahi-Belkaoui, 2005):

Ett paradigm är en grundläggande bild av problemområdet inom en vetenskap. Det bestämmer vilka frågor som ställs, samt vilka regler som ska följas för att tolka de svar som framkommer. Paradigmet är den bredaste enheten av samförstånd inom en given vetenskap och avskiljer

23

vetenskapliga grupper från varandra (Riahi-Belkaoui, 2005 s 336).

1977 försökte American Accounting Association (AAA) identifiera de paradigm som redovisningsvetenskapen vilade på genom publikationen av Statement on Accounting Theory and Theory Acceptance (SOATATA) (se Riahi-Belkaoui 2005). Detta yttrande från AAA stämmer överrens med Kuhns filosofiska syn på hur framsteg sker i vetenskapen. AAA identifierade i SOATATA sex paradigm vilka Riahi-Belkaoui modifierade till sju:

– Det antropologiska paradigmet (The anthropological paradigm);

– Marknadsbeteendeparadigmet (The behaviour-of-the-markets paradigm);

– Beslutsprocessparadigmet (The decision-process paradigm);

– Det ekonomiska händelseparadigmet (The economic-event paradigm);

– Idealinkomstparadigmet (The ideal-income paradigm);

– Det informationsekonomiska paradigmet (The information-economics paradigm);

– Användarbeteendeparadigmet (The user-behavior paradigm).

Enligt Ritzer (1975) är de paradigm som används inom redovisningen uppbyggda av exemplar, standardverk, vilka tjänar som modell för de individer som arbetar inom paradigmet (se Riahi-Belkaoui, 2005). Varje paradigm strävar efter att behålla sina egna teorier och metoder. Den teori som är relevant för denna studie är skapad av redovisningsforskare som arbetar under det antropologiska paradigmet.

24 3.3.3 Det antropologiska paradigmet

Paradigm

Teorier

Metoder Metoder

Figur 3.1 Det antropologiska paradigmet Källa: Egen modell anpassad och översatt efter Riahi-Belkaoui, (2005)

Forskare inom det antropologiska/induktiva paradigmet håller för att god teori är skapad utifrån praxis och att teorier härleds induktivt från redovisningsmässiga erfarenheter (Riahi-Belkaoui, 2005). Gordon (1964) och Watts och Zimmerman (1968) företog antropologiska och induktiva studier för redovisningsdisciplinen ifråga. Studierna visade att ledningen i företag vill använda de redovisningsstandarder som tenderar att jämna ut inkomster och tillväxten av de samma. Basen för detta förfarande är dels existerande praxis, dels ledningens attityd till denna praxis. Paradigmet behandlar tre metoder (Riahi-Belkaoui, 2005):

Vinst- styrnings- hypotesen

Inkomst- utjämnings-

hypotesen Det

antropologiska paradigmet

Gynnsamhets- teorin

Vinststyrning Inkomst- utjämning Gynnsamhets-

metoden

25

– Gynnsamhetsmetoden (The positive theory of accounting);

– Inkomstutjämning (Income smoothing);

– Vinststyrning (Earnings management).

3.3.4 Gynnsamhetsteorin

Teorin syftar till att undersöka hur redovisningspraxis och teorier har utvecklats.

Den vill förklara och förutse redovisningshändelser (Riahi-Belkaoui, 2005).

Gynnsamhetsmetoden

I gynnsamhetsmetoden ligger fokus på hur företag faktiskt redovisar samt ledningens attityd till detta (Scott, 1997). Gynnsamhetsmetoden syftar till att förutse framtida händelser. Metoden vill vidare fastställa varför företag väljer olika redovisningsprinciper. Studier visar att företag väljer de metoder som maximerar deras chans till fortlevnad samt tillåter ledningen att behålla en effektiv styrning. Att ge beslutsfattare, dvs företagsledning, flexibilitet beträffande val av redovisningsprinciper, kan ge upphov till kortsiktigt handlande. Vidare antas att beslutsfattare är rationella och kommer att välja de mest fördelaktiga principerna.

3.3.5 Inkomstutjämningshypotesen

Denna teori behandlar företagens medvetna normalisering av inkomster. Detta för att uppnå en eftersträvansvärd trend (Riahi-Belkaoui, 2005).

Inkomstutjämning

Monsen och Downs (1965) och Gordon (1964) menar att aktieägare föredrar stabila intäkter och vinster framför cyklisk variation (se Riahi-Belkaoui, 2005).

Beidleman (1973) definierar inkomstutjämning som en medveten sänkning av onormala intäkter eller tillväxt som tillåts inom ramarna för redovisningsprinciper (se Riahi-Belkaoui, 2005). Beidleman menade vidare att stabila vinster medför högre utdelning. Högre utdelning leder i sin tur till en högre aktiekurs. Dascher och Malcolm (1970) skiljer mellan verklig inkomstutjämning och artificiell inkomstutjämning (se Riahi-Belkaoui, 2005).

Verklig syftar till transaktioner som utförs eller ej. Artificiell riktar sig till redovisningsprocedurer som kan skifta kostnader eller intäkter från en period till

26

en annan. Copeland (1968) föreslog fem krav för att inkomstutjämning skulle vara möjligt:

– Det får inte leda till något tvång i framtiden;

– Det måste rymmas inom ramarna av accepterade redovisningsprinciper;

– Det måste leda till väsentliga skillnader jämfört med cykliska variationer;

– Det behöver ej innefatta en verklig transaktion;

– Det måste överrensstämma med företagets procedurer och principer i övrigt.

Kamin och Ronen (1978) undersökte i vilka branscher inkomstutjämning förekom (se Riahi-Belkaoui, 2005). Deras hypotes sade att lednings- och VD- kontrollerade företag var i högre grad benägna till inkomstutjämning än ägarkontrollerade. Inkomstutjämning är möjlig, antingen genom den flexibilitet redovisningsprinciper tillåter, eller genom medvetna ändringar i företagets operationer. När nuvarande vinst är låg och framtida förväntade vinster är höga, kommer ledning och VD att göra redovisningsval som ökar den nuvarande vinsten. Ledning och VD lånar således intäkter från framtiden. Detta gäller också när förhållandet är omvänt, då sparar ledning och VD intäkter för framtiden (DeFond & Park, 1997). Det finns vissa påståenden i litteraturen kring inkomstutjämning och dess positiva korrelation till aktieägare (Riahi-Belkaoui, 2005). Bland annat tenderar aktieägarnas tillfredsställelse öka när företagets tillväxt, vinst och stabilitet ökar. Institutionella placerare undviker företag med hög volatilitet, dvs företag som har stora cykliska svängningar jämfört med börsens index. Wang och Williams (1994) fann tillskillnad mot tidigare forskning att företag som nyttjade strategin inte gjorde det på aktieägarnas bekostnad (se Riahi-Belkaoui, 2005). De fann att dessa företag innebar mindre risk och gav mer information till sina aktieägare.

3.3.6 Vinststyrningshypotesen

Hypotesen behandlar ledningens möjligheter att välja redovisningslösningar som leder till önskad inkomstnivå (Riahi-Belkaoui, 2005). Vinststyrning är när ledningen använder egna bedömningar i upprättandet av finansiella rapporter för att visa en bättre bild av verksamheten.

27

Vinststyrning är att påverka kortsiktigt rapporterade inkomster (Schroeder, Cathey & Clark, 2002). Detta är ett sätt för ledningen att påverka investerare.

Vinststyrning inkluderar en försening eller tidigareläggande av produktioner och investeringar samt val av redovisningsmetoder. Att snabbt anpassa sig till nya regelverk kan också vara ett sätt för ledningen att påverka de kortsiktigt rapporterade inkomsterna. VD försöker genom vinststyrning möta analytikers förväntningar (Riahi-Belkaoui, 2005). Vinststyrning följer en eller flera av dessa tre metoder: (1) välja från de flexibla valmöjligheterna inom Generally Accepted Accounting Principles (GAAP), (2) förlita sig på subjektiva uppskattningar och (3) planera inköp innan de rapporteras. DeGeorge, Patel och Zeckhauser (1999) fann att delårsrapporter som precis mötte analytikers krav inträffade oftare än det är sannolikt enligt normalfördelningen. Vinststyrning är en metod för ledningen för att uppnå ett eller flera av följande tre mål: (1) företaget skall rapportera vinst, (2) företaget skall uppnå ett bättre resultat än föregående år och (3) företaget skall möta analytikers förväntningar. Vidare anger Guidry, Leone och Rock (1999) att befattningshavare tenderar att skjuta upp inkomster när företagets vinstprognos inte kommer att infrias.

28

3.4 Designad redovisning

Designad redovisning innehåller de strategier företag kan använda sig utav, när de manipulerar med extern redovisning. Vinststyrning och inkomstutjämning, som behandlades ovan, ingår tillsammans med Big Bath Accounting och kreativ redovisning i designad redovisning.

Figur 3.2 Designad redovisning Källa: Egen modell anpassad och översatt efter Riahi-Belkaoui, (2005)

3.4.1 Big Bath Accounting

Big Bath Accounting är en strategi företag använder sig utav vid följande tre tillfällen: Vid (1) VD-byte, (2) negativt resultat eller (3) båda samtidigt.

Vinststyrning och inkomstutjämning syftar till de fall då ett företag manipulerar med redovisningen utan att ett VD-byte skett samtidigt som företaget uppvisar ett positivt resultat. Penman (2003) definierar Big Bath Accounting som ledningens sätt att ”spara” intäkter för framtiden, dvs sänka nuvarande resultat.

Penman menar att ”taking a bath” är en extrem version av att spara inkomster för framtiden. En ny VD gör kraftiga nedskrivningar av tillgångar, detta leder till ett väsentligt lägre resultat för perioden, men förbättrar framtida resultat. Detta framtida resultat kommer sedan VD bli belönad för. De stora vinster som genererades i slutet av 1990-talet är, enligt Penman, ett resultat av nedskrivningar och omstruktureringar i början av 1990-talet. Healy (1985) ger följande redogörelse för termen: ”Om företagets vinst är så låg, oavsett val av redovisningsmetoder, kommer ledningen ha incentiv att ytterligare reducera

Designad redovisning

Kreativ redovisning Big Bath Accounting

Vinststyrning Inkomstutjämning

29

innevarande vinst, genom att minska rapporterade intäkter och skriva ner tillgångar.” Förekomsten av Big Bath Accounting följer vanligtvis i en situation då en ny företagsledning tillträder. En ny ledning vill skapa sig ett lägre förstaårsresultat, vilket deras framtida insatser senare kommer att jämföras emot.

Åtskilliga bevis för förekomsten av Big Bath Accounting ges utav media (Riahi- Belkaoui, 2005). I Accounting Theory (2005 s 59) presenteras följande exempel:

Nortel Networks var år 2000 en haussad aktie. Nästa år presenterade de en förlust om $19,2 MDR, varav $12,3 MDR bestod av nedskrivning av goodwill. Nedskrivningen avsåg de elva förvärv Nortel gjort föregående år. Nortel förvärvade dessa bolag till ett hissnande pris om $19,7 MDR, vilket är 118 gånger mer än deras värde och i samma storlek som Bolivias BNP. Denna ”Big Bath” historia är ett bra exempel på när ledningen vill rensa bort dålig förvärv från balansräkningen.

3.5 Bonusprogram

Bonusprogram kan ges i flera former: konvertibler, optioner, försäkringar, bonus kopplad till vinst och bonus kopplad till prestation (Healy, 1985). Healy företog en studie på området med två hypoteser. En av dessa påstod att ett frekvent byte och modifikation av bonusprogram till ledningen är sammankopplade till frivillig förändring av redovisningsprocedurer samt snabb anpassning till nya redovisningsprinciper. Healy utförde, under ett decennium statistiska test på 94 företag i USA och fann att det fanns ett samband. Han drar samma slutsatser som Watts (1977) och Watts och Zimmerman (1978) då dessa menade att bonusprogram skapar incentiv för ledningen att välja fördelaktiga redovisningsprocedurer.

3.6 Sammanfattning av redovisningsteori

De olika teorier och ansatser som beskrivits ovan härstammar alla från det antropologiska paradigmet. Samtliga beskriver olika sätt att påverka den externa redovisningen. Redovisningsforskare (se exempelvis Healy, 1985 och Penman, 2003) har tydligt visat att den externa redovisningen inte bara upprättas med syfte att beskriva de verkliga ekonomiska förhållandena. Syftet kan i vissa fall istället vara att uppvisa en av företagsledningen önskvärd bild utav verksamheten.

30

3.7 Statistisk teori

I detta delavsnitt kommer författarna att beskriva de statistiska formler och begrepp som kommer att användas för studiens analys. I varje hypotes som formulerats finns alltid en nollhypotes och en av författarna upprättad alternativhypotes. Målet för studien är att falsifiera nollhypotesen för respektive hypotes. Dessutom kommer huvudhypotesernas korrelation och delhypotesernas effektstorlek att undersökas.

3.7.1 Parametriska test

I parametriska test undersöks huruvida skillnader mellan två populationer kan förklaras av en alternativhypotes eller slumpen (Lisper & Lisper, 2005).

Parametriska test prövar data på intervall- eller kvotnivå. Parameter syftar i detta avseende på populationens medelvärde (µ) eller standardavvikelse (σ).

Populationerna som jämförs bör vara normalfördelade med en liknande varians.

För att bedöma huruvida populationerna kan undersökas med ett Students t-test bör kvoten mellan populationernas varians inte överstiga 2. I de fall varianserna skiljer sig åt väsentligt bör ett icke-parametriskt test användas. Students t-test är ett parametriskt test.

3.7.2 Icke-parametriska test

Icke-parametriska test används främst för att undersöka ordinala eller nominala data (ibid.). Vid stickprov över n = 30 approximeras sampelfördelningen med normalfördelningen. Icke-parametriska test är fördelningsfria, dvs något krav på normalfördelad population eller likartad varians föreligger inte. Chitvå-test och Mann-Whitney U-test är icke-parametriska test.

3.7.3 Chitvå-test (χ

)

Ett chitvå-test är en icke-parametrisk metod som kan fastställa om en viss sannolikhet beror på slumpen eller ej (Holme & Solvang 1997). Icke- parametrisk syftar till att parametrarna i testet kan vara okända. Populationerna behöver inte heller vara normalfördelade, eller ha samma varians (Lisper &