!
Gråberg och grå litteratur
Förändringar i informationsförsörjningen på Sveriges geologiska undersökning
Sara Eklöf
Institutionen för ABM
Uppsatser inom biblioteks- & informationsvetenskap ISSN 1650-4267 Masteruppsats, 30 högskolepoäng, 2019, nr 761
Författare Sara Eklöf.
Svensk titel
Gråberg och grå litteratur: Förändringar i informationsförsörjningen på Sveriges geologiska undersökning.
English Title
Gangue and grey literature: Changes in the information provision at the Geological Survey of Sweden.
Handledare Isto Huvila.
Abstract
The aim of this study is to investigate how employees at the Geological Survey of Sweden (SGU) and librarians at SGU and Uppsala university library (UUB) experience challenges and changes in the information provision for geologists at SGU after an organizational change of the library function at the survey. After the closure of the library at SGU in 2015 the survey buys some of their needed library service from UUB, while most of the SGU library collections are left at the survey.
To investigate the experiences I conducted interviews with current and former geologists and former librari- ans at SGU and a librarian at UUB. I also investigated some key documents to provide a framework to the inter- viewee’s experiences, to compare this with the goals of the coordination between SGU and UUB, and to try and shed light on the role of the library within the survey. The study was based on a constructivist point of view whe- re the interviewee’s experiences of the changes is in focus, giving a deeper understanding of their information needs and how they have been affected by the changes of the library function. I have looked at the changes in information provision for the employees at SGU as a result of changes in SGU’s library activities, that is, changes in the organization of SGU. The results were therefore analyzed using a combination of organizational theories on public administration and business concept approaches, which is motivated by how public administ- ration has changed in recent decades.
The results show that geologists at SGU rely heavily on old publications, grey literature and publications about Swedish conditions. This is opposed to what UUB offers in terms of ”hot science” and international litera- ture to meet the needs of the researchers and students at Uppsala university. Also, since UUB only took over a small part of the collections from the SGU library as part of the agreement, the SGU employees have a signifi- cant need for help obtaining literature that is left at the former SGU library. As a result of the changes in infor- mation provision, the interviewed geologists at SGU feel that the closure of the library at SGU has had a negati- ve impact on their work performance. Because of this they also feel that there is a contradiction between the re- gulation of the survey, which states that the main focus for SGU is to collect, manage and disseminate informa- tion, and the decision to close the library. The conclusions are that although the libraries at SGU and UUB both offer literature in the field of geology there are big differences in the kind of geological literature that the users need and what the different libraries can or could offer. In a larger perspective, this study can contribute to a dee- per understanding of the role of special libraries and what can happen to the information provision when a li- brary closes.
This is a two years master’s thesis in Library and Information Science.
Ämnesord
Specialbibliotek, universitetsbibliotek, Sveriges geologiska undersökning, informationsförsörjning, grå litteratur.
Key words
Special libraries, University libraries, Geological Survey of Sweden, Information provision, Grey literature.
Innehållsförteckning
Förkortningar ...5
Inledning ...7
Bakgrund ...9
Centrala begrepp ...10
Syfte och frågeställningar ...11
Tidigare forskning ...12
Specialbibliotek och specialbibliotekariens roll ...12
Informationsförsörjning på myndigheter ...16
Geologers informationsförsörjning ...17
Teoretiska utgångspunkter ...20
Konstruktivistiskt teoretiskt perspektiv ...20
Organisationsteori ...20
Offentlig förvaltning ...21
Affärsidésynsättet ...23
Organisationsteorierna som analysverktyg ...25
Material och metod ...27
Intervjuer ...27
Dokumentstudier ...29
Etiska aspekter och positionering ...30
Förändringar i informationsförsörjningen på SGU ...33
Om myndigheten och dess uppdrag ...33
Informationsbehovet för SGU:s geologer ...35
Äldre litteratur och digitalisering ...36
Grå litteratur ...40
Nationellt kontra internationellt fokus ...41
Biblioteket på SGU ...42
SGU:s bibliotekslokal idag ...47
Informationsförsörjning genom UUB ...49
Förändringar och förslag ...55
Slutdiskussion ...60
SGU-geologers informationsförsörjning ...60
Organisatoriska faktorer som kan påverka informationsförsörjningen ...63
Förändringsmotstånd ...66
Specialbibliotekens roll ...67
Förslag på vidare forskning ...69
Tack ...70
Käll- och litteraturförteckning ...71
Källor ...71
Allmänna handlingar ...71
I uppsatsförfattarens ägo ...71
Litteratur ...72
Bilaga 1. Intervjufrågor till SGU-geologerna ...76
Bilaga 2. Intervjufrågor till SGU-bibliotekarierna ...77
Bilaga 3. Intervjufrågor till UU-bibliotekarien ...78
Förkortningar
NPM New Public Management
SGU Sveriges geologiska undersökning
UU Uppsala universitet
UUB Uppsala universitetsbibliotek
Inledning
I december 2015 stängdes biblioteket på myndigheten Sveriges geologiska under- sökning (SGU), ackompanjerat av högljudda protester. Enligt SGU var denna händelse, som i medier och i denna uppsats benämns nedläggning eller stängning, snarare fråga om en så kallad samordning med och överflyttning av visst material till det intilliggande Geobiblioteket vid Uppsala universitet (UU). Samordningen skulle leda till säkerställd tillgång till litteratur och bättre tillgång till exempelvis artiklar, generösare öppettider, kostnadseffektivisering samt en kontaktyta mellan SGU och UU. Med argument om hållbart myndighetsutövande förklarade SGU att det var orimligt att ha ”två i stort identiska bibliotek” i samma byggnad. Från SGU:s håll klargjorde man vidare att för SGU:s egen personal skulle samordning- en kunna komma att innebära en lite längre gångväg till biblioteket samt en något högre grad av administration i form av till exempel ansökan om lånekort. 1
Medierna rapporterade å sin sida om upprörda röster som dömde ut förfaran- det som ”’okunnigt, obildat och respektlöst för kommande generationer’” med hänvisning till att Uppsala universitetsbibliotek (UUB) inte kunde ta emot allt ma- terial och att världsunikt material därför riskerade att magasineras, rensas ut och i värsta fall förstöras. Det rapporterades tidigt om material som kastades i svarta 2 sopsäckar, och en handkolorerad atlas från 1600-talet som kastats tillsammans med räkskal i en container. Flera personer ställde sig kritiska till vad de uppfatta3 - de som bristfällig information från SGU:s håll kring hur liten del av samlingarna som i realiteten skulle flyttas till UUB. Efter den initiala kritiken gick SGU ut 4 med information om att de inte kommer att slänga material som är kulturhistoriskt intressant, och att SGU:s egna geologer är med i utvärderingsarbetet kring vad som ska sparas. Trots detta fanns det ändå oro bland SGU:s geologer för att det kan finnas skilda uppfattningar om vad som är kulturhistoriskt värdefullt och att det fanns en risk för att gallringsarbetet skulle komma att genomföras av oinsatta personer under tidspress. 5
Som Jewert beskrev det i en debattartikel runt tiden för nedläggningen av SGU-biblioteket, är denna nedläggning ingen isolerad händelse. De senaste åren har biblioteken på bland annat Kemikalieinspektionen, Naturvårdsverket, Sida, Smittskyddsinstitutet och Statistiska Centralbyrån lagts ner eller minskat ner sin
SGU:s webbplats > Om SGU > Nyheter > 2015 > December > Samordning mellan Uppsalas geobibliotek.
1
SVT Nyheter (2015-12-03), "Myndighet rensar ut forskningsskatt i hemlighet"; SVT Nyheter (2015-12-04), ”Kritikstorm
2
mot nedläggningen”.
SVT Nyheter (2015-12-03), "Myndighet rensar ut forskningsskatt i hemlighet"; Jewert (2015-12-07).
3
SVT Nyheter (2015-12-04), ” Generaldirektören svarar på kritiken”.
4
SGU:s webbplats > Om SGU > Nyheter > 2015 > December > Samordning mellan Uppsalas geobibliotek; SVT Nyheter
5
(2015-12-07), ”Myndigheten backar – slutar slänga material”.
verksamhet kraftigt. Nedläggningar av och gallringar på bibliotek väcker ofta 6 känslor och skapar stora rubriker, men behöver såklart inte automatiskt vara av ondo. Faktum är att ett anpassat och uppdaterat utbud är viktigt för alla bibliotek, och det är bara Kungliga biblioteket (KB) och Lunds universitetsbibliotek som inte får avveckla sina samlingar. Myndighetsbibliotek som det på SGU nämns 7 sällan i myndighetsinstruktioner eller regleringsbrev, och ändå ska myndighetsan- ställda kunna fatta informerade beslut och tillhandahålla korrekt information. En- ligt en undersökning från KB och Svensk biblioteksförening är det viktigt för myndigheterna att fundera på vad de har för behov av informationsförsörjning för att de ska klara av sina uppdrag, och att genomföra eventuella förändringar i linje med detta. Även om man som anställd på en myndighet inte bedriver forskning behöver man tillgång till vetenskaplig information för beslut och rekommendatio- ner. Jämfört med forskare på universitet har man som myndighetsanställd ofta mycket sämre tillgång till den information man behöver för att kunna sköta sitt arbete, och undersökningen från KB och Svensk Biblioteksförening visar att den absoluta majoriteten av myndighetsanställda inte har tillgång till den vetenskapli- ga information de anser sig behöva för att kunna sköta sitt arbete. 8
De senaste tio åren har kartläggningar gjorts över Sveriges humanistiska spe- cialbibliotek samt stiftsbibliotek, men enligt KB:s kontaktperson för specialbiblio- tek saknas motsvarande för de naturvetenskapliga specialbiblioteken. I en nyli9 - gen publicerad rapport från KB och Svensk biblioteksförening efterfrågades dess- utom fördjupad belysning av hur just myndigheters informationsförsörjning fun- gerar och förändras. Mediernas rapportering och interna rapporter från SGU har 10 fokuserat mest på praktiska frågor kring hur SGU:s samlingar ska förvaltas efter SGU-bibliotekets nedläggning. Denna uppsats fokuserar istället på om och i såda- na fall hur de anställda på SGU uppfattar att deras informationsförsörjning har förändrats från att de hade ett bibliotek till att de numera inte har ett bibliotek på sin arbetsplats, och hur samordningen med UUB har fungerat för dem. I under- sökningen utgår jag från ett konstruktivistiskt perspektiv där de intervjuades upp- levelser av förändringen står i centrum. Detta ger förhoppningsvis en djupare för- ståelse för deras informationsbehov och hur de har påverkats av den förändrade biblioteksverksamheten än om till exempel besöks- eller lånestatistik hade under- sökts. Resultatet från intervjuerna har analyserats med hjälp av organisationsteori- er om offentlig förvaltning och affärsidésynsätt för att se om upplevelserna av för- ändringarna går att förklara utifrån dessa teorier. I ett större perspektiv kan denna undersökning bidra till en fördjupad förståelse för specialbibliotekens roll och vad som kan hända med informationsförsörjningen när ett bibliotek stängs.
SVT Nyheter (2015-12-03), ”Myndighet rensar ut forskningsskatt i hemlighet"; Jewert (2015-12-07).
6
SFS 1993:1392.
7
KB & Svensk Biblioteksförening (2017), s. 4, 10.
8
Christine Wallén (KB:s samordnare för specialbibliotek), samtal 2018-01-18.
9
KB & Svensk Biblioteksförening (2017), s. 13.
10
Bakgrund
SGU:s bibliotek var ett myndighetsbibliotek, vilket är en typ av specialbibliotek.
Specialbibliotek definieras olika av olika författare, och oavsett hur de definieras är de en varierande grupp eftersom de är specialiserade inom olika områden. Ett sätt att definiera specialbibliotek är att säga att de har specialiserade samlingar eller arbetar för en specialiserad grupp av användare. Oftast definieras specialbib- liotek enligt Murray genom att man förklarar vad de inte är, det vill säga varken folkbibliotek, högskolebibliotek eller skolbibliotek. Detta stämmer väl överens 11 med hur specialbibliotek hanteras i 1 § av Bibliotekslagen där de faller inom ”öv- rig offentligt finansierad biblioteksverksamhet”. I utkastet till en nationell bibli12 - oteksstrategi förklaras detta med att det just saknas en tydlig och enhällig defini- tion av vad ett specialbibliotek är. KB beskriver specialbiblioteken som en del 13 av Sveriges forskningsbibliotek, och förklarar att många specialbibliotek har ett utpekat ansvar för att tillhandahålla och bevara allt material inom sitt ämnesområ- de. Enligt Svensk Biblioteksförening förser specialbibliotek en särskild mål14 - grupp med specialiserad information inom ett visst ämne, ibland från delvis unika samlingar. Ofta är det den så kallade moderorganisationens anställda som är bibli- otekets huvudmålgrupp, och det är för dessa användare som biblioteket ansvarar för informationsförsörjningen. 15
Enligt 2 § av bibliotekslagen ska alla svenska offentligt finansierade bibliotek bidra till kunskapsförmedling och fri åsiktsbildning, och därmed verka för det demokratiska samhällets utveckling. Att tillhandahålla ett både brett och djupt 16 medieutbud kan ses som ett led i detta, och fjärrlånesamarbetet fungerar som en garanti för att användare ska få tag i den bok de behöver trots att deras närmaste bibliotek inte har den i sitt bestånd. Alla bibliotek, utom de som enligt pliktlagen inte får, behöver gallra för att kunna hålla beståndet uppdaterat. Specialbibliotek, 17 inklusive myndighetsbibliotek, pekas i utkastet till den nationella biblioteksstrate- gin ut som särskilt sårbara för gallring då deras huvudmän inte har ansvar för samlingarnas existens i det nationella sambiblioteket. Denna typ av bibliotek är som sagt sällan reglerad i myndighetens instruktioner eller regleringsbrev, och det saknas dessutom en nationell plan för förvärv, gallring och bevarande. Sammanta-
Murray (2013), s. 274-275.
11
SFS 2013:801.
12
Fichtelius et al. (2018), s. 57.
13
KB:s webbplats > Samverkan och utveckling > Biblioteksutveckling > Offentliga bibliotek.
14
Svensk Biblioteksförenings webbplats > Fakta om bibliotek.
15
SFS 2013:801.
16
Fichtelius, Persson & Enarson (2018), s. 9.
17
get finns risk för att specialbibliotekens värdefulla samlingar försvinner och att forskare därmed förlorar unikt källmaterial. Enligt det förslag till en nationell 18 biblioteksstrategi som lades fram nyligen behöver myndighetsbibliotekens verk- samhet regleras i instruktionen till myndigheterna så att huvudmännens ansvar för biblioteket tydliggörs. I strategin påpekas även att specialbibliotekens roll som forskningsbibliotek behöver lyftas och förtydligas, och att bättre samverkan mel- lan specialbibliotek och högskolebibliotek kan vara en lösning. Som tillhörande 19 gruppen ”övrig offentligt finansierad biblioteksverksamhet” är det specialbiblio- tekets huvudman som enligt § 2 av Bibliotekslagen ansvarar för biblioteksverk- samheten. Enligt 12 § av Bibliotekslagen ska det finnas tillgång till högskolebib- liotek på alla universitet och högskolor som omfattas av högskolelagen. Något 20 liknande finns inte skrivet i Bibliotekslagen om specialbibliotek. Trots att både specialbibliotek och universitets- och högskolebibliotek är forskningsbibliotek har de alltså, bland annat utifrån hur de behandlas i Bibliotekslagen, olika förutsätt- ningar. Till exempel skyddas inte myndighetsbibliotek och andra specialbibliotek från nedläggning på samma sätt som högskolebibliotek.
Centrala begrepp
Jag har valt just uttrycken nedläggning eller stängning när jag skriver om SGU:s bibliotek, trots att själva lokalen och en del av resurserna finns kvar. Det beror på att jag anser att ett bibliotek utan en bibliotekarie snarare är en samling böcker, och att det är viktigt att lyfta bibliotekariens funktion i biblioteksrummet då ett bibliotek inte behöver försvinna helt för att vi ska förlora mycket av det som gör det värdefullt. Detta är i linje med hur ordet bibliotek till exempel används i en rapport från Svensk Biblioteksförening, i vilken man skiljer på biblioteksrummet och dess funktion. 21
Begreppet geologi betyder läran om jorden, och en geolog är den som under- söker detta. Begreppen geolog används ibland synonymt med berggrundsgeolog (undersöker bergarter, mineral med mera), och begreppet geovetenskap används ibland bredare än geologi och innefattar förutom berggrundsgeologi även kvartär- geologi (jordarter, istider och annat ”yngre”), hydrogeologi (grundvatten) med mera. Eftersom de SGU-anställda intervjupersonerna i denna undersökning kal22 - lar sig geologer trots att de arbetar inom varierande ämnesområden, och myndig- heten de arbetar på dessutom har ordet geologi i själva namnet, använder jag be- greppet geolog/geologi i uppsatsen.
Fichtelius et al. (2018), s. 57-59.
18
Fichtelius, Persson & Enarson (2019), s. 20, 29.
19
SFS 2013:801.
20
Svensk Biblioteksförening (2008), s. 14.
21
SGU:s webbplats > Om SGU > Ordlista.
22
Syfte och frågeställningar
Syftet med denna uppsats är att undersöka vilka upplevelser som SGU-geologer och bibliotekarier har kring utmaningar och förändringar i informationsförsörj- ningen för geologer på SGU efter samordningen mellan SGU:s biblioteksverk- samhet och UUB. Utifrån ett konstruktivistiskt teoretiskt perspektiv presenteras några personers upplevelser av förändringarna, och då samordningen är en organi- satorisk förändring av myndighetens biblioteksverksamhet analyseras förändring- en av informationsförsörjning med organisationsteoretiska verktyg. Undersök- ningen utesluter inte att det finns alternativa upplevelser och känslor representera- de bland nuvarande eller tidigare anställda på SGU och UUB. Det har däremot inte varit uppsatsens syfte att undersöka alla dessa åsikter. För att beskriva några personers levda erfarenheter av förändringarna utgår jag i min undersökning från följande underordnade empiriska frågor:
Hur upplever de intervjuade SGU-geologerna sin informationsförsörjning idag?
Hur användes biblioteket på SGU innan nedläggningen?
Hur använder SGU-geologerna UUB idag?
Vilka organisatoriska faktorer kan ha påverkat SGU-geologernas informationsför- sörjning?
Tidigare forskning
Litteratursökningar på tidigare forskning som liknar denna studie, det vill säga hur organisatoriska förändringar kan påverka anställdas informationsförsörjning, har skett inom ramen för denna uppsats men inte gett resultat. Istället ges här en över- sikt på forskningsläget rörande specialbibliotek och specialbibliotekariens roll, informationsförsörjning på myndigheter, samt geologers informationsförsörjning.
Specialbibliotek och specialbibliotekariens roll
För att bättre kunna förstå SGU-bibliotekets roll inom organisationen presenteras här ett antal publikationer som rör specialbibliotek på olika sätt och hur de skiljer sig från andra bibliotekstyper. Enligt Murray är en skillnad mellan specialbiblio- tek och större bibliotek att specialbibliotekarier ofta har en närmare relation till sina användare just på grund av bibliotekets storlek och karaktär. Detta ställer hon i motsats till bibliotekarier inom större organisationer som har fler användare men som enligt henne sällan kan lägga lika mycket tid på varje användare. Även Ball 23 pekar på specialbibliotekariens nära relation till sina användare. Detta skiljer sig enligt författaren från den ofta komplicerade relationen som specialbiblioteket har till sin huvudman. Specialbibliotek hjälper sin huvudman att uppnå sina mål, men eftersom specialbibliotekens existens sällan skyddas av lagar och är direkt bero- ende av ekonomiska medel från sin huvudman behöver de enligt Ball argumentera för sin existens varje dag. 24
Ett sätt att argumentera för sin existens är att visa att man ger en avkastning på de investeringar som görs. Detta gäller framför allt bibliotek i vinstdrivande organisationer, men även andra bibliotek som specialbibliotek som enligt till ex- empel Murray inte har en lika självklar plats som folkbibliotek och högskolebibli- otek. Düren et al. har till exempel undersökt hur bibliotek påverkas av New Pub25 - lic Management (NPM, beskrivs lite närmare i teorikapitlet). NPM är ett sätt att hantera offentlig verksamhet utifrån affärsstrategier som måluppfyllelse och kost- nadsreduktion. Inom NPM är mätbara mål och effektivitet centralt, och Düren et al. förklarar att bibliotek kan vinna på att arbeta utifrån NPM då måluppfyllelse enligt författarna är ett effektivt sätt att argumentera för sitt existensberättigande.
Düren et al. presenterar även vad de kallar för en framgångssaga för ett universi- tetsbibliotek i Finland, som enligt författarna fick denna framgång just på grund
Murray (2014), s. 150.
23
Ball (2000), s. 138-139.
24
Murray (2015), s. 143-144.
25
av ledarskapsverktyg tagna från NPM. Däremot påpekar Düren et al. att fokuset på kostnadsreduktion inom NPM kan vara ett effektivt argument för att stänga bibliotek. 26
Krav på kostnadseffektivisering kan hanteras genom att lägga biblioteksverk- samheten utanför moderorganisationens verksamhet. Burge har till exempel rap- porterat om erfarenheter av privatiseringar av ett antal myndighetsbibliotek i Storbritannien under 1990-talet. En av Burges slutsatser är att privatisering av of- fentlig verksamhet ofta sker med argument om kostnadseffektivisering och ökad effektivitet, men att det inom biblioteksväsendet ofta diskuteras vad dessa mätin- strument inte visar i form av till exempel den tid som bibliotekarier lägger på för- beredelser och problemlösning. En annan av Burges slutsatser är att privatisering- ens största inverkan var på bibliotekariernas moral - vissa kände en lägre moral på grund av ökad arbetsbörda och en känsla av sämre framtidsutsikter inom sitt yrke, medan andra fick en ökad moral av att argumentera för sitt existensberättigande. 27
Biblioteksväsendet har en lång historia av samarbete som till exempel öppen tillgång till information, fjärrlån, gemensam katalogisering med mera, och the Special Libraries Association (en global förening för specialbibliotek) har sedan starten 1909 haft samarbete som ett mål för just specialbibliotek. Ändå finns en- ligt Murray många hinder för samarbete för specialbibliotek, vilka hon beskriver som marginaliserade. Ett hinder kan vara att bibliotekets moderorganisation inte 28 är lika intresserad av samarbete, särskilt om organisationen är vinstdrivande och behöver hålla på sina affärshemligheter. Skillnader i värderingar är ett annat hin- der för samarbete mellan olika bibliotekstyper, till exempel högskolebibliotekens uppdrag inom utbildning och ett företagsbiblioteks uppdrag att stödja företagets anställda, vilket kan leda till konflikter kring vilken servicenivå biblioteket ska erbjuda sina användare. Mindre specialbibliotek som servar mindre organisationer ger ofta en mer djupgående service jämfört med högskolebibliotek, som på grund av sin storlek behöver vara mer generella i sitt tjänsteutbud och snarare ge tillgång till instruktioner. Specialbibliotek har ofta egna katalogiserings- och klassifika- tionssystem vilket kan göra det svårare att delta i större gemensamma kataloger.
Om samarbeten väl har startats kan det vara svårt för specialbibliotek att upprätt- hålla dessa, till exempel eftersom de ofta har väldigt få anställda vilket gör att re- lationer med andra bibliotek kan avbrytas om någon i personalen slutar. 29
I en kartläggning av de svenska humanistiska specialbiblioteken påpekar As- sarsson Rizzi en aspekt av det problematiska i det faktum att specialbiblioteken inte är en del av högskoleväsendet. Det gör nämligen att dessa bibliotek inte tas med när det fördelas ekonomiska medel till den humanistiska forskningen, trots att specialbibliotekens samlingar och kompetens är en betydande forskningsre-
Düren et al. (2017), s. 477, 485.
26
Burge (1998) passim.
27
Murray (2015), s. 143-144, 149.
28
Murray (2015), s. 145-148.
29
surs. Som Lindgren och Standár beskriver i rapporten från sin studieresa till ett 30 antal specialbibliotek i USA finns en viktig skillnad i hur specialbibliotek hanteras i Sverige och i USA. De svenska specialbiblioteken får statliga bidrag och lutar sig mot bibliotekslagen som stöd för sin måluppfyllelse. Enligt rapportförfattarna är det enkelt för organisationer som har specialbibliotek att förbise bibliotekslagen vilket leder till att just specialbibliotekens mål sällan uppfylls. I USA måste speci- albiblioteken delvis bygga sin verksamhet på olika insamlingar och stipendier, vilket de ser som ett sätt att överleva även framgent. Enligt Lindgren och Standár hanteras specialbibliotekens roll i och med detta mer transparent i USA än i Sve- rige. Författarna påpekar att man trots dessa skillnader har många gemensamma utmaningar. Specialbibliotek måste i tider av nedskärningar kunna argumentera för sin existens gentemot sin huvudman, i vilket det enligt författarna ingår att få ledningen att förstå att biblioteket är ”en plats för formatoberoende informations- förmedling i ständig förändring”. Detta innebär också att digitala och analoga format lever sida vid sida på specialbibliotek och kommer att göra så även framö- ver, bland annat eftersom specialbibliotek ibland har unikt material som inte är digitaliserat och där det krävs en bibliotekarie för att besluta om när de olika for- maten ska användas. En annan gemensam utmaning handlar om att lyfta bibliote- kariernas roll som pedagoger och kommunikatörer istället för att låta dem vara kvar i en gammal roll som ligger utanför resten av organisationens processer. 31
I en drygt tio år gammal sammanställning av Lidman beskrivs ett flertal ge- mensamma mål och utmaningar för forskningsbibliotek världen över. Enligt Lid- man behövs bland annat mer nationellt och internationellt samarbete mellan bibli- otek, tekniska lösningar för att användarna ska klara av enklare uppgifter som att hämta och lämna lån själva, och mer specialiserade bibliotekarier. Ofta behöver 32 specialbibliotekarier enligt Murray vara ämnesexperter men generalister när det kommer till just biblioteksservicen. Murray beskriver bland annat att en stor ut- maning för specialbibliotek är den ökade tillgängligheten till och det ökade kravet på e-resurser, vilket leder till att många bibliotek väljer att tillhandahålla mer ge- nerell service. Nolin belyser å andra sidan en diskussion där det argumenteras 33 mot en generalisering av specialbibliotekarier, och menar att efterfrågan och till- gång till digitala lösningar kräver ännu mer specialiserad kunskap. Lindgren och 34 Standár beskriver att de på Nordiska museet nyligen hade en lyckad satsning, där bibliotekarier redan från början var med i projektet som forskningsresurser och källexperter inför utställningen Mitt 50-tal. Enligt Nolin behöver specialbiblio35 - teken och deras huvudmän förändra bibliotekariernas status och göra dem till mer aktiva och uttalade deltagare i själva forskningsgrupperna. Detta kan göras genom att bibliotekarierna erbjuder meta-tjänster där fokus inte ligger på att hitta vissa
Assarsson Rizzi (2010), s. 8.
30
Lindgren & Standár (2017), s. 27-28.
31
Lidman (2008), s. 110-113.
32
Murray (2013), s. 278, 280.
33
Nolin (2013), s. 510.
34
Lindgren & Standár (2017), s. 27.
35
specifika texter utan snarare vilken typ av hjälp som behövs för specifika syften och kontexter, vilket bygger på kunskap om kunskapsdomäner och domänanalys. 36
Murray förklarar att bibliotek historiskt sett är bra på att föra statistik kring sådant som antal lån, användare eller volymer i samlingarna, vilket kan användas som argument för eller emot en biblioteksnedläggning. Denna statistik är dock enligt henne ointressant om den inte kan kopplas till moderorganisationens mål, eftersom ett bibliotek inte är ett mål i sig utan ett verktyg för att nå upp till vissa mål. När ett specialbibliotek står inför hot om nedläggning kan bibliotekariernas 37 automatiska reaktion vara att gå in i någon slags överlevnadsstrategi. Enligt en diskussion som Murray belyser skulle biblioteksverksamheten snarare tjäna på att bibliotekarierna såg till att specialbibliotekets arbete ligger i linje med moderor- ganisationens visioner och mål, och inte bara de visioner och mål som är relatera- de till informationsförsörjning, för att bättre kunna argumentera för sin existens.
Tyvärr är det få specialbibliotekarier som lyckas eller ens försöker med detta, vil- ket enligt Murray är en anledning till att många specialbibliotek har varit tvungna att stänga. 38
Ett alternativ till att lägga ner bibliotek är att slå samman flera biblioteksverk- samheter. Till exempel beskrev Widmark i sin magisteruppsats oron kring den sammanslagning av ett folkbibliotek och ett högskolebibliotek som blev Alme- dalsbiblioteket i Visby. Enligt Widmark var många folkbiblioteksanvändare mot sammanslagningen, vilket han förklarar med att folkbibliotekets folkbildande och ideologiska grund ställdes mot högskolebibliotekets inriktning mot mer formell utbildning. Bland bibliotekarier inom organisationen syntes inte samma oro, utan snarare sågs förändringen som en del av samhällets och därmed också folkbiblio- tekens förändring över tid. Widmark tolkar folkbiblioteksanvändarnas oro som ett resultat av att biblioteksledningen inte bemötte diskussionen om ideologi. En an- nan anledning till folkbiblioteksanvändarnas oro kan enligt Widmark ha varit att de i och med sammanslagningen var tvungna att ändra på sina invanda användar- mönster, och han menar att det därför är viktigt att biblioteket avsätter personalre- surser för att hjälpa användarna att vänja sig vid nya arbetssätt. Folkbiblioteket kunde enligt Widmark legitimeras utifrån nytto- och ekonomiska argument gentemot politiker, men att det gentemot användarna även behövdes argument som visade att folkbibliotekets ideologiska grund kunde finnas kvar vid sidan om högskolebibliotekets. 39
Nolin (2013), s. 509, 521.
36
Murray (2017), s. 256.
37
Murray (2017), s. 250, 253-254.
38
Widmark (2000), s. 67-69.
39
Informationsförsörjning på myndigheter
KB och Svensk Biblioteksförening publicerade nyligen en kartläggning av infor- mationsförsörjningen på ett fyrtiotal svenska myndigheter, bland annat SGU, som bedriver eller finansierar forskning. Undersökningen visar att bara fyra procent av de tillfrågade myndighetsanställda ansåg sig ha tillräckligt god vetenskaplig in- formationsförsörjning. Författarna tolkar det som att detta beror både på ekono40 - miska faktorer som höga publikations- och prenumerationskostnader och även en bristande förståelse för vilken kompetens som behövs när informationsresurser eller teknik för tillgängliggörande köps in. Skillnaden i tillgång till vetenskaplig information mellan lärosäten och myndigheter gör att forskare gärna behåller en fot på större lärosäten då de byter arbetsplats till en myndighet. Kartläggningen synliggör därmed hur ojämlik tillgången till vetenskaplig information är för fors- kare i olika organisationer och med olika bakgrund. 41
I Svensk Biblioteksförenings kartläggning av myndighetsbibliotek beskrivs ett par generella tendenser för myndighetsbibliotek under en tioårsperiod fram till 2008. Man har under den perioden sett en nedgång i antal fysiska besök och utlån, vilket man förklarar med en ökad tillgång till elektroniska rapporter, utredningar och lagar som är den typen av material som myndighetsanställda enligt rapporten gärna använder sig av. Det innebär att de myndighetsanställda själva söker mer information på sin dator, vilket i sin tur betyder att de behöver hjälp att bli mer informationskompetenta. Bibliotekarierna arbetar å sin sida mindre med rutinä- renden i stil med utlån, och har istället fått mer kvalificerade arbetsuppgifter som strategisk informations- och omvärldsbevakning. 42
Specifikt för geologiska myndigheter har det publicerats ett antal referee- granskade vetenskapliga artiklar. Riganti et al. beskriver till exempel hur västra Australiens geologiska undersökning hanterar den stora mängd äldre data (legacy data) i form av till exempel fältobservationer, kartor och rapporter som myndighe- ten har producerat sedan den grundades 1888. En viktig anledning till att man vill hantera all denna ”gamla” data är för att den fortfarande används, både av myn- dighetens personal men även av externa aktörer. Västra Australien är ett stort om- råde med komplex geologi och en lång historia av gruvbrytning, och som ansvarig för insamling av områdets geologisk information har man samlat på sig en väldigt stor mängd data i många olika format. I slutet av 1990-talet började man med ett datahanteringsprojekt, och man har idag rutiner för att hantera och tillgängliggöra sin data digitalt. 43
Geologisk information beskrivs av Häggquist och Söderholm som den infor- mation som används för beslutsfattande i frågor som rör grundvatten, miljökonse- kvensbeskrivningar, mineral- och oljeprospektering, riskbedömning och infra-
KB & Svensk Biblioteksförening (2017), s. 6, 25.
40
KB & Svensk Biblioteksförening (2017), s. 8-11.
41
Svensk Biblioteksförening (2008), s. 16.
42
Riganti et al. (2015), s. 175, 193.
43
struktur. Ett exempel på detta är en geologisk karta. Förutom data i form av fäl44 - tobservationer och kartor samlar geologer lätt på sig en stor mängd fysiska prover i form av stenar, fossil och annat. Geologi har till och med kallats för ett slags mu- seivetenskap eftersom både geologi och museivetenskap kan sägas vara ”sam- lingsvetenskaper”. När geologi utvecklades som ämne under 1800-talet var det viktigt att ha en kurator till samlingarna, särskilt på grund av den värdeökning som kommer med ordnande och katalogisering av samlingar. Ramdeen påpekar dock att många av de geologiska proverna som finns i geologiska myndigheters samlingar inte går att tillgängliggöra helt på ett tillfredställande sätt genom digita- lisering, till exempel för att det inte går att ta prover på och analysera digitalt ma- terial i samma utsträckning som det går att göra med de fysiska proverna. 45
Geologers informationsförsörjning
Att veta hur man får tag i den information man behöver för att kunna sköta sitt jobb är en förutsättning för kompetens och prestation, och professionella kan ägna så mycket som mer än halva sin arbetstid till att få tag i och tillhandahålla infor- mation. Olika ämnesexperters informationsvanor kan se väldigt olika ut, vilket 46 betyder att det till exempel kan finnas skillnader i vilken typ av informationstjäns- ter som professionella och forskare är i behov av. Börjesson och Huvila förklarar att forskning idag sker i en mängd olika miljöer utanför de akademiska institutio- nerna. Idag utbildar sig fler och fler på högre nivå, och organisationer ser forsk- ning som ett sätt att stärka sitt varumärke och sin konkurrenskraft. 47
Geologer har enligt flera undersökningar ett stort behov av så kallad grå litte- ratur. Bichteler ger som exempel avhandlingar, kartor, fältrapporter, guideböcker 48 och nyhetsbrev, och förklarar att grå litteratur ofta ger en unik inblick i geologiska förhållanden på lokal och regional nivå. Grå litteratur kan definieras som publi49 - kationer från olika nivåer inom till exempel myndigheter, högskoleväsendet och industrin, som inte styrs av någon utgivare. Eftersom den gråa litteraturen inte 50 följer någon standardiserad mall är den svårare att katalogisera än litteratur med mer standardiserad utformning. Detta kan leda till att den gråa litteraturen katalo- giseras som samlingsposter eller inte blir katalogiserad alls, vilket kan göra den svårare att hitta i ett bibliotek än andra typer av litteratur. Vad gäller specialbib51 - liotek och grå litteratur beskriver Murray det som att specialbibliotekarier ofta sparar grå litteratur proaktivt eftersom de har ett nära samarbete med forskare
Häggquist & Söderholm (2015), s. 91.
44
Ramdeen (2015), s. 214-215.
45
Alstad & Hertzum (2018), s. 447.
46
Börjesson & Huvila (2019), s. 2-3.
47
e.g. Bichteler & Ward (1989); Bichteler (1991); Alstad & Hertzum (2018).
48
Bichteler (1991) passim.
49
Ranger (2005), s. 53-54.
50
Ranger (2005), s. 58, 60.
51
inom organisationen, medan bibliotekarier i större organisationer inte är lika nära sina användare och därför lättare missar eller väljer bort det. Ranger förklarar att 52 både privatpersoner och forskare samt professionella inom olika ämnesområden använder sig av grå litteratur, och bland de mer frekventa användarna finns perso- ner som intresserar sig för frågor kopplade till snabba förändringar eller lokalgeo- grafiska frågor som stadsplanering. Att just geologer gärna använder grå littera53 - tur kan enligt Alstad och Hertzum bero just på geologiämnets lokalgeografiska karaktär, men författarna påpekar att även andra yrkesgrupper, som professionella inom medicin, har ett stort behov av denna typ av litteratur. 54
Wishard och Musser beskriver en annan aspekt av geologers informationsbe- hov, nämligen äldre publikationer. Mycket av det material som publicerades av geologer under tidigt 1800-tal var berggrundsbeskrivningar som gjordes för att främja ekonomisk utveckling. Dessa gamla publikationer är enligt författarna fort- farande relevanta och används idag inte bara av professionella och akademiker inom geologi utan även av bland annat släktforskare, historiker och biologer. Ef- tersom bilder är kritiska för att kunna beskriva geologiska fenomen uttömmande var geologin också ett av de första akademiska ämnena som började använda sig av färgbilder. 55
Bichteler och Ward publicerade 1989 en undersökning som enligt vissa fors- kare har blivit huvudreferensen när man talar om hur specifikt geologer söker in- formation. Bichteler och Ward intervjuade geologer inom den privata sektorn, 56 myndigheter och den akademiska världen, med en balans mellan bland annat bib- lioteksanvändare och icke-användare, geologiskt ämnesområde, kön och arbetsgi- vare. De viktigaste resurserna för informationssökning visade sig vara personliga kontakter, gatekeepers, databaser och bibliotek. Då geologer får mindre och mind- re tid över för informationssökning blir de mer selektiva och systematiska i sin informationssökning, och de anser då enligt undersökningen att deras behov av bibliotekarier ökar. Den viktiga personliga kontakten med bibliotekarier ledde bland annat till att användarna ibland fick oombedd information inom sina speci- fika ämnesområden, vilket de tyckte var väldigt bra för att hålla sig uppdaterade. 57 Alstad och Hertzum publicerade 2018 en undersökning om geologers infor- mationsbehov som en uppdatering på Bichtelers och Wards undersökning knappt 30 år tidigare. Undersökningen bygger på enkätsvar från geologer på Norges geo- logiska myndighet. Enligt författarna är en stor förändring under de senaste 30 åren att många idag använder digital eller digitaliserad information, speciellt för den information som har publicerats på senare tid. För geologerna i undersök58 - ningen är webbsök och kollegor den viktigaste källan till information, främst på
Murray (2014), s. 150.
52
Ranger (2005), s. 53-54.
53
Alstad & Hertzum (2018), s. 448-449.
54
Wishard & Musser (1999), passim.
55
Alstad & Hertzum (2018), s. 447.
56
Bichteler & Ward (1989), s. 170-172, 174.
57
Alstad & Hertzum (2018), s. 450, 452.
58
grund av att dessa källor uppfattas som enkla sätt att skaffa information på. Av samma anledning är användandet av bibliografiska databaser bland undersök- ningsdeltagarna lågt, men när databaser väl används är det på grund av att geolo- gerna i undersökningen anser att dessa ger högkvalitativa resultat. Vidare är mer juniora geologer på myndigheten mer benägna att använda sig av webbsök, värde- rar information de får från kollegor högre, och anser i lägre grad än sina mer se- niora kollegor att myndighetens biblioteksservice är relevant för dem. Alstad och Hertzum menar att det finns en självförstärkande aspekt av vilka informationskäl- lor man väljer att använda, eftersom man blir bättre på att använda de källor man använder ofta. Författarna menar också att användandet av databaser i högre grad styrs av hur svår databasen är att använda snarare än kvaliteten på informationen och vilken information som går att hitta genom den. Författarna undersökte även 59 geologernas inställning till biblioteket på myndigheten. En knapp tiondel av de svarande ansåg att biblioteket var nödvändigt för att de skulle hitta den informa- tion de behöver för sitt arbete. Däremot tyckte nästan 4 av 5 att myndighetsbiblio- teket erbjöd service som var relevant för deras arbete. Författarnas tolkning av detta resultat är att deltagarna i undersökningen föredrar att hitta relevant informa- tion själva. 60
Alstad & Hertzum (2018), s. 456-458.
59
Alstad & Hertzum (2018), s. 455-456.
60
Teoretiska utgångspunkter
Konstruktivistiskt teoretiskt perspektiv
I formulerandet av forskningsfrågorna och arbetet med att samla in empirin till denna uppsats har jag utgått från ett konstruktivistiskt teoretiskt perspektiv. Inom informationsvetenskap kom det konstruktivistiska perspektivet under 1970- och 80-talet som en motreaktion mot den tidigare förhärskande informationsöverfö- ringsmodellen där information sågs som något neutralt som fördes över från en sändare till en mottagare. Påverkat av psykologen Jean Piagets teori om kognitiv utveckling ser man inom konstruktivismen istället på mottagaren som aktiv ge- nom att hen utifrån sina erfarenheter skapar egna mentala strukturer och modeller för att hantera information. Det betyder att den viktigaste kunskapsproduktionen sker i den enskilde personens inre genom att personen är aktivt medveten om sin omgivande verklighet och tillskriver personliga betydelser till information. Inom 61 konstruktivismen är man kritisk mot att det bara skulle finnas en enda entydig verklighet och att denna verklighet skulle bilda någon slags sammanhängande meningsfullhet. Istället tänker man sig att det man undersöker är kontingent och konstrueras om och om igen hela tiden, beroende av sociala processer och kontex- ter. Denna konstruerade verklighet är därför både mångtydig och i ständig föränd- ring, och det som kanske framstår som naturligt eller självklart är konstruktioner som kunde ha varit på ett annat sätt. 62
Det konstruktivistiska perspektivet används inom informationsvetenskap vid studier av hur en individs känslor, olika situationer och arbetsuppgifter påverkar individens informationsbehov och -beteende, och enligt Talja et al. är det kon- struktivistiska perspektivet extra användbart för just studier av uppgiftsbaserad informationssökning. Utifrån ett konstruktivistiskt teoretiskt perspektiv har jag i denna studie sett på SGU-geologerna och hur de hanterar sin informationsförsörj- ning som tydligt påverkat av deras känslomässiga tillstånd, vilken situation de be- finner sig i, samt de arbetsuppgifter de ska utföra. 63
Organisationsteori
I denna uppsats undersöks de intervjuades uppfattning av hur en förändring av biblioteksverksamheten har påverkat SGU-geologernas informationsförsörjning.
Talja et al. (2005), s. 81, 83-85.
61
Justesen & Mik-Meyer (2011), s. 11-12, 22.
62
Talja et al. (2005), s. 85.
63
Förändringen av biblioteksverksamheten är en organisatorisk förändring, varför jag har valt att analysera resultatet med hjälp av organisationsteorier. Utifrån ett konstruktivistiskt teoretiskt perspektiv kan man säga att en organisations intressen konstrueras utifrån hur ledningen talar om organisationen, det vill säga det fokus som formuleras för organisationen och vilka ord man använder för att beskriva den i olika sammanhang. Det betyder också att det går att förändra en organisation genom att använda andra begrepp när den beskrivs. Sett utifrån ett konstruktivis- tiskt perspektiv sker aktiviteter som till exempel förändringar inom en organisa- tion som en reaktion på en förändrad uppfattning av verkligheten. Våra kon64 - struktioner av verkligheten uppfattas ofta som mer stabila än vad de egentligen är, vilket gör att vi snarare rekonstruerar gårdagens organisation i våra sinnen även om vårt agerande syftar till att konstruera morgondagens organisation. Konflikter eller motsättningar kan uppstå om vi till exempel förväntar oss stabilitet när verk- ligheten hela tiden förändras, eller om två grupper i en organisation har olika mål.
Ofta beskrivs konflikter som motsatsen till samarbete, men som Hatch förklarar är de bara motsatser om konflikterna är destruktiva. Konflikter kan vara positiva om de leder till nytänkande och lagarbete, vilket i längden kan leda till bättre samar- bete. 65
Det finns olika sätt att se på organisationer. Varje organisationsteoretiskt syn- sätt belyser vissa delar och bortser från andra varför det kan vara användbart att använda mer än en teori när en organisation studeras. SGU är en statlig myndig66 - het, och det ligger därför nära till hands att analysera myndigheten och dess bibli- otek utifrån teorier om offentlig förvaltning. Samtidigt använder myndigheten be- grepp som kund och produkt på sin webbplats, och nedläggningen av SGU-biblio- teket kan kopplas till effektivitet och ekonomisk rationalitet. Detta är anledningen till att jag även valt att analysera förändringen ur ett affärsidésynsätt. Dessa båda synsätt på organisationer redovisas närmare nedan.
Offentlig förvaltning
En offentlig organisation kännetecknas av att den är ansvarig inför en folkvald ledning, till skillnad från privata organisationer som svarar inför sina aktieägare och styrelse. Ett annat utmärkande drag för offentliga organisationer är att de är multifunktionella, det vill säga de ska ta hänsyn till en rad olika och ibland mot- stridiga krav som politisk styrning, neutralitet, kostnadseffektivitet, tjänstekvalitet med mera. Vidare skiljer sig offentliga organisationer från privata genom att de inte bedriver sin verksamhet på en ekonomisk marknad med fri konkurrens; en viktig uppgift för den offentliga förvaltningen är istället att försöka motverka de problem som marknaden skapar eller inte kan hantera själv. 67
Hatch (2002), s. 61-63.
64
Hatch (2002), s. 353-354, 356.
65
Bruzelius & Skärvad (2017), s. 26.
66
Christensen et al. (2005), s. 16-18.
67
Tidigare hade man inom offentlig organisation en progressiv period med fo- kus på budgetering och förtroende för myndigheter, där man hade en hög grad av byråkrati för att undvika korruption och favorisering och upprätthålla ideal om likabehandling. De senaste decennierna har man velat tona ner skillnaderna mel- lan privat och offentlig sektor, och inom offentlig sektor började man utgå från en ny offentlig verksamhetsledning, NPM. Inom NPM ligger fokus på ökad effektivi- tet genom målstyrning, mätning och kontroll. En invändning mot NPM är att det 68 kan verka effektivt att sätt upp mål som är lätta att mäta men att man då riskerar att nedprioritera mer kvalitativa, svårmätta mål. De senaste åren har flera kritis69 - ka röster höjts mot NPM, då denna styrmodell anses innebära en avprofessionali- sering och för mycket administration, och att en hög kvalitet inom offentlig sektor bygger på att de anställda ges utrymme att arbeta mer specifikt inom sin profes- sion. 70
Mål och visioner är enligt Christensen et al. viktiga för offentliga organisatio- ner eftersom dessa organisationer är politiska och därmed symboliska. Visioner visar vad organisationen skulle sikta på under perfekta omständigheter, och ef- tersom omständigheterna sällan eller aldrig är perfekta är visionerna därför flexib- la. Visioner gör däremot att politikerna ses som handlingskraftiga och ger därför ofta politikerna en ökad legitimitet. Om skillnaden mellan vision och verklighet är för stor leder det däremot till minskat förtroende och legitimitet. Målen för offent- liga organisationer är generellt sett komplexa och vagt formulerade, till skillnad från privata organisationer som ofta har vinstintresset som huvudaktivitet vilket kan göra målen mer endimensionella. Mål kan vara medvetet vagt formulerade eftersom det ger ledningen en större flexibilitet kring om och hur målen ska upp- nås. Vaga mål kan också vara ett sätt att kompromissa och därmed enklare nå ge- mensamma lösningar, apropå att offentliga organisationer är multifunktionella. 71
En offentlig organisations officiella mål är enligt Alvesson så viktiga att större delen av verksamhetens aktivitet går ut på att nå upp till dessa, även om de kan vara vaga och svåra att tyda eller utvärdera. Mål som är lätta att mäta, som antalet användare till exempel, är en typ av produktionsmål som enligt Alvesson riskerar vrida verksamheten åt ett oönskat håll och som inte alltid är kopplade till något meningsfullt. Måluppfyllelse kan alltså vara ett trubbigt verktyg. Ett annat sätt 72 att styra och motivera inom en organisation är att visa på en inre drivkraft genom att ge uttryck för modernitet och rationalitet. Detta kan man göra genom att ta till sig nya idéer som ses som ”rätt” av en dominerande grupp eller som ser bra ut i massmedia. Dessa nya idéer behöver inte stå i motsats till de officiella målen, men ibland kan måluppfyllelsen få stå tillbaka för viljan att ses som modern. Som Al- vesson förklarar det känns det oftast tryggast att välja en ny idé om man inte vet
Alvesson (2013), s. 45; Christensen et al. (2005), s. 13-14.
68
Christensen et al. (2005), s. 114.
69
Regeringskansliets webbplats > Pressmeddelanden > 2014 > 10 > Ny styrning bortom new public management.
70
Christensen et al. (2005), s. 111-112.
71
Alvesson (2013), s. 54-56.
72
vilka lösningar som kan ge ett bra resultat eftersom en ny idé i alla fall kan ge in- tryck av att man är modern. 73
Det är som sagt enklare att mäta vissa mål än andra, vilket kan göra det loc- kande att sätta upp just sådana mål. Det kan till exempel vara mål för budgetar, ledarskapskurser, eller personalavdelningar som är relativt enkla att bedöma. En- ligt Alvesson är en viktig del i att leda en organisation att fokusera på produktio- nen av strukturer och arrangemang som gör att yttre aktörer, som kunder, mass- media och politiker, får intrycket av att organisationen är seriös och fungerar väl.
Dessa strukturer och arrangemang behöver däremot inte ha någonting med kärn- verksamheten att göra. Denna typ av expansionsmål tar också resurser i form av 74 pengar, tid och uppmärksamhet från kärnverksamheten. Alvesson påpekar att det därför är viktigt att titta på offentliga organisationer inte bara utifrån vilka mål de påstår styr verksamheten utan också på hur målen relaterar till annat som präglar verksamheten, som till exempel vad man tycker ser bra ut utåt. 75
Affärsidésynsättet
Affärsidésynsättet som det beskrivs av Bruzelius och Skärvad är en integrerad or- ganisationslära inom vilken det ryms flera synsätt som man kan utgå från om man vill analysera en organisation. Synsättet är utvecklat för affärsdrivande organisa- tioner men fungerar enligt författarna också för att analysera icke affärsdrivande organisationer, även om dessa använder begreppet verksamhetsidé snarare än af- färsidé. Christensen et al. menar att skillnaden mellan privata och offentliga or76 - ganisationer är att offentliga organisationer måste ta hänsyn till bredare mål och värderingar eftersom de vänder sig till och är ansvariga inför en bred allmänhet, och att det därför även krävs en större öppenhet och insyn i en offentlig organisa- tion. Inom organisationsteorin finns det de som istället menar att offentliga och privata organisationer inte skiljer sig nämnvärt från varandra, och denna inrikt- ning inom organisationsteori går enligt Christensen et al. i linje med den nya ty- pen av verksamhetsledning, NPM. 77
Begreppet affärsidé utvecklades på 1970-talet för att teoretisera organisatio- ners effektivitet och förnyelseförmåga. Idén utvecklades delvis från observationen att en lönsam organisation har ett tydligt så kallat revir, det vill säga en produkt eller ett marknadssegment där organisationen dominerar eller i alla fall har en väl- digt stark ställning. En grundläggande utgångspunkt inom affärsidésynsättet är att organisationer strävar efter både inre och yttre effektivitet. Inre effektivitet hand- lar om att producera sitt värde på ett så kostnadseffektivt sätt som möjligt och att utnyttja sina resurser på bästa sätt. Yttre effektivitet handlar om att erbjuda sina kunder det värde de vill ha, vilket bygger på hur väl organisationen utnyttjar sin
Alvesson (2013), s. 56.
73
Alvesson (2013), s. 57-58.
74
Alvesson (2013), s. 68-69.
75
Bruzelius & Skärvad (2017), s. 95.
76
Christensen et al. (2005), s. 13-14.
77
