Hej du som bor och verkar längs Ostlänkens planerade spårlinje!
Jag heter Alexander Santos och är tillförordnad program- chef för projekt Ostlänken sedan den 1 oktober. Det är ett viktigt och spännande uppdrag som jag med stor glädje och entusiasm ger mig in i.
Nytt för i höst, från och med den 1 oktober, är också att Trafikverket samlar projekten som bygger nya stambanor i en egen organisation. Den nya organisationen har ett samlat ansvar för planering och genomförande av projek- ten Ostlänken, Göteborg – Borås och Hässleholm – Lund.
Den har också ansvar för kommande utbyggnader för att skapa ett nytt stambanesystem mellan Stockholm, Göteborg och Malmö. Min uppfattning är att vi blir starkare tillsammans och att vi, genom att organisera oss tillsammans, blir bättre rustade för att klara vårt uppdrag att genomföra Ostlänken.
I juni fick Trafikverket i uppdrag av regeringen att utreda ett system för nya stambanor med kostnadsramen
Vi har i uppdrag att bygga Ostlänken, en dubbelspårig järnväg mellan Järna och Linköping, som är första etappen av nya stambanor i Sverige. Idag är det fullt i spåren. De befintliga stambanorna är hårt belastade och behovet av ökad kapacitet är stort, både för person- och godstrafik. Ostlänken ger möjlighet till kortare restider, ökad kapacitet och bättre punktlighet i tågtrafiken för en smidigare pendlingsvardag.
1
Ostlänken
Första steget mot nya stambanor i Sverige
OKTOBER 2020
205 miljarder kronor i 2017 års prisnivå. Trafikverket läm- nade en delredovisning till regeringen den 31 augusti där vi redogör för utgångspunkterna för det fortsatta arbetet med uppdraget. Samråd med kommuner och regioner sker under det fortsatta arbetet och slutredovisningen av upp- draget ska ske senast den 28 februari 2021. Parallellt som detta uppdrag pågår fortsätter vi arbeta med planläggningen i Ostlänken och de övriga projekten som planerat.
Du kan läsa mer om arbetet med nya stambanor på trafikverket.se/nyastambanor eller genom att scanna
QR-koden med kameran på din mobiltelefon.
Med vänlig hälsning, Alexander Santos Tillförordnad programchef
MALMÖ GÖTEBORG
JÄRNA
HÄSSLEHOLM
LUND
LINKÖPING NORRKÖPING
NYKÖPING VAGNHÄRAD
STOCKHOLM
LANDVETTER
SKAVSTA
TRANÅS JÖNKÖPING BORÅS
MÖLNDAL
VÄRNAMO
Kartan visar det planerade systemet för nya stambanor.
Varför är kunskapen om berg viktig när vi planerar och bygger Ostlänken?
Ostlänken passerar genom ett varierande landskap med berg och dalar. Delar av järnvägen är planerad att gå i tunnel och bergsskärningar. Under byggskedet behöver vi därför bryta loss och hantera stora mängder berg. Berg är en värdefull resurs vi kan återanvända och det är en viktig fråga för oss.
Om vi tar reda på bergets egenskaper i planeringsfasen vet vi vad berget kan användas till i byggskedet då olika konstruktioner har olika krav på materialet. Allt berg är inte så stenhårt som man kan tro, till exempel krävs speciella egenskaper om det ska användas i betong. Vår ambition är även att berget ska kunna återanvändas så
lokalt som möjligt, för att minimera transporterna och minska klimatpåverkande utsläpp under byggskedet. För att komma dit behöver vi ha kunskap om de geologiska förhållandena och variationerna längs sträckan, och här spelar undersökningar i tidigt skede en stor roll.
I en aktuell undersökning tillsammans med Sveriges Geologiska Undersökning (SGU) tar vi prover av berget på ett antal utvalda platser för att analysera bergets kemiska sammansättning och testa dess förmåga att motstå tryck, nötning och fragmentering. I undersök- ningen skapar vi oss också bättre förståelse för bergets variationer och utvecklingshistoria.
Geologiska spår av rykande vulkaner och kraftiga jordbävningar
Ostlänken är planerad att gå genom ett område som i geologiska termer kallas Bergslagen. Det är ett område som idag kännetecknas för sin vackra och omväxlande natur. Men hur såg det ut för mer än en miljard år sedan när starka naturkrafter förändrade landskapet?
Majoriteten av bergarterna bildades för cirka 1,9 – 1,8 miljarder år sedan när kontinentalplattan som Sverige ligger på krockade med en annan kontinent. Livet på jorden var precis i sin begynnelse och det finns ingen som bevittnat hur Bergslagen såg ut vid denna tidsepok.
När vi undersöker berggrunden längs Ostlänken tillsam- mans med Sveriges Geologiska Undersökning (SGU) skapar vi oss en bättre förståelse för hur det gick till när bergarterna bildades.
Den stora kontinentalkrocken orsakade mängder av explosiva och rykande vulkaner. Det går bland annat att utläsa i bergsområden med stora sammanhängande graniter. Dessa representerar ibland magmakammare till stora vulkaner, vulkaner som kan ha varit större än någon av de vi ser på land i dag.
Vid denna tidpunkt täcktes stora delar av himlen och marken av sot och aska. Berggrunden trycktes ihop och veckades samtidigt som kraftiga jordbävningar skakade marken. Landskapet förändrades med växande berg och djupa dalar och malmer skapades av heta under jordiska vattenströmmar. Bergarten gnejs kan härstamma från tjocka asklager, avsatta av ständigt återkommande vulkan utbrott under miljontals år. Skiffrar representerar döda bottnar i hav som sedan länge torkat ut.
2
3
Att bygga för klimatneutralitet
Vi vill bygga med så lågt klimatavtryck som möjligt.
För att minimera klimat- och miljöpåverkan behöver vi göra rätt från början och planera omsorgsfullt.
Transporter och resor med tåg är både energieffektivt och yteffektivt i jämförelse med andra trafikslag. Att investera i nya stambanor ger ökade möjligheter till klimatsmarta resor och transporter. En stor del av persontrafiken mellan de större städerna i Sverige kan ske på den nya järnvägen, vilket också frigör kapacitet för godstranspor- ter och regional trafik på de befintliga stambanorna.
Byggande av infrastruktur medför energianvändning och orsakar idag utsläpp av växthusgaser. Trafikverket arbetar för att begränsa klimatpåverkan med ett lång- siktigt mål att infrastrukturen ska vara klimatneutral senast 2045. För att klara det har vi satt upp delmål som omsätts successivt i klimatkrav när vi upphandlar konsulter, entreprenörer och materialleverantörer.
Projekt Ostlänken utgår från Trafikverkets delmål och undersöker under hösten 2020 hur vi kan ställa hårdare krav för att minska klimatpåverkan. Undersökningen
Vad händer i ditt område?
Scanna QR-koderna med kameran på din mobiltelefon för att hitta till områdessidan på vår webbplats där du kan läsa mer.
Södertälje – Trosa
Du har väl inte missat samrådsredogörelserna för de båda järnvägsplanerna inom Södertälje- och Trosa kommun? I redogörelserna svarar vi på de synpunkter som kommit in fram till och med den 15 januari 2020.
Tack alla ni som tyckt till om våra förslag för järnvägens utformning! Arbetet med att färdigställa järnvägs- planerna fortsätter och vi håller enskilda samråd med berörda. Nästa år planerar vi att ställa ut planerna för granskning och då ges ytterligare möjlighet att lämna synpunkter på våra förslag.
Nyköping
Vi nådde en milstolpe när vi skickade in järnvägsplanen för Nyköpings resecentrum till fastställelseprövning i somras. Parallellt som vi inväntar beslut om fast- ställelse så arbetar vi med projekteringen av bygg- handlingar för det framtida byggskedet. Arbetet med de övriga järnvägsplanerna inom Nyköpings kommun fortsätter. Nästa år planerar vi att visa upp hur långt vi kommit i planeringen av sträckorna Sillekrog – Sjösa, Skavsta – Stavsjö och Bibana Nyköping. Då har du möjlighet att lämna synpunkter.
Norrköping
Är du nyfiken på vilka synpunkter som kommit in om sträckorna Klinga – Bäckeby och Stavsjö – Loddby efter de senaste samråds- perioderna? I redogörelserna för samråd har vi samman- ställt synpunkterna och våra svar. Tack alla ni som lämnat synpunkter! Nu fortsätter arbetet med att färdigställa järnvägsplanerna för de båda delsträckorna.
Samtidigt inväntar vi beslut om fastställelse av järnvägs- planen för Norrköpings godsbangård. Under hösten 2020 pågår också en arkeologisk förundersökning i Kolmårdsbranten.
Linköping
Det digitala samrådet gick i mål den 14 juni. Vi tackar för alla synpunkter som kom in och all kunskap vi fått från er som bor i närområdet där vi utreder den nya järnvägen. Många av er upp- levde det positivt att lämna synpunkter i den digitala interaktiva geografiska kartan över Linköping.
Därför kommer kartan att ha sin fasta plats på trafikverket.se/ostlanken linkoping. I slutet av september valde vi bort några alternativa lokalise- ringar och i kartan motiverar vi varför de inte längre är aktuella.
innebär att kartlägga möjliga åtgärder för att minska ut- släppen och när dessa kan genomföras, vilka eventuella hinder som finns och vad de kan kosta. I och med detta kan vi utveckla klimatkraven så att den första delen av nya stambanor kan byggas med så lågt klimatavtryck som möjligt.
Är du intresserad av hur nya stambanor bidrar till Sveriges
klimatmål? Läs mer på trafikverket.se/nyastambanor
Insamling av personuppgift
För att informera om projektet har Trafikverket samlat in namn och adress till boende i närområdet. Dessa uppgifter lagras hos Trafikverket så länge projektet pågår. Du har rätt att begära registerutdrag, rättelse, radering, begränsning av behandlingen och att invända mot behandlingen.
Personuppgiftsansvarig är Trafikverket, organisationsnummer 202100-6297.
Adress: Trafikverket, 781 89 Borlänge. Tfn: 0771-921 921. www.trafikverket.se/gdpr Dataskyddsombudet nås på samma adress. Du kan klaga hos Datainspektionen, Box 8114, 104 20 Stockholm. www.datainspektionen.se
Trafikverket, 781 89 Borlänge. Besöksadress: Röda vägen 1 Telefon: 0771-921 921, Texttelefon: 010-123 50 00 trafikverket.se
facebook.com/
trafikverket Synpunkter på förslag
och järnvägsplaner:
investeringsprojekt@
trafikverket.se Trafikverket, Ärendemottagningen, Box 810, 781 28 Borlänge
Öppet hus
RSS
Trafikverkets kontaktcenter 0771-921 921 Allmänna frågor
om Ostlänken:
ostlanken@trafikverket.se trafikverket.se/
ostlanken Digitalt nyhetsbrev
trafikverket.se/
ostlanken
