Skriftlig reflektion inom självständigt arbete
Kurs: AG1015 Examensarbete kandidat, folkmusik 15 hp 2021
Konstnärlig kandidatexamen i musik Institutionen för folkmusik
Handledare: Susanne Rosenberg
Björn Gardner
Examensarbete Sång
The Three Suitors/ Tre Sultna Mågar och S8lanalysarbete:
Ingebjørg Liestøl – En s8lanalys
Innehållsförteckning
Examenskonsert The Three Suitors/ Tre Sultna Mågar
Affisch 2
Programblad 3
Reflektioner 4
Bakgrund 4 Vision 4
Innehåll och struktur 5
Nu rinner solen upp av østerlida 6 Slutord 7 Ingebjørg Liestöl - En stilanalys 8
Förord – Sy*e 9 Metod 11
Biografi 12
Resultat 14
- Ingebjørgs röst – sångteknik – ornamentik 14
- Konstnärligt utmärkande drag 15
- Ornamentik – Glidningar 15
- Differentieringen av sång och tal i arkaisk poesi: ett litterärt perspektiv som musikteoretisk nyckel. 16
- Interpretation, scenisk gestaltning - Den anonyma berättaren 20
Sammanfattning – Reflektioner 20
- Liturgisk stillhet, Black Sabbath och arkaiska poetisk-musikaliska former 20
- Fenomenet och kartorna - Om transkription 21
- Om litterära perspektiv 21
- Vad tar jag med mig som utövare och konstnär? 22
Slutord 22
Analysschema 23
Examenskonsert: The Three Suitors/ Tre Sultna Mågar
Affisch
Program
The Three Suitors/ Tre Sultna Mågar
Program
Sättning:
Björn Gardner: Sång, Gitarr, Tenorbanjo Hanna Andersson: Sång
Erland Westerström: Munspel Thomas Jansson: Kontrabas
Tre Sultna Mågar/ The Three Suitors SOLO
Ling, linge logen, KVARTETT
Silibrand Barytongitarr SOLO
Med bössan på axeln SOLO
En till Gränge två till Nås Barytongitarr TRIO
Shady Grove KVARTETT
Berg och dalar TRIO
Dance to your daddy KVARTETT
Reflektioner
Bakgrund
Jag är en sjungande gitarrist och låtskrivare som inom ramen av mitt eget låt och
textskrivande spelat i olika band och sättningar, jag har även fördjupat mig inom komposition på Tonsättarskolan på Gotland. Jag var gatumusiker efter gymnasiet och i flera år var det min plattform och till del en skolning. Folkliga sångtraditioner har varit ett intresse och en
inspirationskälla men inte min huvudinriktning.
Jag sökte mig till utbildningen för att djupstudera engelskspråkiga folkliga sångtraditioner och sångsätt, under utbildningens gång har jag även studerat nordiska sångtraditioner och under de två sista åren fokuserat mer på dessa.
Att studera källmaterial har varit njutningsfullt och spännande, det har känts naturligt då jag alltid tyckt om att detaljstudera inspelningar. Här med den värdefulla skillnaden att få utöva detta material med mentorer inom folksång med löpande återkoppling, en ny erfarenhet för mig. Det har även varit värdefullt att ha tid och utrymme att experimentera, pröva olika konstnärliga spår i sökandet och formulerandet av mitt eget tonspråk även inom
traditionsmusiken.
Jag tror det som är speciellt viktigt när man vill lära sig just traditionsmusik är den direkta inlärningen via andra personer. Det mest värdefulla för mig har varit att sjunga med traditionssångare på högsta nivå och att befinna mig i en miljö av folkligt sjungande.
Under utbildningen har jag tagit intryck som musiker, arrangör och tonsättare, hittat verksamma förebilder och inspiration samt riktning i vad jag vill göra och utforska i framtiden inom området folksång.
Vision
Min konsert ställdes in en gång på grund av Coronapandemin. Jag kom att revidera innehållet under tiden som följde.
Konserten kom istället att baserat på ett album jag arbetat med få en tematisk anknytning till Coronakrisen; särskilt att min närmaste familj drabbades då min sambo insjuknade i ett utdraget förlopp vilket i skrivande stund fortfarande pågår.
”Björn Gardner är en svensk/brittisk rockmusiker, låtskrivare och folksångare. Han avslutar nu sina studier i folklig sång vid KMH med en konsert som kommer finnas tillgänglig online via sociala medier och streamingplattformar.
En betydande del programmet är material från Björns kommande album baserat på Svensk folklig sångtradition som dels är ett resultat av två års fokus på nordiska sångtraditioner.
Albumet är ett syskon till det engelskspråkiga folkrockalbumet ”Björn Gardner sings Ballads and Lullabies” som släpptes i våras; ett utforskande och återfinnande av det egna tonspråket inom traditionsmaterialet. Det kommande albumet är inspelat under pågående pandemi och Coronakrisens humanitära konsekvenser har varit ett tungt graviterande centrum i den personligt konstnärliga processen”.
Innehåll och struktur
Jag ger här tre exempel från konsertprogrammet och redovisar konstnärligt och innehållsmässigt temata:
Konserten började med ett solonummer: Tre Sultna mågar/ The Three Suitors Jag har översatt Kråka satt på ladutak till engelska i ett collage av texter från sånger till fiskeskärsmelodin.
Jag har textmässigt arbetat med en ”re-kontextualisering” där mitt val av sånger och egna tillagda avsnitt i texten skapar ny betydelse.
Sången är här på ett plan ett utsnitt ur mina egna reflektioner under pandemin; på ett annat plan ögonblicksbilder som för mig uttrycker barnets historiska utsatthet och beroende av den kontext det föds in i.
Temat barn och föräldraskap löper genom båda mina album med traditionsmaterial, det engelskspråkiga och dess kommande svenska syskon. På det senare är det ett av två huvudteman, sammanflätat med pandemin.
De två sånger jag sjunger a capella är efter Ingebjørg Liestøl från Åseral i Norge som är den utövare jag analyserat i mitt stilanalysarbete.
Far dog fort handlar i kontexten av mitt verk om de äldre som dött under pandemin, speciellt de som på förhand tilldelats palliativ vård oavsett hälsostatus och utan läkarbedömning; något som strider emot internationell lag och läkaretik. Detta visade sig under IVOs utredning ha administrerats på strukturell nivå i den svenska vården i en gråzon av krisläge och
Nu rinder Solen upp av Østerlide Är en dansk psalm jag översatt till svenska och bearbetat;
sista versen i min version beskriver veckorna efter att min sambo hämtades med ambulans.
Text: Thomas Kingo,1674 Fri Bearbetning av Björn Gardner 2020 Melodi efter Ingebjørg Liestøl
Nu rinner solen upp av Österlida
Nu rinner Solen upp av Österlida, förgyller klippans topp och bergets sida.
Var glad min vän och låt din stämma klinga Stig opp från jordens bo
och dig med tack och tro till himlen svinga.
Som havets rika vann och utan ände den kalk din lilla hand i vatten vände.
Den du mitt huvud dagligt övergjuter Var morgon i min skål
en nåde utan mål du fritt mig bjuder.
I denna långa natt med änglaskara jag vid din sida satt att ingen fara fick över mig och mina kära råda.
Men jag är frälst och fri
Från dödens mörka stig och själavåda.
Jag beslöt under arbetet att fokus var på filminspelning av konserten, att verket är färdigt först efter redigering och att vi kunde släppa fokus på en sammanhängande konsert. Detta på grund av att vi
prioriterade i min egen förberedelse osv.
Vissa av dessa premisser ledde till konstnärliga val som trots allt passade min vision: En stor och ödslig lokal, minimal rekvisita, minimalt mellansnack.
Slutord
Ett konstverk behöver inget ytterligare egentligt mål, det är min syn på konst och musik, jag arbetar utifrån en längtan efter att ett verk ska äga rum i sin egen rätt, de processer som formar verket behöver inte synas eller presenteras i sig, denna faktor är för mig en del av magin.
Denna gång, när jag planerat och arbetet med min examenskonsert är ett av de mer sällsynta tillfällen då jag haft som ytterligare syfte att även kommunicera musikens ontogenetiska habitat som ett explicit uttalande; min inre metaberättelse som elegi.
Det har slagit mig under arbetets gång att min konst ofta är ett sätt att hantera sorg. Att med Camus termer skapa en inre mening och känsla av agens där ingen reciprocitet finns att hämta.
Examensarbete Kandidat
2020
________________________________________________________________
___________
Björn Gardner
Examensarbete, Stilanalys
”Ingebjørg Liestøl – En stilanalys”
Konstnärlig kandidatexamen i musik Institutionen för folkmusik
Handledare: Sven Ahlbäck
Bild: Omslaget till en kassett-utgåva av NRK Knut Buen, Ingebjørg är 23 år på bilden.
Förord – Syfte
Jag har gjort ett stilanalysarbete om Ingebjørg Liestøl (1900 - 1996), en sångerska och traditionsbärare från Åseral, Agder i Norge.
Mitt val var intuitivt och kändes självklart då jag redan var intresserad av Ingebjørgs musik som gjort starkt intryck på mig, detta är något jag kommer elaborera över i själva analysen och återkomma till i min slutsats.
Min drivkraft i arbetet har främst varit min ursprungliga impuls som sångare att studera och försöka tillgodogöra mig Ingebjørgs musik och sångsätt.
Frågor jag velat besvara:
● Vem var Ingebjørg och vad kan jag lära mig historiskt om hennes liv, musikaliska tradition och kulturella kontext?
● Vad är det som gör hennes sångsätt så speciellt i mina öron?
● Vad utmärker hennes tradition och repertoar?
● Vad är det som gör att jag upplever hennes stil och tradition som arkaisk, en känsla av en äldre tid och kulturuttryck?
● Hur fungerar rytmiken; varför känns det inte tillfredsställande eller användbart för mig som utövare att tolka den i termer av puls, underdelningar och meter? Varför känns slutsatsen att rytmiken är helt eller delvis ”frirytmisk” ofullständig som förklaring?
● Vad kan ett litterärt perspektiv på folkliga sångtraditioner ge när det används som komplement till ett musikteoretiskt?
● Denna musik är ny för mig; Hur kommer jag att uppleva den när jag transkriberat eller lärt mig sjunga den? Vad innebär transkription och inlärning för mig?
● I vilken grad kan jag som utövare tillgodogöra mig något av Ingebjørgs tradition genom imitation och transkription? Vad kan jag ta med mig in i mitt eget
musicerande och konstnärliga arbete?
Metod
Jag har valt ut fem sånger att transkribera bland det inspelade material som idag finns tillgängligt som kommersiellt utgivna fonogram, främst en utgivning av inspelningar ursprungligen gjorda av NRK: Horpa: Ingebjørg Liestøl; Kveding BMMC38 Buen Kulturverkstad:
• Far Dog Fort; dansk psalm Johann Eusebius Schmidt, 1670–1745
• Nu Rinder Rolen Upp af Østerlide; Dansk psalm av Thomas Kingo 1674; Melodi efter Ingebjørg Liestøl
• Ligesom alle beskikkede er vorden; Okänd författare; Melodi efter Ingebjørg Liestøl
• Det Hendte seg Jefta den Gileads Mand; Text: Petter Dass (1647-1707)
• Horpa; Trollballad från Åseral; Ingebjørg Liestøl efter Knut Liestøl
Jag har i transkriptionerna utgått ifrån de inspelningar som finns tillgängliga som
kommersiellt utgivna fonogram, främst en utgivning av inspelningar ursprungligen gjorda av NRK: Horpa: Ingebjørg Liestøl; Kveding BMMC38 Buen Kulturverkstad
Mitt val av sånger att studera har varit intuitivt; jag har valt de jag velat sjunga själv.
Inledningsvis utgick jag inte från någon speciell metod utöver ett brett djuplyssnande på repertoaren, att sjunga själv och transkription av vissa sånger men under arbetets gång intog jag ett litterärt perspektiv som komplement till det musikteoretiska.
Jag har även fått hjälp och erhållit visst material som sångtexter av Ragnhild Furholt däribland en ännu ej publicerad skrift till Minne Kultursenter: Folkemusikk i Åseral Den vokale og instrumentale folkemusikken før og nå.
De litteraturhistoriska källor jag använt finns i källförteckningen.
Biografi
Ingebjørg föddes 1900 i Åseral, Agder Ett stort antal av Norges äldre ballader
dokumenterades i Åseral. På CDn ”Middelalderballader i Norge – opptak fra 1912 til 1992”
som norsk visearkiv och Norsk folkemusikksamling gav ut i 2005, är tolv av sextio ballader från Åseral, resten fördelade på resten av landet (uppgift från Ragnhild Furholt).
Den protestantiska Pietismen var stark i hennes hembygd. Väckelserörelsen associeras i Sverige ofta med höga krav på fromhet, praktiserad kristendom och asketism; den har dock historiskt även varit en socialt progressiv och ibland radikal rörelse, exempelvis när kvinnor där i större utsträckning kunde tala i församlingen, eller att klasshierarkier kunde vara mindre tydliga inom den religiösa sfären.
I Norge var denna en inomkyrklig rörelse och bland annat drivande i införandet av allmän folkskola.
Ingebjørg arbetade som småskolelärarinna hela sitt liv fram till att föräldrarna var gamla, då hon tog hand om dem på heltid.
Pietismen märks i hennes stora och varierade repertoar, modernare väckelsesånger jämte ballader som i vissa fall har förkristet ursprung. Alla med unika melodier från Åseral.
NRK:s inspelningar med henne gjordes mellan 50- och 70-talen och spelades en del i samtida Norsk radio enligt programblad jag funnit i dagstidningar.
Radiotablå; programpunkt med Ingebjörg understruken med gult. Källa: Arbeiderbladet, 25
okt 1956; bokhylla; www.nb.no
Repertoaren kom mycket från farfadern via fadern Knut Liestøl (1881–1952). Han beskrivs som en socialt engagerad, kulturorienterad och bildad person. Han dokumenterade traditionen lokalt, bland andra sin far Olav.
Knut spelade in vaxrullar redan 1920 och skrev en av de första doktorsavhandlingarna om Trollballader: Norske trollvisor og norrøne sagor 1915.
Resultat
Ingebjørgs röst – sångteknik - ornamentik
På upptagningarna använder Ingebjørg en stor klangpalett. Den rymmer:
● En tät kärnfull bröstklang med starka formanter, någonting levande/animerat i övertonerna.
● Blandröst mellan huvudklang och bröstklang
● En ren huvudklang Ofta intim/ljudsvagare men fokuserad i riktning och intonation.
Ingebjørg använder sitt huvudklangsregister effektfullt och precist; det är en viktig del av hennes personliga stil. Men jag har ändå undrat om åldersförändringar påverkade hennes val av klang på vissa inspelningar och i vilken grad, om hon varierade klangen mer på äldre dar alltså. Dels är detta min intuitiva känsla som sångare, dels är hon inte konsekvent med att ha en klang per register, utan klämmer ibland i och klipper en ton med full klang som hon tidigare format med huvudklang.
Konstnärligt utmärkande drag
Jag uppfattar i Ingebjørgs sång den otvungna kompositoriska förmåga till spontan och originell variation och kombination av detaljrikedom, artikulation och fokus; som för mig utmärker en musikant på allra högsta nivå.
Drag jag vill lyfta fram som personligt utmärkande:
o Stor dynamisk variation mellan olika sånger, men även inom en sång och inom en och samma fras.
o En varierad klangpalett som uttrycksmedel i den konstnärliga gestaltningen:
Från nasal hård och genomträngande till rundare (mindre accentuerade formanter, klangen längre bak i munnen) hypnotiskt skir.
o Emfas på tonglidningar: En så pass viktig del av hennes tonspråk och ornamentik att jag utvecklar detta under en egen rubrik:
Ornamentik - Glidningar
Ingebjørg använder ofta tonglidningar. Hon gör det på flera plan:
● Med emfas på en eller ett par toner
● Som ett förslag eller subtilt sätt att intonera/forma en ton
● Som en kontur genom en längre tonföljd eller fras.
Dessa glidningar kombinerar hon med rörliga melismer och språng på ett sätt som gör hennes sång utmanande att härma och transkribera.
Ibland favoriserar hon glidningar där det idiomatiska bland nutida utövare enligt min
Ex. 1 Ur Balladen Horpa i Ingebjørgs version
Kirsten Bråten Bergs version där hon utgår ifrån Ingebjørgs version:
Jag tycker Ingebjørgs bruk av glidningar är en lika viktig parameter som hennes melismer/
drillar; ett slags gränsland mellan ornament och intonation.
Denna aspekt av Ingebjørgs tonkonst känns både intuitiv och sofistikerad; man blir lätt filosofisk. Vad är en tonplats? Vad är en melodisk enhet?
Ett ornament kan vid närmare lyssning vara utfört som två glidningar inneslutna i en subtil längre kontur - och inte de fem idiomatiska melismer jag först uppfattade.
Jag liknar detta vid skrivstil i handskrift; accentuering av drag man vill göra
betydelsebärande, sammansmältning av detaljer. En stilisering av motiv och ornament.
Differentieringen av sång och tal i arkaisk poesi: ett litterärt perspektiv som musikteoretisk nyckel.
Jag hade svårigheter att tolka rytmiken, att gradera vilka parametrar som är viktigast.
För mig blev nyckeln ett litterärt perspektiv: Att det till synes oregelbundna rytmiska ramverket utgår ifrån versfoten. En musikalisk textbehandling som närmar sig talet jämförd med musik organiserad i likjämn puls och symmetrisk meter.
Poeten och teoretikern Manley Hopkins utvecklade en sådan tanke i begreppet Sprung Rhythm ; syftet var just att hitta poetisk-teoretiska ramverk som bättre passade folksånger 2 och äldre litteratur. Hans bakomliggande tes var att rytmiken i den arkaiska poesin låg närmare talet. Som utmärkande för tal betonar han bland annat asymmetri.
Han är inte den enda litteraturhistoriker som betonat att den primära formen för den äldre, eller arkaiska poesin var muntlig tradering, det är en tes lika gammal som den litterära
forskningen med början i renässansen, att denna litteratur i sin framförda form sjöngs eller att den inte var entydigt differentierad i dikotomin tal och sång. 3 4
https://www.britannica.com/art/sprung-rhythm
2
Ett konkretiserande exempel på detta inom nordiska muntliga traditioner är den fortfarande praktiserade isländska traditionen rimur och relaterade former för högläsning; recitation 5 som lika väl kan kategoriseras som sång.
Att framföra rimur benämns med det fornnordiska ordet kveða; ett begrepp som kan innebära både tal och sång eller sägas inte vara differentierat i dessa på det sätt jag tidigare nämnt.
Detta och relaterade förhållanden har använts av forskare som argument för att olika
kvarlevande nordiska sångtraditioner bibehållit arkaiska drag ur den fornnordiska traderade litteraturen.
Norska sångtraditioner benämns ofta kveding, speciellt den äldre delen av Ingebjørgs tradition och repertoar - ballader och stev . 6
Ex 1: Min transkription av första frasen i Ingebjørgs version av Horpa/ Dei to systrane, en mycket spridd ballad, här med unik melodi från Åseral.
Frasen består av tre anapester (versfoten anapest illustrerad som blå markeringar: Två korta och en lång) grupperade tillsammans.
Den andra nivån i ramverket, är en emfas på första och tredje betonade stavelsen i varje versfot markerade underst med rött.
Vid sjungande av stev, speciellt i Setesdal, markeras denna rytm tydligt med fotstamp (trøing). I termer av metrik kan det liknas vid tretakten i springar där första och andra slaget markeras medan tredje är ”tyst” eller icke betonat. Tillsammans med en tredje nivå: den fritt ornamenterade och ofta subtilt varierade melodiken skapas ett komplext samspel mellan regelbundenhet och asymmetri.
Detta musikalisk-språkliga ramverk tillåter att tempot kan göras flexibelt utan att den språkligt idiomatiska betoningen och versfotens proportioner försvinner som anad gestalt.
Jag uppfattar att det polyrytmiska i denna struktur emfaseras hos utövare som Torleiv Bjørgum från Setesdal; det skapar ett starkt pulsrelaterande musikanteri även i helt eller delvis frirytmisk sång. Kvarhängande synkoper och markerad off beat ger tyngd och rörelseenergi – en stiliserat dansant musik.
På äldre inspelningar som de med Ingebjørg undvek man konsekvent att spela in ljudet av fottramp, det ser jag som en förlust och en brist i dokumentationen och återgivningen av den här musiken.
Ex 2: Ett exempel på en sång där texten underordnas en musikalisk meter är "Vårvindar friska" (Den stackars Anna eller Molltoner från Norrland), en polska som försetts med text av Julia Nyberg.
7
Interpretation, scenisk gestaltning - Den anonyma berättaren
Ett litterärt perspektiv kan också innebära frågeställningar kring hur scenisk-musikalisk gestaltning relaterar till historiska litterära stilar, t. ex om och hur dessa korrelerar.
En av de saker jag upplever som en arkaisk stilistisk kvalité hos Ingebjørg är hennes
avskalade, i betydelsen icke-teatrala gestaltning. Liksom i äldre nordisk litteratur är sångaren en anonym berättare som uppgår i själva texten.
Denna textbehandling tycker jag är densamma även när Ingebjørg sjunger en text i modernare stil och då uppstår i mitt tycke en stilistisk kontrast mellan utförande och text.
En kontrast mellan stilar syns även i själva innehållet i enskilda sånger: Bruk av allitteration, sprung rythm och ekonomi jämte rim, meter och språklig blommighet.
Sammanfattning – Reflektioner
Liturgisk stillhet, Black Sabbath och arkaiska poetisk-musikaliska former
Jag visste att jag skulle skriva om Ingebjørg, jag upptäckte henne av en slump på en
streaming-plattform, blev som hypnotiserad och sträcklyssnade på ett 2 minuters spår. En av de där starka musikupplevelserna när man upptäcker något helt nytt för första gången.
Ingebjørgs sång är först och främst en unik musik i mina öron, men ibland kan en jämförande liknelse också vara värd att göra.
Jag har en bakgrund som rockmusiker; Ingebjørgs klang har i mina öron något sprakande levande i klangen som påminner mig om Toni Iommis gitarrljud på de tidiga Black Sabbath albumen. Fast den rör sig inom ett helt annat dynamiskt och även psykologiskt register, har
En annan sida av hennes musik är att den kan frammana en känsla av liturgisk mystik, en slags tidlös stillhet liknande den jag upplever hos Olivier Messiaens musik som skapades ur och uttryckte en djup religiositet, något jag upplever även i Ingebjørgs sång.
Fenomenet och kartorna- Om transkription
När jag fängslas av en musik vill jag lära in och tillgodogöra mig den på något sätt.
För mig är det paradoxalt även så att transkription, musikteoretisk analys och själva det att tekniskt lära in musik samtidigt exorcerar den starka magin i min direkta och som jag anser sanna, eller för mig mest relevanta upplevelse.
För att uttrycka det fenomenologiskt: Det väsentliga fenomenet musik är något annat än de kognitiva verktyg och kroppsliga processer man använder för att lära in och kunna utföra detta fenomen.
Den egentliga musiken ersätts eller skyms av en kognitiv karta. Detta är ett existentiellt- musikaliskt villkor när man är musiker och inte bara lyssnare. Lärandet är samtidigt en givande process i sin egen rätt.
Om litterära perspektiv
Ett utvidgat – litterärt-musikaliskt perspektiv på folklig sång är sedan tidigare en konstnärlig inspirationskälla för mig. Det kom även att ingå i min stilanalys; jag tror ett disciplinärt sammansatt perspektiv är nödvändigt för att teoretiskt förstå denna och liknande traditioner.
Speciellt spännande var att jag inte valde det som metod på förhand, utan först efter att ha prövat mig fram kring rytmiken. Här konvergerar för mig litteraturvetenskap och musikteori.
Att skifta fokus från musikalisk meter, perioder och indelningar till själva texten, versfötterna och de tal-lika betoningarnas samspel med melodiken ser jag som nödvändigt för att närma sig den här och liknande sångtraditioner.
Jag tror detta har varit till hjälp för mig för mig som utövare inom ett bredare fält av folklig sång, specifikt beträffande helt eller delvis frirytmisk sång.
När jag under detta arbete letat källor inom forskning kring arkaisk nordisk litteratur och
Vad tar jag med mig som utövare och konstnär?
Den här musiken innebar en hög kunskapströskel för mig både som musiker och för att jag ofta måste tyda och översätta språket på inspelningarna med ett fåtal skriftliga källor till hands, vilket har varit både utmanande och roligt.
Jag tror att man även behöver delta i en levande miljö av sjungande, lära direkt av andra utövare och även lära sig språket för att på ett djupare plan greppa och övertygande utöva en så språkligt-kulturellt sammanflätad musikalisk tradition som Ingebjørgs.
Jag tycker att jag fått en ingång för vidare studier och en personlig relation till Ingebjørgs musik som är konstnärligt närande och användbar.
Slutord
Ingebjørgs musikaliska stil och tradition framstår för mig som en resilient legering av intakta äldre och modernare element.
Hennes repertoar är en blandning av nytt och gammalt – väckelsesånger, stäv och ballader, hennes tradition och personliga stil präglas av samma förhållande.
Jag tycker Ingebjørg var en exceptionell musiker som sticker ut även inom sin starka tradition och min vilja att formulera detta har motiverat mig under arbetet med min stilanalys.
Jag upplever ett arkaiskt djup i hennes sång: Tonaliteten, förhållandet mellan textbehandling och rytmik, asymmetri, bruk av allitteration och ekonomisk språkdräkt.
Den känslomässigt investerade men icke teatrala gestaltningen som inte skriver en på näsan men äger rum i en sjungen poesi som flödar ur existentiell svärta.
Matter-of-fact som en isländsk saga.
S8lis8skt Formschema Ingebjørg Liestøl
MUSIK TEKNIK
Rel. Subjektivt Rel.
Objektivt
Auditivt Visuellt
Associativt/emotionellt Ickeemotionellt
Helheter/sammansatt
plan Helheter/ delvis sammansatt
plan Detaljplan Detalj/helhet samansatt/
enskilt Detaljplan
UTTRYCKSKVALIT
ETER GESTALTNINGSKVALI
TETER GENERELLA
MUSIKALISK A KVALITETER
TEKNISKA
KVALITETER TEKNISKA
FÖRUTSÄT TNINGAR
Oaffekterad textgestaltning- berättelsen i fokus- ålderdomlig gestaltningsstil
Versfot och text likvärdigt eller överordnat musikaliska – element, allitteration, arkaisk, fornnordisk poesi.
”Matter of factness”, från sardonisk till innerlig
Stor klangpalett- Från drivet sprakande till skir klarhet
En kombinerad fokus och ”löshet” i frasering och melodisk gestaltning- associationer till Blues.
Kärna, skärpa i kombination med facilitet i flöde och rörlighet
Rytmiskt musikanteri, Dansant
Liturgi - meditativ extas - mystisk religiositet
Arkaiska former, repertoar och gestaltning möter modernare material oh stilar
Glidningar som stilistiskt bärande ornament-och intonationsredskap.
Stiliserad ornamentik, idiomatisk melodisk ornamentik som ”skrivstil”
Tonglidningar som gränsland mellan ornament och intonation
Versfot och tal-lik
frasering kombinerad med musikalisk meter
Rytmisk asymmetri
Kombinerad frirytmisk och pulsbaserad melodisk gestaltning
Flöde och framåtrörelse kontrasterat mot fermater och pauser
Pulsorienterat musikanteri inom frirytmisk gestaltning
Underliggande polyrytmisk struktur implicerad i melodisk frasering och betoningar.
Variabla tonplatser/
intonation.
Mikrotonalitet, även bruk av mikrotonalitet i modernare repertoar där källan är funktionsmusik i tempererad skala.
Spel mellan emfaserade starka taktdelar/ betonade stavelser och synkoper/
obetonade stavelser/ off beat
En klangpalett graderad från tät kärnfull och kärv bröstklang till luftig eller tunn huvudklang.
Stor dynamisk variation mellan olika sånger
Stor dynamik inom en och samma sång
Frirytmisk gestaltning.
Pulsbaserad gestaltning.
Polyrytmik - kombinationer av olika underdelningar
Mikrotonalitet
Variabla tonplatser
Ojämna perioder, oregelbunden meter
Mikrotonalitet Förslag/
efterslag tonsprång
Snabba melismer, gränsande till vibrato
Emfaserade övertoner/ formanter
Kombinerade glidningar och melismer
Glidningar som förslag och formande av toner
Skifte mellan bröst och huvudklang Subtilt vibrato
Glidningar och förslag som
emfaserande av puls och synkoper
Folkligt sångsätt:
● Klang nära talröst
● Ej egaliserade vokaler
● Ljudande konsonanter
● Konsonantljud som percussivt redskap
Mycket god sångteknik och och röstkontroll
Djup
kännedom om materialet och idiomet kombinerad med
kompositorisk förmåga till spontan variation
Vissa
indikationer på åldersförändri ngar i rösten på
inspelningarna - Användande av detta som stilistisk premiss- större kontrast mellan klangregister?
Andningstekni sk ekonomi och förmåga till anpassad disposition
Transkriptioner
Källor
Sid 10:
https://www.britannica.com/art/sprung-rhythm
Lying and Poetry from Homer to Pindar: Falsehood and Deception in Archaic Greek Poetics;
Louise H. Pratt; ISBN 0472104179, 9780472104178
https://chs.harvard.edu/CHS/article/display/5262.1-oral-poetry-and-ancient-greek-poetry- broadening-and-narrowing-the-terms
Sid 11:
The Concise Garland Encyclopedia of World Music Volume 1; Puchowski; ISBN-13;
978-0415994033; s. 507
Åkesson, I. (2003). Norska stev. En småskalig men rik visform. I Noterat 11, s. 57–71.
Svenskt visarkiv. Hämtad från http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-25077
Sid 12:
https://musescore.com/user/28093978/scores/5560019
Bilder:
Sid 2, Horpa: Ingebjørg Liestøl; Kveding BMMC38 Buen Kulturverkstad Sid 5, Programtablå; Radio; Arbeiderbladet, 25 okt 1956
Sid 6, Furholt, Ragnhild; Folkemusikk i Åseral Den vokale og instrumentale folkemusikken før og nå
Sid 16, Stilistiskt Formschema av Björn Gardner 2020
Källa till de definitionskriterier för folkligt sångsätt som anges i formschemat:
Sid 18–23, Mina transkriptioner av inspelningar med Ingebjørg Liestøl. Källa till samtliga:
Horpa: Ingebjørg Liestøl; Kveding BMMC38 Buen Kulturverkstad.
Sid 18, Far Dog Fort; dansk psalm Johann Eusebius Schmidt, 1670–1745
Sid 19, Nu Rinder Solen Upp af Østerlide; dansk psalm av Thomas Kingo 1674; Melodi efter Ingebjørg Liestøl
Sid 20, Ligesom alle beskikkede er vorden; Okänd författare; Melodi efter Ingebjørg Liestøl Sid 21, Det Hendte seg Jefta den Gileads Mand; Text: Petter Dass (1647-1707)
Sid 23, Horpa; Trollballad från Åseral; Ingebjørg Liestøl efter Knut Liestøl
