En ny svensk tusenlapp

En ny svensk tusenlapp

Läs mer om denna inuti tidningen

Regeringsskiftet

En med al j till minne av det historiska valet 1976

NYHETER ·;\RTIKLAR NOTISER

OKTOBERERBJUDANDE

SVERIGE 2 kronor

1876 . .. . .. . . l? 30:- 1877 ... l(?) 40: - 1878 . . . l? 40:- 1878 R och . . . l? 2.850:- 1880 o ... l? 90:- 1880 och ... l? 45:- 1890 praktex . . . O 7.500:- 1892 flag. . . . l(?) 40:- 1897 ... l? 30:- 1897 . . . l(?) 40:- 1898 ... l 50:- 1898 . . . l+ 115:- 1900 . . . l? 30:- 1903 . . . l 150: - 1904 ... l? 35:- 1904 ... l 50:- 1904 puts. . . . 01/0 1.150:- 1906 . . . l'? 30:- 190G . . . 1+/01 300:- 1907 ... l 40:- 1!)07 . . . .. l(?) 25:- 1907 . . . 01/0 750:- 1910 . . . l? 10: - 1912 .. . . .. . . .. l? 35:- 1913 . . . l? 12:- 1913 ... l 20: - 1914 . . . l? 18:- 1914 ... l 25:- 1914 . . . 01/0 525:- 1915 . . . l? 18:- 1!)15 . . . l 40:- 1922 . . . 1? 17:- 1922 . . . 1+/01 95: - 1922 praktex . . . O 850:- 1924 . . . l? 12:- 1926 ... l 20: - 1926 . . .

I+

35:- 1926 . . . 01 175: - 1926 . . . 01/0 395:- 1928 . . . l/1+ 45: - 1929 . . . l? /l 17:- 1930 . . . l? /l 17:- 1930 . . . l+ 40:- 1931 ... l 12:- 1934 ... l 12:- 1934 ... l+ 20:- 1934 . . . 01/0 85:- 1935 . . . 1/1+ 17:- 1935 . . . 01 45:- 1936 ... l 10: - 1936 . . . 01/0 65:- 1937 . . .

I+

75:- 1937 . . . 01/0 225: - 1938 ... l 10:- 1938 ...

o

60:- 1939 ... l 10:- 1939 ...

o

45:- 1940 ändr. 4 . . . l 40:- 1940 . . . 01/0 30:-

SVERIGE 1 kronor

1875 ... l 30:- 1875 ... l(+) 90: - 1875 . . . 1+/01 375:- 1876/75 . . . H 45: - 1876 . . . 01/0 1,500: - 1897 . . . 01/0 525:- 1912 . . . l? 15:- 1913 ... l 20:- 1915 . . . 01 195:- 1915 . . . 01/0 325:- 1916/15 . . . l 45:- 1918 . . . l? 23: - 1923 . . . l+ 26:- 1924 ut. p. . . . 01 150:- 1930 . . . 01 60:- 1930 . . .

o

175:- 1934 .. .. . . .. . .. . l/l+ 20:- 1936 . . . .. l+ /01 12:- 1937 ...

o

65:- 1938 . . . .. 01 18: - 1939 . . . 01 10: - 1940 St. G . . . l+ 75:- 1941 . . . 01 35: -

SVERIGE 50 öre

1877 . . . l? 150:- 1878 . . . l? 20:- 1880 . . . l? 45:- 1881 . . . l? 45:- 1898 . . . 1+/01 180:- 1899 ... 1 20:- .1906 ... l 20: - 1907 ... l 12:- 1!)12 ... 1?/1 10: - 1920 N . . . l 12:- 1928 . . . O l nO 175: -

193-3 L. 6 . . . l 25:- 1938 . . . .. . 01 45:- 1940 N . . . 01 70:- SVENSKA ÅRSSET

1952 kval. O

1953 kval. O

1956 kval. O

1957 kval. O

1971 kval. O

1972 kval. O

1973 kval. O

50 kronor 1975 . . . . O SVENSKA GUWMY~T

550:- 425:- 375:- 350: -

45:- 20:- 25:- 100:-

20 kr 1878/77 ... . 01 2.650:- 20 kr 1879 ... .

20 kr 1889 20 kr 1889 20 kr 1899 20 kr 1902 lO kr 1874

01 5.850: - 01 2.250:- 01/0 2.750:- 0liiO 2.350:- 01/0 3.200:- 1+/01 700:- Alla priser inkl. moms. - Full bytcsräU inom 8 dagar.

PEO MYNTHANDEL AB

Drottninggatan 11 S- 111 51 STOCKHOLM Tel. 08/2112 10 PER-ERIK OHLSSON

10 kr 1874 . . . .. . . .. 01 900:- 10 kr 1876 hjärts . . . 1+/011.850:- 10 kr 1901 . . . .. .. . 01 800: - 10 kr 1901 . . .. . .. . . 01/0 900:-

5 kr 1881 ... 01/0 1.175:- 5 kr 1886 . . . .. .. . 01/0 1.400:- ÄLDRE SVENSKA KOPPARMYNT l skiU. rut. rand R 1820 l 300:- 1/2 skilJ. ... 1822 01 200:- 1 skilJ. bco . . . 1836 01 450:-

1 skilt. bco 1838 01 375:-

4 skilt. bco RR

hopträngt banco 1855 1/1+ 1.200: - 5 öre stjärna 1862 1+/01 250:- 5 öre R ... 1873 01/0 525:- 2 öre ... 1873 01 275: -

1 öre L. A. 1873 O 195:-

1 öre SVF ... 1873 1+/01 550: - NÖDMYNT

Kron;m ... 1715 l Kronan ... 1715 l(+) Pvblica Fide ... 1716 l? Pvblica Fide ... 1716 l W ett o \Vapen .... 1717 l Wett o Wapen .... 1717 l+ Flink o Färdig .... 1718 1/1+

Flink o Färdig .... 1118 l+

Satvrnvs ... 1718 l

Satvrnvs 1718 l(+)

Phoebvs ... 1718

l+

Mars ... 1718 l/l?

Mercvrivs ... 1718 l Mercvrivs ... 1718 l(+) hoppet ... 1719 l SVERIGE 5 öre

50:- 95: - 40: - 95:- 45:- 125:- 65: - 95:- 95:- 125:- 85:- 55:- 65:- 75: - 150:-

1884 . . . O l nO 395: - 1890 . . . OlåO 495:- 1892 . . . 01/0 375:- 1897 . . . l+ /01 60:- 1902 . . . 01/0 250:- 1905 . . . .. . . .. . 01/0 250:- 1906 . . .

o

^350:-

1909 l. k. . . .

o

575: - 1916 k. 6 .. . . 01 175:- 1916 k. 6 . . .

o

425:- 1919 . . . .. . . . 01/0 225:- 1919 J ... 1+/01 175: - 1920 . . . .. . . . .. . .

o

^{250: -}

1921 . . . 1+/01 25:- 1926 . . . 01 75:- 1934 . . . 0/01 75:- 1934 . . .

o

175:- 1940 ...

o

95: - 1942 ljus . . . O 145:- 1944 . . . .. . . 01/0 100:- 1944 . . . .. . .

o

175: - 1949 ...

o

95:- 1950 B . . . .. . . O 15:-

MYNTKONTAKT

Drottninggatan 11 111 51 Stockholm

Tel. 08/1184 44

Redaktionen öppen: 09.3~12.00

Postgiro: 42 30 50-4 Bankgiro: 219 -0502 Bank: Sv. Handelsbanken REDAKTIONSLEDNING:

Chefred. o. ansvarig utgivare:

Michael Ohlsson Redaktör för Norden:

Tommy Falk Atriumvelen 15 C

N-1400 SKI

Eftertryck av text och bilder utan medgivande förbjudes.

Tidningen utkommer den 15:e i varje månad utom månad 6 o. 7.

Adressändringar bör meddelas oss snarast, helst skriftligen ge- nom postens adressändringsblan- kett

ANNONSPlUSER: S. Kr.

4 sidor (mittuppslag) 2.385:- 2 sidor (mittuppslag) 1.260: - 1/1 sida (2:a o. sista sid.) 765:-

1/1 sida ... 575:-

2/3 sida . . . 405: -

1/2 sida (2:a o. sista sid.) 405:- 1/2 sida ... 305:-

l/3 sida ... 215:-

1/4 sida ... 160:-

1/6 sida ... 115:-

1/12 sida . . . 60:-

1/24 sida . . . 40:- Moms 17,65 % tillkommer på ovanslående annonspriser.

Pr·cnumcr·ation helår 43:75.

MYNTrORGET

(endast för myntsamlare) Ett införande: 10 kr. Två infö- rande med samma text i två på varandra följande nummer: 16:-.

Annonsen får högst innehålla 20 ord

+

^{namn och} adress eller telefonnummer. Annonskostna- den skall medsändas på sanuna gång som manus.

SISTA ANNONSDAG 3 vecloor före utgivningsdag Alla författare ansvarar ensam- ma för sakinnehållet i sina ar- tiklar.

TILL V ÅRA LÄSARE

Med anledning av valet

den 19

sep-

tember

l 976 och dess utgång med re- geringsbyte kan man

undra

om

detta

kommer att pt\ve rka samlandet här

i

landet.

Det

är dock för tidigt ännu för att kunna märka denna

eventuella skillnad.

En annan

händelse som kan- ske

i så fall kan komma att betyda ännu

mer

är

nog

elen kraftiga ränte-

höjning

som riksbanksfullmäktige be-

slutade

om den 3 oktober, samtidigt

som

man

inför

ännu

hårdare

kredit-

åtstramningar.

D

etta kan innebära

att det kommer ut lite mer mynt på mark- naden, vilket i

sin

tur gör

det lättare

att finna det man

söker.

Vi fttr

dessutom en

ny

tusenlapp i

Sverige.

Den

kan ni

läsa

om längre

fram

i

tidningen.

Trots det stora utbudet av

nya medaljer

av alla

de

slag i våras kommer det en

hel

del

nytt nu i höst.

En del av

dessa har ni

redan kunnat

läsa

om

i

M

K

och

flera

kan ni

läsa

om i

detta nummer.

Framför allt Sporrangs

nya

kungaserie.

Höstens

priskuranter börjar komma.

Numismatiska Bokförlaget

"

Sveriges Mynt'' med 1977

års

priser har utkommit.

Trenden

är

densamma.

Mynten

i / / . .

· .--·. ,.

/ '

höga kvaliteter bara

; ·,-?; ..

/;z r/

^l, O /;;-/r7 /

ökar

i pris.

, ·

. '' /

· ·

·

MEDALJAUKTION

HOTEL ANGLAIS, STOCKHOLM Söndagen den 24 oktober 1976 kl. 15.00

Visning från kl. 14.30

Ett

stort

antal

~ildre

och

moderna

konstmedaljer.

Rekvirera

auktionskatalogen gratis.

Inropsuppdrag mottages.

- Se anvisningar

i katalogen.

Auktionist:

Lars O. Lagerqvist,

ordf. i Svenska Numismatiska Föreningen

VÄLKOI\'IMEN 'l'ILL EN RENODLAD MEDALJAUKTION

Sporrongs

Samlar Sällskap

Fack, 761 00 Norrtälje, Sverige

I den stora katalogen "World Coins" av Krause och Mishlct·, som upptar mynt från 1800- och 1900-talet, avbildas och beskri- ves på cirka 70 av de 1.376 si- dorna omkring 1.000 olika mynt- typer från de inhemska indiska

OPPNAR ••

Måndagen den 18 oktober

"' .. ..

KÖPER - BYTER - SÄUER GRA TIS PRISLIST A

• • •

A. WETTERBERG MYNT AB

Agnegoton 38

(!)

Rådhuset Box 81 09, 1 04 20 Stockholm

Tel. 08/53 26 66

Öppet:

l\1:ind., tisd., onsd. 17.00-20.00 Lördagar IO.M-15.00

stängt: juni~ugusti

delstaterna. Ändå är detta bara en bråkdel av de mynt, som un- der mer än 2.000 år pt·äglats i Främre Indien.

Bland alla met• eller mindre kuriösa indiska mynt finns några mycket sät·egna, som maharad- jorna av Kashmir lät prägla un- der senare hälften av 1800-talet.

Vanligast ät· valöt·en l rupie i silver, men det förekommer även liknande mynt med lägre värden.

Karakteristiskt föt· dessa och många andra indiska mynt är användningen av myntplattor, som ofta är tjocka och så små att en del av pdigeln inte åter- ges. Mynten kornmer att visa olika delat· av denna men genom att studera flera mynt av samma typ kan man f;.\ en uppfattning om prägeln i sin helhet.

Samma egenskap ät· ofta ty- pisk för grekiska, romerska och bysantinska mynt, en stor del av äldre muhnmmedanska mynt, medeltidsmynt och våra klip··

pingmynt av koppnr.

Silverrupien på bilden har dia- melem 20 mm och väger cirka 10,5 gram. På åtsidan anges att den ät· pr·äglad i Srinagar, hu- vudstad i Kashmir, år 1909. Det bergiga oml'.ådet Kashmir ligger i nordvästra Indien och gt·änsar till Tibet, Sinkiang och Afgha- nistan. Omkring 70 % av invå-

narna är muhammedaner men under första hälften av 1800- talet tillhörde maharadjoma den hinduisk-muhammedanska sekt som kallas sikher. Sekten är mest kiind genom kr·igen 1845-

(Forts. på nästa sida)

ERT NAMN OCH ADRESS

och Ni får efter hand vår

"nyinkommetlista".

STOR SORTERING MODERATA PRISER Vänd Er med förtroende till

GAVLE .. NYA MYNTHANDEL

S. Kungsgatan 19, Gävle Tel. 026/12 82 25

Öppet: 16- 18 lördagar 9- 14

(Fort:J. fr. föregående sida.)

1846 och 1848- 1849 mellan sikherna och engelsmännen.

Artalet 1909, som på myntet har formen 19.9, är enligt den så kallade Samvat-eran. Begrep- pet era anger de regler efter vil- ka åren numreras och erans ut- gångsdatum kallas epok. Sam- vat-oran, vanligen föt·kortad SE, hat· epoken år 57 f. Kr. Föt· att få datering i våra

^årtal

måste därför SE-årtalet minskas med 57 och SE 1909 blir alltså 1852 e. Kr. Övriga inskrifter på myn- tet anknyter till den hinduiske guden Shiva och en mytologisk hjälte Ram och enligt sikhernas tradition finns inte regentens namn angivet.

överst på åtsidan avbildas ett sabelliknande

vapen

och till vänster finns ett långskaftat blad, som är en symbol utmär- kande för sikhernas mynt. Det mest iögonenfallande är emel- lertid de tre bokstäverna J

H

S och ett litet kors ovanför boksta-

ven H. Detta kot·s finns endast

på mynt från

1850-1858. Från

1870 fick denna mynttyp ett an- nat utseende och bl. a. ändrades de tt·e bokstäverna till I H S men från 1876 till 1895 återkom

J H S

på åtsidan, fastän mindre fram

-

trädande.

Monogrammet J H S eller

I

H S är från början en latiniserad för- kortning av namnet Jesus i gre- kisk skrift, där

långt

E tecknas som latinskt H och

i

denna

^w--

sprungliga betydelse förekom- mer de tre bokstäverna på by- santinska mynt från 690- talel

PRISLISTA

nr. 2 1976

hor

utkommit

och kan erhållas

gratis

^på begäran.

Firma Arne E . Hedlund

Box 3144, S-162 03

Vällingby

Tel. 08/89 52 01

Vard.

17.30-19.00

Lörd.

10.00-16.00

Senare tolkades monogt·ammet vanligen som Jesus Hominum Salvator (Jesus människornas frälsare)

eller

som

In

Hoc Signo (I detta tecken). I den kyrkliga dekorativa konsten har det fått en framträdande roll och

ⁱ

Nor- den är det känt från mitten av 1400- talet. Den

äldre

och till for- men likartade kombinationen I H C förekommer på not'Cliska sigill redan på 1200- talet.

I

H S finns också i Serafimerordens in- signier, som omger svenska riks- vapnet.

När de första indiska mynten med

J

H S präglades 1850 var maharadjan Gulab Singh regent i Kashmir. Han blev detta 1846 när han

åstadkommit stillestånd

i kriget mellan sikherna och eng

-

elsmännen. Till sin död 1857 var han vän med engelsmännen och

h

an tog ingen

d

el i sikhernas andra krig

1848-1849.

Som framgår av dessa mynts inskrift

var

Gulab Singh hindu, även om han enligt sikhernas tradition inte satte ut sitt namn på mynten. Varför de kristna symbolerna J H S och korset pla- cerats

ptl

mynten verkar gå tfullt men det finns två olika aneko- ter om hur det gått till. Enligt den ena skall

_Gulab Singh vid

ett sammanträffande med den brittiske ambassadören John Lawrence ha frågat denne var- för engels männen alltid segrar även om de har

motgångar i

bör- jan. Lawrence svarade att det berodde på att England var en kristen nation

^och

när ro'lharad- jan sedan bad honom visa nå

-

Free catalog of WORLD COIN S

featuring

^more

than

120

countries

and 5000

lots.

Send

International

Postal Coupon.

DUNNS WORLD-NUMIS Box 868 MK

Maitland, Florida 32751 USA

gon kristen symbol skrev han bokstäverna J H S.

En annan förklaring har läm- nats av general G. G. Pearse, som bland annat skriver: När Willim Bentinck var generalgu- vernör i Indien 1828-1835 an- tog en berömd brahmin vid namn Anund den kristna läran. Hans son Anund Messiah verkade mycket energiskt för kristendo- mens utbredning och en dag p

å

våren 1851 visade han mig de nya silverrupierna med J

H

S, som Gulab Singh låtit prägla i Kashmir. Han påstod att han förmått Gulab Singh att sätta dessa bokstäver på mynten och att han försäkrat honom att detta skulle glädja engelsmännen och medföra lycka för honom själv.

Båda dessa anekdoter kan vara sanna. Det egendomliga är att fastän en välkänd kristen sym- bol placerades på myn.ten så är åt- och frånsidans inskrifter oförändrade och hänför sig till hinduiska gudomligheter.

N LS

NYHET!

MYNTEN MED ÄLVSBORG

av Lars-Ingvar J önson Ytterligare intressant material

om

³

mark

1562.

Ur innehå

ll

et:

Tecknaren - konstnären Misshandel

och

annskada sturemorden

Myntbilden spegelvändes 48 sidor, rikligt illustrerad

Säljes genom mynthandeln.

^Där

sådan ej finns, kan

^Ni

be

.

ställa direkt

från

utgivaren genom att sätta

in 20 kr.

på postgiro

87 8124-7.

NLs

1970

Numismatiska Litteratur-

Sällskapet

i Göteborg

Franklin Mint tillkännager

Historiens

stora segelfartyg

i präglade silverminiatyrer

j\fcd samlmRc"'n fii/jtr m >PN,IIt /Ontl~ll·n lrosl.nn

IPittl uonsparrrll lod. ..

Sterling S1lver ..r en finare Sllverk\;llitet än ~.et vi i daghgt w l kallar· Jkt:l-silver.

"Aklll" silver Innehåller ned 1111830 tusendelar ;ilver. Sterling Silver inne-

h:\ lic r minst 925 tusendelar rent silver. ^ft}r Olltlluslftro •ltl) llt'fJI juta «lc•m(pubc•lt't \'UOS här '" fil~·,rmmloryr 1 iiw·r11utltÅ.

50 sekel av människans kamp för att vinna herravälde Öler haven fångade på 50 utsökta miniatyrer- präglade i massivt Sterling Silver.

Strikt be~:ränsad upplaga.

Tillgänglig endast I!NJOm förhandsbestiillninJ:.

Si,la hrst:illninJ;Sdag J l oktober 1976.

S

cgclf.,nu: t\,• r ~l h id fasciner.11 'inne n med k,m,l.•li>r \•cnt~rcL Del •-•r ,ct:cii.Jn~­

gcn >0111 ruorllc llclmöjhgl flir lll.llllll\~.111

-•tt be h 111~:1 occ.Jncrna och ullor,k.• •.u! ,om dolde-; honom h.l\en. Att h.ma nr'·'~ 1\tt

,()~,,och Iinna. Att vidga horisonterna. Och :m i v:lra d.1g.•r 11inrolla' vi'" :is~·ncn av cll ,kcpt>

mc t! fylld.t -cgd

lh\ltnfi'll\ Sttua S<7t.<"~tar{\'}:. - d..: ^1111.:'\t hemmilJ ·" dc nl.lgnilik;t fari.o>tcr

'"m

~or,.• t h,I\I.!O ... .:d.tn ltllcrn.t) bi!g} nncl\~ ud1 .uul;t fr,tmllll '~r.1 d.tg.tr-~om mer nu .m .l\h1ld." 1 en ut>okt .... mhng prJgl,lllc Srl,crnnlll.ltHcr l cmtro .:n .• .,t.lcntk tJct .. liJnk.t mt:lt.lt~h:r. '~·•·

t>.IC.k ,1\ dc ''"'kh!!.l h.ll1t\erk.lfll.l \UI \,llhklh 'tor,la pri\:ll.l mynt,~r~ -^\,lrl .un~n~:m'"-·•

') 'lerll,rcl.•g The Franklin J-l ini.

lfi,auri(•n' Stor3 Srct'lfart~ t: ..

u l ·~Ida'" lrdand• aul.turitctl·r på Ulllr<id•·t l k '.:~d fart}~ '\tHn ;ir r.:pn.!'"'..:IU~rad~ 1 ,,,m.

lin,;\! n 'pann~r oh~r 50 sekd a\' m:tn,L.ht!h..:- l~ll\ hi~loria-fra n dc antika ~~YPI~<~a l':! r~•"·

1~r11.1 som anviimlc' lUr mer iin 50011 ar '~dan

odllramlill ,,,r.!llag.tr'"""hh.o ~lc~.n11.r '.och·

h: r Ur,.tkl h.tr gjnrh :t\ ~n c\pr:r1~ru~tl'· .... ^t m·

fl1.11h .• lll ·'' lr.lnht.ecnd..: .1uL.tun1-:h.'1 lt.ul k.J.IIIdC ')UI.Irhnllh~Cr \Jrld~n CI\Cr (J.-h\ .lr-

j..,.'l.ut~!! • "'unii0)!\.'11 r..:pn:"~nh:r.lr ... ·n nul,lofpi.!

1 m.anm,~.uh "'' ·~·' J..~ullJl lUr .111 'mn.t h..: r r.•·

'.e hk· Ö\ -:1 h,l\~1\.

l)~ ,landina' 1\J..;t \'iJ..in!!a,J....:pp..:ll, MUll

,,n\nuli~l h_ionk ~lt: l'<;r•H,t "tor;1 uppt;u,:J..ht:ir~

dt:ltl,l-\;ifh)~lla, ,m:h:kr•a Ctt'h f(;r\'all,llh\ :11'1 '\)CI\:irdi~.l ^f k lllajc,t;iti,J..a l'lii\I'CI'~~I\J'l'll

""" torde hem le fr.111 del lj.m.1n K"'·' !k

m.okn~.oln~,l:ort~j:en 'om lord l"~htllh 11\/S l u tun O\.' h i.\..\' Cml\llllllum. Str l·r.tn~h

J> r,! ko-, ll.II'I'''CJlll ^T/te· (;o/dc•lf /lull/. "llliiiJlt>·

hun~.uk 'IMth~ .• g,al;oncr et~.: h ,..,..tian '\!l!l.uk runt ,;irltlr:n fi1r .ltt kv\.'rt.:r;_1 ,jn d)rh.H.t 1.1~1.

Clwlft'' 1t \lmt.:ou. \all~tn~tf.trl) ~el, '\Hl U w~~

1.1<1~ I.!Oj:re .rn ll.tt!UI annal >lCPI> <kh d~n

()(l\Cr,inn.:r1t)!.t ) .. u . .'htcn lnflt'l''"~ 'um l\,t l!--'"~~r \ltllntt ll.:n .ttr..t,~irt.l..t ~\nh:ru.·,,·, (.'up

ll,iil-.la miniat~ r-Jrb(•tf.•n VarJe pra~latl Silvermini:nyr ;~l~r~er m~d h:ip·

n:~dsviicl.ande ~~akthcl tk spccidl.1 d~lalj~r

"um ulm;irJ..cr ll~t al..tudla 'cgdli1rhgcl. Na

~ummcr att J..unn~a M~ och ,;..r,l-.iiJ.t ma,h:r.

lloiiHII.If.ll.•~or .• u1k~rc och '•·•~---J.l,llll och nh.:LI tkn muc,~nla :,kulpt~rJ,,k litturen p.a

~1/um: d~l ''~1'1' wm Wi11Jdm l ro•r.ucn

-cgl.1d~ mul Engl.mll ;i r lOM.

S1Ud1~1 av dc~,., ul>iikl d~l.tiJcr.ulc S•l- ' ennrni.1t) re r kommer all ge Er och l r f.mniJ

m:\nga inlrC>!kllll~ och liiro1i~ •• 'tunder -och Ni kommer all upptiic~a m:\ng,Jn) a och fasci- ncr.mllc fa~I:J n m dc >lor.o sc&elf.trl)'lP001 spe- lat en sa 'iktig roll i miin,klishclens hi~1ori:J.

Samlarskrin och r.ir>turin~\~las

ut•n extra ko,tnud.

Som en dcl.l\ Ersamlin!! •om mer l' r an få~~~

-.pecblli!IICr~JI pr~scnt.IIIOn"~nn II~J.ror all

ro .. ar:J s:mllht:-• Fr-J 50 SIIHIII11111.11) re r. S3m- IJr>lnnCI :il r.Jrscll med ett tr.tn>rarcnl lock. som gör iott Ni k.m .;c Sllwnnmo.rtyJ~rna (i ven niir locke l ii r ;liingl. Samlankrin~llcvcrcras ca 4 mtinadcr ..:f'tl.!rsista bt::o.t;illling,dilgt:n.

Till samlingen hiiro\~,.\ elt ..:irskilt för- Siorin~sgla>. mcll vitkel Ni kan beundra alla d~t3lja p.\ mini:nrr~rn.o Ni f.\r()d>.i rdcrcns·

kort 1111 \Jrjc mini.<!~ r. \Onl hc,lri,cr 'arjc

>kcpp och de>> bel~ tkl-c fur 'jul.trhhi,lorien.

Förno:lnli~ ut~h•tin~'PI•n

\'arjc prii~la.J Si!lcrminial)r ~O,t.lf cnlla>l 20 t..rnnor. ini..Ju,h.: 17.65¹¹• nwnh. S.unl,,r,lrinct och tONOrinp~l.t><'l m,•tlluljcr Fr ""nling

ul:an('~tr.t Lo,ln.td. Pri,ct .1r1:1,1 uchg.tr.tntcrat under hci.J Ul!!h ning.,pcruxlen. med rcsc.rva- lion fi.ir e•cntuciiJ ~nc.lrinj:.tr ·" nwmscn.

:-:i b)'j!gerUJII> Fr,.;olllllltg l'·' cll bckv~nll

o.:h prakli,kt '""- med fe ¹¹ Sil>ennini:llyrcr per miuwd.l'a s:i S:iukomnJcrN•.III h.t en ~om­

pleti s:rmling. hcslacmlc av 50 vackra >q;clfar-

t~gsmini:nyrer r St~rhng Srh er

l'·•

mindre ii n

ctl~r

Del IOI.tiJ .llll,lkl >.Jmhn~.rr ·" ~•herminialr·

re r ''"" prilgl." lijr s\ eri.:~ ~ummcr lör alllitl

:nt ""'' hq:r;in>.•t lill det :mlal bestiiilning:or.

som m~ommit pOSISI:impladc senas! midnatt den .Il o~tober 1971>. Fur Jlt j;ar~nter-~ denn~

upplagcb~grion,ning kommer clt i\kthelsinl)g alt mctlfoiJ:t \:tfJC ~amling.

For dc11 ^'lllll f) Il~·" bcunllr.mrnrur cll slcpp rur full" >q:cl... ror den som\ iii jterupplc•~

.1\·cnt) re l uch >P-IIIningcn under dc >to r~

s~gdcpu~~rna ... neh tbr den som upps~alt.lf

skönhelcn lw> ul>iill >kulrncrade Sih·crmr· nia l) re r ... ii r delta en •• omling all bcv:ora i gc- ncralioncr framiivcr. En unik minncsutg1\va wm illuslr~r:or 50 s~kler av miinniskans ~tr:i·

van ^,tll .:rC.h ra v~irhkns oc~~lnl.!r.

!.ock '.ore samhngcrh imcrnJioondt., ontre,,c •.on h•Jrt.tt bcgr.msade ulga•or fhrc-

~omm.• o ~nd~.t !Jndcr dJr Fr-~nklm ;\hnl All lur '''tcrbol•g. men o S•eng~ l.ommer on~

~ n.:rh~tr-: hc'\t~llnin~Jr .1tt .IC\.'.:ph:r .. b c fl.: r den "'•·• h~'•·•llning,d.ogen. 31 oklobcr 1'176.

l>~n •nh.'H\,tlltH1dl.l ~\Jll . .'rl~rUflll )QOl :tnhl...th hc''·" ·"

C.•r't.tln \l.an \"alht:h. lltt•.\t,.lf'll'/t'f \autut:l Rc'H"dt,ll.l nn•.llm,l nt:bnd

Hnhcrt Hur~ö'\. nu·.\lawlc'l\ \llht¹Um. NC\\p(Ul N~\''· \'tr~llll.t,lfSA

B;t"l (irccntuii.Cf\1G. \',w,uwl.\luntmtt•

\lu\c'llm. (;rl!.:n"kh. En~liHH.l

Dr G Il 1\ul>rn •k Ccr.tn .. lltH<'uSwnn•

\m,llc·. \'~n~t:di~.ILIIIt:n

s\"'111 \tol.tu~. '"""' s,t,~n,,UHt um. Oslo.

'o~~

\U(' l lJ1o.'ll•J-\h. n,.. \ntumal \fanllntf"

\/u't um,ll.uf.t, br.1~:l

r ---~---,

IIESTÄLLNINGSSEilFI.

Historiens Stora Segelfartyg

.:n ~ .. unling p~igl.u.h: Sth t.:tlltlni.tl} r er Gillig cnd:l\llll~d poslslämpcl >CII~'I den .lt o~tob~r IIJ76.

l'o>l"> 111!: l'r:on~lin Mini c\11. F.od. lll.1l!O STOCK IIOLM 7

\'.u ~od .tr~·~s,lcr.t nun ~·,L•IInln~ .t\ ..:n s..tmhn~ lf•,Hirh:n' Stor.1 SL·~df.afiHt. t>,:)W~mk J\

50 Sil\\'1011111..tlH..:r 1 m,,,,!\ t ~h.·rhn~ Stha ull -.·u ut~l\lllllt:'l,"' a' 20 Lmnur ')t~ d .. anl..lu,t~l"

li.td • ntunh J.q:. • ..r 11111 ,,t.ad&J nl~t.l J.ll....:tmbr,L.nn ut h lnr,hmn~')!l~•' ~mi r~kun ... l..ort L.nm·

mer .m h.·,..:n·r,,, u Lm"''"·' l.~hln .. ed

L..:,..:ro~n' '"""' nud t~o.•m nuna.11~n·r p.:r nt.tn.l\1 mul l'<l,lhthl..t.Hl .:•h:r hJr)lult~LIIntng

\1..1 f\O'It_:IIO. \·uJ pH,tfnr~l..•Ht lllll..umnlL't nu ~ll.uHk j\thllur,L.oll"''.:•ll.lur n.er\,erand~ kronor 1:10. Jat_: ).IIU.kr inf.lflt.:'ltf..lf nu. UIJrl in\;un.:.tr .. .-11 Ol,kr ... ·rt...wn .. nd.:.

N;mm

MK/876

lkt:r.an,ntn~ l log-st en '\.Jnlllll~ l~f h.:,utl.stt:

L

^{< l'r•nlhn} ~!1111 ,\11.:--m•nulm>lor~ l.l'•<l.IOJ!ill~ HKK lUll \l'· r d 08/lJ 51 iO _J

---

En ny färgrik tusenlapp

Vår nuvarande tusenlapp som av de flesta anses som stor och otymplig kommer att bytas ut mot en mindre och färggrannare.

Scdeln är godkänd av •·egcring- en men riksbanksfullmäktige av- gör när och i vilka upplagor se- deln ska komma Framsid;m av sedeln har ett porträtt av Karl

X IV

Johan till höger och en vat- tenstämpel med kemisten Jöns Jacob Berzelius till vänster. Dc

konstgraverade mönstren på se- delns mitt och kl-ing Karl XIV Johan är violetta, gröna och orange. Ornamentet under num- ret är grönt

Baksidan upplas nästan helt av en bild frun ståltillverkning enligt bessemermetoden. Till vänster på baksidan finns en ro- sett i flera färger. Rosetten om- ges av ve•·tikala blu'tier med blarlomament samt i mitten va- lörbeteckningen 1000, som även

finns på m1tten av framsidan.

övre kanten på båda sido1· upp- tas av en bård med texten: Sve- riges Riksbank Ett Tusen Kro- nor

1000.

Papperet i sedeln är svagt rosa och huvuddelen av trycket är ut- fört i kopparll·yck i brun färg.

Den b•·una färgen ä1· den mest dominerande. Namnteckningarna är riksbankschefen Krister Wiek- mans och statssekreterare Pierre Vindo.<;.

l När det gäller Köp och Försäljning av Svensko mynt och sedlar

l

vänd er då till

l RUNE LARSSON MYNTHANDEL

l

Österlånggatan 15, S-502 32 BORÄS

l

Vi har även stor sortering av jul- och minnestallrikar, gamla svenska kopparsaker, fickur m. m.

HÖSTENS TRE VIKTIGA KATALOGNYHETER

SVERIGES MYNT

The Coinage of Sweden 1521- 1977 A 4-format, 300 sidor Skr 98

:-

inkl. moms Utkommer i mitten av oktober.

NORGES MYNTER

⁴

The Coinage of Norway 955- 1976 A 4-formot, 168 sidor Skr 130:- inkl. moms Utkommer i början av november.

• AKTUELLA VÄRDERINGSPRISER

• RIKT ILLUSTRERADE

• SAMTLIGA TYPMYNT AVBILDADE

• ENGLISH TRANSLATIONS

SVERIGES MYNT

The Coinage of Sweden 1818- 1976 Värderingspriser 1977

A 5-formot, 88 sidor Skr 14:95 inkl. moms

Finns hos Er mynthandlar e

De monetära systemen under antiken

I Athen

rä man ända fram

till Solon med det aeginetiska sys- temet, men Solon införde för den s k uggleserien, vilken fått sitt namn på grund av den fågel som där förekommer, deneuboeiska myntfoten, visserligen i någon mån förringad

,

med

en

tetradrachma

på

17,20 gr

och en drachma på 4,30.

Den operation

Solon

genomförde bestod däri, att alla skulder,

vilka

athenarna åsamkat sig i aeginetisk

valuta skulle kunna

betalas i eu- boeisk, så att man m. a. o. kunde betala med euboeiska tedradrach- men i stället för

aeginetiska.

Här- vid togs alltså ingen hänsyn tilJ skillnaden i vikt. Om en person var skyldig 100 aeginetiska drachrneo kunde återbetala sitt lån med 100 aeginetiska eller euboeisk-attiska ehuru dessa sistnämnda faktisk~

endast motsvarade 73 aeginetiska.

Resultatet av denna manipulation blev följaktligen

,

att aHa skulder reducerades med 27 %. Det var ett slags statsbankrutt, något i

stil

med vad t ex i senare tid Philip den sköne av Frankrike

0

285--1

314)

fullbragte. Företeelsen är icke hel- lerobekant i modern tid

, ehuru de

n nu

vanligen

åstadkommes på

e

tt något hederligare

sätt

genom

s

k räntekonvertering.

Sedan Corinth en tid även det ha präglat

efter aeginetis

k fot.

över·

gick Corinth och dess kolonier ti11 det euboeiska systemet, vilket med en lätt viktminskning kom att utgö- ra upphovet till tvenne förgrening- ar: det korintiska och det attiska

av Gunnar Sid orow systemet. Den grundläggande skillnaden som karakteriserar dem är följande: medan den attiska sta- teren

(didrachman)

på 8,60 gr de- las

i

tvenne drachrner om 4,30, så delas den korintiska stateren

i

trenne drachmen om 2,87. Men nu var den korintiska drachman om 2,87 likvärdig med den aegineti

ska

1/2 drachman och kunde växlas till den på den internationella markna·

den. Man kan härav förstå, att man vid handelsutbytet städerna emel- lan försökte få till stånd något slag av harmoni mellan de olika grekis- ka myntfotssystemen, vilka

så

att säga trängde

in på

varandras om- råde och därigenom komma att på visst sätt råda bot för den

s

tora mångfalden valutor och därigenom undanröja hindren för mellanfolk- liga handelsutbyten. Som ett annat exempel kunna nämnas mynten från Delphi. Man har upptäckt vis- sa avräkningar i samband med de religiösa festligheterna, och där är minan icke som vanligt delad i

50 staterer e11er 100 drachrner utan i

35 staterer motsvarande 70 drach- mer. Förklaringen till detta är, att man var tvungen att på något sätt sammanjämka de euboeiska och aeginetiska systemen, emedan de pilgrimer, vilka infunna sig vid festspelen, vanligen medförde mynt, tillhörande bägge dessa sys- tem. Räknemynten, dvs minan och talenten, följde det euboeiska sys-

temet e11er, om man så vill det eu- boeisk-attiska, men de verkliga mynten, drachmerna och staterer- na, följde det aeginetiska systemet.

Denna kompromiss underlättade de kalkyler, vilka man var tvungen att företaga med tvenne olika myntfotssystem.

I

Italien och på Sicilien präglades de chalcidiska koloniernas första mynt, i s lutet av sjunde århundra- det, de i Zancle, Rhegium

,

Naxos, Himera och Cumae, efter en något modererad aeginetisk myntfot, med en drachma, vars vikt icke

överstiger 5,82. I

mitten på 500-ta- let började de doriska kolonierna Agrigent, Gela, Syracusa etc, prägla mynt i sin tur

,

men enligt de n attiska myntfoten

, vilken snart till

den grad tog överhand

på

hela ön, att till och med de chalcidiska kolonierna i början på 400-talet övergåva den aeginetiska för att

i s

tä llet tillämpa den attiska mynt·

foten. Samtidigt prägla andra stä·

(Forts. niistn si el.)

Kramfors kommun

infordrar hiirmcd anbud pa myntsamling. Förteckning iivc-r- slinrlcs pa hcgiiran efter h;in\':indtdsc till Kramfors kommun.

tc-1. 01512 11-1211 ankn. 123. 124.

Anbud i fii•-se_!.!lat ku·:crt miirkt "Myntsamlin~ - Sy!'koncn Liihccks Don<~lionsfond" sknll ,·ara Krantfur~ kommun. In- kiipsavdclningcn. Box 17. 1!72 01 Krnmfors l. tillhanda senast m:indagcn d<'n 22 november l!lifl.

(Forts. /r. föreg. sid)

der såsom Abacaenum, Enna, Ga·

laria, Morgantia etc enligt ett autochtont system, vilket såsom basis hade litran om 0,88. Enär den sicilianska litran visade sig exakt motsvara

1/5

av den attiska drach- man, kunde de grekiska kolonierna på Sicilien svårighet i sin egen ut- prägling införa litran, dvs enheter om 0,88, dessa kompletterande mynt underlättade i hög grad deras förbindelser med de infödda.

I Italien använde de achaeiska kolonierna, såsom Laus, Pandosia, Caulonia, Croton, Metapontum, Sy- baris och andra den korintiska myntfoten med en stater om

8,16,

samma är förhållandet med Ta- rentum, en lacedaemonisk koloni

:

innevånarna i Corinth voro på

600-

och 500-talet herrar över Greklands handel med Italien.

Phoceerna förde från Asien till västra bäckenet av Medelhavet sin drachma om

3,82

och sin stater om 7,f>4, vilka vi påträffa i deras kolo- nier Velia och Massilia. Samma

OANMARK/DÄNEMARK

myntfot fOrdes genom affärsför- bindelser till Coles, Poseidonia, Neapolis, Cumae, Capua etc: men i dessa städer blev den till den earn- panska myntfoten, emedan man till det phocaeiska systemet foga- de, såsom på Sicilien, nya indel- ningar, vilka byggde på den itali- enskalitran och dess multipler, på detta sätt fick man, för att under- lätta handelsförbindelserna mellan de infödingarna och de grekiska kolonierna, mynt vilka vägde

2

li- trae

(1,81),

en litra

(0,90)

och t o m en hemilitra

(0,45).

Senare modi- fiera dessa samma städer slutligen sina myntsystem i enlighet med variationerna på värdet av de ädla metallerna, eller, allteftersom de- ras handel tog en ny inriktning och därigenom satte dem i förbindelse med städer, vilka hade ett annat system.

Av liknande orsaker, nämligen antingen utrikes förbindelser eller förändringar i förhållandet mellan de ädla metallerna, uppvisa de et-

ruskiska präglingarna flera paral-

lella system

, av vilka en del härle-

CHRISTIAN RAO ICH/ NORWEGEN

da sig från det autochtona viktsys- temet, de andra från grekiska sys- tem. Man påträffar, speciellt för silvret, den euboeisk-syracusanska myntfoten med en tetradrachma om

16,80

och en drachma om

4,20

och den asiatiska myntfoten med en stater om

11,20.

Bland mynten, präglade enligt de inhemska syste- men, finnes det sådana av guld, försedda med siffran

"50"

och vä- gande

2,85,

samt andra med

"25",

vägande

1,42,

de med

"12 1/2"

vikt

0,71,

slutligen märkta

"10"

vikt

0,58.

När

Philip, Alexander den stores far, hade bestigit Macedoniens tron, antog han for sitt guldmynt det euboeisk-attiska systemet, hans guldstater väger 8,60. Men be- träffande silvermynten tillämpade han milesiska systemet, vars sta- ter han fastställde till

14,50 i

det han betraktade den som en tetra- drachma: Philips drachma väger följaktligan

3,63.

Alexander den store gav sin guldstater en

ligt den

euboelsk-at-

( Forts. niista sid.)

Den största segelparaden nagons1n

o

Förevigad i Sterling Silver med "frostad relief" mot spegelblank bakgrund.

Den 4 juli samlades över 200 segelfartyg från 30 ledonde sjöfartsnationer New 'Yorks hamn för att på detta sött medverka i USA:s jubileumsfirande.

De 14 mest representativa segelskeppen ingår i medaljserien, ovanstående bilder visar det nordiska inslaget i serien. Medaljerna pråglos i proofkvalite i sterling silver, diam. 40 mm, vikt 31, l O gram.

Komplett set om 14 medaljer 2.450:-, komplett om 14 medaljer med leverans av två per månad å 185:-, 2.590:-, Singelmedalj 190:-.

Priserna inkl. moms och etui, frakt tillkommer utom vid förskottslikvid.

Ytterligare information om serien kan erhållas från

NORRTÄLJE MYNTHANDEL

Tullportsgatan 7 - 761 00 Norrtälje

Tel. 0761/16826, Postgiro 712005-8 Bankgiro 124-9176

(Forts. fr. föreg. sid)

tiska myntfoten vikten

8,60:

utgå- ende från denna myntfot präglade han:

Dislater

av guld

17,20

G~d~a~r ~60

Hem i guldstater

4,30 1/4 g~dstater 2,15 1/8 g~dstater 1,08 Hans

silvermynt följa också det attiska

systemet:

tetradrachman väger

17,20

och drachman

4,30.

Man präglade dessa stycken inom området för hela det makedoniska

MYNTSET

1961-1964-19i4-I975-1976 officiella o. inofficiella

+

^många

andra norska O-or kan beställas

av:

Tommy Falk

Atriumvegen 15 C N-1400 SKI

Norge

TB MYNT HB

U. Thimberg R. Berglund

KÖ P E R BYTER SÄLJER

MYNl & TILLBEHÖR

Ny lista utkommen.

Sändes på begär·an.

Erstagaten 14 116 36 Stockholm

Tel. 08/41 01 33

Öppethållande:

Vnrd. 10.00-18.00 Lörd. 10.00-13.00

världsväldet,

såväl i

Asien

som

i Europa, och så stor var deras po- pularitet, att ännu 200 år efter den

store erövrarens död man fortsatte att

prägla dem i ett stort antal myntverk. Samtidigt slogo

även

diadocherna, dvs de konungar, vil- ka uppdelat Alexanders världsväl- de efter hans död

323

f

Kr, att slå

mynt med deras respektive bilder, detta gäller om Thracien, Bactri-

en,

Egypten, Syrlen etc. Härvid kom det attiska

systemet till an- vändning

i den

allra

största delen av den hellenska eller, som det må-

hända riktigare

efter Alexanders frånfälle

heter,

den hellenistiska

världen.

Emellertid förbleve

vissa trakter, såsom

Egypten, städerna på Feniciens kust, såsom Tyrus och Sidon, samt Carthago i Afrika, trogna sina gamla nationella

tradi-

tioner och präglade, vid sidan

av den attiska myntfoten, stycken vil- kas vikt

rättade

sig

efter

den s k

ptolemaeiska myntfoten,

vars

drachma väger

3,60, didrachman 7,20och tetradrochman 14,40. Huru som

helst, man kan nog påstå, att

efter Alexander det

attiska

syste- met nästan enväldigt

dominerade

Orienten

och Grekland ända till ro- marna kom mo. Det är bara det, att

liksom alla andra system har även

det en benägenhet att försämras med tiden, och man observerar hu- rusom snart sagt med varje emis-

sion

drachman

minskar

i

vikt

på

ett nästan

omärkligt sätt, men i det

långa loppet

likväl effektivt. På Alexanders tid

vägde visserligen den attiska tetradrachman överallt 17,20,

men

vi se

den successivt minska till

17, 16, 90, 16, 65, 15, 50 och

t o m mindre under det första

århundradet

r.

Kr.

Den attiska drachman innehåller knappt

1/60

legering,

4,25

gr

är rent silver, m.a.o. så rent man över hu-

vudtaget den tiden kunde

få silvret.

Då

romarna kommo till

Grekland hade

den

attiska

drachman

gått ned i vikt under 4 gr och höll då en-

dast c:a

75 % silver.

(Forts. i nästa n: r)

BILLIGAMYNT OSCAR Il

l kr

1875 ... l? 6:- 1876 ... l? 6:- 1876/75 .. .. .. .. .. l? 40:- 1880 ... l? 9:- 1889 ... l? 6:- 1889, 1906 ... å l? 5:- 1897,1898 ...

a

l? 4:- 1903. 1904 ...

a

1? 4:- 1907 ... l? 4:- 1906 ... l? 5:- 1879 .. .. .. . .. .. . l? 80:- 50 öre

1875 mörk ... . 1878 ... . 1878 ... . 1880 ... ..

1883 ... . 1898 ... . 1899 ... . 1906 ... . 1907 ... . 10 öre

1874 ... . 1876 ... . 1884 ... . 1887 ... . 1891 ... . 1892 ... . 1894 ... ..

1896 ... . 1897 ... . 1899 ... god 1900 ... . 1902 ... ..

1904 ... . 1907 ... . 5 öre

1874 1875 1876 1877 1878 1880 1881 1882 188.'3 1884 1886

1888 kant, .. ann.

1892 ... . 1895 ... . 1896 ... . 1899 ......... . 1906 ... .

l('!)

l?å2

l?

l? l? l?

l?

l?

l?

1?å2 I?il2

l?

l?

l?

l?

l(?) l?

l(?)

I+

l?

l?

l?

1?

l? Il l l?

l? l(+ )

l

? l?

l?

l(?) l?

l H+)

l(?) l(?)

l? l+

l +

15:- 17:- 21:- 45:- 8:- 5:- 6:- 8:- 4:-

24:- 35:- 21:- 20:- 18:- 15:- 16:- 7:- 15:- 48: - 5:- 5:- 3:50 4:-

7:- 20:-

7:- 69:- 30: - 73: - 6:- 7:- 11:- 6:- 20:- 25:-

8: - 8: - 8:- 25:- 28:- Beställ v!tr katalog, som utkom i juni. 5 kr. i frimärken eller gratis vid beställning för 50 kr.

eller mer.

J. PEDERSEN

Sknl~-:ntan 24, 502 31 Boriis Tel. 033/11 24 96

MANADENS OFFERT

2. KRONOR

OSCAR 11 1926

.. ... ... .. ..

l+ 50:- 1876 brett årt.litet EB l? 850:- 1928

...

01/0 450:- 1876 l? 40:- 1928

···

^l+/01 160:-

...

_{1929 l}+/01 110:-

1877 l/l+ 150:-

.... ...

··· ··

1930 01/0 220:-

1878 "och"

... ..

l? 1.900:- ₁₉₃₀

... ...

_{l+ 50:-}

1880

" O" ...

l? 80:- ₁₉₃₁

··· ···

_{l+ 25:-}

1893 1?/1 225:-

... ...

···

1934 01/0 85:-

1897 spegel

.. ...

01/0 2.500:- ₁₉₃₄

... ..

l+ 20:- 1897

··· ····

l 50:- ₁₉₃₅

··· ·· ··· ·

01 45:- 1898 1/1+ 85:-

.. .... ... .... ...

.. ··· ···

₁₉₃₆

o

110:-

1898 1?/1 40:-

.. .. .... .... ... .

·· ··· ·· ···· · ··

1936 01/0 70: -

1900 l/l+ 85: -

.. ... ....

.. ··· ·· ···· ··

₁₉₃₆ 01 35:-

1900

_.. ... ... ... ..

l 55:- ₁₉₃₇

··· ···· ···· ·

_{01 150:-}

1903

...

111+ 235:- ₁₉₃₈

... .... .. .

_{01/0 40:-}

1904 l/l+ 80:-

... ...

.. ...

_{1938 01 20:-}

1906 rengjord

...

01 500:- ₁₉₃₈

... ...

_{l+ 15:-}

1907

... ..

01/0 500:- ₁₉₃₉

... ...

_{01/0 30:-}

1907 1/1+ 55:-

...

···

1939 01 20:-

1907

... ..

1?/1 30:- ₁₉₃₉

... _... ... _... . _.

_{l+ 15:-}

1940 01/0 35:-

GUSTAV

v ··· ···

1940

...

01 20:- 1910

... .. ... ...

l+ 75:- 1940

.... .... .... .. ..

l+ 15:- 1910

.. ... .... ....

l? 15:- 1940 ändrad 4:a

.. ..

01/0 150:- 1910

F Mm ... .. .

l? 200: - 1940 ändrad 4:a

.. ..

01 100:- 1912

.. ... ... ...

01/0 1.000:- 1940 ~indrod 4:a

.. ..

1+/01 70:- 1912

.. ... ···

^{1+!01 450:- 1942}

.... ··· ·· ··· ··

^{01/0 90:-}

1912

.. ...

l+ 200: - 1942

... ...

01 50:- 1912

.. ...

l? 35: - 1942

... .... ....

1+/01 35:- 1913

···

^{1+/01 160:- 1942}

... ... .... .

l+ 20:- 1913

...

l+ 75:- 1943

... ...

01/0 200:- 1913

.. ... ...

l/l+ 40:- 1943

...

01 125: - 1914

···

^{01/0 525:- 1943}

...

1+/01 100:- 1914

.... ...

01 350:- 1943

... .. .. .

l+ 75: - 1914

... ....

1-r/01 200:- 1943

··· ·· ···

^{l/l+ 50:-}

1914

.... ·· ··· ··

^{l+ 90:- 1943}

^{... .. ...}

^{l 35:-}

1914 .

··· ..

^{l 25:- 1944}

... ...

01/0 45:- 1915

.... ... ....

01 400: - 1944

... ... ... ..

01 30:- 1915

.... .. ··· ··· ····

^{l 50:- 1945 G}

.. ... . ... .

01 25:- 1915

.... .. ...

l? 25:- 1945 G

.... ... . ... .

1+/01 18: - 1922

... .. .... ...

1+/01 110:- 1945 'fS

... .. . ...

01 60: - 1922

...

l+ 50:- 1945 TS · · · · • o •• · · ·· l+/01 45: - 1922 • • • • • • o o o • • • • • • • 1/1+ 40:- 1945 TS på G

·· ····

^{01 60: -}

1924 o o o o o o o o • • • •• • • • 01 250:- 1946 ^{0 0} 0 0 0 0 0 00 000 0 0 0 0 01 25:- 1924 • • • • • • • • o oo o o o o o 1+/01 150:- 1947 spegel

··· ·

^{01/0 80:-}

1924 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 l+ 50:- 1947

... ...

01 25:- 1924 o o o o o o o o o o o o o oo o l 25:- 1947

... ....

l+ 15:- 1926

.. ··· ...

^{01/0 350:- 1948} • • • • • • o o o o o o o o • • 01 40: - 1926 0 0 • • • • • • • • • • • • • • 01 250:- 1948 ^{o o o ooo}o o o o o • • · · · l+ 20: - Full returrätt inom 10 dagar. Mervärdeskatt ingår.

Medlem av

ÖPPET: Vard. 9.30--18.00. LÖRD. 9.30--15.00

Postgiro 85 96 65- 2

1949

... .. ...

01/0 80:- 1949

···

^{01 45:-}

1950

... ...

01/0 20:- 1950

···· ···· ···

^{01 10:-}

:t950/1

.... ...

01/0 55:- 1950/1

... ...

01 35:-

GUSTAV VI

1952

···· ···· .... .... o

^90:-

1952

.. .. .. ... ....

01/0 65:- 1952

··· ··· ·· .... .. . .

^{01 40:-}

1953

... .... ... .... o

70:- 1953

.. . ... .... ...

01/0 40:- 1953

···

^{01 20:-}

1954

.. ... .

0/p 90:- 1954

... ... . o

^60:-

1954

... ... ...

01/0 40: - 1954

...

01 20:- 1955

... ··· ···

^{01/0 45:-}

1955

.... ... ...

01 20: - 1956

... ....

01/0 40:- 1956

.... .. ...

01 20:- 1957

... ...

01/0 55:- 1957

... ...

01 30:- 1958

... .. ... ... ... .. o

55:- 1958

.. .... ... ... ..

01/0 30:- 1959

···· ·· ···

^{p 190:-}

1959

···· ·· ·· ··· ·· o

^95:-

1959

... ... ...

01/0 70:- 1959

... ... .. ...

01 45: - 1959

··· ·· ···

^{l+ 20:-}

1961

... .. . ...

p 190:- 1961

... ... o

95:- 1961

.. ...

01/0 70:- 1961

... ....

01 45:- 1961

...

l+ 20:- 1963

·· ···· ··· ^o

^25:-

1965

··· ···· ··· .. ....

^{p 40:-}

1965

···· ·· ···· ··· ··· ^o

^15:-

1966

··· ^o

^15:-

MYNTVERKETs JUBILEUMSMEDAU Upploga 10.000 ex .

o

95: -

MYNT- & FRIMÄRKSHANDEL AB

Sturcplan 4 - Box 7232 103 84 STOCKHOLJ\1 7 Tel. 08/10 03 85 - lO 03 95

Erik XIV, Älvsborg och

I nr 7 1976 av denna tidskrift har

signaturen GS framfört synpunkter 3 ^ffi ark

på skriften "Mynten med Alvs- borg", L-I Jönson, Gbg

1976.

På de många spalter som "GS" anvä

nder

för att" ...

beröra en enda liten de- 15 6 2

tal j

... "kan

jag taga ut ett för hela artikeln grundläggande drag och det fi.nns där "GS" anlägger

" ... rent

numismatiska

synpunk- ter". "Ren" numismatik är för

"GS"

synbarligen myntvikt, halt, teoretisk kurs och liknande.

Att bestämma en myntbild

till

tid,

rum,· stil, symboliskt inne-

håll o dyl

är för

"GS" inte ren nu- mismatik. Jag och många andra har ett bredare perspektiv och i skriften ifråga, dvs "Mynten med Alvs borg", utökades det arbete som påbörjades i Erik XIV

:s mynt

med Göteborgsmotiv", L-I Jönson och L O Lagerqvist, Gbg

1975. I

denna sistnämnda skrift, nedan förkortad "Erik XIV

:s ... ",

visa- des att myntbilden sannolikt före- ställer Alvsborg. Härvid använde

jag bl a ämnen som politik, ekon<r

mi, transportteknik, topografi.

Inom numismatiken arbetar man med hjälp av andra ämnesområ- den.

I

den senare skriften, nedan förkortad " .. . Alvsborg", visade jag att Erik XIV med sannolikhet är vänsterhänt. Härvid begagnade jag bl a ett sådant ämnesområde som neurofysiologi. Att Erik är vänsterhänt

är en hypoteslinje som leder fram till resultatet att det är

fullt möjligt att han tecknat en bild

TBT -ramar (Myntdio)

Finns i 5 storlekar.

Specialpris

denna

m~anad.

Getakärrsvägen, Box 1133 51 O 20 Fritsla

Telefon 0320-720 78 Även till öterförsöljore.

som legat till grund för myntet.

Bilden och de delar den

är

upp- byggd av, stilen, bildinnehållet, tecknar en, förlagetecknaren etc är moment som bildar underlag för slutprodukten

-

myntet.

Alll

detta innefattas också under begreppet numismatik.

I "Erik XIV:s ... "

tecknade jag, som ovan nämnts, en annan hyp<r teslinje som mynnade i att myntets bild föreställer Alvsborg. De båda ovannämnda hypoteslinjerna, egentligen huvudhypoteslinjer, mynnar var för sig i en vänsterhänt person.

Inom parantes sagt är det

mycket starkt när vitt skilda hyp<r teslinjer sammanfaller i en

"

punkt". Detta är något som pr<r fessarerna Sven Ulric Palme, Upp-

sala

, Birgitta Oden, Lund, och Arne

Trankell, Stockholm, bl a utläst ur skrifterna. I detta fall

är "punk-

ten" den vänsterhänte Erik avbil- dad på en myntbild

som spegel-

vänts.

Enbart skriften om

"

Erik XIV :s

... "är

inte tillräcklig för att med styrka visa att Erik kan ha tecknat ursprunget.

Skriften

" .. ..1\lvsborg."

f6ljer upp och vi- sar att Erik med stor

sannolikhet

varit tecknaren. Detta stöder

då

också i hög grad Lagerqvists teser om

symboliken som

finns i bilden

-

Gud ger Erik spiran, makten - och att personerna

är Erik och

Gustav Vasa samt att händelsen som utspelas är maktöverlagandel 1560. Detta i

sin tur får som ytterli-

gare effekt det resultate t att det verkligen handlar om Alvsborg där

Erik befann sig när Gustav Vasa avled. Hypoteserna bildar en stabil väv.

Den propaganda som "i viss mån

" (citerat

ur min skrift

" ...

Alvsborg."

, s lO) är inbyggd i

myntbildens olika delar

<spiran -

makten av Gud given, Erik

-

den nye härskaren, fästningen etc)

(Forts. n ii sta sid.)

Fråga

BARONEN

först ...

... nör det gäller köp och försäljning av gomla mynt

och sedlar.

BARONEN

Mynt- & Antikhondel

Södra Hamngatan 29 S-411 14 Göteborg

Tel. 031-136911