Nya fynd av Rhithrogena-larver (Ephemeroptera,

Nya fynd av Rhithrogena-larver (Ephemeroptera,

Heptageniidae) i Sydsverige, med uppgifter om larvtäthet och övrig bottenfauna

LENNART HENRIKSON & MATS MEDIN

Henrikson, L. & Medin, M.: Nya fynd av Rhithrogena-larver (Ephemeroptera, Heptageniidae) i Sydsverige, med uppgifter om larvtäthet och övrig bottenfauna. [New records of larvae of Rhithrogena (Ephemeroptera, Heptageniidae) from South Sweden, with information on den- sity of larvae and co-occurring macrobenthos.] — Ent. Tidskr. 111: 91-94. Umeå, Sweden 1990. ISSN 0013-886x.

Besides one or two old museum records, larvae of the mayfly genus Rhithrogena were only known from five streams in Sweden until 1986. In kick-samples taken from 1986 to 1989 we caught Rhithrogena in seven additional streams in five different drainage areas in the provinces Småland and Västergötland. In addition, Engblom & Lingdell and Elvingsson &

Risberg in 1989 found the genus in three streams in Västergötland. In total, Rhithrogena is now found in 15 streams in eight drainage areas in Sweden.

The streams are not very affected by waste water or acidification, which supports the classification of Rhithrogena as a "clean water indicator".

L. Henrikson, Klatebergsvägen 1, 5-510 22 Hyssna.

M. Medin, Krokdalsvägen 42, S-517 00 Bollebygd.

I Sverige är idag 46 arter av dagsländor (Epheme- roptera) kända (Svensson 1986). Familjen Hepta- geniidae omfattar hos oss släktena Heptagenia, Rhithrogena och Ecdyonurus, varav de två senare är mycket ovanliga. Denna familj har tillplattade larver, som är väl anpassade till ett liv i snabbt rinnande vatten.

Av Rhithrogena har endast R. germanica Eaton med säkerhet påträffats i Sverige. Då larvema med dagens kunskap inte kan identifieras till art, är det ovisst om vi har ytterligare arter i vår fauna.

Enligt Herrmann et al. (1986) var endast fyra aktuella Rhithrogena-åar kända 1983. Dessa är Mjöån, Snällerödsån, Klövabäcken och Kägleån — samtliga i Skåne (Kristianstads län). Den först- nämnda ån ligger i Helgeåns, medan de tre övriga ligger i Rönneåns huvudflodområde. Därefter har Enstedt (1987) rapporterat fynd 1986 från Virse- rumsån (Gårdvedaån) i Emåns vattensystem i Småland (Kalmar län). Några rapporter om andra nyare fynd känner vi inte till.

I samband med biologiska undersökningar för att bedöma föroreningssituationen i ett stort antal vattendrag i bl a Västsverige och Småland har vi funnit Rhithrogena-larver i sju nya åar. Dessutom

har Ann-Marie Elvingsson och Patrik Risberg (lo- kal nr 10-12, Tab. 1) liksom Eva Engblom och Pär-Erik Lingdell (lokal nr 13 och 14, Tab. 1) välvilligt lämnat opublicerade uppgifter om ytter- ligare lokaler.

Metodik

På lokal 1-12 (Tab. 1) har fem kvantitativa spark- prov tagits. Dessutom har ett s k kvalitativt prov tagits, dvs djur har eftersökts på olika sätt i de miljöer på lokalen, som inte provtagits med spark- metoden. Sparkmetoden innebär att en håv (20 X 20 cm, maskstorlek 1 X 1,5 mm) trycks mot botten samtidigt som bottenmaterialet uppströms rörs upp med foten. Bottendjur förs då med vatten- strömmen in i håven. På lokalerna 1, 2, 5, 6, 9, 10, 11 och 12 har Svensk Standard SS 02 81 följts, medan BIN RR 1 I 1 (SNV 1986) har använts på lokalerna 3, 4, 7 och 8. Skillnaden mellan dessa metoder är främst att Svensk Standard anvisar dubbelt så stor (0,2 m2) provtagningsyta som BIN.

På lokal 13 och 14 har liknande metodik använts (se Engblom & Lingdell 1983).

Nya fynd av Rhithrogena-larver (Ephemeroptera,

Heptageniidae) i Sydsverige, med uppgifter om larvtithet

och 6vrig bottenfauna

LENNART HENRIKSON & MATS MEDIN

Henrikson, L. & Medin, M.: Nya fynd av Rhithrogenalarver (Ephemeroptera, Heptageniidae)

i Sydsverige, med uppgifter oin lirvtathet och-rivrig_bottenfauna. [New ^records of larvae of Rhithrogeia (Ephenieroptera, Heptageniidae) from South Sweden, with information ^on den- sity of iirvae and co-occurring maclobenthos.l - Ent. Tidskr. I 1l: 9l-94. Umefl, Sweden 1990. ISSN 0013-886x.

Besides one or two old museum records, larvae of the mayfly genus Rhithrogena were only known from five streams in Sweden until 1986. In kick-samples taken from 1986 to 1989 we caught Rhithrogena in seven additional streams in five different d_lainage areas in the provinc-es Smalandand Vastergdtland. In addition, En_gblom & Lingdell and

-Elvingsson &

ili.b..g in 1989 found the genus in three streams.in_Vastergdtland. In total, Rhithrogena is

now fo-und in l5 streams in eight drainage areas in Sweden.

The streams are not very aifected by waste water or acidification, which supports the classification of Rhithrogena as a "clean water indicator".

L. Henrikson, Klatebergsvrigen 1, S-5 10 22 Hyssna.

M. Medin, Krokdalsvdgen 42, S'517 00 Bollebygd.

I Sverige iir idag 46 arter av dagsliindor (Epheme- roptera) kiinda (Svensson 1986). Familjen Hepta- geniidae omfattar hos oss slliktena Heptagenia, Rhithrogena och Ecdyonurrs, varav de tvA senare

iir mycket ovanliga. Denna familj har tillplattade larver, som iir viil anpassade till ett liv i snabbt rinnande vatten.

Av Rhithrogena har endast R. germanicaEaton med siikerhet pltrliffats i Sverige. DA larvema med dagens kunskap inte kan identifieras till art, iir det ovisst om vi har ytterligare arter i vAr fauna.

Enligt Herrmann et al. (1986) var endast fyra aktuella Rhithrogena-iar kiinda 1983' Dessa iir MjdAn, SniillertidsAn, Kldvabiicken och Kiiglefln

-

samtliga i Skflne (Kristianstads liin). Den fcirsr nimnda [n ^ligger i Helgetns, medan de tre dvriga ligger i Rdnnelns huvudflodomrAde. Diirefter har Enstedt (1987) rapporterat fynd 1986 frln Virse-

rumstn (GflrdvedaAn)

i

I ^samband med biologiska understikningar fcir att bedcima fciroreningssituationen i ett stort antal vattendrag i bl a Vtistsverige och Smflland har vi funnit Rhithrogena-lawer i sju nya ^Aar. Dessutom

har Ann-Marie Elvingsson och Patrik Risberg (lo- kal nr 10-12, Tab. l) liksom Eva Engblom och Piir-Erik Lingdell (lokal nr 13 och 14, Tab. 1)

viilvilligt llimnat opublicerade uppgifter om ytter- ligare lokaler.

Metodik

PA lokal l-12 ^(Tab. l) har fem kvantitativa spark- prov tagits. Dessutom har ett s k kvalitativt prov tagits, dvs djur har eftersdkts pA olika siitt i ^de

miljcier pfl lokalen, som inte provtagits med spark- metoden. Sparkmetoden innebiir att en ^hav

(20x20 cm, maskstorlek I x 1,5 mm) trycks mot botten samtidigt som bottenmaterialet uppstroms rcirs upp med foten. Bottendjur fdrs dA med vatten- strdmmen in i hlven. PA lokalerna l, 2, 5, 6, 9,

I 0, 1 I och I 2 har Svensk Standard SS 02 8 I fiiljts, medan BIN RR

lll

lokalema 3, 4, 1 och 8. Skillnaden mellan dessa metoder lir friimst att Svensk Standard anvisar dubbelt sA stor (0,2 m2) provtagningsyta som BIN.

Pi lokal 13 och 14 har liknande metodik anvAnts (se Engblom & ^{Lingdell 1983).}

92 Lennart Henrikson & Mats Medin

Fig. 1. Fyndlokaler för larver av dagsländesläktet Rhithrogena i Sverige. 1-14 nya lokaler, A—E tidigare kända lokaler. A = Mjöån (koordinater 619525-138720), B = Snällerödsån (621520-135740), C = Klövabäcken (622243- 133223,622170-133200,621925-133290), D = Kägleån (625208-132208), E = Virserumsån (Gårdvedaån) (635628- 148592).

Records for larvae of the mayfly genus Rhithrogena in Sweden. 1-14 represent new and A—E previously reported localities.

Resultat och diskussion

Fynden har gjorts på 14 lokaler i 10 åar (Tab. 1, Fig. 1). Häggån, Nossan, Jälmån, Knipån och Hornån ligger i Västergötland, medan Stensjöån, Sällevadsån, Silverån och Hokån ligger i Småland.

Dessutom rapporteras våra fynd i Gårdvedaån (Småland) nära Enstedts (1987) lokal. Bottensub- stratet i de 5-20 m breda vattendragen utgörs framför allt av grus, sten och block. Lillån har stort inslag av sprängsten i anslutning till en lands-

vägsbro. Beskuggningen varierar, men den från träd är i allmänhet måttlig eller liten. Bottenvege- tationen är sparsam.

Vattnet är snabbrinnande (0,9-1,3 m/s). Samt- liga lokaler hade vid provtagningstillfället en god alkalinitet (motståndskraft mot försurning) och därför också ett relativt högt pH-värde. Vattnet är relativt näringsfattigt. Åarna är alltså inte i någon högre grad påverkade av föroreningar.

92 Lennart Henrikson & Mats Medin

■ F ^■ ■

■C〕… ■2. ●

6

●9 ^{● フ}

●日,E

Ａ●

●日

ピ ｔ

Fig..l. Fyndlotaler fdr larver av-dlgsliindesliiktet Rhithrogena i Sverige. l-14 nya lokaler, A-E tidigare kiinda

lq\qlql 4-: Yiti[-t!99r{rn_a19t_6te52s-138720), B = Snaiferddsan (62T520- 13s7414, c = (rtirauai[e7-<eii$_

1112?1,622170't33200, 621925-133290), D = ^KiigleAn (625208-132208), E = VirserumsAn (GardvedaAn j _iOISOZA- 148592).

Records for larvae of the mayfly ^genus Rhithrogena in Sweden. l-14 represent new and A-E previously reported localities.

Resultat och diskussion

Fynden har glorts pA 14 lokaler i l0 tar ^(Tab. l, Fig. l). HAggin, Nossan, JiilmAn, Knipin och Homtn ligger i Viistergdtland, medan StensjciAn, SiillevadsAn, SilverAn och HokAn ligger i Sm6land.

Dessutom rapporteras vAra fynd

i

i

stort inslag av spriingsten i anslutning till ^{en lands-}

vligsbro. Beskuggningen varierar, men den frAn triid lir i allmiinhet mtttlig eller liten. Bottenvege- tationen Ir sparsam.

Vattnet iir snabbrinnande (0,9-1,3 m/s). Samr liga lokaler hade vid provtagningstillftillet en god alkalinitet (motstAndskraft mot frirsuming) och diirfdr ocksfl ett relativt hcigt pH-viirde. Vattnet iir relativt niiringsfattigt. .A,ama lr alltsA inte i nAgon hcigre grad plverkade av friroreningar.

Nya fynd av Rhithrogena 93 Tab. 1. Nya svenska fyndlokaler för Rhithrogena-larver. Ortnamnen återfinns på topografisk karta 1:50 000 och koordinaterna avser rikets nät (RAK).

New Swedish records of larvae of the mayfly genus Rhithrogena.

Datum

Lokal Huvudflodområde

Namn Koordinater Vattendrag Nummer Namn

1986-04-17 1. Årebo 639425-133085 Kovraån (Häggån 105 Viskan 1986-04-17 2. Maden 639335-133010 Lillån (Häggån) 105 Viskan

1987-11-17 3. Hudene 644005-133975 Nossan 108 Göta älv

1987-11-17 4. Herrljunga 644350-133235 Nossan 108 Göta älv

1989-10-23 5. Ulvsnäs 640145-141595 Stensjöån 67 Vättern/Motala ström 1989-10-24 6. Hulta såg 638980-148715 Silverån 74 Emån

1988-10-20 7. Åbro 637165-148880 Sällevadsån 74 Emån

1989-03-20 8. Kvillemåla 635585-148730 Gårdvedaån 74 Emån

1989-11-08 9. Blomfors 636755-141044 Hokån 98 Lagan

1989-09-05 10. Kvamared 639965-136800 Jälmån 103 Ätran

1989-09-06 11. Grönahög 639755-136795 Jälmån 103 Ätran

1989-09-06 12. Stocken 639125-136530 Jälmån 103 Ätran

1989-09-27 13. Simonstorp 642530-139900 Knipån 67 Vättem/Motala ström 1989-09-26 14. Källebäcken 642810-139950 Hornån 67 Vättern/Motala ström

Det sammanlagda antalet taxa (Tab. 2) var rela- tivt högt på de undersökta lokalerna. Tätheten av Rhithrogena var låg (Tab. 2), men larver fanns ofta i flera av proverna från respektive lokal.

Baetis rhodani Pict. och/eller Heptagenia sul- phurea Milli. var de helt dominerande dagslände- arterna på samtliga lokaler. Andra arter av faunis- tiskt intresse är bäcksländorna (Plecoptera) Perlodes dispar Ramb. i Lillån och Nossan samt Dinocras cephalotes Curt. i Lillån och Kovraån.

I Stensjöån påträffades nattsländan (Trichoptera) Hydropsyche silfvenii Ulmer och dagsländan Bae- tis digitatus Bgtss.

Vi känner idag alltså till förekomster av Rhith- rogena i 15 vattendrag i Sverige tillhörande åtta huvudflodområden. Svensson (1986) menar att Rhithrogena kan ha haft en större utbredning än den man iakttar idag. Så finns i museisamlingar exemplar från Mörrumsån 1910-05-01 och kanske Lagan (Svensson, pers. medd.), varifrån den kan- ske har försvunnit p g a föroreningarna. Rhithro- gena anses nämligen som en föroreningskänslig art (Herrmann et al. 1986). Vår senaste fyndlokal

— Hokån — ligger i Lagans vattensystem.

När man beskriver utbredningen av en art, måste man vara medveten om, att en art kan tyckas vara ovanlig p g a att den inte eftersökts i tillräck- lig omfattning. Men Engblom & Lingdell (t ex 1983, 1987, muntl. medd.) har undersökt botten- faunan, framför allt dagsländelarver, i tusentals vattendrag i hela Sverige och endast funnit Rhith-

rogena i två åar. Vi har själva undersökt cirka 250 vattendrag i södra Sverige och andra entomologer har undersökt ytterligare hundratals vattendrag.

Dagens kända utbredningsbild tyder alltså på att dagsländor av släktet Rhithrogena verkligen är ovanliga i Sverige.

Tab. 2. Individtäthet av Rhithrogena (R), individtäthet och antal taxa av alla dagsländor (D) och alla bottendjur (T). Lokalerna numrerade som i Tab. 1. På lokal 8 på- träffades Rhithrogena endast i kvalitativt prov.

Mean densities of larvae of Rhithrogena (R), and mean densities and no. of taxa of mayflies (D) and all macro- benthos (T). Locality nos. as in Tab. 1. At locality 8 Rhithrogena was found only in qualitative samples.

Individer X r11-2 Antal taxa

Lokal nr R D T D

1 4 120 380 6 38

2 16 150 350 5 33

3 18 390 580 5 32

4 4 680 1400 6 40

5 18 100 310 7 39

6 4 160 530 8 49

7 8 130 670 9 37

8 160 900 6 38

9 1 160 960 8 46

10 1 61 170 5 26

11 1 52 270 7 34

12 2 43 260 8 37

Nya find ^av Rhithrogena 93 Tab. l. Nya svenska fyndlokaler for Rhithrogena-larver. Ortnamnen Aterfinns pfr topografisk karta 1:50000 och koordinatema avser rikets nat (RAK).

New Swedish records of larvae of the mayfly genus Rhithrogena.

Lokal Huvudflodomrflde

Datum Namn Koordinater Vattendrag Nummer Namn

1986-04-17 1986-04-17 1987-11-17 1987-11-17 1989-10-23 1989-10-24 1988-10-20 1989-03-20 1989‐11-08 1989-09-05 1989-09-06 1989-09-06 1989-09-27 1989-09-26

Arebo Maden Hudene Herrljunga Ulvsn?is

$ulta slg Abro KvillemAla Blomfors Kvarnared Gninahrig Stocken Simonstorp Kiillebiicken

639425-133085 639335-133010 644005-133975 644350-133235 640145-141595 638980-148715 637165-148880 635585-148730 636755-141044 639965-136800 639755-136795 639125-136530 642530-139900 642810-139950

KovraAn (HaggAn LillAn (HaggAn) Nossan Nossan StensjtiAn SilverAn SiillevadsAn GArdvedaAn HokAn JilmAn JiilmAn JiilmAn KnipAn HomAn

Viskan Viskan Gdta alv Gdta alv

VattemMotala strdm EmAn

EmAn Emln

I=agan

Atran Atran Atran

Vattem/Motala strdm ViittemMotala strcim

０５ ０５ ０８ ０８ ６７ ７４ ７４ ７４ ９８ ０３ ０３ ０３ ６７ ６７ １

２ ３ ４ ５ ６ ７ ８ ９ ０ １ ２ ３ ４

Dct sammaniagda antalettaxa(Tab 2)var rela_

tivt hOgt pa de undcrsёkta lokalema.Tatheten av

R力′r力・ο′g′″θ var lag(Tab.2),mcn larverね nns ofta i flera av provema fran respCktive lokal.

3α

`r,s′

・_/1θグα″′Pict.och/encr Jり

`ρ

′αg`″′αs′′―

′た^Ir′・

`α

MIH.var dc helt donlinerandc dagslande_

artema pa sanltliga lokalcr.Andra arter av faunis―

tiskt intressc ar backslandOma (PICCOptera)

′

`′

・′ο′`s′^{ブ,′α7・} Ramb.i Lillan Och Nossan samt

D′″οc′

`sc`ρ^{力α′ο′}`s Curt.i Lillan och Kovraan I Sten可Oan patraffades nattslandan(TriChOptera)

〃y′7・9ρψε力ιS′´ツ

`″′J Ulmer och dagslandan 3α rrsグJg′′α′IIs Bgtss. `―

vi kanner idag alltsa till fё rckomstcr av R/tJrカ ー

″Og`77α l 15 vattendrag i Svcrige tillhё rande atta huvudIIodomraden. svensson (1986)menar att

R力′r力″οg`llα kan ha haft cn stё rrc utbredning an den man iakttar idag. Sa finns i muscisanllingar exennplar fran MOrrumsan 191o_o5-01 och kanske Lagan(SVCnsson,pcrs medd.),Varifran den kan_

ske har fOrsvunnit p g a fOroreningama.R力′r力″θ―

g′′α anses nanlligen sOm en fOroreningskanslig art(Herrnlann et al.1986).Var scnastc″ nd10kal _Hokan_ligger i Lagans vattcnsystcm.

Nar man beskriver utbrcdningen av en art, mastc rnan vara rnedveten onl,att en art kan tyckas vara ovanlig p g a att den intc eftersёkts i tillrack―

lig omfattning Mcn Engblom&Lingdcll(tex 1983, 1987,Inuntl mcdd.)har undersOkt bottcn―

faunan, framfor allt dagslandclarvcr, i tuscntals vattendrag i hcla Svcrige och endast funnit R力frた―

rogena i tvA Aar. Vi har sjiilva undersdkt cirka 250 vattendrag i srjdra Sverige och andra entomologer har underscikt ytterligare hundratals vattendrag.

Dagens kiinda utbredningsbild tyder alltse pe att dagsliindor av sliiktet Rhithrogena verkligen iir ovanliga i Sverige.

Tab. 2. Individtathet av Rhithrogena (R), individtathet och antal taxa av alla dagsliindor (D) och alla bottendjur (T). Lokalema numrerade som i Tab. 1. PA lokal 8 pA- traffades Rhithrogena endast i kvalitativt prov.

Mean densities of larvae of Rhithrogena (R), and mean densities and no. of taxa of mayflies (D) and all macro- benthos (T). _Locality nos. as in Tab. 1. At locality 8 Rhithrogena was found only in qualitative samples.

Individer× m 2 Antal taxa Lokal nr

４ ６ ８ ４ ８ ４ ８ １

２ ３ ４ ５ ６ ７ ８ ９ ０ １ ２

1 1

1

2

120 150 390 680

1(】D 160 130 160 160 61 52 43

380 350 580

14KXl

310 530 670 900 960 170 270 260

6 38 5 33 5 32 6 40 7 39 8 49 9 37 6 38 8 46 5 26 7 34 8 37

D T

94 Lennart Henrikson & Mats Medin Litteratur

Engblom, E. & Lingdell, P.-E. 1983. Bottenfaunans an- vändbarhet som pH-indikator. — Statens naturvårds- verk, PM 1741.

Engblom, E. & Lingdell, P.-E. 1987. Vilket skydd har de vattenlevande smådjuren i landets naturskyddsom- råden? — Statens naturvårdsverk, Rapport 3349.

Enstedt, K. 1987. Strömfauna i Virserumsån och Skär- veteån 1986. Enstedts Limnologiska Konsultbyrå AB (ELK), Linköping.

Hemhann, J., Malmqvist, B., Sjöström, P. & Svenmar,

B. 1986. Från Almaån till Östersjöbäcken — en analys av Kristianstads läns vattendrag. Miljövårdsprogram, Länsstyrelsen i Kristianstads län.

SNV (Statens naturvårdsverk) 1986. Metodbeskriv- ningar — Recipientkontroll i vatten. Del I, Undersök- ningsmetoder för basprogram. — Statens naturvårds- verk, Rapport 3108.

Svensson, B.. S. 1986. Sveriges dagsländor (Ephemero- ptera), bestämning av larver. — Ent. Tidskr. 107: 91- 106.

Recension

Emmet, A. M. & Heath, J. (red.) 1989. The Moths and Butterflies of Great Britain and Ireland. Vol.

7, part 1, Hesperiidae — Nymphalidae (The But- terflies). Harley Books, Martins, Colchester, UK.

380 sidor, 22 svartvita textfigurer, 74 utbrednings- kartor, 24 färgplanscher. Inbunden, 20 x 25 cm.

ISBN 0-946589-25-9. Pris 49:50 GBP.

Dagfjärilarnas färgprakt har nog alltid fascinerat oss, och följaktligen har litteraturen om dessa djur vuxit till närmast oöverskådliga mått. Även om man med visst fog kan anse att vi har böcker som mer än väl täcker vårt behov, utgör denna del i serien "The Moths and Butterflies of Great Britain and Ireland" ett nytillskott i bokfloran värt att nämnas då den rymmer mycket mellan sina pär- mar.

Som en allmän introduktion presenteras den ti- diga historien om de brittiska dagfjärilarna och uppkomsten av dagens engelska trivialnamn, och den ekologiska bakgrunden för skydd av hotade arter och åtgärder för återinförande av redan ut- döda arter. Den systematiska delen innehåller sed- vanliga uppgifter såsom latinskt namn, synony- mer, originalbeskrivning, typdjur och typlokal.

Vidare beskrivs i detalj imagon, eventuella varia- tioner och underarter, de pre-imaginella stadiemas biologi, utbredning, engelskt namn och artens ti- diga historia. I beskrivningarna hänvisas till färgplanscherna (som är små konstverk i sig själ- va), och i vissa fall till svartvita detaljfigurer så- som genitalier och vingribbsmönster. Till vissa

svårbestämda grupper finns bestämningsnycklar för adulterna ned till artnivå. De olika artbeskriv- ningarna är författade av olika experter och totalt har ett 30-tal personer medverkat i denna volym.

Till bokens uppenbara nackdel är att varken ägg, larver eller puppor finns illustrerade. Visserli- gen kommer larverna att behandlas i ett separat band, men knappast ägg eller puppor. Idealet är som i Mansell, E. & Newman, L. H., 1968, The Complete British Butterflies in Colour, där alla stadierna samt den vanligaste värdväxten finns il- lustrerade på samma plansch och dessutom med texten på motstående sida. Anmärkningsvärt finns den inte med i den annars så omfångsrika littera- turförteckningen (ett 600-tal arbeten). Referen- serna är väl valda i såväl tid som geografisk sprid- ning, med t ex arbeten från fjärilsgruppen vid Stockholms universitet. Det är positivt att olika experter har fått bidra med sina kunskaper, och att detta uppdelade författarskap har presenterats på ett enhetligt sätt. Priset är nog acceptabelt — man får mycket bok för pengarna, även om man dessu- tom måste köpa den kommande larvdelen om man enbart skulle vara intresserad av dagfjärilarna. Så- ledes får man ännu en gång gratulera förlaget och redaktionen till produktionen av ännu en fin bok.

Tragiskt nog avled John Heath i sjukdom 1987 och kom aldrig att få se sitt verk fullbordas, men ingen är odödlig och naturen har sin gång.

Ulf Carlberg

94 Lennart Henrikson & Mats Medin

Litteratur

Engblom, E. & Lingdell, P.-E. 1983. Bottenfaunans an- viindbarhet som pH-indikator. - ^Statens naturvlrds- verk, PM 1741.

Engblom, E. & Lingdell, P.-E. 1987. Vilket skydd har de vattenlevande smidjuren i landets naturskyddsom- rflden? - ^Statens naturvflrdsverk, Rapport 3349.

Enstedt, K. 1987. Strtimfauna i VirserumsAn och Skiir- vetefrn 1986. Enstedts Limnologiska Konsultbyrl AB (ELK), Link<iping.

Herrmann, J., Malmqvist, B., Sjcistrcim, P. & Svenmar,

B. 1986. FrAn AlmaAn till Ostersjcib2icken - ^{en analys}

av Kristianstads lans vattendrag. Milj<ivflrdsprogram, Liinsstyrelsen i Kristianstads liin.

SNV (Statens naturvArdsverk) 1986. Metodbeskriv- ningar - Recipientkontroll i vatten. Del I, Undersrik- ningsmetoder frir basprogram. - Statens naturvArds- verk, Rapport 3108.

Svensson, B, S. 1986. Sveriges dagsl?indor (Ephemero- ptera), bestiimning av larver. - ^{Ent. Tidskr. 107:91-}

I 06.

Recension

Emmet, A. M. & Heath, J. (red.) 1989. The Moths and Butterflies of Great Britain and lreland. Vol.

7, part I, Hesperiidae

-

380 sidor, 22 svartvita textfigurer, 74 utbrednings- karlor, 24 ftirgplanscher. Inbunden, 20x25 cm.

ISBN 0-946589-25-9. Pris 49:50 GBP.

Dagfjiirilamas fiirgprakt har nog alltid fascinerat oss, och fdljaktligen har litteraturen om dessa djur vuxit till narmast ociverskAdliga mAtt. Aven om man med visst fog kan anse att vi har bdcker som mer an vll tiicker vflrt behov, utgcir denna del i serien "The Moths and Butterflies of Great Britain and Ireland" ett nytillskott

i

Som en allmin introduktion presenteras den ti- diga historien om de brittiska dag .]iirilarna och uppkomsten av dagens engelska trivialnamn, och den ekologiska bakgrunden fdr skydd av hotade arter och Atgiirder fdr Aterinfrirande av redan ut- dcida arter. Den systematiska delen innehAller sed- vanliga uppgifter sAsom latinskt namn, synony- mer, originalbeskrivning. typdjur och typlokal.

Vidare beskrivs i detalj imagon, eventuella varia- tioner och underarter, de pre-imaginella stadiemas biologi, utbredning, engelskt namn och artens ti- diga historia.

I

ftirgplanschema (som iir sm6 konstverk i sig sjiil- va), och i vissa fall till svartvita detaljfigurer sA-

som genitalier och vingribbsmdnster. Till vissa

svarbcstamda grupper inns bestamningsnycklar fOr adultema ncd till artniva.De olika artbeskHv―

ningama ar fё dattade av olika experter och totalt har ett 30‐tal personer inedvcrkat i denna volym.

TiH bokens uppcnbara nackdel ar att varken agg,larvcr eller puppor finns inustrerade ヽ′isserli―

gen kommer larvcma att behandlas i ett separat band, men knappast agg cllcr puppor. Idealet ar

som i Mansell,E.&Ncwman,L.H.,1968,7カ

Cθ `

“

ρ′′r`β・′_{J′Js力 B“r′}

`′<sup>J`sノ″Cο′ο′″</sup>,dar alla stadiema samt den vanligaste vardvaxten inns il―

lustreradc pa samma plansch och dessutom med texten pa rnotstacnde sida Anmarkningsvart inns den inte med i den annars sa omfangSrika littera―

tuJorteckningcn(ctt 600-tal arbcten)Rcfcrcn―

scma ar val valda i savaltid sonl geogransk sprid―

ning,med t cx arbeten fran tta五 lsgruppen vid Stockholrns univcrsitet. Det ar pOsitivt att ollka experter har fatt bidra lncd sina kunskaper,och att detta uppdeladc fё rfattarskap har presenterats pa ctt enhetligt satt Priset ar nOg acccptabelt― man

farrnyCket bok fёr pengama,aven Om man dessu―

tom maste kёpa dcn kommandclarvdelen om man enban skulle vara intrcsserad av dag巧五五lama.sa―

lcdcs far man annu cn gang gratulera forlagct och redaktionen till produktionen av annu en ttn bok.

Traglskt nog avled JOhn Heath i ttukdOm 1987 och kom aldrig att fa se sitt verk fuHbordas,Incn ingen ar ododlig och naturcn har sin gang.

υ√^Cα″^/b′′

=